Läsnedsättning: vad det är och vilka rättigheter du har

Läsnedsättning betyder att en funktionsnedsättning gör det svårt att läsa vanlig tryckt text. Det kan bero på synen, på dyslexi, på en skada i hjärnan eller på att kroppen inte orkar hålla en bok. Den som har en läsnedsättning har rätt att låna talböcker och andra anpassade böcker via Legimus. Här reder vi ut vad som räknas, hur du får tillgång och vilka hjälpmedel som finns.

• 120 485personer lånade via Legimus under 2025
• 34 000nya konton i Legimus registrerades 2024
• Inget intygkrävs för att få ett konto
• 0 krkostar det att låna talböcker

Vad räknas som läsnedsättning?

Begreppet kommer från upphovsrättslagen, där 17 § upphovsrättslagen beskriver ett undantag för den som på grund av en syn- eller annan läsnedsättning inte kan ta del av en utgiven text i väsentligen samma utsträckning som någon utan nedsättningen. Lagen räknar upp fyra grupper.

Det avgörande är sambandet mellan funktionsnedsättningen och svårigheten att läsa tryckt text. En diagnos i sig räcker inte. Det krävs inte heller någon diagnos för att räknas. Den som läser långsamt för att svenska är ett nytt språk har däremot ingen läsnedsättning i lagens mening. Detsamma gäller den som bara är ovan vid att läsa.

Vanliga orsaker till läsnedsättning

Bland dem som lånar talböcker är dyslexi den vanligaste orsaken. I en användarundersökning som Myndigheten för tillgängliga medier gjorde 2019 uppgav 59 procent av talboksläsarna att dyslexi var skälet till att de läste talböcker. Synnedsättning angavs av 13 procent.

Dyslexi är ärftligt och beror på hur hjärnan bearbetar språkljud. Det har inget med intelligens att göra. Typiska tecken är långsam läsning, många stavfel och att man lättare tar in information genom att lyssna än att läsa, enligt 1177. Utredningen görs av en speciallärare, specialpedagog, logoped eller psykolog.

• Synnedsättning

  Många får nedsatt syn med stigande ålder. Talböcker, storstil och förstoring kan ersätta den tryckta texten.

• Dyslexi

  Ärftlig svårighet att avkoda ord. Talbok med text gör att man kan lyssna och följa texten samtidigt.

• Afasi och hjärnskador

  Språkförmågan påverkas efter till exempel en stroke. Ljud kan vara lättare att ta in än text.

• Rörelsenedsättning

  Den som inte kan hålla en bok eller vända blad läser med fördel i en app eller lyssnar.

Läsnedsättning eller lässvårigheter?

Många vuxna läser dåligt utan att ha en funktionsnedsättning. Enligt SCB:s redovisning av den internationella undersökningen PIAAC har ungefär 780 000 personer i åldrarna 16 till 65 år otillräckliga läsfärdigheter. Bland 16 till 24-åringar ökade andelen från 9 till 15 procent sedan förra mätningen 2012. Undersökningen mäter läsförmåga, inte funktionsnedsättningar.

De flesta av dem omfattas inte av upphovsrättslagens undantag och kan inte få ett konto i Legimus. För dem finns i stället lättlästa böcker, lättlästa nyheter och vanliga ljudböcker. Skillnaden har betydelse, eftersom talböckerna bara får göras för personer med läsnedsättning.

Så får du tillgång till talböcker

Kontot i Legimus ordnas på ett bibliotek. Bibliotekarien går igenom reglerna och ditt behov. Du behöver inte visa något intyg. Myndigheten för tillgängliga medier utredde frågan 2024 och 2025 och kom fram till att ett intygskrav varken är lämpligt eller proportionerligt i dag.

1. Välj rätt bibliotek. Studenter vänder sig till lärosätets bibliotek, elever till skolbiblioteket och alla andra till folkbiblioteket.
2. Berätta om ditt behov. Bibliotekarien frågar hur funktionsnedsättningen påverkar din läsning. Det räcker att du beskriver det.
3. Godkänn villkoren. Talböckerna är personliga och får inte delas med andra. Är du under 18 år skriver en vårdnadshavare under.
4. Börja läsa. Logga in i appen Legimus eller i webbspelaren och låna böcker direkt.

