Vi punktskriftsläsare ges ut av Talboks- och punktskriftsbiblioteket och Punktskriftsnämnden Maj 2006 • Nr 1 Utgivning: 2 ggr/år Ansvarig utgivare: Birgitta Irvall Redaktör: Jenny Nilsson jenny.nilsson@tpb.se Redaktion: Beatrice Christensen Sköld Åsa Danielsson Ann-Sofie Falck Monica Hedbjörn Henry Larsson Ingela Lindberg Jenny Nilsson Gun-Britt Sundberg Annika Sundin Björn Westling Adress: Talboks- och punktskriftsbiblioteket 122 88 Enskede Besöksadress: Sandsborgsvägen 52 Prenumeration (gratis) Telefon: 08-39 93 50 (vx) Telefax: 08-659 94 67 E-post: info@tpb.se Internet: www.tpb.se Vi punktskriftsläsare finns i punktskrift, i svartskrift samt på TPB:s webbplats. ISSN 1401-6524 Omslag: Foto av Michael Mellor och Beatrice Christensen Sköld Innehåll Redaktören har ordet Telefonutlåningens öppettider Emmy Stenquist (1860-1949) - en pionjär Kulan i luften! Notiser Fotbollshjältar Lite fakta om fotbollens historia för barn Louis Braille på TPB Notiser Individuell punktskriftsservice Punktskrift på apoteksvaror Ny taktil bilderbok Lär dig spela munspel De Blindas Bokfond SRF:s punktklubb för barn Punktskriftsnämnden informerar Redaktören har ordet I årets första nummer presenteras en av blindrörelsens pionjärer i Sverige: Emmy Stenquist, en kvinna som var aktiv inom många områden och som, om än ibland på krokiga vägar, ofta fick sin vilja igenom. Här kommer också en rapport från TPB:s Louis Braille dag 19 april där två skrifter presenterades. Som vanligt har vi också boktips för stora och små. Detta är mitt första nummer som redaktör för Vi punktskriftsläsare. Det känns nästan lite förmätet eftersom jag själv bara läser punkt med ögonen och det dessutom väldigt långsamt (ungefär samma takt som en sexåring läser tryckt text, men det kanske passar bra för en barnbibliotekarie som jag). Ni som verkligen är punktskriftsläsare får väldigt gärna komma med synpunkter på vad ni vill ha med i tidskriften. Trevlig läsning! Jenny Nilsson jenny.nilsson@tpb.se Telefonutlåningens öppettider under sommaren Telefonutlåningen är öppen mellan 9.00 och 12.00 måndag till fredag från och med 4 till och med 28 juli. Den hålls alltså stängd på eftermiddagarna. Öppet punktskriftsbibliotek TPB är öppet för punktskriftslåntagare följande torsdagar 12.00-16.30 under resten av året: 18 maj, 29 juni, 31 augusti, 28 september, 26 oktober och 30 november. Mysterier i höstmörkret! Eva Bäckwall, utlåningsbibliotekarie, och Jenny Nilsson, barnbibliotekarie, berättar om spännande deckare för vuxna och barn för punktskriftslåntagare som besöker oss den 26 oktober. Välkomna! Emmy Stenquist (1860-1949) - en pionjär Emmy Stenquist, född Hammarstrand, var en av de kvinnliga pionjärerna i svensk blindrörelse. Här berättar Beatrice Christensen Sköld hennes okända historia. Kvinnohistorien har ofta kallats de okändas historia. Det gäller i än högre grad de blinda kvinnornas historia. Bristen på källmaterial när det gäller funktionshindrade är också märkbar. Särskilt gäller det förstahandskällor. För att skriva en biografi om en blind kvinna född på 1860-talet får man ta hjälp av gamla skolkataloger, tidningsartiklar, föreningsprotokoll och försöka foga ihop bitar till en bild. Har man hjälp av en släktforskare går det genast bättre då kan man också få fram uppgifter om personliga karakteristika, hemliv. När jag började skriva om Emmy (Emilia Louise) Stenquist (1860-1949) gick jag ut på nätet och fann Tom Dahlstedts hemsida, där han också nämnde Emmy Stenquist. Han är barnbarn till Emmys syster Beda och det var i hans barndomshem i Hjärtum hon tillbringade sina sista år. Tom Dahlstedt har försett mig med familjeanekdoter, egna minnesbilder samt flera fotografier av Emmy, hennes man Gustaf men också av andra pionjärer inom De Blindas Förening (DBF) som exempelvis Anna Engelke. I SRF:s officiella historieskrivning finns mycket få uppgifter om de blinda kvinnornas insatser. Men bland grundarna av DBF fanns lika många