Innehåll Bibliotek för alla 1 2007 3 Ledare Folke och Louis Braille i TPB:s verksamhet 4 DAISY överallt på Träkvista 6 Bokförlaget Studentlitteratur gör DAISY 7 TPB informerar Ny typ av DAISY Lennart Hellsings ABC Enkätsvar påverkar TPB-katalogen 300 DAISY-böcker på finska 8 Folke servar studenter Snabba böcker med ny svensk talsyntes 11 Är punktskriften nödvändig? Vi fyra: Om punktskrift Detta är punktskrift Punktskriftslånen ökar 14 Motala anpassar sig 15 Önskas: lokala inläsningar 16 Notiser Nominera till Årets DAISY-bibliotek Välkommen på studiedag Kraftig ökning av nedladdade talböcker Bibliotek för alla ges ut av Talboks- och punktskriftsbiblioteket Mars 2007 • Nr 1 Utgivning: 4 nr/år Nästa nummer utkommer i juni 2007 Ansvarig utgivare: Kjell Hansson Redaktör: Lena Boqvist lena.boqvist@tpb.se Layout: Gita Nabavi Annika Sundin Redaktion: Hilda Androls Beatrice Christensen Sköld Maria Kimberg Bitte Kronkvist Lena Ljungquist Cecilia Mattsson Jenny Nilsson Karl Tännérus Adress: Talboks- och punktskriftsbiblioteket 122 88 Enskede Besöksadress: Sandsborgsvägen 52 Prenumeration (gratis) Telefon: 08-39 93 50 (vx) Telefax: 08-659 94 67 E-post: info@tpb.se Internet: www.tpb.se Bibliotek för alla finns även på cd-romskiva (DAISY text och ljud) ISSN 1400-6332 Omslagsfoto: Tina Stafrén Citera oss gärna, men glöm inte att ange källa. Ledare Folke och Louis Braille i TPB:s verksamhet Den normala vägen att skaffa ny personal till en arbetsplats är genom ett anställningsförfarande. Så går det också vanligtvis till på TPB, utom i fallet med den senaste medarbetaren Folke. Honom har vi skapat själva från grunden. En egenutvecklad svensk talsyntes är en del av det nya TPB. Det är en stor investering som med all säkerhet kommer att betala sig många gånger om. TPB startar den syntetiska produktionen med svensk kurslitteratur för högskolestuderande. Vinsterna är flera, både produktionstiden och kostnaderna minskar. Folke kommer i framtiden att kunna få många nya arbetsupp-gifter. Handisam (Myndigheten för handikappolitisk samordning) har i sin nya skrift Riv hindren – Riktlinjer för tillgänglighet förklarat hur ett tillgängligt Sverige ska skapas. Det handlar bland annat om krav på information i alternativa format, till exempel inläsning. För att kunna leva upp till kravet måste inläsningen göras med syntetiskt tal. Där tror jag att Folke skulle kunna göra ett bra jobb. Louis Braille skapade på 1800-talet ett gränssnitt för läsande och skrivande som står sig även på 2000-talet. Punktskriften är synskadades skriftspråk och därigenom ett sätt att kunna uttrycka sig. I detta nummer av Bibliotek för alla tar vi pulsen på punkten. Hur ser det ut med utlåningen på TPB och har punktskriften någon framtid? DAISY har från start varit synonymt med inlästa talböcker i digitalt format. Så är det inte längre. DAISY-formatet utvecklas och vi måste lära oss nya benämningar på DAISY-böcker. I tidningen finns en faktaruta som ger vägledning för hur vi ska benämna de olika versioner som vi numera har. Kjell Hansson Vikarierande bibliotekschef DAISY överallt på Träkvista skola Vid Träkvista skola på Ekerö är DAISY något självklart. Här finns gott om talböcker, många spelare och läsprogram på alla datorer. Engagemang, stöd från ledningen och nära samarbete mellan bibliotek och lärare ligger bakom det goda resultatet. Text och foto: Maria Kimberg Januarimorgonen är ovanligt klar och solig. På Träkvistas skolgård sparkar några pojkar från mellanstadiet fotboll. När rasten är slut går Erik, klass 4B, in i den gula tegelbyggnaden och fortsätter in på biblioteket. Erik är en av de elever som får stöd av talböcker i sin lästräning. Nu har han lovat att ställa upp på bild och vill helst bli fotograferad när han läser sin favoritbok Lars & Urban ? valparna tar över. ? Erik är ett riktigt bra exempel på vad