Vi punktskriftsläsare nr 2 2009 Utgiven av Talboks- och punktskriftsbiblioteket och Punktskriftsnämnden Innehåll Redaktören har ordet Individuell punktskriftsservice Punktskriftsbeställningens öppettider i jul och nyår Punktskriftsnämnden informerar Felaktig inbindning Årets nobelpris i litteratur Nya böcker med bilder Maritas Memoarer Uppskattad Punktskriftslördag Punktskriftsböckerna nu i Umeå Konferens 2010 ”Multimodal learning processes” Nya punktskriftsböcker – läs och njut Punktskriften självklar för Mona Sahlin Hur firades Braille 2009? Om detta nummer Redaktören har ordet Nu har vi snart lagt 2009 till raden av passerade år! Som alltid överraskas man av advent och att julen plötsligt närmar sig med stormsteg. I detta nummer summeras jubileumsåret 2009 till minne av Louis Brailles födelse för 200 år sedan. Punktskriften har uppmärksammats på flera håll i världen. Bland annat med en Punktskriftslördag, läs reportaget därifrån. Vi har också en intervju med Mona Sahlin, en intervju med en punktskriftsläsare med dövblindhet, en presentation av årets nobelpristagare, information från Punktskriftsnämnden med mera. Vi hoppas att du ska hitta något som just du tycker är läsvärt. Detta är det sista numret jag gör som redaktör. Nästa år är det nya krafter som tar vid. Jag tackar för mig och önskar er alla, tillsammans med alla på redaktionen, en riktigt God Jul och ett Gott nytt År! Åsa Danielsson, redaktör Individuell punktskriftsservice Punktskriftstjänsten på TPB är en individuell service för personer med dövblindhet och personer med synskada. Här kan man kostnadsfritt få artiklar, resereportage, matrecept, bruksanvisningar, träningstexter med mera utskrivet i punktskrift. Här finns även en tidskriftsservice där man kan prenumerera på innehållsförteckningar och beställa de artiklar man vill ha. Det finns också möjlighet att få lokala dövtidningar överförda till punktskrift. Tjänsten omfattar inte hela böcker, hela tidskrifter, skolmaterial eller föreningsmaterial. Personer med dövblindhet får beställa obegränsat antal sidor. Personer med synskada kan beställa 1 000 originalsidor per år plus obegränsat antal kopior. Vill du veta mera kan du höra av dig till: TPB Punktskriftstjänsten Box 5113 121 17 Johanneshov E-post: pskrift@tpb.se Telefonnummer: 08-580 02 730 Punktskriftsbeställningens öppettider i jul och nyår 23 december till 5 januari: 9-12 alla vardagar. Från 7 januari åter öppet som vanligt: 9-12 alla vardagar och 13-15 måndag till torsdag. Telefonnummer: 08-580 02 720 Punktskriftsnämnden informerar Den nya boken Svenska skrivregler för punktskrift finns nu även på webben i sin helhet som webbsidor. Sidorna ska vara tillgängliga för alla. De olika punktskriftstecknen presenteras som bilder, alla dessa har en alternativtext som talar om vilka punkter som ingår i tecknen. Varje underavdelning i boken motsvarar en webbsida. Flera alternativa möjligheter finns att leta sig fram i boken, bland annat genom en detaljerad innehållsförteckning. Planen är att alla skrifter som Punktskriftsnämnden tar fram ska publiceras på samma vis på webben. Som tidigare tas alla böcker fram i punktskrift, svartskrift och även som pdf-filer för seende personer som kan läsas på webben. Nästa regelsamling som kommer att ges ut är Skrivregler för matematik och naturvetenskap. Denna andra upplaga kommer att ges ut under nästa år 2010, den första utkom 1997. I den nya upplagan fokuserar man mer på punktskriftens användbarhet än tidigare. Detta sker bland annat genom att råd ges om hur matematik ska ställas upp för att läsas av lättare. Man försöker också att använda punktskriftens