Vi punktskriftsläsare ges ut av Talboks- och punktskriftsbiblioteket och Punktskriftsnämnden December 2008 • Nr 2 Utgivning: 2 ggr/år Ansvarig utgivare: Roland Esaiasson Redaktör: Lena Boqvist lena.boqvist@tpb.se Layout: Annika Sundin Redaktion: Åsa Danielsson Ann-Sofie Falck Monica Hedbjörn Marie Ivarsson Henry Larsson Ingela Lindberg Jenny Nilsson Björn Westling Adress: Talboks- och punktskrifts- biblioteket 122 88 Enskede Besöksadress: Sandsborgsvägen 52 Prenumeration (gratis) Telefon: 08-39 93 50 (vx) Telefax: 08-659 94 67 E-post: info@tpb.se Internet: www.tpb.se Vi punktskriftsläsare finns i punktskrift, i svartskrift samt på TPB:s webbplats. ISSN 1401-6524 Innehåll Redaktören har ordet Telefonnummer till TPB Öppet punktskriftsbibliotek i ny skepnad Julöppet på utlåningen! Punktskriftsnämnden informerar Barnböcker i samarbete Konferens om taktila bilder Dubbelpaginering i TPB:s punktskriftsböcker Individuell punktskriftsservice Bokslukerskan Nya barnböcker Årets nobelpris i litteratur Punktskriftsnoter på ingång Louis Braille i fokus 2009 Vem var Louis Braille? Beställ punktskriftsalfabetet Nya böcker Redaktören har ordet Vi har ett spännande år framför oss! 2009 kommer nämligen punktskriften att få stor uppmärksamhet världen över eftersom det är 200 år sedan Louis Braille föddes. Det kommer att talas om ”punktskriftens fader” på nyheterna, konferenser och utställningar kommer att fokusera på punktskriften och fler produkter blir troligen punktskriftsmärkta. Redan nu kan man se att märkningen av läkemedel har lett till en positiv teknikutveckling som gynnar märkning av andra produkter. Nästa år kommer det även ut mängder av nya böcker om punktskrift. Punktskriftnämnden ger till exempel ut boken Svenska skrivregler för punktskrift för dig som vill hänga med i utvecklingen. Du som vill satsa på lättsammare läsning finner redan nu mängder av nya punktskriftsböcker. I listan över Nya punktskriftsböcker som nyligen skickades ut fanns bland annat deckare, kärleksromaner och musikböcker för stora och små. Här i tidningen tipsar vi om flera nya barnböcker och om Barack Obamas självbiografi. Och sist men inte minst om Julbordet. Det bästa från Gondolens julbord. I det här numret av Vi punktskriftsläsare får du även möta Heba Daabas, en ovanlig 22-åring med rötter i krigets Libanon. Hon läser punktskrift på både arabiska och svenska, och njuter av att läsa i egen takt. Jag vill också passa på att tacka för mig! Efter två år som redaktör för tidningen lämnar jag över till Åsa Danielsson som har varit med i redaktionen i flera år. God jul och trevlig läsning önskar Lena Boqvist. Telefonnummer till TPB Utlåning av punktskriftsböcker Privatpersoner 020?48 17 31 Bibliotek och institutioner 08?39 93 55 Utlåning av talböcker 08?39 93 55 Punktskriftsförsäljning 08?39 93 56 Punktskriftstjänsten 08?39 94 21 Öppet punktskriftsbibliotek i ny skepnad 2009 får Öppet punktskriftsbibliotek på TPB ny skepnad. Från att ha haft öppet sista torsdagen i varje månad blir det nu endast fyra gånger per år, i februari, maj, september och december. Förutom möjligheten att låna böcker blir det också andra aktiviteter såsom bokprat och visning av TPB-katalogen. Exakta datum är inte bestämda än. Information om detta kan du få via telefonnummer 020?48 17 31. Julöppet på utlåningen! Du kan låna böcker dagarna före och efter jul. Vi har öppet 22, 23, 29 och 30 december mellan 9.00 ? 