kvinnor som män. Man skall dock inte frånta Petter Erland Svensson (1855-1949) äran att ha kommit på idén att bilda en förening. Övriga grundare hette: Beda Engelke, Emmy Hammarstrand, Hilda Osenius, Daniel Kjellin och Gustaf Stenquist. Emmy – pionjären Vem var Emmy Stenquist, den kvinna som under åren 1890-1900 skulle väcka de flesta motionerna vid DBF:s årsmöten? Hon föddes på Fårdala gård, i Åsle socken i Skaraborgs län den 1 januari 1860. På de foton som finns av Emmy Stenquist ser hon både vänlig och bestämd ut. Hon har en mycket framträdande haka. Föräldrar var CG Hammarstrand (1818-1900) och Aline Fristedt (1826-1888). Fadern var inspektor på Fårdala fram till 1871 då familjen flyttade till en annan gård, Bol. Modern hette Aline (Albertine) Fristedt och kom från Gillberga i Värmland. Hon var språklärarinna innan hon gifte sig. År 1885 gick fadern i konkurs på grund av en olycklig borgensförbindelse. Familjen flyttade då till gården Stora Ölstorp som ägdes av Emmys moster Louise Fristedt i familjen kallad “Muster” (dialektalt för moster). Vid “Musters” död 1895 ärvde Emmy och hennes syster Beda gården. Den såldes redan 1895 även om familjen bodde kvar på gården några år efter försäljningen. Sjöng i kvartett Emmy blev blind vid två års ålder, efter att ha haft hjärnhinneinflammation. Enligt familjetraditionen var det på grund av slarv från en barnjungfru som flirtade med en gardist i stället för att passa på flickan. 1871 då hon var 11 år blev hon elev vid Allmänna institutet för dövstumma och blinda på Manilla ute på Stockholms djurgård. Där gick hon i fyra år. Hon utmärkte sig för sin vackra röst och uppmuntrades att ta extra sånglektioner. Sången kom också att bli hennes stora intresse livet ut. I en artikel i De Blindas Tidskrift (1929:12) i samband med hennes 70 års dag berättar Emmy själv om sin barndom och sitt intresse för sång och musik: ”I föräldrahemmet fick jag både god intellektuell som musikalisk undervisning, man sade att jag var begåvad med en för min ålder både stark, ren och vacker sångröst. Härav kom det sig väl, att jag vid början av min skoltid blev medlem av skolans stora kör, där jag blev satt i altstämman”. Så småningom kom hon att sjunga vid institutets årliga examensfester. Tillsammans med två skolkamrater bildade hon en kvartett, som bl.a. medverkade vid flera välgörenhetskonserter vid mitten av 1870-talet. Emmy var under några år också medlem av den Anderssonska- Lagergrenska kvartetten, som bestod av fyra elever från Manilla och leddes av Hjalmar Andersson från Skyllberg i Närke. Som vuxen var hon med i flera körer. Kvartetten reste runt i landet och gav kyrkokonserter. Kopist och ambulerande lärarinna Efter skolan återvände Emmy först till hemmet men vistades därefter dels i Stockholm, dels i Göteborg. Hon engagerade sig med liv och lust i Föreningen för blindskrift, som 1892 hade grundats på initiativ av dövlärarinnan Amy Segerstedt. Bland de blinda kopisterna blev hon den mest framstående. Hon kopierade mer än 3000 böcker under åren 1893-1924. De första åren helt utan lön, papperet fick hon dock gratis. Från och med 1907 fick hon 150 kronor om året för sitt arbete. Amy Segerstedt var också den som fick henne in på folkbildarbanan. 1898 verkade hon som ambulerande lärarinna, viket innebar att hon lärde ut punktskrift till de blinda kvinnor i Göteborg som inte haft möjlighet att gå i skolan. Det innebar att de blinda kvinnorna uppsöktes i sina hem och där fick individuell undervisning. Ibland undervisade Emmy också hantverkseleverna vid Göteborgs blindskola i punktskrift. Hon hjälpte också Anna Wikström, en förmögen blind kvinna, sprida religiösa skrifter bland de blinda kvinnorna. Göteborg var då den stad som kanske var sämst på att ta hand om sina blinda invånare. En inflammation i höften satte stopp för Emmys folkbildningsarbete. Förde de blinda kvinnornas sak Emmy Hammarstrand är den första som särskilt tar upp de blinda kvinnornas