TPB.se
Upphovsrätt och talböcker: därför får talböcker göras utan tillstånd

Talböcker får göras utan att författaren eller förlaget tillfrågas. Det beror på ett undantag i upphovsrättslagen som gäller personer med syn- eller annan läsnedsättning. Undantaget är också skälet till att talböcker bara får lånas av den som har en läsnedsättning. Här går vi igenom reglerna, vem som får göra och läsa talböcker och hur författarna får betalt.
Oberoende guide
TPB.se är en fristående guide som redaktionen skriver. Texten är en förklaring av reglerna och ingen juridisk rådgivning. Lagtexten finns i sin helhet hos riksdagen.
- 1960antogs den svenska upphovsrättslagen
- 2013antogs Marrakechfördraget
- 11 okt 2018började dagens regler i 17 a till 17 f § gälla
- Ogiltigaär avtal som inskränker undantaget
Varför talböcker är ett undantag
Upphovsrätten ger författaren ensamrätt att bestämma över sitt verk, bland annat att framställa exemplar av det och göra det tillgängligt för allmänheten. En inläsning av en bok är ett sådant exemplar. Normalt behövs därför ett avtal med författaren och förlaget innan en bok får läsas in och spridas.
Lagen innehåller samtidigt ett antal inskränkningar, situationer där ensamrätten inte gäller fullt ut. En av de viktigaste gäller personer med läsnedsättning. Tack vare den kan en talbok göras av nästan vilken utgiven bok som helst, utan förhandling och utan att förlaget kan säga nej. Det är också det som skiljer talboken från ljudboken, som är en kommersiell produkt som förlaget själv ger ut och som alla får köpa, enligt Legimus.
Paragraferna i korthet
| Paragraf | Vad den säger |
|---|---|
| 17 § | En person med läsnedsättning eller någon som hjälper personen får göra ett tillgängligt exemplar för eget bruk av en bok hen lovligen har tillgång till |
| 17 a § | Behöriga organ får framställa tillgängliga exemplar och sprida dem till personer med läsnedsättning och till andra behöriga organ inom EES |
| 17 b § | Avtalsvillkor som begränsar det som 17 och 17 a § tillåter är ogiltiga |
| 17 c § | Författaren har rätt till ersättning när ett svenskt behörigt organ sprider exemplar som mottagaren får behålla |
| 17 d § | Vissa svenska organ räknas som erkända vid utbyte med länder utanför EES |
| 17 e § | Ett äldre undantag för andra funktionsnedsättningar finns kvar för fall som de nya paragraferna inte täcker |
| 17 f § | Regeringen får meddela föreskrifter om rutiner och dokumentation för behöriga organ |
Sammanfattningen bygger på upphovsrättslagen och på regeringens proposition 2017/18:241. Ordalydelsen i lagen är mer detaljerad, särskilt när det gäller vilka verk som omfattas och hur exemplaren får användas.
Vem får göra talböcker?
Lagen talar om behöriga organ. Det är myndigheter och ideella organisationer som har till uppgift att ge personer med läsnedsättning tillgång till utbildning, anpassad läsning eller information. Verksamheten får inte ha ett ekonomiskt syfte. Något särskilt godkännande behövs inte.
-
Myndigheter
Myndigheten för tillgängliga medier och Specialpedagogiska skolmyndigheten.
-
Bibliotek
Bibliotek inom det allmänna biblioteksväsendet, till exempel folk-, skol- och högskolebibliotek.
-
Ideella organisationer
Organisationer som får statligt stöd för att göra material tillgängligt för personer med läsnedsättning.
-
Personen själv
Den som har en läsnedsättning får enligt 17 § göra ett eget tillgängligt exemplar för eget bruk.
Förr krävdes regeringens tillstånd för att vissa organisationer skulle få göra ljudupptagningar av böcker. Tillståndskravet togs bort 2017, ett år innan de nuvarande reglerna började gälla den 11 oktober 2018.
Vem får läsa talböcker?
Undantaget gäller bara personer med syn- eller annan läsnedsättning. Lagen räknar upp blindhet, synnedsättning som inte går att rätta till, perceptions- eller lässvårigheter och fysiska funktionsnedsättningar som gör det svårt att hålla en bok eller röra ögonen som läsning kräver. Kontot i Legimus ordnas därför via ett bibliotek som går igenom reglerna med läsaren.
Villkoren följer direkt av lagen. Kontot är personligt och talböckerna får inte delas med andra. När du har läst klart ska du radera boken från mobilen, datorn eller surfplattan, enligt MTM:s information till nya låntagare. Den som delar talböcker med personer utan läsnedsättning gör intrång i upphovsrätten.
Uppdelningen av Legimus 2025 i allmänlitteratur och kurslitteratur motiverades delvis av upphovsrätten. MTM ville säkerställa att undantagen används inom de gränser som lagen tillåter. Kurslitteraturen skulle också nå just studenter med läsnedsättning.
