Taktila bilderböcker: böcker att läsa med fingrarna

En taktil bilderbok är gjord för att läsas med fingrarna. Bilderna är upphöjda och byggda av tyg, papper och andra material som går att skilja åt med känseln. Texten finns i både punktskrift och storstil, så att ett blint barn och en seende vuxen kan läsa samma bok tillsammans. Här går vi igenom hur böckerna görs, hur ni läser dem och var du lånar dem.

• 1992kom den första taktila bilderboken för barn i Sverige
• 2 till 3nya kollagebilderböcker gör MTM per år
• 3 månaderär lånetiden för en taktil bilderbok
• 41 %av biblioteken med Äppelhylla hade taktila bilderböcker 2005

Vad är en taktil bilderbok?

De flesta taktila bilderböcker är nya versioner av vanliga bilderböcker. En formgivare förenklar varje bild tills bara det viktigaste finns kvar, ofta sett rakt från sidan, framifrån eller ovanifrån. Skuggor, perspektiv och små detaljer tas bort eftersom de inte går att uppfatta med fingertopparna. Kvar blir tydliga former i material som känns olika.

Böckerna är i första hand till för barn med synnedsättning. Många av barnen ser lite, så bilderna har också starka färgkontraster mellan figur och bakgrund. Föräldrar till barn med intellektuell funktionsnedsättning har berättat att de upphöjda bilderna gör det lättare för barnet att följa handlingen. Någon forskning som visar hur stor nyttan är för andra grupper finns ännu inte, enligt MTM.

Det som gör en taktil bild igenkännbar är konturen, föremålets yttre form. Materialet hjälper också, särskilt i början. Punktskriftsnämnden ger ett bra exempel: en katt och en kanin har båda mjuk päls. Det är öronens form som skiljer dem åt.

Tre sätt att göra taktila bilder

Punktskriftsnämnden beskriver tre tekniker för reliefbilder i läromaterialet Taktila bilder. Kollage är vanligast i bilderböcker för små barn. Svällpapper är den vanligaste reliefbilden över huvud taget och används mycket i läromedel. Screentryck liknar svällpapper i både uppbyggnad och utseende.

Svällpapper fungerar så att man ritar med en kolbaserad penna eller kopierar bilden till papperet. Sedan får papperet passera en värmekälla med infrarött ljus. De mörka ytorna sväller medan resten förblir platt. Tekniken är enkel och bilden blir tydlig, men den ger bara en höjd.

Kollaget har störst frihet. Varje figur kan få ett eget material. Materialet väljs i första hand efter hur det känns. Färgen behöver inte stämma med verkligheten så länge känslan gör det. Sandpapper kan bli sand och en bit fårskinn kan bli ett får.

Så tillverkas en kollagebilderbok

Myndigheten för tillgängliga medier producerar två till tre taktila kollagebilderböcker per år. Varje bok tar ungefär ett år från beslut till färdig bok. Arbetet är till stor del hantverk.

1. Urval. En befintlig bilderbok väljs ut. Den måste fungera i taktilt format och passa målgruppen.
2. Förenkling. En formgivare tar fram förenklade bilder och väljer färger och material, oftast tyg och papper.
3. Tryck. Sidorna screentrycks med punktskrift. Texten finns även i storstil.
4. Skärning. Materialen skärs ut med laser i rätt form.
5. Montering. Varje del monteras för hand på sidorna.

Därför behöver barnet möta bilder tidigt

Ett seende barn ser bokstäver och symboler överallt långt innan det börjar läsa. Ett blint barn möter sällan punktskrift i vardagen. Barn med svår synnedsättning kan därför kunna mindre om bokstäver och ord när skolan börjar. Böcker med punktskrift och taktila bilder fyller en del av det glappet.

Bilder hjälper oss att förstå storlek, läge och samband. Kartor, scheman och diagram bygger på samma förmåga. Punktskriftsnämnden pekar på forskning om att tidig erfarenhet av bilder gör det lättare att tolka bildinformation senare. Det gäller troligen även barn med synnedsättning. Nämnden understryker samtidigt att det aldrig är för sent att börja träna.

