![Gå direkt till brödtext [snabbkommando alt 8].](/templates/tpb_view/img/access_key_image.gif){kind=small}
Om läsnedsättning
Läsnedsättning innebär att man har svårt att läsa tryckt text. TPB anpassar tryckta böcker för personer med läsnedsättning. Talböcker är det som de flesta personer med läsnedsättning använder. De som behärskar punktskrift har även tillgång till punktskriftsböcker. Även e-text och taktila bilderböcker finns på TPB.
Man lånar talböcker på sitt lokala bibliotek. Man behöver inte visa intyg på att man har en läsnedsättning eller uppge av vilken orsak man har en läsnedsättning.
Läs mer om lagar, avtal och styrdokument
Läs mer om e-textböcker
Läs mer om kurslitteratur
Regleras i lag
Man beräknar att cirka sex procent av invånarna är talboksberättigade. Rätten att låna talböcker regleras i upphovsrättslagen.Läs mer om lagar, avtal och styrdokument
Rätt att använda talböcker
En läsnedsättning kan bero på många olika saker. Synskada och dyslexi är de vanligaste orsakerna till läsnedsättning. Men även till exempel rörelsehinder, neurologisk skada eller konvalescens efter sjukdom kan göra en person har svårt att läsa tryckt text. Även den som har ett tillfälligt läsnedsättning får låna talböcker så länge behovet finns. En person med läsnedsättning har även rätt att köpa talböckerRätt att låna talböcker på biblioteket
har personer med ett funktionsnedsättning som gör att han eller hon behöver anpassning för att kunna ta del av ett utgivet verk. Exempel på såna funktionsnedsättning är:- synskada
- rörelsehinder
- utvecklingsstörning
- läs- och skrivsvårigheter
- hörselskada (för hörselträning)
- tillfälligt läshandikapp
- kognitiva funktionsnedsättningar (till exempel traumatiska hjärnskador, afasi, autism, ADHD/DAMP, demenssjukdomar, whiplashskador och psykiska funktionsnedsättningar)
- samt konvalescenter
Läsnedsättning på andra språk
Det räknas inte som ett läsnedsättning att ha svårt att läsa på svenska när man har ett annat språk än svenska som modersmål. Om man däremot även har svårt att läsa på sitt eget språk är man berättigad till att låna såväl svenska talböcker som talböcker på andra språk.E-textböcker
Den som har en läsnedsättning och vill läsa digital text på dator med hjälp av olika anpassningar kan låna e-textböcker. För dessa gäller samma bestämmelser som för talböcker.Läs mer om e-textböcker
Punktskriftsläsare
De som använder punktskrift kan låna och köpa punktskriftsböcker direkt på TPB.Högskolestuderande
Högskolestuderande med läsnedsättning har rätt att låna sin kurslitteratur på anpassat medium via sitt högskole- eller universitetsbibliotek.Läs mer om kurslitteratur
Länkar till
myndigheter och organisationer:
- Handisam - myndighet för handikappolitisk samordning och bemötandefrågor
- Diskriminerings-ombudsmannen, DO
- Hjälpmedelsinstitutet, HI - nationellt kunskapscentrum för hjälpmedel och tillgänglighet
- Synskadades Riksförbund, SRF
- Föreningen Sveriges Dövblinda, FSDB.
- FMLS - Förbundet Funktionshindrade Med Läs- och Skrivsvårigheter
- Neurologiskt handikappades riksförbund
- Centrum för lättläst ger ut lättlästa böcker
-
Handikappför-
bundens samarbetsorgan, HSO
Utredningar och skrifter som rör läshandikappade
På regeringens webbplats finns bland annat Hjälpmedelsutredningen (2004) och Från patient till medborgare (2000) - en nationell handlingsplan för handikappolitiken
Riktlinjer för biblioteksservice till dyslektiker av Gyda Skat Nielsen och Birgitta Irvall. IFLA och Svensk Biblioteksförening 2005.
"Det var ju inte dum jag var" : 13 dyslektiker begär ordet, utgiven av Eskilstuna stadsbibliotek 1996.