12.00. Efter nyår öppnar utlåningen igen den 7 januari. Punktskriftsnämnden informerar I september träffades Punktskriftsnämnden och dess motsvarigheter i de nordiska länderna för att utbyta erfarenheter och idéer. Mötet var i Stockholm och hade temat Taktil märkning i det offentliga rummet. Numera finns punktskrift och taktil märkning i högre grad än förut i offentliga sammanhang, exempelvis som översiktskartor på busscentraler och tågstationer. Punktskriften har fått en mer framträdande roll genom den av EU initierade punktskriftsmärkningen av läkemedel. Betydelsen av den märkningen kan komma att bli ännu större än man först trodde. Den har redan lett till teknikutveckling för att förbilliga märkningen, något som kanske kan spilla över till andra produkter än läkemedel och andra områden än förpackningar. Svenska skrivregler för punktskrift I början av 2009 kommer Punktskriftsnämnden att publicera boken Svenska skrivregler för punktskrift. Den kommer då att ersätta den gamla Allmänna skrivregler. De nya skrivreglerna kommer att innehålla några nyheter i punktskriften, men det viktigaste är ändå att vi då kommer att få en lättillgänglig och välskriven bok om hur punktskrift ser ut och kan skrivas. Boken kommer att säljas i punktskrift och i svartskrift, men även vara tillgänglig gratis på Punktskriftsnämndens webbplats, www.punktskriftsnamnden.se Seminarium om punktskrift Ett seminarium om Barn och taktila bilder kommer att hållas den 29 januari 2009. Seminariet vänder sig till dem som arbetar med barn som är gravt synskadade. Det är av stor vikt för barn med synskada att få läsa och tolka taktila bilder, att få möjlighet att utveckla sin bildtolkningsförmåga. Seminariet arrangeras gemensamt av Synskadades Riksförbund och Punktskriftsnämndens arbetsgrupp för barn. Text: Björn Westling, sekreterare i Punktskriftsnämnden Barnböcker i samarbete TPB:s barnbibliotekarie Jenny Nilsson träffade sina kollegor från Danmark, Norge och Finland vid ett möte i Oslo i oktober. Inom detta område pågår ett samarbete över gränserna: För första gången ska en taktil bilderbok komma ut samtidigt på svenska, finska, nynorska och danska. Boken heter Grodan och kärleken och är skriven av Max Velthuijs. TPB ansvarar för samproduktionen. Det här innebär att kostnaden för produktionen blir lägre för respektive land. TPB kommer att ha boken i sitt bestånd på svenska och finska. Det är möjligt att även låna in den på övriga nordiska språk. Flera böcker om Louis Braille för barn är på gång i Norden, en i Finland som kommer ut både på svenska och finska och två böcker i Norge. Konferens om taktila bilder 3-5 december hölls en konferens i Birmingham om taktila bilder för personer med synskada. Programmet var brett och handlade om allt från avancerade kartor och diagram till bilderböcker för barn. Det kom talare från hela världen, framför allt från USA, Storbritannien och Japan. Sverige bidrog med en programpunkt om den mycket enkla taktila bilderboken Badutflykten som presenterades av Jenny Nilsson, barnbibliotekarie på TPB tillsammans med Katarina Östlund Hägglund från Resurscenter syn, SPSM. Läs mer om konferensen på webbplatsen: http://www.nctd.org.uk/Conference/Conf2008/ Dubbelpaginering i TPB:s punktskriftsböcker Under hösten 2008 började TPB att producera dubbelpaginerade punktskriftsböcker. Skälet till detta är att det ska bli lättare att veta var man befinner sig i den tryckta boken. Utformningen av dubbelpagineringen kommer att se olika ut beroende på vad för slags bok det gäller. I skönlitterära böcker kommer de båda sidnumren att finnas högst upp på sidan. I fackböcker kommer svartskriftens sidnummer, förutom att det finns överst på sidan, även skrivas ut i en punktad linje. På så sätt får man veta var den exakta sidbrytningen finns. Vi kommer att göra på samma sätt både med barn- och vuxenböcker. Text: Ingela Lindberg Individuell punktskriftsservice Punktskriftstjänsten på TPB är en individuell service för personer med dövblindhet och personer med synskada. Här kan man kostnadsfritt få artiklar, resereportage, matrecept, bruksanvisningar, träningstexter med mera utskrivet i punktskrift. Här finns även en tidskriftsservice där man kan prenumerera på innehållsförteckningar och beställa de artiklar man vill ha. Det finns också möjlighet att få lokala dövtidningar överförda till punktskrift. Tjänsten omfattar inte hela böcker, hela tidskrifter, skol- eller föreningsmaterial. Personer med