förtecken på ett mer genomtänkt sätt. Text: Björn Westling Felaktig inbindning I det förra numret av Vi Punktskriftsläsare var tyvärr en stor del av upplagan så hårt spiral-inbunden så att det blev svårt att bläddra i tidningen. Vi beklagar verkligen detta! TPB uppmärksammades på felet av några prenumeranter som hörde av sig till oss. Om ni hittar något fel i tidningen, i det skrivna, i punktskriften eller inbindningen, så är vi tacksamma om ni hör av er omgående. Årets nobelpris i litteratur Många var de som hade tippat den rumänsk-tyska författarinnan Herta Müller för årets Nobelpris. Det spekulerades till och med om läckor från Nobelpriskommittéen, speciellt som tidningen Dagens Nyheter, samma dag som priset delades ut, hade en stort uppslagen artikel om just Herta Müller. Ingen har väl heller på allvar ifrågasatt att den numera i Berlin bosatta 56-åriga författarinnan skulle vara en värdig pristagare. Svenska Akademiens motivering lyder: Herta Müller ”som med poesins förtätning och prosans saklighet tecknar hemlöshetens landskap”. Müller föddes i den rumänska delen av det så kallade Banatet – det landskap som delas mellan Rumänien, Ungern och Serbien och som fortfarande befolkas av tysktalande invånare på den rumänska sidan. Hon lämnade sitt hemland 1987 då Ceausescus diktatur förbjöd hennes böcker och gav henne yrkesförbud. I de självbiografiskt färgade romanerna skildrar Herta Müller den tyska minoritetens liv i det kommunistiska Rumänien. Man har kallat henne en ”krönikör över vardagslivet i diktaturen”. Hon är också mycket kritisk mot mentaliteten hos sina egna och drar sig inte för att i sina djuppsykologiska, förtätade skildringar sätta ljuset på mindre smickrande sidor i tysk mentalitet. Fadern hade under andra världskriget, liksom de flesta andra rumänientyskar, varit aktiv i Waffen-SS. Av Herta Müllers för närvarande nio böcker på svenska, finns åtta som DAISY- talböcker. En av böckerna, Kungen bugar och dödar, finns också på punktskrift. I ett antal självbiografiska essäer skildrar författarinnan här sitt eget förhållande till språket: hur ordens verklighet gör världen synlig och hur existentiella tillstånd kan formuleras och bli vapen i den egna, personliga kampen. Text: Henry Larsson Nya böcker med bilder Pomperipossa Prins Pipi och prinsessan Fifi går ut i skogen och träffar på en elak häxa, som genast förtrollar dem till två små gäss. Men häxan får till sist sitt straff och barnen löses ur förtrollningen. Signaturen Falstaff Fakirs älskade sagoklassiker illustrerades 1984 av Björn Berg. Bergs version av sagan har nu kommit som taktil bilderbok. Collagebilderna är formgivna av Carina Søe-Knudsen. Boken finns för utlån och försäljning från TPB till punktskriftsläsare och bibliotek. Midvinternattens köld är hård … Viktor Rydbergs klassiska dikt om tomten, som ser till gårdens djur och folk under midvinternatten, fick stämningsfulla bilder av Harald Wiberg i en nästan lika klassisk bilderbok. Den finns nu i en taktil version med collagebilder av Eva P. Eriksson. Känn på tomtens skägg och den gnistrande snön och läs den vackra texten. Boken finns för utlån och försäljning från TPB till punktskriftsläsare och bibliotek. Mamma Mu gungar Förutom taktila bilderböcker med många bilder gör TPB också enstaka taktila bilder till punktskriftsböcker. Det är ett sätt att göra bland annat kända barnboksfigurer taktilt tillgängliga även om böckerna om dem inte är tekniskt möjliga att göra som en taktil bilderbok. Böckerna kompletteras med en originalbok i en ficka på pärmen. Den senaste i raden av dessa böcker är Mamma Mu gungar. Mamma Mu är som alla vet