Vi punktskriftsläsare ges ut av Talboks- och punktskriftsbiblioteket och Punktskriftsnämnden Juni 2009 • Nr 1 Utgivning: 2 ggr/år Ansvarig utgivare: Roland Esaiasson Redaktör: Åsa Danielsson asa.danielsson@tpb.se Layout: Annika Sundin Redaktion: Lena Boqvist Ann-Sofie Falck Monica Hedbjörn Marie Ivarsson Henry Larsson Jenny Nilsson Björn Westling Adress: Talboks- och punktskrifts- biblioteket Box 5513 121 17 Johanneshov Besöksadress: Palmfeltsvägen 5 A Prenumeration (gratis) Telefon: 08-580 02 700 (vx) E-post: info@tpb.se Internet: www.tpb.se Vi punktskriftsläsare finns i punktskrift, i svartskrift samt på TPB:s webbplats. ISSN 1401-6524 Omslag: Bild på den vinnande affischen i affischtävlingen för jubileumsåret för punktskrift. Innehåll Redaktören har ordet Punktskriftslördag i höst Punktskriftsutlåningens öppettider i sommar Tryckfelsnisse Punktskriftsnämnden informerar Individuell punktskriftsservice Nya bilderböcker När blindskriften kom till punkt Punktskrift och teknik i samspel Jubileumsåret 2009 Ny rapport från TPB Affischtävling för jubileumsåret för punktskrift TPB flyttar Skriv till oss! Frimärke med punktskrift och utställning på Postmuseum Redaktören har ordet Nu har snart halva året gått! Sommaren står för dörren och vi hoppas att alla våra läsare får en riktigt skön sommar med lite extra tid för punktskriftsläsning. I detta nummer kan man till exempel läsa både om punktskriftens historia och om punktskriften i framtiden. Detta med anledning av att punktskriftens fader, Louis Braille, föddes för 200 år sedan. Det var ett händelserikt år 1809, läs också om andra jubilarer som har årsjubileum just i år. Dessutom har Punktskriftsnämnden i samarbete med SRF haft en affischtävling med anledning av jubileumsåret. Posten ger ut två frimärken med punktskrift på med temat ”Se med andra ögon”, valören är 6 kronor, för inrikes brev. Allt detta och lite till kan ni läsa i detta nummer. Trevlig sommar önskar Åsa Danielsson, redaktör Punktskriftslördag i höst SRF och TPB inbjuder till Punktskriftslördag den 14 november kl 10-16, i SRF:s lokaler, Sandsborgsvägen 52 i Enskede. Var med när SRF delar ut pris till en person som under senare år bidragit till punktskriftens utveckling Gå runt på utställningen med det allra senaste inom punktskriftsområdet Fråga om punktskriftsböcker för alla åldrar. Mer information kommer efter sommaren. Välkommen! Punktskriftsutlåningens öppettider i sommar 15 juni -7 augusti: måndag ? fredag kl. 9-12 Resten av året: måndag ? torsdag kl. 9-15 Fredag kl 9-12 (lunchstängt 12-13) Telefonnummer: 08-580 02 720 Tryckfelsnisse I förra numret av Vi punktskriftläsare förekom en del stavfel i punktskriften på grund av ett fel på printern hos producenten. Det ledde till att vissa punkter i punktskriftscellen var svåra att känna. Vi beklagar verkligen detta! Felet uppdagades av en uppmärksam prenumerant. Om liknande fel dyker upp igen är vi tacksamma om ni hör av er omgående. Punktskriftsnämnden informerar Efter flera års arbete publiceras nu i dagarna Svenska skrivregler för punktskrift. Boken är en samling regler för hur man skriver punktskrift på svenska och ersätter en tidigare upplaga som utgavs 1997 under namnet Allmänna skrivregler. Boken ges ut i samarbete med Språkrådet. Språkrådets båda medarbetare Ola Karlsson, som är redaktör för Språkrådets bok Svenska skrivregler, och Rickard Domeij, som också är ledamot i Punktskriftsnämnden, har bidragit till boken genom granskning, diskussioner och råd. Till de större nyheterna hör nya utseenden i punktskrift av procenttecknet (p1456), gradtecknet (p12456p1245) och et-tecknet (p12346). Även större än- och mindre än-tecknen har fått nya utseenden (p3456p135 respektive p 3456p246). En annan