Talboks- och punktskriftsbibliotekets historia

Talboks- och punktskriftsbiblioteket, förkortat TPB, var den statliga myndighet som från 1980 lånade ut talböcker och punktskriftsböcker i Sverige och hade webbadressen tpb.se. Rötterna går tillbaka till ett punktskriftsbibliotek i Stockholm 1892. Den 1 januari 2013 bytte myndigheten namn till Myndigheten för tillgängliga medier (MTM), som i dag har sitt säte i Malmö. TPB tog också initiativet till DAISY, det format som talboksbibliotek över hela världen använder.

• 1892Det första punktskriftsbiblioteket öppnar i Stockholm
• 1980TPB blir en statlig myndighet
• 1988TPB startar projektet som blir talboksformatet DAISY
• 2013TPB byter namn till Myndigheten för tillgängliga medier

Vad var Talboks- och punktskriftsbiblioteket?

TPB var en statlig myndighet som skulle ge människor med läsnedsättning tillgång till de medier de behövde. Myndigheten var lånecentral för talböcker och punktskriftsböcker, betjänade både folkbibliotek och studenter på högskolor och producerade egna talböcker, punktskriftsböcker och taktila bilderböcker. Kontoret låg i Johanneshov i Stockholm. På sina engelska sidor kallade sig myndigheten The Swedish Library of Talking Books and Braille.

På startsidan i februari 2012 beskrev TPB sin vision som ett samhälle där alla medier är tillgängliga. Till myndigheten var Punktskriftsnämnden knuten. Från den 1 augusti 2010 ingick även Taltidningsnämnden. Låntagarna sökte och laddade ner böcker i TPB-katalogen på katalog.tpb.se.

Hur började det?

Historien börjar med punktskriften. År 1892 inrättade Amy Segerstedt, föreståndare för Tysta skolan för döva, ett punktskriftsbibliotek i Stockholm. Biblioteket flyttade 1895 till De blindas förening, som tog över verksamheten 1912. De blindas förening heter i dag Synskadades Riksförbund.

Talböckerna kom långt senare: enligt MTM:s egen historik startade utlåningen av talböcker 1955 genom De blindas förening. Böckerna lästes in på band och lånades ut till synskadade läsare, långt innan läs- och skrivsvårigheter gav rätt till talböcker.

När blev TPB en myndighet?

Talboks- och punktskriftsbiblioteket bildades som statlig myndighet 1980. Alla tal- och punktskriftsböcker samlades då hos den nya myndigheten, som tog över bestånden från föreningen. TPB blev därmed lånecentral för hela landet och arbetade genom folkbiblioteken, skolbiblioteken och högskolebiblioteken.

Myndigheten granskades av Statskontoret i en myndighetsanalys 2011. TPB lyfte själv fram slutsatsen att myndigheten i allt väsentligt fungerade väl. Samtidigt pågick ett utvecklingsarbete för att öka effektiviteten och göra tjänsterna mer tillgängliga för målgrupperna.

Tidslinje från 1892 till i dag

1. 1892Amy Segerstedt inrättar ett punktskriftsbibliotek i Stockholm.
2. 1895Biblioteket flyttar till De blindas förening.
3. 1912De blindas förening tar över biblioteket.
4. 1955Utlåningen av talböcker startar genom De blindas förening.
5. 1980Myndigheten Talboks- och punktskriftsbiblioteket bildas.
6. 1988TPB startar projektet som blir DAISY. Samma år bildas Taltidningsnämnden.
7. 1994Den första DAISY-prototypen visas i Wien.
8. 1996DAISY-konsortiet grundas i Stockholm på initiativ av TPB.
9. 2010Taltidningsnämnden blir en del av myndigheten den 1 augusti.
10. 2013TPB byter namn till Myndigheten för tillgängliga medier den 1 januari.
11. 2015Arbetet med lättläst och nyhetstidningen 8 Sidor blir en del av MTM.
12. 2020Myndigheten bedriver verksamheten i Malmö från den 1 januari.
13. 2025Legimus delas i september upp i en samling för allmänlitteratur och en för kurslitteratur.

Hur uppfann TPB talboksformatet DAISY?

DAISY-projektet startade 1988 på TPB, enligt DAISY-konsortiets egen historik. Bakgrunden var missnöje med de analoga talböckerna, som tog lång tid att läsa för den som behövde hoppa i texten. År 1991 sökte TPB statliga pengar för ett treårigt projekt om en ny digital teknik. Målet var att lagra mer än 20 timmars tal på en enda cd-skiva och låta läsaren hoppa direkt från innehållsförteckningen till rätt ställe i boken.

I juli 1993 gav TPB det svenska datorföretaget Labyrinten Data AB i uppdrag att utveckla programvaran. Kärnan var att ljudet lagrades fras för fras, så att läsaren kunde bläddra mening för mening, söka på sidnummer och sätta bokmärken. Den första prototypen, DAISY Playback för Windows, visades på konferensen ICCHP i Wien i september 1994.