dövblindhet får beställa obegränsat antal sidor. Personer med synskada kan beställa 1 000 originalsidor per år plus obegränsat antal kopior. Vill du veta mera kan du höra av dig till: TPB, Punktskriftstjänsten, 122 88 Enskede E-post: pskrift@tpb.se Telefon: 08-39 94 21 Fax: 08-659 94 67 Bokslukerskan Heba Daabas är en envis, självständig och ovanlig 22-åring. Hon läser punktskriftsböcker och DAISY-talböcker på arabiska och svenska, är den enda i familjen som pluggat vidare, och mot traditionerna har hon flyttat hemifrån utan att vara gift. Äldre än 65 år, nyligen synskadad och med svenskt ursprung, så ser den genomsnittlige talbokslåntagaren ut i Sverige. I invandrartäta bostadsområdet Rosengård i Malmö bor 22-åriga Heba Daabas som är allt annat än typisk – vare sig som talbokslåntagare eller som ung kvinna med rötter i krigets Libanon. När Heba öppnar dörren till familjens lägenhet i kvarteret Örtagården ger hon precis samma intryck som vid telefonsamtalen: glad och med en otrolig energi och livskraft. Heba är uppväxt i en stor familj, med sex syskon, två av dem yngre. Hon låg i mammans mage när familjen flydde från Libanon. Redan vid födseln upptäcktes det att hon hade ett allvarligt synfel, men diagnosen barnglaukom (grön starr) kom först efter många undersökningar och sjukhusvistelser. Sedan dess har synen gradvis försämrats och som sexåring blev Heba helt blind. Bor nära familjen Vi sitter vid köksbordet i den soliga fyrarumslägenheten på översta våningen i hyreshuset. Heba är ensam hemma, resten av familjen är på jobb eller i skolan. Pappan arbetar med bilförsäljning och mamman håller just nu på att förbättra sin svenska ”det blev inte mycket tid för det med sju barn”. Heba bor bara tillfälligt hemma hos familjen, hon flytt-ade hemifrån för två år sedan, men just nu håller hennes lägenhet på att målas om. Det blev stort rabalder när jag ville flytta, i vår kultur bor man ju hemma tills man gifter sig. Men jag övertygade mamma om att det skulle bli väldigt bra att bo själv och lära sig vardagliga saker, innan jag träffar en man. Fast jag är ofta här hemma ändå, jag bor bara 10 minuters promenad bort. Heba sätter fram bullar och vindruvor och ber mig hälla upp äppeljuicen. Hon är klädd i skjorta, top och svarta långbyxor, håret är uppsatt i en hästsvans, hon har pärlor i öronen och välplockade ögonbryn. Hennes språk är rikt och sättet att uttrycka sig är ovanligt välformulerat, dialekten drar åt rikssvenska. Ja, det är lite lustigt, jag är den enda i vår familj som inte pratar någon slags ”rosengårdssvenska”. Det beror väl på alla talböcker jag har lyssnat på. Fick vänja sig Sedan i höstas läser Heba barnlitteratur vid Lunds universitet ”bara för nöjes skull – barnlitteraturen är en viktig grund”. I kväll ska hon ha sin första tenta, all litteratur inför den har hon läst som DAISY-talböcker. Heba har alltid haft ett stort intresse för språk och litteratur, redan tidigt under sina sjukhusvistelser lyssnade hon mycket på arabiska sagor och berättelser på kassett. När hon sedan började i skolan var det punktskrift och käppträning som gällde, ”det kändes jättetrögt, jag ville vara som alla andra”. Men efter den första tiden i grundskolan började Heba acceptera talböcker och punktskrift. Senare började hon också lära sig punktskrift på sitt modersmål arabiska. Det skiljer sig mycket från både svensk punktskrift och talad arabiska. Annan inställning Det är förstås inte bara punktskriften som skiljer sig åt mellan Sverige och Libanon. Den största skillnaden är tillgängligheten, där finns egentligen ingen tillgänglighet att tala om. Synskadade går i särskilda skolor och vet inte så mycket om samhället utanför. Det är också väldigt svårt att få tag på litteratur, det mesta tas fram genom välgörenhet eller andra privata initiativ. Synen på människor med handikapp är också helt annorlunda där. Jag behandlas som en porslinsdocka som kan gå sönder när som helst. Okända