kreativ nyhet är att tre versaltecken (p6p6p6) kan användas för att visa att flera ord i följd är skrivna med versaler. För att visa var följden av versaler tar slut ska avslutningstecken användas (p156). I punktskrift består boken av två volymer. Två register ska göra boken lätt att söka i och alla olika punktskriftstecknens utseenden beskrivs genom att de ingående punkterna noteras. Boken kommer att säljas i punktskrift och svartskrift för 200 kr inklusive moms. Nytt är att den kommer att finnas gratis som pdf-fil på webben, och även med tiden som webbsidor som också ska vara läsbara för personer med synskada. Om du vill ha boken i tryckt form, gör din beställning på Punktskriftsnämndens webbplats (http://www.punktskriftsnamnden.se/trycksaker/skriftserie/), via e- post (pn@tpb.se) eller per telefon (08-580 02 700). Text: Björn Westling Individuell punktskriftsservice Punktskriftstjänsten på TPB är en individuell service för personer med dövblindhet och personer med synskada. Här kan man kostnadsfritt få artiklar, resereportage, matrecept, bruksanvisningar, träningstexter med mera utskrivet i punktskrift. Här finns även en tidskriftsservice där man kan prenumerera på innehållsförteckningar och beställa de artiklar man vill ha. Det finns också möjlighet att få lokala dövtidningar överförda till punktskrift. Tjänsten omfattar inte hela böcker, hela tidskrifter, skol- eller föreningsmaterial. Personer med dövblindhet får beställa obegränsat antal sidor. Personer med synskada kan beställa 1 000 originalsidor per år plus obegränsat antal kopior. Vill du veta mera kan du höra av dig till: TPB Punktskriftstjänsten Box 5513 121 17 Johanneshov E-post: pskrift@tpb.se Telefon: 08-580 02 730 Nya bilderböcker Nu finns en biblisk berättelse som taktil bilderbok. Den stora boken om Noas ark av Stacie Strong handlar om Noa och hans familj som bygger arken och räddar alla djuren. Texten är i original på engelska och har fått en fin svensk översättning av Annica Hällzon. I bilderna får man taktilt uppleva till exempel regnbågen som kan vara något ganska abstrakt för den som inte ser. Vi hoppas att boken passar även barn med utvecklingsstörning eftersom historien berättas på ett rakt och enkelt sätt. Alla ska vara med! av Catarina Kruusval är en gullig, interfolierad bilderbok i milda färger för de mindre barnen. Fia har fått en cykel med en fin, stor cykelkorg på. Alla djuren vill åka med i korgen och alla får plats utom Affen. Han är för stor. Affen blir ledsen, men kanske kan han göra något annat istället. En rolig, interfolierad bok med lite starkare färger och tydliga kontraster är Herr Pinnemans äventyr av Julia Donaldson och Alex Scheffler. Herr Pinneman bor i sitt familjeträd tillsammans med sin familj: tre små pinnebarn och Pinnemor. En dag när han är ute och joggar kommer det en hund som älskar att leka med pinnar och hunden tar honom med allt längre hemifrån. Hur ska det nu gå för herr Pinneman? Texten är översatt från engelskan av Lennart Hellsing. Två bilderböcker som är gjorda som bredvidbok, det vill säga med originalbok i en ficka på pärmens insida, är Peter och Petra av Astrid Lindgren med illustrationer av Kristina Digman och Elvis nya lillebror går inte att stänga av som Peter Arrhenius både har skrivit och illustrerat. Astrid Lindgrens berättelse har blivit en vacker bilderbok med färgbilder i fyrtiotalsmiljö. En dag knackar det på dörren i klassrummet i Gustav Vasa skola. Där utanför står de små barnen Peter och Petra. De får varsin liten, liten bänk och får lära sig att läsa. Pojken Gunnar blir deras bästa vän. Boken är enkelsidig, glestryckt och har inga bildbeskrivningar, vilket gör att den passar bra för punktskriftsläsande barn att läsa själva. Men den är