DAISY kan betyda, berättar dyslexipedagog Yvonne Andersson. Från att nästan ha vägrat att läsa så har han nu blivit något av en bokslukare. Han sitter där mitt i klassrummet med sin DAISY-spelare, hörlurar och bok. Inbjudande miljö Träkvista skola är en kommunal skola med 50 anställda och 450 elever i klasserna F-9. Skolbiblioteket som ligger på första våningen precis innan­för entrédörren är ljust, öppet och välkomnande. Här märks det tydligt att man månat om både den yttre miljön och verksamheten. Det finns sittplatser för arbete och avkoppling. I läsfåtöljen som ser ut som en kungatron finns en kudde med orden ”Och så levde de lyckliga…” Ett uppställt schackspel väntar på att tas i bruk. En av bokhyllorna är skyltad med nästan bara nya böcker, placerade med framsidan utåt. Förra året lånade biblioteket ut 16 000 böcker, ett snitt på hela 35 böcker per elev. På skolan finns en bibliotekarietjänst på 33 timmar. Biblioteket är ett väldigt populärt ställe och här är alltid gott om elever, säger Riitta Wolfe, speciallärare i årskurs 6-9. Samarbetar målmedvetet En av anledningarna till att biblioteket har en så bra verksamhet är att bibliotekarie Linda Spolén, dyslexipedagog Yvonne Andersson och speciallärare Riitta Wolfe samarbetar mycket målmedvetet. Yvonne och Riitta identifierar vilka elever som har problem med läsningen, går med dem till biblioteket och får hjälp av Linda med att välja böcker. Jag skulle aldrig få så bra kontakt med eleverna på egen hand, dyslektiker undviker ju helst att gå till biblioteket, det känns för jobbigt för dem, säger Linda. Yvonne och Riitta poängterar att Lindas bokkunskaper och engagemang i eleverna är en förutsättning för att deras arbete ska fungera. Skolans viktigaste uppgift är att ge eleverna läsutmaningar, att se till att de får böcker på rätt social utmaningsnivå, det visar läsforskningen. Vi lärare skulle inte ha en chans i världen att hinna skaffa oss så mycket bokkunskap, säger Yvonne. Boken som förändrar Och nog kan man säga att Linda har en gedigen kunskap om att hitta ”en bra bok”. Varje vecka bokpratar hon för 10-12 klasser, hon läser mycket och möter många elever: Engagemang, ett bra samarbete och stöd från ledningen, det är orsakerna till att det går så bra. Yvonne, Riitta och jag tycker alla tre att våra jobb är viktiga och utvecklande. Det är roligt att lära känna eleverna, och att försöka hitta den där speciella boken som kan få det att vända, säger Linda. Tips att ta efter Spelare.Träkvista har satsat på att köpa in cirka tio DAISY-spelare och tio mp3- spelare. För tre år sedan köpte biblioteket in de första spelarna. Sedan dess har flera spelare köpts in med hjälp av projektpengar. Spelarna finns att låna både i biblioteket och hos speciallärarna. I biblioteket finns också extra hörlurar att låna, så att fler kan läsa talböcker vid datorn. Läsprogram för talböcker. På alla datorer finns läsprogrammet TPB Reader installerat. Läsprogrammet laddar man ned eller beställer gratis från TPB:s webbplats. DAISY + bok. Biblioteket äger cirka 150 DAISY-böcker. Skivan läggs i en plastficka som klistras in i den tryckta boken. Boken och skivan lånas ut ihop. Nedladdning. I biblioteket finns en speciell hylla som skyltar med böcker som Linda har märkt med en guldstjärna på framsidan. Guldstjärnan betyder att boken går att ladda ned som talbok från TPB:s digitala bibliotek. Det är bra för både lärare och elever att direkt i hyllan kunna välja ut en bok som också finns som talbok. Skolbiblioteken på Ekerö ingår i samma organisation som folkbiblioteket. Det gör att skolbiblioteken också har rätt att använda sig av folkbibliotekets tillstånd att ladda ned talböcker från TPB:s digitala bibliotek. Läromedel. När lärarna i årskurserna 6-9 väljer ett nytt läromedel måste boken också gå att få tag på som DAISY-bok. Undantag görs för