ingen vanlig ko, som bara går omkring och tuggar och glor. Hon är en levnadskonstnär och vill gärna pröva livets alla möjligheter till glädje. Till Kråkan i skogen smyger hon iväg på cykel, för att övertala honom att sätta upp en gunga. Text: Jujja och Tomas Wieslander. Originalbilder: Sven Nordqvist. Taktila bilder: Annica Norberg. Boken finns för utlån och försäljning från TPB till punktskriftsläsare och bibliotek. Maritas Memoarer Marita Rantanen-Peterson i Karlstad är massör, mamma och före detta landslagsryttare i dressyr. Snart kan hon även titulera sig författare hon skriver nämligen en bok om sitt liv och sin dövblindhet. Bordet är dukat med kaffekoppar och kakor. Bredvid kopparna ligger servetter med texten ”Ursäkta eventuella hundhår i maten”. Marita Rantanen-Peterson, 39 år, har dövblindhet men tycker att det är viktigt att kunna driva med sig själv. Just nu är hon i full färd med att skriva en bok om sitt liv ”på ett roligt sätt” fastän det inte varit så roligt alla gånger. Färsk diagnos oroar ? När jag var tonåring skrev jag dagböcker och dikter och nu känner jag att jag vill skriva igen. Det känns som jag har mycket att berätta, säger Marita. En kall februaridag i år fick Marita sin diagnos – hon har OPA1. Sjukdomen delar hon med en annan människa i hela världen – någon i Italien. ? Det är en gen som inte lyder som den ska vilket gör att syn, hörsel och bennerver inte riktigt fungerar, säger Marita och tar en klunk kaffe. För Marita kom diagnosen som en chock. ? Både min mamma och jag tycker att det känns jobbigare nu när jag har fått diagnos. Betyder det att fler nerver kan bli drabbade? Successiv försämring När Marita var 4 år, lika gammal som hennes dotter är nu, upptäckte föräldrarna att hon såg dåligt. ? Men läkarna vägrade undersöka mig noggrannare eftersom de påstod att det inte var något fel på mina ögon. De tyckte till och med att mamma var nojjig, säger Marita. I grundskolan observerade skolsköterskan att Maritas syn var dålig vilket resulterade i en remiss till ögonkliniken i Falun. Hörselnedsättningen uppdagades någon gång under lågstadiet berättar Marita. Sedan dess har det blivit successivt värre med synen, hörseln och benen. Hon har i dag dövblindhet fastän hon ser kontraster och kan höra ljud. ? Jag har stora bortfall i hörseln så det är svårt att koppla ihop orden och meningarna, säger hon. Maritas dotter Tova visar inga tecken på att ha ärvt sjukdomen. På den obligatoriska 4-årskontrollen såg hon normalt. Trygg vardag Marita bor sedan två år tillbaka i ett nybyggt villaområde i Skåre utanför Karlstad. I dag är det ovanligt lugnt i huset. Resten av familjen är på förskola, skola och arbete. Familjen består av dottern Tova, maken Björn och hunden Rutger, varannan vecka bor även Björns döttrar Linn och Moa här. Här känner sig Marita trygg. Tre dagar i veckan följer Marita Tova till förskolan som ligger ett stenkast bort. Ledarhunden Rutger, en svart labrador, är ständig följeslagare. ? Jag säger god morgon till fröknarna och de svarar genom att teckna första bokstaven i sitt namn i min hand. På det viset vet jag vem som tar emot oss. På efter-middagen när jag hämtar följer en assistent med och då brukar vi stanna och prata en stund, säger Marita. Förtidspension och fördomar För drygt tio år sedan blev Marita förtidspensionerad. Hon tycker själv att det känns lite märkligt för helst av allt vill hon jobba som massör. ? Jag har stött på så mycket motstånd så jag nästan ger upp. När jag ville vidareutbilda mig inom massage fick jag nej från arbetsförmedlingen eftersom jag inte fick ha med mig tolk. De vill inte satsa på någon som inte kan höra kunderna. Hon har stött på den här typen av fördomar hela livet. När hon gick i grundskolan och önskade läsa tyska ville rektorn sätta stopp för det eftersom hon var hörselskadad, ”vad skulle jag med tyskan till?”