sak på ett av DBF:s årsmöten. “Om den blinda kvinnan” hette hennes inlägg. Det skall enligt styrelseprotokoll ha publicerats. Jag har under mina efterforskningar ännu inte träffat på detta inlägg. Men man kan gissa att hon talade om blinda kvinnors utbildningsmöjligheter och bostadsförhållanden. Det var de två frågor hon väckte motioner om på andra föreningsmöten. Hon fick oftast mothugg och hennes ursprungliga förslag bantades eller förvanskades. Men i längden var det ändå hennes förslag som segrade. Under DBF:s första år skrev hon av föreningsprotokollen och distribuerade dem till medlemmar. Den allra första motionen gäller informationen till medlemmarna där hon erbjöd sig att skriva ut ett föreningsblad i punktskrift och distribuera till dem. DBF:s styrelse tyckte visserligen att det var en bra idé men ville i stället ha en redaktion med fem medlemmar. Redaktör blev en lärare från blindinstitutets på Tomteboda. Han fick sparken efter två år efter att ha förskingrat tidningens kassa. Emmys nästa motion om att skapa ett hem för ogifta blinda kvinnor, bantades ner till en bostad för tre kvinnor. Det fanns en nästan panisk förskräckelse hos DBF:s styrelse att skapa särskilda hem för blinda. Man ville inte skapa asyler, vilket var vanligt i andra länder utan strävade efter integration. Samtidigt var just boendet ett stort problem för ogifta kvinnor, inte bara de blinda. Äktenskapet 1902 gifte Emmy sig med korgmakaren Gustaf Stenquist (1865-194?) och de två bosatte sig i Vedum, nära Falköping. De hade en två rums lägenhet och verkstad nära Vedums järnvägsstation. Hon ledde Vedums kör och var också vice ordförande i Skaraborgs körförbund Även maken hade en god sångröst och sjöng med i de körer Emmy ledde. Gustaf Stenquist var under många år DBF:s sjukassekontrollant. Föreningen hade nämligen en sjukkassefond där man sökte medlemskap. När medlemmarna gjorde sjukanmälan gick det till så att de skickade in läkarintyg till Stenquist som därefter kunde betala ut sjukersättning. År 1906 föreslog han DBF:s styrelse att de skulle inrätta en materialdepå för blinda korgmakare i Vedum, där han bodde och att han skulle bli föreståndare för depån. Han fick nej eftersom styrelsen ansåg att det räckte med de två depåerna som fanns, en i Stockholm och en annan i Kristinehamn. Antagligen var det allt mothugg Emmy och Gustaf fick i DBF som gjorde att de tog initiativet till bildandet av De Blindas Förening Hoppet i Göteborg år 1915. Emmy var den drivande kraften. Hon reste runt och höll föredrag och samlade in pengar till föreningen. Hon var med i föreningsstyrelsen från 1917-1924. Hon var också med om att grunda Skaraborgs läns blindförening, också på hennes initiativ. Märkligt nog nämns hon inte heller i de artiklar som skildrar Hoppets 15 års jubileum, då nämns bara de manliga potentaterna. Gustaf Stenquist tog initiativ till en rikstäckande organisation De Blindas Riksförbund, en paraplyorganisation för landets blindföreningar. Han var också dess ordförande fram till den sin 65 års dag 26 mars, 1930. Äktenskapet med Gustaf Stenquist var mycket lyckligt. Emmys smeknamn på honom var ”Vivven”. Tom Dahlstedt återger följande familjeanekdot: – Gustaf kommer in, starkt upprörd över någonting. Han gruffar och fräser. Emmys raljerar över makens uppvisning av dåligt humör: ”E detta verkligen min lelle söte Vivven? Gustaf svarar med eftertryck:” Jaha, de’ e de! De’ e den lelle söte, de! Viftade med kaffekopp När Gustaf ”Vivven” dog (någon gån g i mitten av 1940-talet) flyttade Emmy hem till sin systerdotter och hennes familj i Hjärtum. Tom Dahlstedt har därför också personliga minnen av sin gammelmoster, som hade smeknamnet ”Stremmi”. Han minns att hon hade en punktskriftsmaskin i sitt rum. Han har ärvt några kaffekoppar efter henne som kan beses på hans hemsida http://web.comhem.se/~u50026768/temporary.htm. Hans mamma berättade att Emmy - till omgivningens fasa - hade en ovana att vifta med fylld kaffekopp, men att hon aldrig spillde. Text: Beatrice Christensen Sköld Kulan i luften! Fotboll är den största ungdomsidrotten både för pojkar och flickor. På skolorna pratas det mycket om egna lag och de lag man är supporter till. I år är det ju dessutom fotbolls-VM. Därför tipsar vi om böcker som handlar om ”den gröna planens schack” som fotboll ibland kallas. Böcker för barn 6-9 år: Bravo Daniel! av Margareta Persson Daniel blir retad i skolan. Andreas, Anton och Axel lämnar honom inte i fred. Daniel vill så gärna vara med och spela fotboll. Men hur ska han våga fråga? 