matematik där det är svårt att hitta DAISY-böcker. För de yngre årskurserna finns det färre DAISY- titlar att få tag på, men Träkvista har börjat köpa in även till de yngre eleverna. Utbildning i DAISY för speciallärare. De flesta av skolans fem speciallärare har gått utbildning för att lära sig använda DAISY-spelare hos leverantören Inläsningstjänst. Fortbildning för lärare. Mats Myrberg, läsforskare vid Lärarhögskolan i Stockholm, har föreläst för hela skolpersonalen. DAISY-kväll för föräldrar. Nu planeras information om DAISY för föräldrar. Bokförlaget Studentlitteratur gör DAISY Studentlitteratur säljer nu läromedel där en ljudbok med text, intalat ljud och ordlista följer med varje exemplar av boken. Vi hoppas att det kan bli en standardlösning för alla läromedel. Då slipper elever som behöver den här hjälpen känna sig utpekade, säger Malin Kågerman Hansén, redaktör på Studentlitteratur i Lund. Hittills har Studentlitteratur gjort fyra böcker i DAISY-format för högstadiet och gymnasiet. Och en bok är på gång för högskolan. Samma pris Att Studentlitteratur ger sig in i DAISY-världen är Specialpedagogiska institutets, SIT, förtjänst. SIT fick extra anslag för att hitta nya vägar för att serva elever med läshandikapp i grundskola och gymnasium. Det resulterade i ett antal projekt hos flera kommersiella bokförlag. Om bokförlagen gör läromedel där en ljudbok i DAISY-format ingår får ju SIT:s målgrupp hjälp på köpet. Studentlitteratur är ett förlag som alltid satsat mycket på teknik så de nappade direkt. –Vi tror att detta kan användas av många olika grupper, alltifrån elever med dyslexi till dem med mildare former av lässvårigheter. Och även av elever som har en annan språkbakgrund, säger Malin Kågerman Hansén. Än så länge bidrar SIT med både kunskap och pengar. Det gör att läromedlet inklusive skiva har samma pris som ett vanligt läromedel. Studentlitteratur har som ambition att också i framtiden ha samma låga pris. På insidan av pärmen i varje bok sitter en fastklistrad plastficka med en cd- romskiva i. Skivan innehåller bokens layoutade sidor med texten inläst av en person, en ordlista och läsprogrammet EasyReader (från Dolphin). Programmet som följer med skivan hör ihop med boken. Positiv respons från lärare Thomas Frank, programutvecklare inom Studentlitteratur, har arbetat med att få allt att fungera så smidigt som möjligt: För att läsaren ska känna igen sig från den tryckta boken ser layouten likadan ut i fulltextdaisyn. Och så har vi gjort en ordlista. Författaren har tillsammans med vår redaktör valt ut vilka ord som ska ingå i ordlistan till varje bok. Ordlistan kan man använda oavsett om man är uppkopplad på Internet eller inte. Vill läsaren ha en fylligare ordlista kan man via Internet nå ordförklaringar på flera språk (Lexin). Ljudfilerna är i mp3-format. Man kan alltså lägga över dem till sin iPod eller mp3-spelare och lyssna på bussen. Boken och ordlistan kan också sparas i datorn, säger Thomas Frank. Det känns fantastiskt att kunna erbjuda läsaren det här innehållet med de här stöden. Vi har fått stor respons från lärare som är väldigt positiva, säger Malin Kågerman Hansén. Ljudbok eller talbok Både ljudböcker och talböcker är inläsningar av tryckta böcker. Ljudböcker är kommersiellt utgivna och kan köpas i handeln av alla. Oftast är ljudböcker inte gjorda i DAISY-format. Talböcker är producerade med stöd av 17 § upphovsrättslagen och kan bara göras av bibliotek och organisationer som har regeringens tillstånd. Talböcker kan lånas på bibliotek av personer med läshandikapp. Lagen ger även möjlighet för dessa personer att köpa talböcker. Ny typ av DAISY Textens intåg leder till nya termer DAISY har länge varit synonymt med inlästa talböcker i digitalt format. Så är det inte längre. Nu kan en talbok i DAISY-format förutom ljud innehålla text och