Hoppa till innehållet
En oberoende guide till tillgänglig läsning
TPB

Talböcker, punktskrift och andra sätt att läsa

TPB.se

Dyslexi: tecken, orsaker, utredning och stöd

Av RedaktionenPublicerad

Dyslexi är en medfödd svårighet att koppla ihop språkets ljud med bokstäverna. Den märks som långsam eller osäker läsning och som en stavning som inte sätter sig, trots träning och bra undervisning. Ungefär fem till åtta procent av befolkningen har dyslexi. Den har ingenting med intelligens att göra. Här går vi igenom tecknen, orsakerna, utredningen och vilket stöd barn och vuxna har rätt till.

Oberoende guide

TPB.se är en fristående guide som redaktionen skriver. Vi ställer inga diagnoser och ersätter inte en utredning. Uppgifterna bygger på underlag från bland annat SBU, 1177 och Linköpings universitet, som du hittar längst ner på sidan.

  • 5-8 %av befolkningen har dyslexi enligt Dyslexiförbundet
  • Cirka 70 %av skillnaderna i tidig läs- och stavningsförmåga förklaras av arv
  • Ingen diagnoskrävs för att få extra anpassningar i skolan
  • F81.0är diagnoskoden i ICD-10, i ICD-11 heter den 6A03.0

Vad är dyslexi?

Ordet dyslexi kommer från grekiskan och betyder ungefär svårigheter med ord. På svenska används också ordblindhet, fast det ordet är missvisande eftersom synen inte är problemet. Svårigheten sitter i den fonologiska förmågan: att uppfatta, minnas och hantera språkljuden.

Den som läser behöver omvandla bokstäver till ljud och ljud till ord. För de flesta blir det automatiskt efter något år i skolan. Vid dyslexi förblir avkodningen mödosam, så kraften går åt till att ta sig igenom orden i stället för att förstå texten. En person med dyslexi kan därför följa ett svårt resonemang när det läses högt men tappa tråden när hon läser samma text själv.

I SBU:s kunskapsöversikt om dyslexi hos barn och ungdomar beskrivs dyslexi som en funktionsnedsättning som främst ger svårigheter med ordavkodning och stavning. Någon skarp gräns mot vanlig långsam läsning finns inte, så SBU drog gränsen vid den tionde percentilen: de tio procent som har störst svårigheter.

Hur vanligt är dyslexi?

Dyslexiförbundet och Svenska Dyslexiföreningen anger att fem till åtta procent av befolkningen har dyslexi. Med drygt tio miljoner invånare blir det minst en halv miljon människor. I en skolklass med 25 elever motsvarar det i genomsnitt en till två elever.

Betydligt fler har läs- och skrivsvårigheter av andra skäl, till exempel ett nytt språk, koncentrationssvårigheter eller för lite undervisning. Dyslexi är vanligare hos pojkar än hos flickor och förekommer ofta tillsammans med adhd eller dyskalkyli.

Tecken på dyslexi

Tecknen ser olika ut beroende på ålder och på hur mycket personen har lärt sig att kompensera. Hos barn och unga är det här vanliga mönster:

Tecken Så kan det se ut
Läser långsamt eller snabbt men fel Läsningen tar lång tid och kostar mycket kraft eller går fort med många felläsningar
Blandar ihop lika ljud u och y, g och k eller b, p och d
Kastar om bokstäver Skriver tärning när det ska stå träning
Svårt med ramsor och ordningsföljder Alfabetet, veckodagar och årets månader sätter sig inte
Förstår bättre genom att lyssna Hänger med i en högläst text men inte i samma text på egen hand

Ett enstaka tecken säger lite. Många barn byter plats på bokstäver när de lär sig läsa men slutar med det efter hand. Det som talar för dyslexi är att svårigheterna hänger kvar trots bra undervisning och mycket övning. Finns dyslexi i släkten ökar sannolikheten.

Dyslexi hos vuxna

Många vuxna blev aldrig utredda som barn. En del har lärt sig att undvika högläsning, läser om samma stycke flera gånger eller ber en kollega läsa igenom viktiga mejl. Vanliga tecken är att läsningen tar betydligt längre tid än för andra, att stavningen fortfarande är osäker och att nya namn eller ovanliga ord är svåra att uttala. Många beskriver också en stor trötthet efter en dag med mycket text.

