Talboken - kort historik

Redan från 1950-talet samarbetade dåtidens blindbibliotek med folkbiblioteken. Bibliotekstjänst startade 1960 försäljning av talböcker till folkbiblioteken. 1980 tillkom det statliga Talboks- och punktskriftsbiblioteket, TPB, som blev lånecentral för talböcker till landets bibliotek.

De första talböckerna

Före 1950-talet kunde synskadade personer endast låna punktskriftsböcker från De Blindas Förening, DBF. Bandspelartekniken introducerades vid 1940-talets slut. DBF startade 1951 utveckling av den nya tekniken och utlåning av talböcker på öppen spole satte igång 1955.
Bokbeståndet byggdes från början upp på liknande sätt som man gjorde på folkbiblioteken och innehöll fack- och skönlitteratur för såväl vuxna som barn.
De upphovsrättsliga frågorna var under 1950-talet inte lösta men reglerades lagmässigt 1960.

Samarbete med folkbiblioteken

Redan 1958 började DBF samarbeta med folkbiblioteken, något som är unikt för Sverige. I andra länder är det vanligt att ett centralt blindbibliotek lånar ut direkt till de synskadade läsarna. 1960 började företaget Bibliotekstjänst göra talböcker och sälja till biblioteken ute i landet. Under åren 1973 till 1975 pågick försöksverksamhet med en vidgad grupp låntagare, vilket ledde till nya regler från 1977 om vilka grupper som var talboksberättigade. Den svenska modellen att samarbeta med biblioteken har haft stor betydelse för möjligheterna att nå nya läsare, till exempel personer med dyslexi.
Läs mer om vilka som får låna talböcker
Läs mer om den svenska talboksmodellen

Talbok på kassett

1975 bytte DBF namn till Synskadades riksförbund och SRF:s bibliotek tog över verksamheten med talböcker och punktskriftsböcker. Detta år övergick man också till att erbjuda talböckerna på kassett, vilket underlättade användningen för nya läsare.

Statlig myndighet

1976 kom betänkandet "Kultur åt alla". Där betonades vikten av att personer med läsnedsättning integrerades i kommunernas biblioteksverksamhet. Detta skulle underlättas om SRF:s bibliotek fick en mer offentlig karaktär och 1980 tillkom den statliga myndigheten Talboks- och punktskriftsbiblioteket, TPB, som också blev lånecentral för talböcker till biblioteken.
I "Kultur åt alla" fanns principen att 25 procent av den årliga utgivningen av böcker skulle bli talböcker, vilket också skedde några år efter förstatligandet.

DAISY - den moderna talboken

På 1990-talet började TPB utveckla ett nytt digitalt talboksformat, DAISY. Avsikten var att med den nya tekniken bland annat göra det lätt att hitta i talboken och komma ifrån hanteringen med kassettband. DAISY är nu en internationell standard för talböcker. Från och med 2001 gör TPB all sin talboksproduktion i DAISY-format. Talböckerna distribueras på cd-romskivor eller laddas ned från det TPB:s digitala bibliotek av biblioteken själva.
Läs mer om nedladdning av talböcker

Allsidigt bokbestånd

1980 fanns det cirka 12 500 talbokstitlar. Sedan dess har antalet titlar ökat betydligt. Under 1980-talet utvecklade TPB alternativa inläsningar för nya grupper av läsare. Hit hör bland annat talböcker för lästräning och specialinläsningar.
TPB har drygt 90 000 talbokstitlar (september 2007). Av dessa är närmare 40 000 DAISY-talböcker och resten talböcker på kassett. Kassettalböckerna överförs successivt till DAISY. De flesta talböckerna är på svenska men det finns även böcker på 48 andra språk.