Fingertopparna tar in mycket mindre än ögat på en gång. Den som läser med känseln måste gå igenom bilden del för del och sätta ihop delarna till en helhet i huvudet. Därför ska en taktil bild vara enkel, tydlig och inte för stor. Att känna en form betyder inte heller att man vet vad den föreställer, för igenkänning kräver att man har mött föremålet i verkligheten.

Så läser ni en taktil bilderbok tillsammans

Ta god tid och sitt där det är lugnt. Prata gärna om boken innan ni börjar och fråga om barnets egna erfarenheter av det som händer i berättelsen. Har ni föremålen hemma kan ni plocka fram dem, så att barnet får jämföra den riktiga mössan eller skeden med bilden.

Punktskriftsnämnden kallar själva genomgången för bildvägledning. Utan någon beskrivning är det nästan omöjligt för en nybörjare att förstå vad en reliefbild innehåller. Vägledningen går från helheten till detaljerna:

1. Berätta vad bilden visar. Börja med en kort beskrivning, gärna medan barnet redan känner på sidan och kan ställa frågor.
2. Känn på hela bilden. Låt barnet använda båda händerna i lugn och ro för att uppfatta storlek, material och hur bilden är uppbyggd.
3. Följ konturen. Vid en fågel kan ni följa linjen från näbben över huvudet och ryggen till stjärten och benen.
4. Gå in på detaljerna. En hand får röra sig medan den andra står still som markör, så att barnet inte tappar bort var det är.

Lär barnet att söka av bilden med fingertopparna. Små barn klappar gärna med hela handflatan, men formen uppfattas genom konturen och den känns bäst med toppen av fingrarna. Var också tydlig med skillnaden mellan bild och verklighet. Ett riktigt träd är mycket större än trädet på sidan och känns helt annorlunda.

Från pekbok till längre berättelser

Det finns taktila bilderböcker på flera svårighetsnivåer. En enkel pekbok med ett föremål per uppslag kan vara en början. Därefter kommer ramsor och korta berättelser och sedan längre texter med svårare bilder. Vilken ålder som passar beror helt på barnet.

• Badutflykten

  En berättelse om en dag på stranden som bygger på olika ytor. Ingår i Punktkassen som delas ut via syncentralen.

• Vanten

  En ukrainsk folksaga som finns i två versioner, en med samma vante på varje uppslag och en med bilder av djuren.

• Rundis och Randis vill leka

  Använder fler former och material och passar barn som har läst några taktila böcker.

• Prinsen och önskestenen

  Har tecknade tecken på varje uppslag som stöd för barn som använder TAKK.

Titlarna nämns som exempel i MTM:s informationsblad Att läsa taktila bilderböcker. I Legimus går det att söka fram hela utbudet av taktila böcker och se vilka som går att låna direkt.

Låna, köpa eller hitta på biblioteket

Taktila bilderböcker lånas av den som har en synnedsättning och av föräldrar eller anhöriga till ett barn med funktionsnedsättning. Lånetiden är tre månader. De flesta punktskriftsböcker är envägslån som barnet får behålla, men kollagebilderböcker är ett undantag och ska skickas tillbaka till MTM.

Många folkbibliotek har en Äppelhylla, en samlingsplats för tillgängliga medier för barn. Den första svenska Äppelhyllan startade i Härnösand 1993. I en enkät från 2005 hade 41 procent av de bibliotek som hade en Äppelhylla taktila bilderböcker på den. Det lönar sig att fråga på det egna biblioteket, även om hyllan har ett annat namn där.

Gör en egen taktil bild

Det behövs ingen maskin för att börja. Specialpedagogiska skolmyndighetens studiepaket om blindhet beskriver flera enkla sätt att göra taktila bilder i skolan och hemma. Låt gärna barnet vara med och tillverka, för då förstår det lättare vad bilden föreställer.