människor kan komma fram och tycka väldigt synd om mig. Fast jag tycker att det är spännande att konfronteras med det, och försöka ändra såna uppfattningar. Min mamma får säga till mig ibland: ”vi är på släktbjudning nu, inte på ett föredrag om hur det är att vara blind”. Alltid läst mycket Heba läser mycket skönlitteratur, hon går och hämtar en av sina absoluta favoritböcker Avalons dimmor, en tjock historisk roman, på punktskrift består boken av 33 delar. De böcker jag tycker allra mest om vill jag läsa på punkt och de böckerna vill jag också äga. I min lägenhet har jag en två meter bred bokhylla proppfull med punktskriftsböcker – de tar sådan plats! Men i studierna läser Heba allt som DAISY-talböcker, och det har fungerat bra att få litteraturen i tid från TPB:s högskoleservice. Vi börjar en ny delkurs nästa vecka, och jag har redan fått hem all litteratur till den kursen. Jag är nöjd med hur det fungerar, men jag skulle gärna vilja ha tillgång till strömmande talböcker till datorn igen. Jag deltog i ett projekt kring strömmande läsning och det var jättebra. Familjen stolt Hebas planer framöver är att fortsätta läsa vid universitet. Hon vill gärna arbeta med något inom vården och tänker försöka bli sjukgymnast. Jag frågar henne om föräldrarna och de sex syskonen tycker att det är konstigt att hon har valt att plugga vidare. De har nog vant sig nu. De tyckte väl att det var underligt när jag i mellanstadiet kom hemsläpande med kassar med talböcker, ingen annan i familjen läser. Nu är de nog istället stolta över mig, men inte så engagerade. Men att de skryter lite över mig märkte jag bland annat när en kompis till en av mina brorsor kom fram och frågade: ”Är det du som har läst halva biblioteket?” berättar Heba, småskrattar och verkar ganska nöjd. Text: Maria Kimberg Nya barnböcker En riktig klassiker finns nu som taktil bilderbok: Sagan om den lilla, lilla gumman av Elsa Beskow. Den handlar om den lilla, lilla gumman, som bor i en liten, liten stuga och som har en liten, liten katt. En dramatisk dag försvinner katten till skogs. En härlig högläsningsbok från 1897 för de mindre barnen. Collagebilderna är gjorda av Annica Norberg. Stora djungelfesten: en räknebok av Axel Scheffler är en ny bok med svällpappersbilder i färg, punktskriften i glestryck och med parallell tryckt text i storstil. ”En frodig flodhäst nyss så trötter, hör ljudet av musik och kommer raskt på fötter.” I korta rimmade verser möter barnen djuren i djungeln och lär sig samtidigt räkna från 1 till 10. TPB har gjort två punktskriftsböcker för lästräning i år: Vi vill ha disko av Helena Bross och Vikarien av Åsa Storck. Böckerna är i glestryck, har originalboken i en ficka på pärmen och med boken följer en inläsning i tre hastigheter som följer punktskriften. I Vi vill ha disko ska klass 1b äntligen ha disko som de stora barnen i femman! Det ska bli kul tycker eleverna, men hur gör man egentligen när man dansar, och vad har man på sig? Här behövs träning! Efter många förberedelser blir det ett disko som klassen sent ska glömma. Boken passar särskilt bra i åldern 6-8 år. Vikarien är en lättläst bok för tonåringar. Samra och hennes kompis Moa är väldigt olika. Moa är utåtriktad och killgalen. Hon bryr sig ofta inte om andra än sig själv och tar sig sällan tid att lyssna. Men Samra är ganska blyg och tyst, och vet aldrig vad hon ska säga i närheten av killar. Men en dag gör hon något som förvånar både henne själv och Moa - och hennes liv blir sig aldrig mer likt. Alla böckerna finns att låna och köpa från TPB. Text: Jenny Nilsson Årets nobelpris i litteratur Jean-Marie Le Clézio fick beskedet bara fem minuter innan Svenska Akademiens ständige sekreterare Horace Engdahl meddelade nyheten. I motiveringen beskrivs Le Clézio som ”uppbrottets, det poetiska äventyrets och den sinnliga extasens författare, utforskare av en mänsklighet utanför och nedanför den härskande civilisationen”. Född 