naturligtvis trevlig att läsa även för vuxna punktskriftsläsare med seende barn, som kan titta på bilderna i originalboken. Arrhenius berättar om Elvis, som har fått en lillebror. Problemet är att han bara är bra på en enda sak: att tjuta som en tuta. Det spelar ingen roll vad Elvis gör för att skoja till det. Pappa säger att det nog ska ordna sig bara Elvis har lite tålamod. Men dagen därpå tjuter lillebror precis lika mycket som vanligt och Elvis inser att det bara finns en sak att göra – rymma hemifrån! Dubbelsidig, glestryckt text med bildbeskrivningar. Alla böckerna finns att låna och köpa från TPB. Text: Jenny Nilsson När blindskriften kom till punkt Fransmannen Louis Braille skapade punktskriften 1825 och gav blinda ett skriftspråk som håller än i dag. En hemlig skrift för militärer och diplomater var en av inspirationskällorna. ”Jag är blind ... Hur skall jag göra för att kunna se? Hur skall det bli möjligt för mig att läsa det som är skrivet av seende? Om historia? Om konst? Om medicin? Om politik? Om kvinnor och män? Om mig själv? Om det gåtfulla med födelsen och kärleken? Kort sagt, hur skall det bli möjligt för mig, en blind man, att inta min plats i världen som en del av världen?” Louis Braille Louis Braille föddes i den lilla franska staden Coupvray den 4 januari 1809. Fadern var sadelmakare och det var under lek i verkstaden som treårige Louis kom att skada ena ögat med ett vasst verktyg. Ingen kvalificerad medicinsk hjälp stod de förtvivlade föräldrarna till buds och snart påverkades även det oskadade ögat och Louis blev helt blind. Hans första skolgång kom att bli i hemstaden, där all undervisning byggde på att han lyssnade sig till kunskap. Han visade tidigt prov på en säregen begåvning. Louis Braille kom att bli den som slutgiltigt utformade ett heltäckande skrift- och lässystem för blinda. Men hur nådde han fram till sin genomgripande uppfinning? Hittillsvarande forskning pekar på en utveckling i tre steg. Hemlig skrift av Lana År 1670 publicerade den italienske naturforskaren och jesuiten Francesco Terzi Lana (1631-1687) boken Prov på några nya uppfinningar, som förutskickas Konsten som läromästare där andra kapitlet ägnas ”Hur en blindfödd icke blott kan lära sig skriva, utan också dölja sina hemligheter under chifferskrift och förstå svaren i samma chiffer”. Det är veterligt första gången i historien som taktil blindskrift uttrycks med punkter. Lana tänkte sig bokstäverna placerade i ett rutmönster. Deras placering lärde sig den blinde via en taktil tavla. Bokstäverna uttrycktes med punkter, räknat från vänster samt med vinkel eller annan markering som talade om ur vilken ruta de hämtats, allt i upphöjd form på papperet. Man kan här urskilja embryot till punktskriftscellen. Lanas system kom aldrig att brukas i praktiken vilket får tillskrivas bristen på en organiserad blindundervisning vid denna tid. Som hemlig skrift för seende kom Lanas system däremot att bli mycket använt, till exempel inom Frimurarorden och scoutrörelsen. Barbiers nattskrift 1808 inledde den franske artillerikaptenen Charles Barbier de la Serre (1767- 1841) sitt arbete med att skapa en fonetisk, taktil, hemlig skrift för militärer och diplomater. 1815 publicerade Barbier en skrift med inte mindre än tolv olika chifferförslag. Bland dessa fanns några som uttrycktes med punkter, bland dem ett elvapunktsystem. Det är troligt att Barbier vid det laget hade kommit i kontakt med Lanas system. Man kan hos Barbier spåra ett inflytande från Lana i den sammanhållna fyrkanten, cellen för punkterna, i avsaknaden av interpunktion samt i den dubbla funktionen av lönnskrift för seende och skrift för blinda. 