1 volym (39 sidor), glestryck med originalboken i en ficka i pärmen. Kasper är bollkalle av Jørn Jensen Kasper är bollkalle i en allsvensk fotbollsmatch. Han får hjälp av jämnåriga Louise som varit bollkalle förut. Det blir en tuff och händelserik match. Bollkallarna får mycket att göra med att kasta in utspelade bollar. Det sista kapitlet beskriver vad en bollkalles uppgift är och lite andra fakta. Det finns fler böcker om Kasper. 1 volym (36 sidor), glestryck med originalboken i en ficka i pärmen. Reliefbilder ingår. Ludde blir en lirare av Viveca Lärn Sundvall Ludde är 6 år och galen i fotboll. Han drömmer om att bli proffs. Mamma Ramona ser till att han får plats i Hugos pojklag. Lillen, lagets bästa spelare, blir hans kompis. En verklighetstrogen och humoristisk berättelse med ett vardagligt språk. Lämplig även för nybörjarläsaren. Det finns fler böcker om Ludde. 2 volymer, glestryck. Böcker för barn 10-12 år: Kom igen, Rödvitt! av Runer Jonsson Del 2 (fristående) i serien som börjar med Heja, Rödvitt! Sållet, tjejlagets målvakt, räddar här ortens fotbollslag från ekonomisk undergång, när hon kommer in i fotbollssektionens styrelse. En skojfrisk berättelse om livet kring fotbollen, människorna, miljön och annat, som påverkas av den. 2 volymer. Mållösa United - Maja, Melker och matchen av Måns Gahrton & Johan Unenge Mållösa är en liten by i Småland och där bor Maja. Det är en alldeles vanlig by med en alldeles vanlig skola, elever, föräldrar, lärare och idrottsförening. När klassen blir retad av grannbyns elever utmanar Maja och en lärare dem på en fotbollsmatch. Dessutom börjar Maja och den nyinflyttade Melker bli kära i varandra. 3 volymer. Sparka och spring av George Johansson Humbert spelar fotboll och är en av lagets bästa spelare. Hans pappa är inte intresserad av fotboll utan vill helst meka med sina gamla motorcyklar. Men när Humbert håller på att missa årets viktigaste match, ställer pappan upp... 1 volym (173 sidor). Böcker för ungdomar från 13 år: BK Framåt av Max Lundgren Om ett fotbollslag i Malmö, dess vedermödor på och utanför planen, inre stridigheter och vägen till förbättring. Tack vare ökad konditionsträning, förbättrat samspel och utbyte av spelare flyttas man upp från botten i division sju till sexan - mycket tack vare den nye tränaren, Pygge, 16 år, 1.52 lång, som har nya idéer! 3 volymer. Det blå bandet av Hans Erik Engqvist Ronny, 15 år, har just fått veta att han blivit uttagen till pojklandslaget i fotboll. Men när han cyklar hem blir han påkörd av en rattfyllerist som smiter. Ronny blir förlamad från naveln till tårna. Han börjar en mödosam kamp för att komma tillbaka till livet och idrotten. Så småningom blir han framgångsrik inom handikappidrotten. Parallellt får man följa den okände smitarens tankar och historia. 3 volymer. Högre och högre av Tomas Dömstedt Karin Andersson är en alldeles vanlig tjej som älskar att spela fotboll. Hon har hur kul som helst som målvakt i tjejlaget. Men under en idrottsdag i skolan visar det sig att hon också är en stor höjdhoppartalang. Plötsligt står hon inför ett val: individ eller lag, lek eller allvar, fotboll eller höjdhopp. Vad ska hon välja? Karin är en stark tjej, och hon väljer det som är viktigast för just henne. 