1940 i Nice i Frankrike, flyttade Le Clézio som barn till Nigeria och återvände i tioårsåldern till Frankrike. Han växte upp med både franska och engelska, har bott bland indianer i Panama och har doktorerat på en avhandling om Mexikos historia. Sedan den uppmärksammade debuten 1963 med romanen Rapport om Adam (på franska Le procès-verbal) och genombrottet med Öken (franska Désert) 1980, har han gett ut ett fyrtiotal verk. Stilistiskt har han utvecklats mot ett mer episkt berättande med åren. 15 av böckerna finns i svensk översättning. I Le Clézios författarskap återspeglas, enligt Engdahl, ett skrivande som är ”nomadiskt, rör sig över stora ytor och inkluderar andra civilisationer”. I TPB-katalogen finns två titlar under produktion som punktskrift: Afrikanen, en stark berättelse om förhåll-andet till fadern, Afrika och kolonialismen samt Allt är vind, en självbiografisk skildring av ungdomsåren i Nice, London och Mexico och hans anfäders liv efter utvandringen till ön Mauritius under Franska revolutionen. Tio av Le Clézios böcker finns som DAISY-talböcker. Text: Henry Larsson Punktskriftsnoter på ingång Vi har tidigare rapporterat om planer på digitalisering av punktskriftsnoter på Danmarks Blindebibliotek, DBB. Nu har TPB gjort en beställning på 170 titlar. Hälften av dessa ska levereras under 2008 och hälften nästa år. De titlar det är fråga om är gamla noter som överfördes från TPB till DBB år 1990. De digitaliserade noterna ska införlivas i TPB:s bestånd. Men som tidigare är det möjligt att direkt vända sig till DBB för lån av punktskriftsnoter, alternativt att låna dem genom TPB. Etablera samarbete TPB deltog i november på en konferens om punktskriftsnoter på Blindbiblioteket i Leipzig (Deutsche Zentralbücherei für Blinde zu Leipzig, DZB). Syftet med det var bland annat att etablera bättre samarbete med olika institutioner så att utbytet mellan dem kan bli bättre och likaså servicen till de punktskriftsläsare som efterfrågar punktskriftsnoter. Text: Björn Westling och Henry Larsson Louis Braille i fokus 2009 Louis Brailles födelse för 200 år sedan kommer att firas världen över hela 2009. När cheferna för de nordiska motsvarigheterna till TPB var på besök i höstas passade vi på att fråga om de ska uppmärksamma Braille. Svenska Synskadades Riksförbund har också fått svara på frågan. ENKÄT: Ska ni fira Brailles födelse för 200 år sedan? Øyvind Engh, direktör, Norsk lyd- og blindeskriftbibliotek. Ja, vi ska bland annat ge ut en essäsamling på punktskrift av kända författare. Några essäer handlar om punktskrift och andra om läsning. Michael Wright, direktör, Danmarks Blindebibliotek. Ja, vi har planerat två orgelkonserter som bygger på punktskriftsnoter. Dessutom ska vi ha en temaafton på teve med inriktning på punktskrift. Det är vi och Danmarks blindeförbund som har tagit initiativet till det. Vi kanske borde ha haft ett gemensamt nordiskt samarbete? Thora Ingólfsdóttir, direktör, Blindrabókasafn Íslands. Nej, tyvärr ska vi bli av med ansvaret för punktskriftsböckerna i december 2008 så vi kommer inte att fira. Det här är olyckligt tycker vi. De som tar över ansvaret har däremot anledning att fira. Marketta Ryömä, direktör, Celia, Finland. Ja. Celia-biblioteket ska göra en bok på punktskrift för vuxna som lär sig att läsa punktskrift. Dessutom ska Maijaliisa Dieckemann skriva en barnbok som berättar om Louis Braille. Författaren samarbetar med Celia. Våra bokklubbar kommer också att bemärka jubileumsåret då de väljer böcker. Roland Esaiasson, myndighetschef, Talboks- och punktskriftsbiblioteket Ja, en sak för TPB är att sjösätta ett projekt som går ut på att digitalisera vårt punktskriftsbestånd. Vi vill starta punktskrift on-demand. Här vill vi ta lärdom av Danmark och Finland. Punktskriftsnämnden anordnar dessutom konferenser och Öppet hus under året. Bengt Troberg, rehabiliteringskonsulent, Synskadades Riksförbund Ja, vi ska i samarbete med andra ge ut ett frimärke i punktskrift och delta på en utställning på postmuseet i maj. 29 januari ska vi ha en temadag om barn och taktila bilder. Vi kommer att skicka ut ett informationspaket om punktskrift till skolorna. Och så erbjuder vi våra distrikt i landet olika utställningar om Braille. Vem var Louis Braille? 