1819 hade Barbier slutgiltigt utformat sitt system till att omfatta 12 punkter i cellen, 6 i höjd och 2 i bredd. Han hade identifierat de 36 fonetiska ljuden i talad franska, vilka han placerade i ett rutsystem som något erinrar om Lanas. Barbier kallade sin skrift ”nattskrift” ? en term han använt redan 1815 ? men också ”ljudskrift”. Bort från reliefbokstäver Barbier presenterade 1819 sin uppfinning för Franska vetenskapsakademin. Styrkt av en viss uppmuntran därifrån tog han så kontakt med blindinstitutet Institution Royale des Jeunes Aveugles i Paris. Det blev föreståndaren François- René Pignier som 1821 fick ta ställning till hans uppfinning. Pignier föreslog Barbier att systemet skulle prövas i undervisningen, kallade samman eleverna och beskrev det i detalj. Han delade därefter ut provexemplar som Barbier lämnat. Några år därefter transkriberade institutet ett antal böcker enligt Barbiers system. 1819 blev Louis Braille elev, och senare lärare livet ut, vid det parisiska blindinstitutet, grundat 1784 av Valentin Haüy (1745-1822), världens förste blindpedagog. Vid skolan användes upphöjt tryck i form av latinska bokstäver, ett system som Haüy infört och manifesterat med en första bok 1786. Reliefbokstäverna erbjöd en mycket långsam läsning och eleverna kunde knappast skriva något själva. Braille utvecklar vidare Den unge Braille och hans skolkamrater blev omedelbart begeistrade över Barbiers skrift, särskilt de lättkända punkterna. De fann att de nu kunde läsa mycket snabbare och även skriva. Louis Braille inledde ett intensivt utvecklingsarbete på lediga stunder. Han hade konstaterat en del brister hos Barbier. Han insåg att tolv punkter möjliggjorde för många kombinationer. Vidare var tolvpunktscellen väl stor för fingertoppen. Kanske kom han på sexpunktsidén efter att ha känt på sexans formation på en tärning, som lätt täcks även av en barnfingertopp. Med sex punkter ? som också medgav en snabbare skrift ? kunde han uttrycka 63 olika kombinationer. Han saknade även skiljetecken och musiknoter i Barbiers sonografi. Hans största invändning gällde själva idén med en ljudskrift. Brailles bärande idé var att punktskriften skulle vara ortografisk, det vill säga rättstavande. Barbiers system var ägnat enbart för fonetisk franska, vilket därmed utestängde möjligheten att i framtiden läsa böcker på andra språk. Braille insisterade därför på att hans system skulle följa alfabetets ordning, således en återgång till Lanas ortografi. Punktskriften klar 1825 År 1825 var Braille färdig med sitt system och den första boken som avskrevs enligt detta system på institutet stod klar 1827: Grammatikens grunddrag. Två år senare presenterades Ny fransk grammatik av François Noël och Charles-Pierre Chapsal, samt Brailles eget verk Metod att skriva ord, musik och enkla sånger med hjälp av punkter, till bruk för blinda och arrangerade för dem, en förklaring av hans system. 1837 kom en andra och definitiv upplaga av verket och det året utfördes också det första riktiga punktskriftstrycket med rörliga stilar. Från 1830 användes Brailleskriften inom institutet, om än i begränsad utsträckning. Officiellt godtogs den först efter 1850, det år då man upphörde med tryck i latinsk relief. En svensk besökare, Ossian Edmund Borg (1812-1892) som förestod Allmänna institutet för döfstumma och blinda å Manilla på Djurgården i Stockholm, konstaterade i sin resedagbok i juni 1845 att ”punktalfabetet läses med otrolig lätthet”. Detta sagt i förbigående och utan att dra några slutsatser för den svenska blindundervisningen, där Brailles skrift troligen var känd från 1837. Segertåg över världen Det är först under 1850-talet som punktskriften inleder sitt segertåg över världen. Det fick inte Louis Braille uppleva. Svårt tuberkulossjuk avled han i början av 1852. I