Talbokens historia: från grammofonskiva till app

Talboken föddes på 1930-talet som en hjälp till krigsblinda och blev en av de viktigaste vägarna till litteratur för människor som inte kan läsa tryckt text. På nittio år har den bytt form från grammofonskivor till rullband, kassetter, DAISY-skivor och appar. Här är historien, från de första inspelningarna i USA och London till dagens Legimus med över 168 000 titlar.

• 1934fanns de första talböckerna på skiva i USA
• 1955började utlåningen av talböcker i Sverige
• 1988startade DAISY som projekt på TPB
• 1 788nya talböcker producerades 2025

Innan talboken fanns

Långt före talboken kunde blinda läsa böcker i punktskrift. Det första punktskriftsbiblioteket i Stockholm startade 1892. Punktskrift kräver dock att man lär sig läsa med fingrarna. Många som förlorade synen i vuxen ålder kom aldrig så långt. För dem återstod högläsning av anhöriga eller frivilliga.

Första världskriget ändrade bilden. Många soldater kom hem blinda. I flera länder växte kravet på att de skulle få tillgång till litteratur. Samtidigt gjorde ny teknik det möjligt att spela in längre texter på skiva.

De första talböckerna i USA och Storbritannien

I USA skrev president Herbert Hoover under Pratt-Smoot Act den 3 mars 1931. Lagen skapade det nationella biblioteksprogram som i dag heter National Library Service. År 1933 hade American Foundation for the Blind tagit fram inspelningsutrustning och en skiva där en bok på ungefär 60 000 ord fick plats på åtta eller nio dubbelsidiga skivor. Skivorna spelades i 33⅓ varv per minut.

År 1934 var talboken klar. Bland de första titlarna fanns den amerikanska självständighetsförklaringen och konstitutionen, Lincolns tal i Gettysburg och tre pjäser av Shakespeare. Även P. G. Wodehouse och Rudyard Kipling fanns med på listan, enligt National Library Service.

I Storbritannien började Royal National Institute of Blind People ge ut talböcker 1935, även där för soldater som blivit blinda i kriget. Den äldsta bevarade brittiska talboken är Joseph Conrads Typhoon, inspelad 1935 på fyra långspelande skivor av shellack. Inspelningen återupptäcktes 2016 av litteraturforskaren Matthew Rubery vid Queen Mary University of London. Det enda kända exemplaret ägs av en skivsamlare i Kanada.

Talboken kommer till Sverige

Utlåningen av talböcker i Sverige började 1955 genom De blindas förening, som i dag heter Synskadades Riksförbund. De första talböckerna spelades in på 1950-talet av föreningen och några enskilda bibliotek. TPB:s egen engelska webbplats angav 1952 som året för de första inspelningarna på rullband.

Rullbanden var tunga och krävde särskilda bandspelare, men de gjorde det möjligt att spela in långa romaner. Under 1970-talet tog kassetten över. Kassetter var billigare att kopiera och lättare att skicka med posten, men en tjock roman kunde fortfarande kräva tiotals band. Att hitta ett visst kapitel innebar att spola fram och tillbaka.

År 1980 bildade staten myndigheten Talboks- och punktskriftsbiblioteket, TPB, för att samla produktionen och utlåningen av talböcker och punktskriftsböcker. Myndigheten bytte namn till Myndigheten för tillgängliga medier den 1 januari 2013.

Från skiva till app

Den största förändringen kom med DAISY. Formatet började som ett projekt på TPB 1988 och utvecklades vidare av det internationella DAISY-konsortiet, som grundades i Stockholm 1996. Med DAISY kunde läsaren för första gången hoppa direkt till ett kapitel, en sida eller en mening. TPB började producera talböcker i DAISY-format 2001.

I dag lånas talböcker via Legimus. Böckerna laddas ner eller strömmas i appen Legimus eller i webbspelaren. Många har både ljud, text och bilder. Läsaren kan välja att bara lyssna eller att följa texten på skärmen samtidigt.

Så läses en talbok in i dag

En talbok läses inte in av skådespelare eller av författaren. Den läses av talboksinläsare som godkänts genom en provinläsning för varje ämnesområde och språk. MTM:s riktlinjer för inläsning styr arbetet i detalj.

• Texten läses ordagrant. Bara uppenbara tryckfel får rättas.
• Inläsaren dramatiserar inte och byter inte röst mellan rollerna. Egna sympatier får inte höras.
• Är boken skriven i jag-form ska inläsaren ha samma kön som berättaren och ungefär samma ålder.
• Sidnummer läses bara i kurslitteratur. Fotnoter markeras med not och slut på noten.
• Bildbeskrivningar skrivs av en separat leverantör. Bildtexter läses alltid.
• Ljudet levereras som MP3 i mono och får inte innehålla sidprassel, hostningar eller bakgrundsljud.