ljud. TPB kommer under 2007 att göra talböcker med både text och ljud som vänder sig till folkbibliotekens låntagare. Hittills har bara vissa studenter haft tillgång till den här typen av talbok. I och med att dessa böcker fortfarande är i DAISY- format måste vi ha möjlighet att skilja de olika medierna åt. Specialpedagogiska institutet och TPB har därför kommit fram till en gemensam terminologi. DAISY text och ljud innehåller text och ljud samt eventuella illustrationer. Tidigare har det kallats fulltext-DAISY. Ljudet kan vara syntetiskt eller inläst av en person. Text: Anne Stigell och Marcus Westlind Lennart Hellsings ABC Lennart Hellsings klassiska ABC-bok, med en halsbrytande rolig vers om varje bokstav, finns nu med färgade svällpappersbilder. Det innebär att pappret har upphöjda bilder som går att känna på. Texten är i punktskrift och i storstil. Bibliotek och punktskriftslåntagare kan låna eller köpa boken från TPB. Enkätsvar påverkar TPB-katalogen Under årsskiftet 2006-2007 genomförde TPB en webbenkät som riktade sig till TPB- katalogens användare. Drygt 500 personer svarade på enkäten. Av dem tillhörde 45 procent kategorin högskolestudenter och 30 procent bibliotekspersonal. Med utgångspunkt från svaren vill vi göra TPB-katalogen bättre. Vanliga önskemål var tydligare layout och rättstavningskontroll vid sökning. De två stora användargrupperna frågar efter delvis olika saker. När studenterna vill ha en förenklad och tydligare redovisning av sökresultat, vill bibliotekarierna i stället ha en mer förfinad sökfunktionalitet. Vi är nu i full gång med att förbättra TPB-katalogen. 300 DAISY-böcker på finska TPB:s bestånd av finska talböcker på DAISY ökar stadigt. Just nu finns det cirka 300 finska vuxen- och barnböcker. Alla går att beställa eller ladda ned via TPB- katalogen, katalog.tpb.se. Bland nyheterna finns klassikern Sinuhe, egyptiläinen av Mika Waltari (den ryms nu på en skiva i stället för 24 kassetter), krigsromanen Stadin ässät av Pentti Pirhonen och deckaren Totuuden tuolla puolen av Anne Holt. Nya titlar tillkommer hela tiden. Beståndet växer snabbt eftersom TPB har ett gott samarbete med Celia, Biblioteket för synskadade i Finland. Snabba böcker med ny svensk talsyntes Folke servar studenter Sedan februari i år läser TPB in viss litteratur med hjälp av den nya talsyntesen Folke. Målet är att studenterna ska kunna lyssna på sin litteratur utan att talsyntesen gör det svårbegripligare än det redan är, säger Kåre Sjölander. Kåre Sjölander, civilingenjör med inriktning på talteknologi, handplockades till TPB från Kungliga tekniska högskolan våren 2005. Han anställdes för att vara med och utveckla en svensk talsyntes som klarar av högskolelitteratur. Bakom idén att skapa denna talsyntes står TPB:s talsyntesspecialist och IT-strateg Lars Sönnebo och projektledaren Jesper Klein. Förslaget fick gehör hos dåvarande Utbildnings- och kulturdepartementet som har finansierat projektet. Våren 2006 fick gruppen förstärkning av datorlingvisten Christina Ericsson och arbetet tog fart på allvar. Frankensteins monster Christina Ericsson och Kåre Sjölander som varit med om att skapa Folke berättar mer om TPB:s nya skötebarn. Folke var ju i målbrottet redan då han föddes och känns mera som ens farfar än som ens barn, säger Christina. Ja, det är det lustiga. Folke är lite mer Frankensteins monster än en bebis. Det är ju ihopsydda röstbitar från en äldre herre, säger Kåre Sjölander. Och visst hör man att rösten kommer från en äldre herre. Rösten är mörk, seriös och låter som ett förtroende­ingivande nyhetsankare. Nästan i stil med TV4:s Bengt Magnusson, men inte lika mullrig. Rösten bakom Folke bygger på inläsningar av en före detta talboksinläsare, Henry Ottenby. Han fick i uppdrag att läsa in drygt 15 000 meningar, vilket blev 782 000 olika ljud. Ur dessa har alltså