vårt land inleddes undervisningen på Manilla omkring 1859, i första hand för egen skrivning och musiknoter. Det första Brailletrycket kom visserligen 1866, men det stora genombrottet i fråga om boktryck sker först framemot 1880. År 2009 används Brailles alfabet över hela världen. Hans system har aldrig överträffats. Latinska, ryska, arabiska och andra alfabet tecknas i punktskrift lika. Skillnaderna uppstår först vid språkegna bokstäver, som svenskans å, ä och ö, men antalet kombinationer medger särskilda lösningar för detta. Tryckt punktskrift är likadan i dag som 1825. Åt blinda skänkte Braille ett alfabet som är det snabbaste och enklaste i såväl skrift som läsning. Skälen är goda att högtidlighålla 200-årsminnet av Louis Brailles födelse. Text: Sten Gustavsson f.d. bibliotekarie vid Talboks- och punktskriftsbiblioteket Förkortad version av artikeln: När blindskriften kom till punkt (Publicerad: SvD 4 januari 2009). Punktskrift och teknik i samspel Människor som inte ser använder – precis som alla andra – dator och internet för att kommunicera. Hjälpmedlet för att överföra texten på skärmen till punktskrift kallas punktskriftsskärm. Punktskriftsskärmar är en slags display med rörliga piggar som i punktskrift återger text från datorskärmen, oftast en rad åt gången. I Sverige finns fler punktskriftsskärmar än i andra länder, eftersom allmänna medel bekostar dessa hjälpmedel för användning både hemma och på arbetet. Det har givit punktskriften en ny tillämpning som redskap för kommunikation på ett jämställt sätt, som faktiskt inte har någon motsvarighet i historien. Skriftspråk ökar livskvalitet Det viktigaste med punktskriften är att den ger människor med synskada ett skriftspråk. Skriftspråket ger närkontakt med texten när den inte förmedlas genom någon eller något, till exempel högläsning eller inläsningar. Som jämförelse kan en seende person pröva att bara lyssna på texter under en dag och inte läsa något själv, med de inskränkningar det skulle medföra. I praktiken är det så att punktskriftsläsare använder sig både av punktskrift och av inläsningar i en blandning som är personligt vald. Det gör man av praktiska skäl, ungefär som seende gör när de lyssnar på ljudböcker i bilen. Uppläst text är ett komplement till skriftspråket. Men det skrivna språket är viktigt för alla språkanvändare, med tillgång till det ökar människans livskvalitet och det gör att man kan sköta ett arbete. Uppskattningsvis finns det ungefär 1 500 kunniga punktskriftsanvändare i Sverige och många fler som använder punktskrift i mindre grad, men mörkertalet kan vara stort. Taktila bilder Även bilder är viktiga för punktskriftsanvändare. Taktila bilder kan göras med olika tekniker. Svällpapper, ett behandlat papper som sväller vid upphettning, används för att mångfaldiga bilder. I vardagen kan man använda en ritmuff, en enkel platta täckt med plastfolie som man ritar på med en kulspetspenna och på så sätt skapar upphöjda linjer man kan känna. För barn finns det taktilt illustrerade böcker med bilder som är utförda i olika material och i kontrastrika färger. Forskning kring taktil läsning – både text och bild I dag börjar man inse att det taktila lässättet kan ge den vanliga forskningen viktiga bidrag till att förstå läsning, kunskapsinhämtning och samspelet mellan text och bild. Och det är först nu som tekniken finns för att kunna mäta och jämföra taktil läsning med annan läsning. Text: Björn Westling, sekreterare i Punktskriftsnämnden Jubileumsåret 2009 Varje år brukar visa sig vara jubileumsår för någon specifik person eller historisk händelse. För två år sedan, 2007, fyllde till exempel Carl von Linné 300 år och förra året fyllde Sveriges Radiomedarbetaren och Pastoralsvitens kompositör, Lars-Erik Larsson, 100 år, båda uppmärksammade med punktskriftsproduktioner av nyutgivna böcker. I år tycks ansamlingen av jubiléer vara större än någonsin. Punktskriftens fader, Louis Braille, föddes som bekant för 200 år sedan, något som föranledde Michael C. Mellors fina biografi över Brailles liv och verk på engelska för några år sedan. 