3 volymer. Fotbollshjältar Lagom till VM i fotboll i Tyskland hoppas vi få klar Tom Weegars nya bok Fotbollshjältar : från Nacka till Brolin. För att bli en fotbollshjälte räcker det inte att spela bra. Man måste dessutom ha gjort något alldeles extra. I denna bok presenteras några spelare som alla gjort sig kända som hjältar, bl.a. Gunnar Nordahl, Pia Sundhage och Ralf Edström. Fakta och kuriosa blandas så att man lär känna personen ifråga. Kapitlen avslutas med fakta om vilka klubbar spelarna tillhört, vilka största framgångarna varit och hur många landskamper de deltagit i. Lite fakta om fotbollens historia för barn Historia om idrott : vikingapuckar, livsfarlig fotboll och OS i diktning av Claes Nero Idrottens historia i kort- och snabbversion. Man får veta något om de olympiska spelens ursprung och utveckling, om hur vikingarna spelade ishockey och om fotbollens historia. 1 volym (47 sidor), glestryck med originalboken i en ficka i pärmen. Louis Braille på TPB Torsdagen den 19 april kunde man på TPB lyssna till två föreläsningar om Louis Brailles liv och verk. Föreläsningarna kompletterades av en liten utställning med både gamla och nya punktskriftsböcker och annat med anknytning till Braille. Beatrice Christensen Sköld, från TPB, berättade om Louis Brailles liv med utgångspunk i sin bok ”Louis Braille - skapare av ett punktskriftssystem”. Det är en liten biografi som kan beställas gratis från TPB, både i punktskrift och i svartskrift. Punktskriftsnämnden och TPB ansåg att det saknades en bok på svenska om Braille och Beatrice Christensen Sköld har under ett par års tid, vid sidan av mycket annat arbete, arbetat med biografin. Hon har bland annat gått tillbaka till källor som årsberättelserna från blindinstitutet i Paris där Louis Braille var verksam. Dessa finns på det danska Blindmuseet i Hellerup utanför Köpenhamn. Beatrice berättade om Louis Brailles liv som ju var dramatiskt på många sätt och innehöll motgångar, men han fick också mycket stöd från kloka människor sin omgivning. Om detta handlar också biografin som varmt rekommenderas. Det andra föredraget hölls på engelska av Michael Mellor. Han är amerikansk historiker, med brittiska rötter, och har skrivit en mycket innehållsrik biografi om Louis Braille. Boken som är i stort format har titeln ”Louis Braille: A Touch of Genius”. Den innehåller ett rikt bildmaterial men också fina bildbeskrivningar. Den har givits ut av National Braille Press (TPB kommer att överföra den till punktskrift under 2006). Mellor var för många år sedan på en konferens, “The Blind in History and the History of the Blind”, i Paris där man fick följa i Brailles fotspår. Då upptäckte han att Brailles egna brev fanns tillgängliga. Dessa ville Mellor översätta till engelska. Det blev till slut en omfattande bok där Mellors ambition har varit att vi ska möta hela den komplexa människan Louis Braille och inte bara den ikon vi kanske har fått beskriven för oss tidigare. Mellor har bland annat kommit fram till vad det var för ett sorts verktyg den lille Louis förstörde sitt öga med, en sorts krok som användes vid sadelmakeri. Han framhåller också det paradoxala i att tiden vid blindinstitutet i Paris både befriade Braille, men samtidigt dödade honom, genom de eländiga sanitära förhållandena. Braille spelade piano i den parisiska aristokratins salonger, men han trivdes inte med det och möttes aldrig med någon djupgående respekt. I andra sammanhang träffade han personer som var mer intressanta. Han var mycket naturvetenskapligt intresserad och en av hans bekantskaper var fysikern André Marie Ampère. Man har bland Braille kvarlåtenskap hittat intressanta vetenskapliga instrument som ingen längre vet hur de var menade att användas. Mellor anser att Braille snarare är att betrakta som en naturvetenskaplig talang än som en humanistisk. Braille gjorde också kloka affärsmässiga beslut, som att sälja mark han ägde till ett bra pris när järnvägsräls skulle läggas. Något anmärkningsvärt i breven är att Braille aldrig klagade över sin egen hälsa. Något