Kravet på neutral inläsning skiljer talboken från en kommersiell ljudbok. Talboken ska förmedla texten så som den står i boken och lämna tolkningen åt läsaren. Det gör också att talböcker kan vara mindre underhållande att lyssna på än en ljudbok med en känd skådespelare, men de följer originalet mer troget.

Talsyntesen tar plats

Kurslitteratur för högskolestudenter har länge varit en stor del av produktionen. Redan 2010 skrev Språktidningen att nära hälften av talboksproduktionen var studentlitteratur och att en stor del gjordes med talsyntes. År 2020 lästes drygt 60 procent av den inlästa kurslitteraturen för högskolan in med talsyntes, enligt SVT Kulturnyheterna. MTM gjorde då 900 till 1 000 böcker med talsyntes per år.

Talsyntesen gör det möjligt att ta fram böcker snabbt och billigt, men den har brister. Ord med flera betydelser kan uttalas fel, förkortningar blir obegripliga och engelska namn förvanskas. Ett uppmärksammat exempel var en juridikbok där ordet det byttes mot spaghetti genom hela boken, ett fel som upptäcktes 2017 och rättades.

När inläsningen går fel

År 2021 granskades talböckernas kvalitet i flera reportage. Läsare hade hittat böcker med ringande telefoner, saknade kapitel och en inläsare som somnade mitt i inspelningen. Myndighetens dåvarande generaldirektör kallade felen oacceptabla. MTM reklamerade de anmälda böckerna till leverantörerna och lovade fördjupade kvalitetskontroller.

Redan 2019 hade Synskadades Riksförbund larmat om en inläsare som lagt in egna kritiska kommentarer i en bok av psykiatern David Eberhard. I dag finns en särskild rubrik i korrekturrapporten för oönskade tillägg från inläsaren. Varje tillägg ska anges med exakt plats i boken.

Tidslinje

1. 1892Det första punktskriftsbiblioteket startar i Stockholm.
2. 1931Pratt-Smoot Act skapar det amerikanska biblioteksprogrammet för blinda.
3. 1934De första talböckerna på skiva finns i USA.
4. 1935Storbritannien får sina första talböcker, bland dem Conrads Typhoon.
5. 1955Utlåningen av talböcker börjar i Sverige genom De blindas förening.
6. 1970-taletKassetten ersätter rullbandet.
7. 1980Talboks- och punktskriftsbiblioteket bildas.
8. 1988DAISY startar som projekt på TPB.
9. 2001TPB producerar talböcker i DAISY-format.
10. 2013TPB byter namn till Myndigheten för tillgängliga medier.
11. 2025Legimus delas i allmänlitteratur och kurslitteratur.

Talboken i siffror i dag

Uppgifterna kommer från MTM:s årsredovisning för 2025. Samlingen i Legimus omfattar även punktskrift, e-textböcker och böcker på teckenspråk, så alla titlar är inte talböcker. Antalet användare var i stort sett oförändrat jämfört med året innan.

Visste du att

• Talboksskivorna i 33⅓ varv per minut kom före den långspelande musikskivan, som senare fick samma hastighet.
• Den amerikanska talboken bytte senare till 16⅔ och till sist 8⅓ varv per minut för att få plats med mer.
• Den sista amerikanska kassettspelaren för talböcker tillverkades 2007.
• Talböcker får göras utan författarens tillstånd tack vare ett undantag i upphovsrättslagen.

Vanliga frågor

När kom den första talboken?

De första talböckerna på skiva fanns i USA 1934. I Storbritannien kom de första 1935.

När började man låna ut talböcker i Sverige?

Utlåningen började 1955 genom De blindas förening, som i dag heter Synskadades Riksförbund.

Vad är skillnaden mellan talbok och ljudbok?

En talbok görs med stöd av ett undantag i upphovsrättslagen och är bara till för personer med läsnedsättning. Den läses in neutralt och följer den tryckta boken. En ljudbok är en kommersiell produkt för alla.

Varför bytte man från kassett till DAISY?

En kassettbok kunde bestå av tiotals band och gick bara att spola. DAISY gör det möjligt att hoppa direkt till kapitel, sidor och meningar och att sätta bokmärken.

Läses alla talböcker in av människor?

Nej. En stor del av kurslitteraturen läses in med talsyntes. Skönlitteratur läses oftast in av talboksinläsare.

Vem ger ut talböcker i Sverige i dag?

Myndigheten för tillgängliga medier, som tidigare hette Talboks- och punktskriftsbiblioteket. Böckerna lånas via Legimus.