200 år firar även den tyske romantiske kompositören Felix Mendelssohn, som föddes i Hamburg 1809. En biografi över honom förs nu över från K 75 till fullskrift. Det året såg också den amerikanske författaren Edgar Allan Poe, känd för sina detektiv- och skräckromantiska berättelser, dagens ljus. Flera av berättelserna finns i punktskrift, bland andra novellen Huset Ushers fall. I år är det också 200 år sedan Sverige förlorade Finland i kriget med Ryssland, en händelse den nyligen avlidne politiske journalisten Anders Isaksson skildrade i sin sista, nyligen utgivna och uppmärksammade bok Kärlek och krig: Revolutionen 1809, som nu också blir punktskrift. Evolutionslärans skapare Charles Darwin föddes också för 200 år sedan. Hans berömda, inför jubileumsåret nyutgivna självbiografi, i vilken han berättar om sin uppväxt och sin forskning, kommer också att framställas på punktskrift. Det finns också en trevlig barnbok som på ett lättsamt sätt berättar om Darwins revolutionerande teorier. En annan naturforskare som lyfts fram detta det Internationella astronomiåret 2009 är Galileo Galilei som för 400 år sedan, 1609, för första gången riktade sitt teleskop mot himlen. Också hans liv och gärning sammanfattas i en punktskriftsbok, sammanställd för låg- och mellanstadiet. Betydligt gedignare till omfång och innehåll är Margaret Georges roman om Henry VIII som kröntes som Englands kung för femhundra år sedan, 1509. Första delen heter Kärlek och överdåd, den andra Söndra och härska. För 100 år sedan föddes även den finlandssvenska författarinnan Anni Blomqvist, omtyckt för sin romansvit Vägen till stormskäret, om en fiskarfamiljs öden i mitten av 1800-talet. Av Anni Blomqvist finns åtta böcker på punktskrift. Några övriga jubilarer av blandad kompott detta år 2009: Maria Callas – grekisk-amerikansk operasångerska – 100 år Fastighetstidningen – 100 år Benny Goodman – amerikansk jazzmusiker – 100 år Fredrik Pacius – den finländska musikens fader - 200 år Smittskyddsinstitutet – 100 år Tel Aviv – stad 100 år Töreboda kommun – 100 år Vattenfall – 100 år Simone Weil – fransk filosof – 100 år Text: Henry Larsson Ny rapport från TPB TPB har gett ut en rapport om Amy Segerstedt. Hon tog 1892 initiativet till ett bibliotek för blinda i Sverige. Det blev embryot till det som i dag är Talboks- och punktskriftsbiblioteket. Rapporten är skriven av Beatrice Christensen Sköld, tidigare medarbetare på TPB. Stora delar av rapporten utgörs av en magisteruppsats. Amy Segerstedt. Punktskriftsbibliotekets grundarinna går att beställa via TPB:s webbplats. Den finns också i pdf-format. Affischtävling för jubileumsåret för punktskrift Punktskriftsnämnden och SRF har under vintern anordnat en affischtävling med anledning av jubileumsåret för punktskrift. Tävlingen vände sig till studenter inom grafisk form och grafisk design vid landets högskolor och universitet och blev en stor framgång med cirka 40 engagerade och kvalificerade bidrag. Tävlingen avgjordes i maj av en jury med bland andra Anna Tellgren, intendent på Moderna museet. Priset för bästa affisch, 10 000 kr, togs hem av Lisa Bengtson, Tove Gulliksson, Radka Horratora och Malin Svensson, studerande vid Grafisk Design och Kommunikation, Linköpings universitet i Norrköping. Så här lyder juryns motivering: Affischen är tydlig i sin grafiska form och innehåller samtidigt en berättelse, ett framåtskridande. Den