2009 är det 200 år sedan punktskriftens fader Louis Braille föddes. Här får ni en inblick i hans liv. Louis Braille blir blind vid 3-års ålder efter att ha fått en syl i ögat i sin faders sadelmakeri. Efter en tid i byskolan i den lilla hemstaden Coupvray får Louis chansen att börja i en av världens första skolor för blinda elever, L’Institution Royale des Jeunes Aveugles. Barnen får där lära sig läsa genom att känna på upphöjda latinska bokstäver. Det är mycket svårt och tidskrävande och för att skriva bokstäverna krävs en avancerad tryckteknik. Det här gör att barnen inte har tillgång till en egen skrift. Hemligt chiffersystem inspirerar Louis kommer i kontakt med ett hemligt chiffersystem med upphöjda punkter - nattskrift - som franska armén använder. Det är otympligt uppbyggt men själva grund-idén är klok, det är lättare för fingrarna att uppfatta punkter än heldragna streck. Bara 13 år gammal börjar Louis förenkla och förbättra systemet. Punktskriften bygger på den så kallade punktskriftscellen med sex punkter som numreras från ett till sex. Genom att kombinera dessa punkter får man fram 63 olika tecken som går att känna med fingertopparna. Han väljer att varje punktskriftstecken inte ska vara större än ett barns fingertopp. Äntligen ett skriftsystem Systemet är fullt utvecklat när Louis är 16 år. Punktskrifts-alfabetet är skapat. Då publicerar han en bok i ämnet och får själv börja undervisa på skolan. Det viktigaste med det nya systemet är att blinda nu själva, med bara ett enkelt stift, kan skriva texter. De har äntligen fått ett eget skriftsystem. Louis Braille liv blev tyvärr inte långt. Han dog i sviterna av tuberkulos 43 år gammal 1852. Men punktskriften lever vidare. I dag är punktskriften det dominerande blindskriftssystemet. Sedan 1955 rekommenderar UNESCO punktskriften som en världsstandard. Text: Jenny Nilsson Läs mer i skriften Louis Braille: skapare av ett skriftsystem av Beatrice Christensen Sköld som kan beställas via TPB:s webbplats www.tpb.se. Beställ punktskriftsalfabetet Nu finns en ny folder för seende om punktskriftsalfabetet i ett kombinerat taktilt och grafiskt utförande. Den är i A5- format och innehåller alfabetet, skiljetecken, siffersymboler, övningsexempel och en kort text om Louis Braille. Foldern är framtagen av Synskadades Riksförbund, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Punktskriftsnämnden och Talboks- och punktskriftsbiblioteket. Du kan beställa den via TPB:s webbplats www.tpb.se. Nya böcker Memoarer av Obama USA:s nye president Barack Obama berättar om sitt liv i en kritikerhyllad självbiografi. Obama föddes på Hawaii 1961. Fadern var från Kenya och modern från amerikanska mellanvästern. Obama, som tillträder presidentämbetet i januari 2009, skriver djupt personligt om sin uppväxt under enkla förhållanden i ett USA präglat av rasism och klasskillnader. Han beskriver också den segregation som präglat USA:s moderna historia. Boken finns som DAISY-talbok. Punktskriftsversionen beräknas vara klar i början av januari. Min far hade en dröm av Barack Obama. Två kändiskockar om julrätter I en ny interfolierad bok för vuxna bjuder Erik Lallerstedt och Magnus Leidstedt på recept som hör julbordet till. De ger också tips om i vilken ordning läckerheterna kan serveras och ätas för att avnjutas på bästa sätt. Här finns bland annat sillinläggningar, lax, gubbröra, sillsallad, lutfisk, Janssons frestelse, revbensspjäll och olika omeletter – liksom söta rätter som ris à la malta, saffranspannkaka, ischoklad, knäck och annat gott. Julbordet. Det bästa från Gondolens julbord av Erik Lallerstedt och Magnus Leidstedt.