Vuxna som vill bli utredda vänder sig till vårdcentralen eller företagshälsovården, som kan skriva remiss till logoped. Hur det går till skiljer sig mellan regionerna.

Vad orsakar dyslexi?

Ärftligheten är stor. I ett internationellt tvillingprojekt där Linköpings universitet deltar har forskarna jämfört enäggs- och tvåäggstvillingar från Sverige, Norge, USA och Australien. Det genetiska inflytandet på läs- och stavningsförmågan tidigt i skolan uppgick till ungefär 70 procent.

Arv70 %Lärarens arbete8 %
Andel av skillnaderna mellan elever i tidig läsförmåga som förklaras av arv respektive lärare, enligt tvillingstudien vid Linköpings universitet.

Siffrorna betyder inte att undervisningen saknar betydelse. Samma projekt visade att lärarens arbete i genomsnitt förklarade ungefär åtta procent av variationen i elevernas läsförmåga. För det enskilda barnet kan rätt träning vara avgörande, eftersom ärftlighet beskriver skillnader i en grupp och inte ett öde.

Någon enskild dyslexigen finns inte. Forskarna talar om ett samspel mellan många gener som påverkar hur hjärnan bearbetar språkljud.

Vad dyslexi inte är

  • Inte låg begåvning

    Dyslexi finns på alla begåvningsnivåer. Svårigheten gäller avkodningen av skrift, inte förmågan att tänka och förstå.

  • Inte ett synfel

    Glasögon hjälper inte mot dyslexi. Problemet ligger i kopplingen mellan språkljud och bokstäver.

  • Inte lathet

    Den som har dyslexi anstränger sig ofta mer än andra för att ta sig igenom samma text.

  • Inte något som växer bort

    Dyslexi följer med genom livet. Med träning och hjälpmedel kan ändå de flesta läsa, studera och arbeta.

Utredning och diagnos

En dyslexiutredning görs i regel av logoped, ibland tillsammans med psykolog. Logopeden prövar fonologisk förmåga, ordavkodning, läshastighet, läsförståelse och stavning med normerade tester och tar in uppgifter om skolgång och ärftlighet. Ofta har skolans speciallärare eller specialpedagog först gjort en pedagogisk utredning som visar hur svårigheterna märks i undervisningen.

Diagnosen heter specifik läs- och skrivsvårighet och har koden F81.0 i den svenska versionen av ICD-10. I WHO:s nyare klassifikation ICD-11 motsvaras den av 6A03.0.

Testerna är inte perfekta. SBU konstaterade 2014 att fler än 50 tester användes i Sverige och att inget av dem var vetenskapligt utvärderat mot en gemensam referens. Resultatet bygger därför på utredarens samlade bedömning och inte på ett enda testvärde.

  1. Prata med skolan. Lärare eller mentor är första steget för ett barn. Skolan ska kartlägga läsningen och sätta in stöd direkt.
  2. Pedagogisk utredning. Speciallärare eller specialpedagog utreder hur läsning och skrivning fungerar och vilket stöd som behövs.
  3. Logopedisk utredning. Om svårigheterna kvarstår kan skolan, elevhälsan eller vårdcentralen skriva remiss till logoped. I flera regioner tas barn emot tidigast i årskurs 3.
  4. Återkoppling och plan. Resultatet går tillbaka till skolan, som anpassar undervisningen. Vuxna får ett intyg att använda i studier och arbete.

Rätt till stöd i skolan

Ett barn behöver ingen diagnos för att få hjälp. Enligt skollagens tredje kapitel ska skolan ge extra anpassningar så snart det finns tecken på att en elev inte kommer att nå målen. Räcker inte det ska rektorn se till att behovet av särskilt stöd utreds och att ett åtgärdsprogram skrivs.

Stöd Vad det innebär Skollagen 3 kap.
Extra anpassningar Talsyntes, inlästa läromedel, mer tid på prov eller muntliga prov inom den vanliga undervisningen 5 §
Särskilt stöd Mer omfattande eller varaktigt stöd, ofta med speciallärare 7-8 §§
Åtgärdsprogram Skriftligt beslut om vilket särskilt stöd eleven ska få och hur det följs upp 9 §
Enskild undervisning eller anpassad studiegång Används i undantagsfall när annat stöd inte räcker 11-12 §§

Skolverkets allmänna råd om extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram (SKOLFS 2022:334) beskriver hur arbetet ska gå till. Fråga gärna efter skolans handlingsplan för läs- och skrivsvårigheter, som många kommuner har tagit fram.