. Maritas mamma blev arg och Marita läste tyska med högsta betyg som resultat. Dagböcker till punktskriftstjänsten Marita gillar att lära sig saker. Hon har läst praktisk svenska, argumentationsanalys, journalistik, anatomi och fysiologi på universitetet i Karlstad. I studierna använde hon punktskriftsböcker från TPB. På fritiden lånar hon taktila bilderböcker och interfolierade böcker så att hon kan läsa tillsammans med sitt barn. ? Jag använder TPB:s tjänster jättemycket, framförallt punktskriftstjänsten. Nyligen skickade jag in mina sammetsklädda, handskrivna dagböcker och fick dem överförda till punktskrift. Jag har också skickat in dikter och sådant som jag vill ha som underlag för min bok. Det betyder mycket för mig att få texter i punktskrift och jag är enormt tacksam, säger Marita. Förutom egna texter beställer hon bland annat artiklar ur olika tidningar. SM-guld i dressyr Tiden räcker knappt till för allt som Marita vill göra. Hon är kontaktperson för ledarhundsverksamheten i Värmland, vice ordförande i Förbundet Sveriges dövblinda, FSDB, i Värmland och hon undervisar på folkhögskolor, gymnasier och grundskolor om teckenspråk och dövblindhet. ? Jag styrketränar också för att mitt ben ska bli starkare och så rider jag en gång i veckan på en jätteduktig häst, säger Marita. Marita har varit med i dressyrlandslaget för handikappade, 1989 tog hon SM-guld. Nuförtiden ägnar hon dock mest tid åt sin guldklimp Tova, övriga familjen och vänner. ”Ser livet i henne” ? Jag tycker att det var underbart att bli mamma. I början hade vi problem för hon åt så dåligt och då var det många som hade fördomar. Barnmorskan funderade också över hur det skulle fungera för mig att bli mamma. Marita förklarar att hon många gånger är som vilken småbarnsmamma som helst. Den största skillnaden för Tova är att hon måste plocka undan efter sig hela tiden. ? Hemma hos oss kan det inte ligga leksaker mitt på golvet. ? Jag tycker att det blir roligare och roligare för varje dag. När det händer något jobbigt som till exempel när jag fick diagnosen känns det extra bra att ha Tova – jag ser livet i henne! Text: Lena Boqvist Uppskattad Punktskriftslördag Louis Braille och punktskriften var givetvis i fokus då SRF bjöd in till Punktskriftslördag den 14 november. Drygt 140 personer kom till Synskadades Riksförbund i Enskede för att ta del av det senaste inom punktskriften. Många av dem är kända profiler från punktskriftsvärlden men det fanns också nya punktskriftläsare. ? Jag har läst punktskrift i ett år. För mig betyder det jättemycket att kunna läsa själv, säger Laila Larsson som är blind på ena ögat efter en sjukdom. Tipspromenad och hjälpmedel Laila Larson var en av många som gick tipspromenaden. 12 frågor om punktskrift var utplacerade i visningslokalerna på tre olika våningar. På detta vis fick besökarna en snabb överblick av vad som visades upp denna lördag. Och här fanns bland annat hjälpmedel från Iris Intermedia, Polarprint, ICAP, Insyn AB, Punkt Design AB blandat med taktila bilderböcker och punktskriftsböcker från TPB, sällskapsspel, frimärken, tvålkoppar och annat smått och gott. Även Föreningen Sveriges dövblinda, FSDB, hade öppet hus för att visa sin verksamhet. ”Bra blandning” Stämningen var familjär. Makarna Marianne och Gunnar Sandström såg ut att trivas. ? Det är mycket trevligt. Vi köper böcker och håller just nu på att tippar. Det är en bra