Folke uppstått. De inspelade meningarna segmenteras till olika språkljud och läggs i en ljuddatabas som syntesen sedan hämtar större eller mindre bitar från, säger Christina och förtydligar: Står det sju ska han säga sju. Men står det ½ ska han ibland säga halv och ibland datumet första i andra och ibland ett delat i två. Det finns olika tolkningar. Jag gör textprocessningsbiten. Man talar om för Folke vad han egentligen ska säga beroende på kontexten. Alltså beroende på de ord som står runt omkring. Folke ökar livskvaliteten För att skapa en sådan här talsyntes behöver man två databaser. En ljuddatabas med inspelat och uppmärkt ljud och en databas med ett uttalslexikon. När Folke läser ett ord slår han först upp ordet i lexikonet och sedan letar han i ljuddatabasen efter bästa möjliga tolkning. Är det ett påstående, en fråga, hur betonas ordet? Att få det att LÅTA är inte svårt, men att få det att låta begripligt och naturligt är svårt, säger Christina. Den verkliga utmaningen är att få det att låta bra hela tiden, säger Kåre. Vi lyssnade på massor av röstprover. Och vi var ganska eniga i ett tidigt skede om att det var Henry Ottenby vi ville ha, säger Kåre och fortsätter: Alla röster har ju sina egenheter om man lyssnar länge. Men Henry har en väldigt mjuk röst som inte knarrar och kraxar. Han sjunger ut hela tiden. Han har en så trevlig och välartikulerad röst. Välartikulerad är ordet, säger Christina. Att talsyntesen kallas ”Folke” beror på att TPB utlyste en tävling där man fick föreslå ett namn. Så här lyder motiveringen till det vinnande bidraget: ”Eftersom dessa röster är utvecklade med offentliga medel och med siktet inställt på att öka livskvaliteten för målgruppen snarare än på kommersiell vinst tycker jag namnen bör associera till den grundförutsättningen utan att för den skull bli övertydliga. Rösterna har sitt ursprung i den offentliga sektor som vi alla som invånare i Sverige bidrar till och tar del av i olika skeden av livet. Därför tycker jag att Folke och x (redaktionens anmärkning: namnet på den kvinnliga talsyntesen presenteras när den är klar) är passande namn för dem”. Vinnaren var Jerry Olsson på TPB. Utvecklingen fortsätter Att snabbt få tag på litteratur är väldigt viktigt vid högskolestudier. Men att man förstår vad som sägs är minst lika viktigt. Därför har Folke ett uttalslexikon som består av drygt 600 000 ord. Vi behövde ett system som är anpassat efter våra behov. Här handlar det om att läsa in hela böcker med studielitteratur. Målet är att studenterna ska kunna lyssna på sin litteratur utan att talsyntesen gör det svårbegripligare än det redan är, säger Kåre. Därför är det viktigt för oss att namn, citat och facktermer låter bra. Vi har ju hårda krav på oss, menar Christina. Båda två är eniga om att talsyntesen Folke kan bli ännu bättre än den är i dag. Ett framtida steg i utvecklingen är att man vid inläsningen av en bok ska kunna välja ämne och därigenom kunna välja till exempel juridik vid inläsningen. Då skulle exempelvis förkortningar som ska läsas ut på ett visst sätt i juridisk text och på ett annat sätt inom ett annat ämne läsas korrekt. Vi är inte helt i nivå med de allra bästa synteserna som finns på världsmarknaden, säger Christina. Samtidigt är de oerhört stolta över Folke. Ja, det är vi. Och ännu stoltare ska vi bli, säger Kåre. Fakta Böckerna som är inlästa av talsyntesen Folke blir så kallade DAISY med text och ljud. Det innebär att man kan se text och bild på datorskärmen samtidigt som man lyssnar. Den första talboken som är inläst av Folke lånades ut i februari. Under 2007 är planen att läsa in 170 titlar med Folke och 350 titlar med en engelsk talsyntes. Det är en tredjedel av den beräknade kurslitteraturen. En bok som är inläst med talsyntes kan vara färdig på en månad. När en inläsare läser in samma bok tar det cirka