Vad hjälper?

Bara en typ av insats hade tillräckligt vetenskapligt stöd i SBU:s genomgång: strukturerad träning i kopplingen mellan språkljud och bokstäver, på engelska kallad phonics. Barn som fick sådan träning förbättrade både läsförmåga, stavning, läsförståelse och läshastighet.

Träning tar tid och ersätter inte anpassningar. De flesta med dyslexi har nytta av att lyssna på texter som är för krävande att avkoda, särskilt i ämnen där innehållet väger tyngre än själva läsningen. Här kommer hjälpmedlen in.

  • Talböcker lånas gratis via Legimus. Den som har dyslexi behöver inget intyg för att få ett konto.
  • Läsprogram och appar spelar upp talböcker med synkroniserad text.
  • E-textböcker går att förstora, färgsätta och få upplästa.
  • Lättlästa böcker ger lästräning med text som inte bromsar.
  • Talsyntes i mobil, dator och webbläsare läser upp all slags text på skärmen.
  • Rättstavningsprogram och ordförslag gör det lättare att skriva.

Dyslexi i studier och arbete

Studenter med dyslexi kan få kurslitteraturen som talbok genom Legimus. Lärosätet kan också erbjuda förlängd skrivtid och annat pedagogiskt stöd. Det kräver oftast ett intyg från logoped, specialpedagog eller psykolog. Från hösten 2026 anpassar Myndigheten för tillgängliga medier en kursbok bara om det saknas en tillgänglig e-bok, så det lönar sig att kontakta biblioteket i god tid. Läs mer om anpassad kurslitteratur för studenter.

Inför högskoleprovet går det att få förlängd skrivtid med ett intyg som beskriver ordavkodning, läshastighet och läsförståelse. Trafikverket ger förlängd provtid eller muntligt prov vid kunskapsprovet för körkort, till exempel 75 minuter i stället för 50 för behörighet B.

Arbetsgivaren ska enligt arbetsmiljölagen ta hänsyn till den anställdas särskilda förutsättningar. Det kan betyda talsyntes i datorn, inspelade instruktioner eller att viktiga besked också ges muntligt.

Organisationer som stöttar

  • Dyslexiförbundet organiserar personer med läs-, skriv- och räknesvårigheter och deras anhöriga.
  • Föräldraföreningen för dyslektiska barn ger råd till föräldrar och ordnar träffar för barn och unga.
  • Svenska Dyslexiföreningen samlar yrkesverksamma och sprider kunskap om dyslexi.

Vanliga frågor

Är dyslexi och ordblindhet samma sak?

Ja. Ordblindhet är ett äldre svenskt ord för dyslexi. Det används fortfarande men är lite missvisande, eftersom svårigheten inte har med synen att göra.

Kan man ha dyslexi och ändå läsa bra?

Ja. Särskilt vuxna som har tränat mycket kan läsa korrekt men långsamt. Svårigheterna märks då mest i stavning, vid nya ord eller när det är mycket text på kort tid.

Behöver mitt barn en diagnos för att få hjälp i skolan?

Nej. Skolan ska ge extra anpassningar och särskilt stöd utifrån behovet. En utredning kan ändå vara värdefull för att förstå svårigheterna och för stöd senare i livet.

Går dyslexi att bota?

Nej, dyslexi är livslång. Strukturerad träning förbättrar läsningen och hjälpmedel som talböcker och talsyntes gör det möjligt att läsa och studera på samma villkor som andra.

Får jag låna talböcker om jag har dyslexi?

Ja. Dyslexi räknas som en läsnedsättning. Biblioteket hjälper dig att skapa ett konto i Legimus och du behöver inget intyg.

När kan dyslexi upptäckas?

Tecken kan synas redan när barnet börjar lära sig läsa. En logopedisk utredning görs oftast efter några års läsundervisning, i flera regioner tidigast i årskurs 3.