För högskolestudenter gäller sedan den 12 januari 2026 en ny process. Studenten har ett ansökningssamtal på lärosätets bibliotek. Därefter fattar MTM beslutet. Sedan hösten 2025 är Legimus uppdelat i allmänlitteratur och kurslitteratur. Kurslitteraturen är reserverad för studenter som är registrerade vid ett högskolebibliotek.

Läsnedsättning hos äldre

Många får svårare att läsa när synen försämras med åren. Den som har läst tidningen och romaner hela livet kan plötsligt inte längre se texten, även med starka glasögon. Det räknas som läsnedsättning om synnedsättningen inte går att rätta till. Talböcker och taltidningar blir då ett sätt att fortsätta läsa.

För den som inte är van vid internet finns tjänsten Talboken kommer. Biblioteket väljer ut böcker och förmedlar dem till läsaren, som slipper leta själv i Legimus. Inom äldreomsorgen och LSS finns också läsombud och frivilliga högläsare som hjälper personer med kognitiva funktionsnedsättningar att ta del av texter.

Alternativ för den som inte har läsnedsättning

Har du svårt att läsa utan att ha en funktionsnedsättning finns andra vägar. Lättlästa böcker är skrivna med enklare ord och kortare meningar. Nyhetstidningen 8 Sidor skriver nyheter på lätt svenska. Kommersiella ljudböcker kan alla låna på biblioteket eller köpa. Många e-böcker går också att få upplästa med mobilens inbyggda talsyntes.

Vad du har rätt till

Rätten gäller även över gränserna. Marrakechfördraget, som antogs 2013 och trädde i kraft 2016, gör det möjligt att utbyta anpassade böcker mellan länder, enligt Världsorganisationen för den intellektuella äganderätten. Tack vare fördraget kan Legimus erbjuda talböcker på andra språk än svenska.

Hjälpmedel i vardagen

• Talsyntes läser upp text på skärmen, i mobilen eller i e-post.
• Stavningsprogram rättar och föreslår ord medan du skriver.
• En läslinjal gör det lättare att hålla raden i en tryckt text.
• Legimus Enkel har ett pratande gränssnitt för den som har svårt att se knapparna.
• Syncentralen förskriver synhjälpmedel som förstoring och särskilda spelare.

Barn behöver ingen formell diagnos för att få stöd i skolan, enligt 1177. Skolan ska anpassa undervisningen efter elevens behov. Specialpedagogiska skolmyndigheten ansvarar för anpassade läromedel i grundskolan och gymnasiet.

Visste du att

• Ungefär 40 procent av de nya Legimuskontona 2024 registrerades på skolbibliotek.
• Talböcker får göras utan författarens tillstånd tack vare undantaget i upphovsrättslagen.
• En avtalsklausul som begränsar undantaget för personer med läsnedsättning är ogiltig enligt lagen.
• MTM har ingen statistik över hur många som får avslag när de ansöker om konto.

Vanliga frågor

Vad är en läsnedsättning?

En funktionsnedsättning som gör att du inte kan läsa tryckt text i väsentligen samma utsträckning som andra. Det kan bero på synen, dyslexi, andra perceptions- eller lässvårigheter eller en fysisk funktionsnedsättning.

Behöver jag ett intyg för att låna talböcker?

Nej. Du beskriver ditt behov för bibliotekarien. MTM har utrett frågan och bedömt att ett intygskrav inte är lämpligt i dag.

Räknas dyslexi som läsnedsättning?

Ja. Dyslexi är den vanligaste orsaken bland dem som lånar talböcker.

Räknas det som läsnedsättning att svenska inte är mitt modersmål?

Nej. Bristande kunskaper i svenska ger inte rätt till talböcker i Legimus. Lättlästa böcker och ljudböcker är alternativ.

Var skaffar jag konto i Legimus?

På folkbiblioteket, skolbiblioteket eller, om du studerar på högskola, på lärosätets bibliotek.

Kostar det något att låna talböcker?

Nej. Både talböckerna och apparna är gratis.