har på ett genialt sätt använt sig av bildelement som både refererar till Louis Brailles liv och till sådant som hör till punktskriftens användning och historia – med människan i cent-rum. Den är på samma gång enkel och har en detaljrikedom som stimulerar fantasin. Affischen lockar alla åldrar och kan hos betraktaren starta en berättelse som gör att den både kommer att fungera som affisch och som omslag till en broschyr. Den vinnande affischen kommer att tryckas upp i en större upplaga av SRF och användas till exempel i samband med utställningar och seminarier. Se vidare på Punktskriftsnämndens webbplats: www.punktskriftsnamnden.se Text: Björn Westling TPB flyttar Den 12 juni flyttar TPB till nya och mer ändamålsenliga lokaler högst upp i Bankgirocentralens hus vid Globen i Stockholm. TPB lämnar därmed SRF-huset vid Nynäsvägen efter att huserat i samma lokaler i drygt 30 år. Under de senaste åren har TPB:s cirkulation minskat drastiskt eftersom allt fler av talböckerna finns nedladdningsbara via TPB-katalogen. Det här leder till att vi inte har samma behov som tidigare av att ha ett stort magasin för att lagra utlåningsexemplar. Punktskriftsböcker och analoga talböcker TPB:s punktskriftsböcker och ett urval av de analoga talböckerna på kassett kommer att flytta till Sveriges Depåbibliotek i Umeå. De kommer att ha hand om den praktiska utlåningen och återlämningen av punktskriftsböcker, analoga talböcker på skolspråk (tyska, franska och engelska), nordiska språk och minoritetsspråk. Beställning av dessa medier sker precis som förut genom TPB- katalogen eller punktskriftsutlåningen på TPB. Tillfälligt stängt Punktskriftsutlåningen har varit stängd hela maj på grund av flytten och öppnade igen den i början av juni. Under myndighetens flytt den 12 juni kommer TPB- katalogen och vår webbplats att vara stängd. Läs mer om flytten på www.tpb.se. Text: Bitte Kronkvist, marknadschef på TPB. Ny adress och nytt telefonnummer Talboks- och punktskriftsbiblioteket Box 5513 121 17 Johanneshov Besöksadress: Palmfeltsvägen 5A Telefon växel 08-580 02 700 Skriv till oss! Vi tar gärna emot insändare och synpunkter på tidningen. För publicering i Vi Punktskriftsläsare nummer 2 måste vi ha ditt bidrag senast 30 september. Hör av dig till redaktören Åsa Danielsson, telefonnummer 08-580 02 732. Eller e-posta till asa.danielsson@tpb.se. Du kan också skicka ditt bidrag som brev (svartskrift eller punktskrift) till: TPB Åsa Danielsson Box 5513 121 17 Johanneshov Frimärke med punktskrift och utställning på Postmuseum De två första svenska frimärkena med punktskrift gavs ut den 14 maj på Postmuseum i Stockholm. Temat för frimärkena är ”Se med andra ögon” och formgivaren heter Elisabeth Björkbom. Värdet på frimärkena är 6 kronor, för inrikes brev. Närmare 40 länder i världen firar i år punktskriften och Louis Braille med utgivning av nya frimärken. Att Sverige finns bland dem är mycket glädjande. För detta kan vi tacka initiativtagarna Gunilla Stenberg Stuckey och Ken Stuckey och förstås utgivaren Posten Frimärken. I anslutning till utgivningen hölls fyra utställningsdagar på Postmuseum i Stockholm med temat ”Punktskrift i vardagen”. Bland utställarna fanns Synskadades Museum, som visade historiska föremål kring punktskrift, TPB som visade taktila barnböcker, makarna Stuckey, som visade sin samling blindiana- frimärken, och Synskadade konstnärer och konsthantverkares förening. Under utställningsdagarna hölls flera föredrag, bland annat av Sten Gustavsson som skrivit en uppmärksammad artikel om punktskriftens historia, publicerad i Svenska Dagbladet på Louis Brailles födelsedag den 4 januari i år. Samma artikel publiceras i detta nummer av Vi punktskriftsläsare. Text: Björn Westling