två månader. Syntetisk talboksproduktion – så funkar det Figuren visar hur en talbok med syntetiskt tal blir till steg för steg. Längst till vänster finns den tryckta boken. Steg ett är att digitalisera texten. Det sker genom skanning. I vissa fall levererar bokförlaget en förlagsfil i digital version som kan användas. Steg två är själva produktionen. Om boken är på svenska väljer TPB att talsyntesen Folke ska läsa in texten. Därefter sker inläsningen automatiskt med produktionssystemet TPB Narrator. Folke slår upp orden han läser i sitt lexikon och letar i ljuddatabasen efter bästa möjliga tolkning. Allt det går väldigt snabbt, många gånger snabbare än i realtid. Steg tre är efterarbetet. När boken är inläst och klar läggs ljud- och textfilerna över till en cd-romskiva som kopieringsskyddas. Nu återstår bara steg fyra: att skicka boken till studenten. Välkommen till världen Folke! Vi har som enda tidskrift fått en exklusiv intervju med TPB:s nya talsyntes. Vem är du? Jag är Folke. TPB:s egen nya syntetiska röst. Vad jobbar du med? Jag läser in högskolelitteratur åt TPB. Det är mitt allra första jobb. När började du? I februari 2007. Hur ser dina framtidsplaner ut? Jag vill fördjupa mig i de olika ämnena som man kan läsa på universitet och högskolor. Och så vill jag gärna ha en fru som delar mitt intresse för kurslitteratur. Kan man testlyssna på dig? Ja, på www.tpb.se Var bor du? Jag bor på TPB:s produktionsavdelning och har inga planer på att flytta. Punktskriften breder ut sig, den finns på både pepparkakor och i hissar. Men hur viktigt är det med punktskrift och har den någon framtid? Bibliotek för alla tar pulsen på punkten. Är punktskriften nödvändig? TEXT OCH FOTO: LENA BOQVIST Frågan ”Är punktskriften nödvändig?” väcker starka känslor hos Catharina Johansson, utbildare vid Specialpedagogiska institutet: Behöver vi seende ett skriftspråk? Vi skulle ju kunna lyssna på allt! I sitt arbete möter Catharina människor som värderar punktskriften högt. ”Då jag läser punktskrift går det rakt in i hjärtat” och ”Då jag verkligen ska lära mig något läser jag punktskrift” är några av kommentarerna hon har fått. Utbildar lärare och föräldrar Avdelningen på Specialpedagogiska institutet där Catharina Johansson arbetar heter Resurscenter syn. Där jobbar också Anders Rönnbäck. Båda undervisar lärare och föräldrar i punktskrift, så att de i sin tur ska föra vidare kunskapen till sina barn och ungdomar med synskada. Föräldrarna har en oerhört viktig roll för läsutvecklingen. Jag skulle önska att det stod en punktskriftsmaskin i köket så att mamma, pappa och barn kunde skriva små meddelanden till varandra. ”Hej Lisa, det ligger en smörgås i kylskåpet. Älskar dig. Pappa.” Tyvärr ser verkligheten inte alltid ut så. Anders Rönnbäck berättar att en del föräldrar känner olust när de ser punktskriftsmaskinen första gången. Den kanske förknippas med att vara annorlunda? Maskinen är tung och ser lite omodern ut. Produktutvecklingen på det mekaniska området är eftersatt. När det gäller datorer och läshjälpmedel går utvecklingen däremot framåt. Viktigt för självförtroendet I dagens Sverige går synskadade elever i sina hemskolor. Varje år börjar det cirka tio nya elever med grav synskada i skolår ett. I skolan använder eleven böcker i punktskrift, e-böcker och talböcker. Redan från skolstart har eleven tillgång till dator med punktskriftsskärm och talsyntes. All denna utrustning ställer höga krav på elev, föräldrar och lärare. Här vill Anders Rönnbäck trycka på vikten av extra specialpedagogisk resurs och kontinuerlig fortbildning. Läraren får aldrig glömma bort sin punktskriftsläsande elev när något skriftligt delas ut i klassen. Det krävs för delaktigheten och är viktigt för självförtroendet, säger Catharina Johansson. Punktskriften är på uppgång i samhället, det tror både Anders