Den svenska talboksmodellen

Modellen

• Talboks- och punktskriftsbiblioteket, TPB, är en central statlig myndighet med ansvar för produktion och bibliografisk beskrivning av talböcker samt för information och rådgivning till bibliotek inom sitt verksamhetsområde. TPB är lånecentral för talböcker.
  TPB:s digitala bibliotek är en nationell resurs för nedladdning av talböcker till bibliotek som har tillstånd enligt 17 § Upphovsrättslagen.
• Länsbiblioteken - regionbiblioteken har ansvar inom sina respektive regioner för att stödja de lokala biblioteken i deras talboksverksamhet.
• Kommunernas bibliotek har ansvar som låneförmedlare gentemot personer med läshandikapp.
• Högskole- och universitetsbiblioteken har ansvar som låneförmedlare till studenter med läshandikapp.
• Biblioteken kan köpa kopior av TPB:s talböcker hos Bibliotekstjänst (BTJ Sverige AB).

Bakgrund

Den svenska talboksmodellen slogs fast i 1979 års kulturpolitiska beslut med utredningen Kultur åt alla (SOU 1976:20) som grund.

I talbokskommitténs utredning Talböcker. Utgivning och spridning (SOU 1982:7) föreslogs en decentraliserad talboksverksamhet.

Folkbiblioteksutredningen Folkbibliotek i Sverige (SOU 1984:23) tar upp TPB:s roll som lånecentral och de lokala bibliotekens ansvar för talbokslåntagarna. Utredningen föreslog statliga bidrag till länsbiblioteken: "Ansökan skall bygga på en inventering av talboksbehoven i länets kommuner och i övrigt redovisa en plan för hur talboksförsörjningen skall ske med angivande av ansvarsfördelningen mellan enskilda kommuner och länsbibliotek."

I TPB:s remissvar på betänkandet Boken i Tiden (SOU 1997:141) står bland annat: "Det unika med den svenska talboksmodellen är bredden på produktionen. Ingen önskan ska kunna vara för udda. Genom portobefrielsen kan lånet förmedlas med vändande post. Den stora nackdelen med den svenska talboksmodellen är den funktionshindrade läsarens beroende av biblioteksväsendet. Talböcker kan endast lånas på bibliotek."
Läs mer om talboksverksamhetens historia

Bibliotekens ansvar för tillgänglighet för personer med läshandikapp

Alla bibliotek ansvarar för att ge service till sina låntagare. Låntagare med läshandikapp behöver extra uppmärksamhet från biblioteket för att få sina behov tillgodosedda.
Grundkrav för hur biblioteken bör agera för att ha en tillgänglig verksamhet kan de flesta bibliotek uppnå med enkla medel.

• All personal på biblioteken ska veta vad talböcker är, vilka de är till för och var man kan låna dem.
• Låntagare behöver bara veta att man kan låna allt man kan tänka sig via det lokala biblioteket men
  all personal måste veta att talböcker, utöver det som står på den egna hyllan, finns att låna in från länet och från TPB.
• Alla bibliotek ska ha information uppsatt om vad talböcker är och vilka de är till för.
• All personal ska känna till att talböcker finns i DAISY-format.
• All personal bör kunna söka i TPB-katalogen. Länk till TPB-katalogen ska finnas i det lokala bibliotekets katalog på nätet.
• All personal ska känna till att det finns talboksspelare och läsprogram.
• Alla bibliotek ska ha talboksspelare till utlåning/demonstration.
• All personal bör kunna hantera den talboksspelare som finns på det lokala biblioteket och visa hur man använder den för en låntagare. Vilket helt enkelt kan vara: här sätter man på - här stänger man av. Som första start räcker det långt.
• Det lokala bibliotekets webbplats ska informera om att det finns talböcker för dem som har läshandikapp och ha länk till TPB:s webbplats.
• All personal ska känna till att TPB har en webbplats och en katalog på nätet.
• Alla bibliotek ska ha någon form av anpassad utrustning. Förstoringsglas är ett minimikrav. Skanner, dator med talsyntes, dator med förstoringsprogram, dator med punktskriftsskärm är önskvärda kompletteringar.