blandning av föreläsningar, utställningar, tipspromenad ... Dessutom träffar vi mycket bekanta, säger de. ? Karamellerna är bäst, inflikar Siw Liljeqvist, skrattande. Föredrag och guidad visning Föredragshållaren Gunilla Stenberg Stuckey, före detta rektor vid Tomtebodaskolan, höll ett välbesökt och uppskattat föredrag om Louis Braille. Hon visade även upp frimärken med punktskrift från världens alla hörn. Många av dem var framtagna just i år för att fira 200-årsjubileet av Brailles födelse. Dagen till ära sålde SRF det rosa, svenska frimärket med punktskrift. De som var intresserade av Synskadades museums unika punktskriftssamling fick också en eminent genomgång av guiden Sten Gustavsson, tidigare bibliotekarie på TPB. Han gav en historisk föreläsning i Synskadades museets lokaler, och besökarna hade möjlighet att känna på gamla böcker och tryckplåtar. Nutid och framtid Punktskriftlördagen fokuserade även på saker som händer i nutid och framtid. SRF delade ut ett hederspris till två personer som på senare år har hjälpt till att lyfta fram punktskriften. Priset delades mellan Kerstin Fellenius, pedagogiklektor, och Frank Skaret. Han har utvecklat ett notskrivningsprogram som underlättar kommunikationen mellan synskadade och seende. Förutom diplom och blommor fick de var sin check på 15 000 kronor. Sista punkten i programmet var en paneldiskussion om punktskriften nu och i framtiden. Panelen bestod av representanter från Unga Synskadade, SRF, TPB, Stockholms syncentral och FSDB. Och alla verkade rörande överrens – punktskriften behövs! Text: Lena Boqvist Punktskriftsböckerna nu i Umeå Sedan den 1 juni sker utskick och återlämning av punktskriftsböcker hos Sveriges depåbibliotek i Umeå. Beställning av punktskriftsböcker görs precis som förut genom TPB-katalogen eller Punktskriftsbeställningen på TPB. Böcker på två ställen På depåbiblioteket i Umeå har böckerna av utrymmesskäl delats upp i två kategorier: * de böcker som har lånats ut de senaste åren har placerats centralt, i Umestan * de böcker som inte har lånats ut på flera år har placerats i andra lokaler utanför staden, i Västerslätt. Meningen är att om man beställer en bok som har lånats ut de senaste åren ska den skickas med vändande post. Om man beställer en bok som inte har varit utlånad på flera år kan man få vänta några dagar. Tyvärr hamnade en del böcker i oordning när de packades upp vilket har medfört problem och gjort att somliga låntagare har fått vänta på böcker av båda kategorierna. Problemen på väg att lösas TPB och personalen på depåbiblioteket arbetar nu med att lösa problemen med felplacerade böcker så att utskicken ska flyta på bättre. Till största delen skickas redan nu böckerna med samma servicenivå som före flytten, men böcker som finns i Västerslätt kan man få vänta några dagar på. Vi ber om överseende med detta. Text: Anna-Karin Hugo Konferens 2010 ”Multimodal learning processes” Den 21–22 april 2010 kommer en nydanande och spännande konferens att arrangeras: ”Multimodal learning processes, understanding the world through eyes, ears, and touch”. Konferensen kommer att behandla multimodala inlärningsprocesser i allmänhet, men särskilt sådana som rör personer med grav synskada. Multimodalitet har att göra med sådant som rör flera sinnen samtidigt. Konferensen är ett arrangemang av Informationsdesign, Akademin för innovation, design och teknik vid Mälardalens högskola i Eskilstuna, tillsammans med Punktskriftsnämnden. Ambitionen med konferensen är att föra samman forskning från olika fält, med syftet att skapa nätverk för kommande forskning med någon form av anknytning till synskadeområdet. Ett