annat som lyser igenom är hur mycket han tyckte om sina elever. Deras önskan att kunna kommunicera med sina familjer gjorde att han skapade rafigrafen, som gjorde det möjligt för synskadade att skriva för seende. Eleverna älskade sin lärare och han fick dem att anstränga sig i studierna för att kunna bli så självständiga som möjligt. Mer om Michael Mellors bok finns att läsa på National Braille Press webbplats: www.nbp.org Text: Jenny Nilsson Bildtexter till foton: Beatrice Christensen Sköld berättar om Louis Brailles liv. Michael Mellor visar sin bok ”Louis Braille: A Touch of Genius”. En besökare studerar en av TPB:s taktila bilderböcker. Böcker med olika typer av taktila skrifter fanns med i utställningen. Notiser Individuell punktskriftsservice Punktskriftstjänsten på TPB är en individuell service för personer med dövblindhet och personer med synskada som läser punktskrift. Här kan man få artiklar, resereportage, matrecept, stickbeskrivningar, bruksanvisningar, skvaller, sport, träningstexter med mera utskrivet i punktskrift. Man kan också få viss hjälp med att söka information på Internet. Tjänsten omfattar inte hela böcker, hela tidskrifter, skol- eller föreningsmaterial. Vi har även en tidskriftsservice, där man kan prenumerera på innehållsförteckningar och beställa de artiklar man vill ha. Det finns också möjlighet att få lokala dövtidningar överförda till punktskrift. Servicen är gratis för privatpersoner. Personer med dövblindhet får obegränsat antal sidor och personer med synskada får 1000 punktskriftssidor per år. Kopior räknas inte in i sidkvoten. Vill du veta mer kan du höra av dig till: TPB, Punktskriftstjänsten, 122 88 Enskede E-post: pskrift@tpb.se Tfn: 08/39 93 50 (växel) Fax: 08/659 94 67 Punktskrift på apoteksvaror Sedan den 30 oktober 2005 finns en lag om att läkemedel på apoteket, både receptbelagda och icke receptbelagda, ska vara märkta med punktskrift. Lagen är enhetlig för hela EU. Synskadades riksförbund (SRF) arbetar för att det i framtiden även ska finnas information om användning, biverkningar med mera på punktskrift. Det är tänkt att apoteken ska e-posta dessa uppgifter till en punktskriftsproducent, som skriver ut och skickar informationen till patienten. Tips på en bra webbplats om läkemedel: www.fass.se Ny taktil bilderbok Castor odlar av Lars Klinting Castor har en blomma som vissnat och han måste skaffa sig en ny. Kanske kan han odla de vita bönor som trillade ur matkassen ifrån livsmedelsbutiken? Castor läser i en trädgårdsbok om hur man odlar bönor och får många bra tips. En härlig bok för alla barn som älskar att plantera, och vilka barn gör inte det? På sitt omisskännliga sätt berättar Lars Klinting instruktivt om hur Castor och hans lille vän Frippe lyckas få bönor att frodas både ute och inne. Boken är gjord i collageteknik med screentryckt omslag. Boken finns både till utlån och försäljning från TPB. Lär dig spela munspel med boken med samma namn. Den amerikanske munspelaren och studiomusikern David McKelvys lärobok i denna konst finns nu på punkt. Man får lära sig grunderna i flera olika musikstilar på ett tiohåligt diatoniskt munspel; blues, country, traditionellt och rock. Boken innehåller notskrift på melodistämmor samt munspelstabulatur – alltså vilka hål man ska blåsa i och om det ska vara in- eller utandning. Man behöver inga förkunskaper i notläsning och i punktskriften ligger även en kompletterande CD-bilaga. De Blindas Bokfond bildades 1916. Förutom att man delar ut stipendier ger man också varje år ut vackert inbundna punktskriftsvolymer med svenska klassiker, som också kan lånas från TPB. Preliminärt ger DBB i år ut två visböcker: Karl Gerhards bästa och Ted Gärdestads Kalendarium (båda eventuellt med melodistämmor). Det är ju i år femtio år sedan Ted Gärdestad föddes och Karl Gerhard har ju fått nytt liv i och med Magnus Ugglas nytolkning på CD av dennes kongeniala texter. I årets utgivning planeras även för