Intresset blev stort utomlands. I maj 1996 bjöd TPB in talboksbibliotek från flera länder till Stockholm, där DAISY-konsortiet grundades. Bland de första medlemmarna fanns organisationer från Japan, Spanien, Storbritannien, Schweiz och Nederländerna. Från Sverige deltog TPB tillsammans med Synskadades Riksförbund. Ingar Beckman Hirschfeldt från TPB valdes till konsortiets ordförande.

Vad fanns på gamla tpb.se?

Webbplatsen från 2012 finns kvar i Internet Archive och visar hur stor verksamheten var. Huvudmenyn hade avdelningarna Verksamhet, Lästips, Om TPB, Kontakt, Press, Barnens TPB, Forskning och utveckling samt Frågor och svar. Överst fanns genvägar till TPB-katalogen, en uppläsningsfunktion, en lättläst version och sidor på engelska och tjugo andra språk.

• TPB-katalogen

  Katalogen på katalog.tpb.se där låntagare och bibliotek sökte, laddade ner och strömmade talböcker.

• Egen nedladdning

  Tjänsten där låntagare själva laddade ner talböcker. I november 2011 hade den passerat 10 000 användare.

• Barnens TPB

  En egen del för barn med boktips, spel, punktskriftsalfabet och information om talböcker och taktila bilderböcker.

• Läsprogram och appar

  Läsprogrammet Amis för datorn och appen DaisyReader, som stängdes tillfälligt i januari 2012 för att utöka kapaciteten.

TPB gav också ut tidningarna Vi punktskriftsläsare och Bibliotek för alla. Varje år delades Amy-priset ut, uppkallat efter Amy Segerstedt. Priset gick 2011 till Komvux Kärnan i Helsingborg för deras arbete med vuxna som har läs- och skrivsvårigheter.

Varför bytte TPB namn till MTM?

Uppdraget hade vuxit från talböcker och punktskriftsböcker till fler tillgängliga medier. Namnet Talboks- och punktskriftsbiblioteket täckte inte längre allt myndigheten gjorde. Namnbytet skedde den 1 januari 2013, när regeringen ändrade myndighetens instruktion genom förordning SFS 2012:923. Två år senare tog MTM även över statens ansvar för lättläst litteratur och nyhetstidningen 8 Sidor.

Vad gör MTM i dag?

Myndigheten för tillgängliga medier driver det digitala biblioteket Legimus med talböcker, punktskriftsböcker, e-textböcker och böcker på teckenspråk. Vid årsskiftet 2025/2026 fanns 168 394 titlar i Legimus samling för allmänlitteratur, enligt MTM:s årsredovisning för 2025. Myndigheten ger ut lättläst litteratur och 8 Sidor. Punktskriftsnämnden är också knuten till MTM.

MTM har omkring 100 medarbetare i sex enheter och leds av generaldirektören Åsa Hemingway. Kontoret ligger på Dockplatsen i Malmö, där verksamheten har bedrivits sedan den 1 januari 2020.

Visste du att

• 20 timmar på en skiva Målet för det första DAISY-projektet var att få plats med mer än 20 timmars tal på en cd-skiva.
• Född i en dövskola Punktskriftsbiblioteket 1892 startades av föreståndaren för Tysta skolan, en skola för döva.
• Sociala medier 2011 TPB öppnade sina sidor på Facebook och Twitter den 1 december 2011.
• Skrivreglerna bar adressen Andra upplagan av Svenska skrivregler för punktskrift från 2009 distribuerades av TPB med www.tpb.se tryckt i boken.

Vanliga frågor

Vad hette MTM tidigare?

Myndigheten för tillgängliga medier hette Talboks- och punktskriftsbiblioteket, förkortat TPB, fram till den 31 december 2012. Namnbytet gällde från den 1 januari 2013.

När grundades Talboks- och punktskriftsbiblioteket?

Myndigheten bildades 1980. Verksamheten har rötter i ett punktskriftsbibliotek som Amy Segerstedt startade i Stockholm 1892.

Var låg Talboks- och punktskriftsbiblioteket?

TPB låg i Johanneshov i Stockholm. Efterträdaren MTM har bedrivit sin verksamhet i Malmö sedan den 1 januari 2020.

Var finns TPB-katalogen i dag?

TPB-katalogen finns inte kvar. Talböcker, punktskriftsböcker och e-textböcker lånas i dag i Legimus, som MTM driver.

Är tpb.se fortfarande myndighetens webbplats?

Nej. Myndigheten använder mtm.se och legimus.se. TPB.se är i dag en oberoende guide till talböcker och punktskrift utan koppling till MTM.

Vem uppfann DAISY-formatet?

Talboks- och punktskriftsbiblioteket startade projektet 1988 och anlitade 1993 företaget Labyrinten Data AB för att utveckla programvaran. Den första prototypen visades 1994 och DAISY-konsortiet grundades i Stockholm 1996.

Vad var Amy-priset?

Amy-priset var myndighetens pris för insatser för tillgängliga medier, uppkallat efter Amy Segerstedt. Det slogs 2018 samman med priset Bästa lättlästa bibliotek till Läsguldet.

Har TPB något med The Pirate Bay att göra?

Nej. Förkortningen TPB användes av Talboks- och punktskriftsbiblioteket långt innan fildelningssajten fanns. De två har ingen koppling till varandra.