• Klipp ut former i kartong, textil eller dekorgummi och limma dem på ett styvt underlag.
• Gör linjer med vaxsnören eller en limpistol som får torka till en upphöjd sträng.
• Rita med kulspetspenna på en ritmuff, en plastfilm på gummiunderlag, så blir linjerna upphöjda direkt.
• Använd ett material som påminner om det verkliga, till exempel en bit fårskinn för ett får.

Börja med ett välkänt föremål med tydlig form, som en sked. Håll bilden enkel med få delar och berätta alltid vad den visar. Ett riktigt föremål att jämföra med ger mest förståelse.

Den taktila bildens historia

Upphöjda bilder för blinda har gjorts i över 200 år. Punktskriftsnämnden har sammanställt den taktila bildens historia och några av de viktigaste stegen syns i tidslinjen nedan.

1. Omkring 1800En karta med broderade gränser och knappar som städer görs åt den blinda sångerskan Maria Theresia von Paradis.
2. 1839Felix Freisauff ger ut en bok med reliefbilder i Wien.
3. 1841John Alston i Glasgow trycker en bok om fåglar med upphöjda bilder. Hans böcker är de äldsta bevarade taktila bilderna på papper.
4. 1873Josef Glötzl i Wien ger ut en bok där riktiga löv visas bredvid linjeteckningar av samma löv.
5. 1920-taletTaktila bilderböcker görs för vuxna som blivit blinda i första världskriget.
6. 1930-taletHarald Thilander ger ut Tusbildoj i Stockholm, en bilderbok i två delar med punktskrift på esperanto.
7. 1992Den första taktila bilderboken för barn ges ut i Sverige.

Världens största tävling för taktila böcker

Det internationella nätverket Typhlo and Tactus arbetar för att fler taktila bilderböcker ska göras och läsas över hela världen. Vartannat år ordnar nätverket en tävling för dem som gör taktila böcker. Länderna väljer först ut sina bidrag i nationella omgångar. Finalen 2026 hålls i Prag i oktober, enligt brittiska ClearVision som sköter den brittiska uttagningen.

Visste du att

• Perspektiv, som är centralt i västerländska bilder, är oftast svårt eller omöjligt att uppfatta med känseln.
• Svällpapper sväller bara där bilden är svart, eftersom det är den kolbaserade färgen som tar upp värmen.
• Ljusa detaljer mot mörk bakgrund fungerar ofta bäst för barn som ser lite.
• MTM gör även en väggalmanacka med taktila bilder och boktips.

Vanliga frågor

Vad är en taktil bilderbok?

En bilderbok med upphöjda bilder som läses med fingrarna. Bilderna är förenklade och gjorda av tyg, papper eller andra material. Texten finns i både punktskrift och storstil.

Vem får låna taktila bilderböcker?

Den som har en synnedsättning och föräldrar eller anhöriga till ett barn med funktionsnedsättning. Böckerna lånas via Legimus, MTM:s punktskriftsservice eller biblioteket.

Hur länge får man låna en taktil bilderbok?

Lånetiden är tre månader. Kollagebilderböcker ska skickas tillbaka, till skillnad från de flesta punktskriftsböcker som barnet får behålla.

Vilken ålder passar taktila bilderböcker för?

Det finns böcker från enkla pekböcker till längre berättelser. Punktskriftsnämnden rekommenderar att barn möter taktila bilder tidigt, men det är aldrig för sent att börja.

Vad är skillnaden mellan kollage och svällpapper?

Ett kollage byggs av olika material och kan ha flera höjder. Svällpapper är ett papper som sväller i värme där bilden är svart och ger bara en reliefhöjd.

Kan man köpa taktila bilderböcker?

Ja. Böckerna säljs av Myndigheten för tillgängliga medier. Skolor med elever med synnedsättning kan också köpa taktila böcker.

Kan jag föreslå en bok som ska göras taktil?

Ja, förslag tas emot av MTM:s kundtjänst. Boken måste fungera i taktilt format och eftersom varje bok tar ungefär ett år att göra kan det dröja.