Elin Wägners Åsa-Hanna, Harry Martinsons Nässlorna blomma och Ivar Lo-Johanssons God natt, jord. Dessa har tidigare funnits som K.75-or på TPB. SRF:s punktklubb för barn Punktklubben är en läseklubb för barn som läser punktskrift. Barnen väljer att vara med i en åldersgrupp och får sedan flera paket under året med korta och långa texter, spel och annat roligt. TPB samverkar med SRF om urval av böcker till paketen. Kristina Bilius på SRF är sedan augusti 2005 ansvarig för Punktklubben. Hon har jobbat med rehabilitering och arbetsmarknadsfrågor, inom SRF och i företag inom synskaderörelsen, sedan 1991. Punktklubben är nu bara en av alla hennes arbetsuppgifter. Hon har lärt sig punktskrift under sin utbildning till synpedagog. – Det är jätteroligt att få arbeta med Punktklubben, säger Kristina. Hon tycker att det är en rolig kombination av fantasi och organisation. Det är en utmaning att hitta roliga och intressanta texter för barnen. Förutom böcker och spel brukar hon skicka med artiklar, pyssel, sångtexter, almanacka och även recept som barnen kan samla i en särskild pärm. Barnen får också en egen dagbokspärm och en vacker taktil tavla av konstnären Elisabeth Gester Ahlmark. De får dessutom specialskrivna texter om barn med synskada i samma ålder som de själva. Punktklubben finansieras med medel från Statens kulturråd och framtiden för klubben är alltid lite osäker. – SRF söker pengar för varje år och vi får pengarna i efterskott. I år får vi nog veta i maj om det blir några pengar, säger Kristina. Hon försäkrar dock att SRF värnar om verksamheten och kommer att försöka hitta lösningar för Punktklubben även i fortsättningen. Den som vill fråga om klubben är välkommen att ta kontakt med Kristina: Kristina Bilius SRF, 122 88 Enskede E-post kristina.bilius@srfriks.org Tfn 08-39 91 19 Text: Jenny Nilsson Bildtexter till foton: Kristina Bilius och Jenny Nilsson tittar i en interfolierad bilderbok. Punktskriftsnämnden informerar Den 23 november 2006 bjuder Punktskriftsnämnden och Synskadades Riksförbund in till seminariet ”Barn och punktskrift”. Bland de medverkande kan märkas: Kerstin Fellenius – som kommer att tala om forskning om blinda och synsvaga barns läs- och skrivsituation och literacyutveckling. • Beatrice Christensen Sköld – om projektet ”Bilderböcker för alla”. • Birgit Karlström – om språkutvecklande mötesplatser, arbetssätt och läromedel för förskolebarn med synskada och annat modersmål än svenska med utgångspunkt i boken ”Tillsammans – vi lär av varandra”. • Astrid K. Vik, synpedagog vid Huseby kompetenscenter i Norge – berättar bland annat om sina egna erfarenheter av att vara gravt synskadad elev och hur läsning med svartskrift påverkat skolgången och livssituationen. • Margareta Agélii – presenterar de olika delarna i läromedlet ”ABC i punktskrift”. Seminariet riktar sig framför allt till personer som arbetar med barn med synskada, till exempel synpedagoger och specialpedagoger. Ta kontakt med Kristina Bilius, SRF, för mer information (08-39 90 00). Nya medlemmar i Punktskriftsnämnden Regeringen har utsett nya ledamöter till Punktskriftsnämnden för en period på tre år. Nämnden har nu följande medlemmar: Anna-Karin Andersson E-post: annakarin.andersson@sit.se Britt Artursson E-post: briart@telia.com Stig Becker E-post: stig.becker@hi.se Eva Björk (vice ordförande) E-post: eva.bjork@srfriks.org Rickard Domeij E-post: Rickard.Domeij@spraknamnden.se Sara Shamloo Ekblad E-post: sara.shamloo@home.se Yvonne Eriksson E-post: yvonne.eriksson@arthist.gu.se Ann-Sofie Falck E-post: ann.sofie.falck@tpb.se Kerstin Fellenius E-post: Kerstin.Fellenius@lhs.se Katarina Östlund Hägglund E-post: katarina.ostlund@sit.se Catharina Johansson E-post: catharina.johansson@sit.se Fredrik Larsson E-post: fredrikl@flproduction.se Lennart Sjöbom E-post: Lennart.Sjobom@liv.se Sven Strömqvist (ordförande) E-post: Sven.Stromqvist@ling.lu.se Björn Westling Sekreterare i Punktskriftsnämnden