annat syfte är att stimulera lärare och andra yrkesverksamma till fördjupad kunskap inom sina områden. Man hoppas alltså att åstadkomma både akademisk och yrkesmässig ”matchmaking”. Målgruppen för konferensen är forskare, akademiker, högskole-studerande, lärare som arbetar med elever med synskada – samt inte minst övriga intresserade. Konferensen kommer att vara internationell och hållas på engelska. För mer information, se Punktskriftsnämndens webbplats: www.punktskriftsnamnden.se Text: Björn Westling Nya punktskriftsböcker – läs och njut Ur höstens produktion av färdiga punktskriftsböcker vill vi särskilt lyfta fram tre trevliga kok- och receptböcker. Det är deckardrottningen Camilla Läckbergs och kocken Christian Hellbergs Smaker från Fjällbacka, det lilla bohuslänska fiskeläget som är båda författarnas hemort. De flesta rätterna bygger på vad havet kan förse panna och kastrull med ifråga om fisk och skaldjur, men även olika typer av kötträtter och smarriga efterrätter lyfts fram på ett trevligt sätt. Maud Onnermark, välkänd tv-kock och matskribent med stil, bistår i Mauds bästa tårtor med recept på inte mindre än 55 olika tårtsorter – och i Mat med tryck visar Anna Skipper, känd från tv-programmet Du är vad du äter, hur man kan förvandla tryckkokaren till en favorithjälpreda i köket. Tidigare bloggaren och styggingen Alex Schulman har under året överraskat med en kärleksfull skildring av sin bortgångne far, den legendariske tv-producenten bakom familjeprogram i tv:s barndom som Hylands hörna och Kvitt eller dubbelt, Allan Schulman. Skynda att älska heter boken som nu alltså finns på punkt. En annan lovordad bok har varit historikern och akademiledamoten Peter Englunds inträngande och gripande skildring av några människoöden under första världskriget. Boken heter Stridens skönhet och sorg och baserar sig på verkliga händelser – återgivna i brev, dagböcker och memoarer – kring en italiensk soldat som hamnar på mentalsjukhus, en tysk flicka vid östfronten, en belgisk stridspilot och en rysk sjuksköterska bland andra. Rekommenderas å det varmaste liksom Håkan Nessers senaste, Paul Auster- influerade deckare, Maskarna på Carmine Street, med handling bland annat i New York. I centrum står ett par vars dotter blivit bortrövad i en bil. Text: Henry Larsson Punktskriften självklar för Mona Sahlin Ett rött visitkort med en stiliserad ros och punktskrift säger mer om Mona Sahlin än man kanske kan tro. Vi punktskriftsläsare gräver fram att hon till och med har ett förflutet som talboksinläsare. Framsidan är röd med en vit, stiliserad ros. Öppnar man visitkortet står det Socialdemokraterna, Mona Sahlin, partiordförande, party chair, i punktskrift. Hur kommer det sig att du har visitkort i punktskrift? – För mig är det en självklarhet. Jag med min bakgrund och uppväxt funderade inte ens över något alternativ. Många tänker bara på att det ska stå på engelska och svenska men för mig är punktskriften lika självklar, säger Mona Sahlin. – Punktskriften väcker uppmärksamhet, inte minst utomlands. Ofta är det just det folk fastnar för och många säger att de ska göra likadant, säger Mona Sahlin. Engagemanget hemifrån Vi träffas på Riksdagshuset i Stockholm. Mona Sahlin är elegant klädd i svart kjol, kavaj och en cerise skjorta. Punktskriften på hennes visitkort lockade mig hit för att ta reda på mer om hennes bakgrund. Stämmer det att hon har arbetat på De blindas förening (nuvarande Synskadades Riksförbund)? – Absolut. Min mamma arbetade på De blindas förening och pappa var aktiv inom handikapprörelsen. Jag jobbade mycket som ledsagare under tonåren, bland annat på