Punktskriftsbiblioteket - kort historik

Biblioteket övergick 1912 till De Blindas Förening, DBF, som 1975 blev Synskadades riksförbund, SRF. 1980 tog staten över SRF:s bibliotek som fick namnet Talboks- och punktskriftsbiblioteket, TPB.

Föreningen för blindskrift

Louis Braille introducerade punktskriften som ett läs- och skrivsystem för blinda 1825. Det var ett revolutionerande system men det dröjde länge innan det nådde Sverige. Den första punktskriftsboken i Sverige trycktes 1865. 1892 grundade några initiativrika personer under ledning av Amy Segerstedt "Föreningen för blindskrift". Man arbetade ideellt med att trycka och låna ut böcker på punktskrift.
Läs mer om punktskriftssystemet

De första böckerna skrevs för hand med reglett. Senare framställdes de på punktskriftsmaskiner alternativt med stereotypi, då man tryckte en plåt för varje sida. Med stereotypi kunde man framställa fler exemplar av samma titel. Dessa tryckmetoder användes ända fram till cirka 1985.

De blindas förening

1912 övertog De Blindas Förening biblioteket. 1910 fick man det första statsbidraget som gällde fraktstöd på statens järnvägar för punktskriftsböcker. Först i slutet av 1950-talet kom bestämmelsen om portofrihet för blindskriftsförsändelser.

Biblioteket hade höga ambitioner i litteraturvalet och överförde till exempel det tidiga 1900-talets Nobelpristagare i litteratur till punktskrift. Man tryckte tidigt kataloger över bokbeståndet. Bibliotekets verksamhet gav medlemmarna möjligheter till både bildning och underhållning. Från 1975 kallades föreningen Synskadades riksförbund, SRF, och biblioteket fick namnet SRF:s bibliotek.

Talboks- och punktskriftsbiblioteket - TPB

År 1980 övertog staten SRF:s bibliotek som fick namnet Talboks- och punktskriftsbiblioteket, TPB.
Punktskriftsproduktionen är sedan 1984 datoriserad och det är numer lätt att framställa flera exemplar av en titel.
Svensk punktskrift har genom åren haft olika kortskriftssystem och efter hand som dessa förändrats har färre personer kunnat använda de äldre böckerna. Detta är ett av skälen till att man numera trycker nya böcker i oförkortad punktskrift.

Talboks- och punktskriftsbiblioteket betjänar cirka 1 200 punktskriftsläsare med sitt bokbestånd på över 12 000 titlar. Läsarna kan föreslå både ny och äldre litteratur för framställning i punktskrift. Nära hälften av de 400 böcker som görs varje år är förslag från punktskriftsläsare.
Antalet punktskriftsläsare är relativt litet och bokbeståndet måste anpassas till gruppens behov. Det är inte möjligt att hålla ett heltäckande biblioteksbestånd. De flesta punktskriftsläsare lånar böcker direkt från TPB men många lånar även via sina lokala bibliotek.