Ersättning till författarna
Författarna får inte säga nej, men de får betalt. Enligt 17 c § har upphovsmannen rätt till ersättning när ett svenskt behörigt organ sprider exemplar som mottagaren får behålla. Det gäller till exempel nedladdade talböcker och punktskriftsböcker som läsaren inte lämnar tillbaka.
Ersättningen betalas via ett statligt anslag till svenska författare och översättare. Sveriges författarfond beskriver ordningen som en statlig kompensation som delvis liknar biblioteksersättningen. Enligt propositionen fördelas talboksersättningen av Sveriges Författarförbund. Regeringen valde 2018 att inte höja ersättningen men angav att utvecklingen skulle följas.
Marrakechfördraget och utbyte över gränser
Marrakechfördraget antogs den 27 juni 2013 och trädde i kraft den 30 september 2016, enligt Världsorganisationen för den intellektuella äganderätten. Fördraget gör det möjligt att skicka anpassade böcker mellan länder utan att varje land behöver göra en egen version.
Inom EU genomfördes fördraget med direktiv 2017/1564 och förordning 2017/1563. Sverige ändrade upphovsrättslagen så att de nya reglerna gällde från den 11 oktober 2018. Sedan dess kan MTM hämta tillgängliga böcker på andra språk från organisationer i andra länder och erbjuda dem i Legimus.
Reglerna ses över
Regeringen har låtit utreda inskränkningarna i upphovsrätten. Betänkandet Inskränkningarna i upphovsrätten, SOU 2024:4, skickades på remiss under 2024. Sveriges författarfond framhöll i sitt remissvar att staten bör ta ansvar för styrning, tillsyn och ersättning när undantagen används. Utredningen kan leda till ändringar, men vid redaktionens senaste kontroll i oktober 2026 gällde reglerna som beskrivs på den här sidan.
Vanliga missförstånd
| Påstående | Så är det |
|---|---|
| Talböcker är piratkopior | Nej. De görs lagligt med stöd av undantaget i lagen och författaren får ersättning |
| En ljudbok från en strömningstjänst är en talbok | Nej. Ljudboken är en kommersiell produkt. Talboken görs för personer med läsnedsättning |
| Jag får dela mitt Legimuskonto med familjen | Nej. Kontot är personligt och talböckerna får inte delas |
| Förlaget kan stoppa en talbok | Nej. Avtalsvillkor som inskränker undantaget är ogiltiga enligt 17 b § |
| TPB har något med fildelning att göra | Nej. TPB var Talboks- och punktskriftsbiblioteket, en statlig myndighet |
Visste du att
- Undantaget gäller även när boken är skyddad med teknisk kopieringsspärr.
- I propositionen 2018 ersattes ordet funktionshinder med funktionsnedsättning i upphovsrättslagen.
- Undantaget omfattar även noter och illustrationer som hör till texten.
- Behöriga organ i Sverige får skicka tillgängliga exemplar till behöriga organ i andra EES-länder.
Vanliga frågor
Varför får talböcker göras utan författarens tillstånd?
Upphovsrättslagen har ett undantag för personer med syn- eller annan läsnedsättning. Behöriga organ som MTM får därför framställa och sprida tillgängliga exemplar utan avtal.
Får författaren betalt för talböcker?
Ja. Enligt 17 c § har författaren rätt till ersättning när mottagaren får behålla exemplaret. Ersättningen betalas via ett statligt anslag.
Får jag dela talböcker med andra?
Nej. Kontot i Legimus är personligt och talböckerna är bara till för personer med läsnedsättning.
Vad är Marrakechfördraget?
Ett internationellt fördrag från 2013 som gör det möjligt att utbyta tillgängliga böcker mellan länder. Det trädde i kraft 2016 och genomfördes i Sverige 2018.
Kan ett förlag hindra att en bok blir talbok?
Nej. Avtalsvillkor som begränsar undantaget för personer med läsnedsättning är ogiltiga.
Får jag själv göra en tillgänglig kopia?
Ja, om du har en läsnedsättning och lovligen har tillgång till boken får du göra ett tillgängligt exemplar för eget bruk enligt 17 §.
Källor
- Lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk
- Regeringens proposition 2017/18:241 Tillgång till upphovsrättsligt skyddat material för personer med syn- eller annan läsnedsättning
- WIPO: Marrakesh Treaty
- Sveriges författarfond: Yttrande över Inskränkningarna i upphovsrätten (SOU 2024:4)
- Legimus: Vad är skillnaden på en talbok och en ljudbok?
- Myndigheten för tillgängliga medier: Välkommen till talböckernas värld
- Myndigheten för tillgängliga medier: Konsekvensanalys av uppdelningen av Legimussamlingen
Källorna lästa 12 oktober 2026.
Läs vidare på TPB.se