blindbingo, olika läger och utlands-resor, säger Mona Sahlin med värme i rösten. Ingen i hennes familj har någon synskada men engagemanget kommer hemifrån. Läst in talböcker Det visar sig att Mona Sahlin dessutom har läst in talböcker, taltidningar och sommarjobbat på Unga Synskadade. Dessutom har hon ”haft en orkester ihop med två blinda killar”. För mig är det helt naturligt med funktionshinder och jag har aldrig sett det som ett hinder i sig. Det som brister är tillgängligheten i samhället. Hon berättar att arbetet med synskadade har påverkat hennes sätt att vara och tänka genom åren. – Jag såg tidigt ett mönster och anser att man måste kämpa mot all diskriminering, det kan också gälla andra utsatta grupper till exempel kvinnor och invandrare, säger hon. Att Mona Sahlin har punktskrift på sina visitkort känns vid närmare eftertanke som en självklarhet. Text: Lena Boqvist Hur firades Braille 2009? Under 2009 har 200-årsjubileet av punktskriftens skapare Louis Brailles födelsedag firats på olika sätt över hela världen. Förutom konferenser och seminarier har det uppmärksammats med tävlingar, frimärken och fotbollströjor. Punktskriftsnämnden och Synskadades Riksförbund utlyste i december 2008 en affischtävling med anledning av jubileumsåret för punktskrift 2009. Fyra studenter – Lisa Bengtson, Tove Gulliksson, Radka Horvatova och Malin Svensson – på Grafisk design och Kommunikation vid Linköpings tekniska högskola, campus Norrköping skapade det vinnande bidraget. Konferens och Punktskriftslördag I januari inbjöd Punktskriftsnämndens barngrupp till en konferens kring synskadade barn och forskningen kring läsning av taktila bilder. Året avslutas med Punktskriftslördag hos SRF i Enskede i november där det förutom paneldiskussion och utställningar också delades ut ett hederspris inom punktskriften. Under året har det kommit jubileumsböcker och skrifter som berättar om Louis Braille och hans revolutionerande uppfinning, bland annat i Norge där Norsk lyd- och blindeskriftbibliotek i november gav ut boken Bare røre, ikke se. Frimärken, mynt och fotboll Ett fyrtiotal länder har gett ut speciella frimärken för att hylla Louis Braille. I Sverige gav Posten i maj ut de två märkena ”Se med andra ögon” formgivna av Elisabeth Björkbom. USA har låtit prägla ett mynt, en dollarslant i silver, som på framsidan visar en bild av Louis Braille och ordet ”Liberty” (frihet). I en vänskapsmatch mot Nigeria i juni spelade det franska fotbollslandslaget i tröjor där spelarnas namn var skrivna med punktskrift. Efter matchen auktionerades tröjorna ut och behållningen skänktes till den franska blindorganisationen. Rosa bandet 2009 Rosa bandet, som säljs till förmån för bröstcancerforskning, var i år försett med orden ”ska bara” i punktskrift. Arkitekten och formgivaren Gert Wingårdh ville med de orden uttrycka det obehag många kvinnor kan känna inför bröstcancerfrågan och de ursäkter man kan hitta på för att slippa undersöka sina bröst. Text: Anne Stigell Om detta nummer Vi punktskriftsläsare ges ut av Talboks- och punktskriftsbiblioteket och Punktskriftsnämnden. Utgivning: 2 ggr/år Ansvarig utgivare: Roland Esaiasson Redaktör: Åsa Danielsson asa.danielsson@tpb.se Layout: Annika Sundin Redaktion: Lena Boqvist Ann-Sofie Falck Monica Hedbjörn Marie Ivarsson Henry Larsson Jenny Nilsson Björn Westling Adress: Talboks- och punktskriftsbiblioteket Box 5113 121 17 Johanneshov Besöksadress: Palmfeltsvägen 5 A Prenumeration (gratis) Telefon: 08-580 02 700 (vxl) E-post: info@tpb.se Internet: www.tpb.se Vi punktskriftsläsare finns i punktskrift, i svartskrift samt på TPB:s webbplats. ISSN 1401-6524