och Catharina. Man märker att det börjar hända saker. Förutom i hissar och på bankomater finns nu även punktskrift på vissa apoteksprodukter och livsmedel. Det är bra att punktskriften blir synligare, säger Anders Rönnbäck. Vi fyra: Om punktskrift Louise Jannering, skolår 3, Nynäshamn Varför är punktskrift viktigt? Med punktskrift är det lätt att läsa för oss som inte ser. Det är så praktiskt, fastän det tar mycket plats. Det skulle ju inte vara så smart om man höjde upp en massa svartskriftsbokstäver eftersom det skulle ju ta så lång tid att läsa dem. Då är det bättre med punktskrift. Hur använder du själv punktskrift? Jag gör lite olika. Jag märker upp burkar, mest kryddor och schampo och sådant där. Och så läser jag böcker. När lärde du dig punktskrift? Det pinsamma är att jag inte vet. I sex-årsåldern tror jag. Har punktskriften någon framtid? Jag hoppas att det ska fortsätta att vara så populärt som det är nu. Det är så himla bra på bankomater också. Har du sett att det finns pepparkakor som är märkta med punktskrift? Det är jättebra tycker jag. Bengt Troberg, rehabiliteringskonsulent, Synskadades Riksförbund Varför är punktskrift viktigt? Det är viktigt för alla människor att ha ett läs- och skriftspråk. Punkskriften höjer livskvaliteten i det dagliga livet. Man får en bättre struktur på tillvaron genom att kunna märka upp saker i sin omgivning, göra inköpslistor och skriva stolpar och stödanteckningar. Hur använder du själv punktskrift? Förutom att anteckna och märka upp så läser jag tidningsartiklar på punktskrift. Jag använder också punktskriften för att skriva i datorn och redigera och kontrolläsa det jag skrivit. På möten kan jag ta med mig en liten dator med punktskriftsskärm så att jag både kan läsa det jag har förberett till mötet och anteckna. När lärde du dig punktskrift? Jag har läst punktskrift i ungefär 15 år och började lära mig i 40-årsåldern, först när synen blivit väldigt svag. Jag tycker nu att jag borde ha börjat mycket tidigare, kanske redan i 25-årsåldern. Men jag försökte länge klara mig med förstoringar och olika optiska lösningar. Har punktskriften någon framtid? Ja, synskadade kommer alltid att behöva ett skriftspråk för att kunna hävda sig. Teknikutvecklingen har också gjort det så mycket lättare att ta fram punktskrift och märka allt ifrån anslagstavlor till förpackningar och läkemedel. Jag tror snarast att vi kommer att få mycket mer punktskrift omkring oss i vardagen framöver. Gudmundur Bragason, handläggare, TPB Varför är punktskrift viktigt? Som helt blind är det viktigt att precis som alla andra ha ett skriftspråk. Det är nödvändigt både för att kunna läsa själv och för att få förståelse för vad läsning är. Utan punktskrift skulle jag inte kunna göra noteringar eller skriva en minneslista när jag går ut och handlar. Hur använder du själv punktskrift? Jag skriver med hjälp av punktskriftsskärm i datorn och sedan kontrollerar jag de texter jag själv skrivit innan de publiceras. Jag märker upp min skivsamling och har telefonregister på punktskrift. Lyrik läser jag helst som punktskrift. I talböcker kan inläsaren komma emellan en själv och dikten. Facklitteratur med till exempel diskografier är också svåra att läsa som talbok. När lärde du dig punktskrift? Vid sju års ålder i Tomtebodaskolan. Jag visste redan vad läsning var eftersom jag kom från ett hem där man läste. Har punktskriften någon framtid? Ja, utan punktskrift skulle vi flyttas tillbaka till 1800-talet. Men det gäller verkligen att också arbeta aktivt för att föra ut punktskriften. Jag tycker att det har blivit svårare att ta sig fram, till exempel i centrumet där jag bor, i dag än för tio år sedan. Miljön är rörigare och samhället bygger mera på att synskadade ska ha hjälp av ledsagare. Märkning av knapparna i hissar är ett område där punktskrift är synnerligen användbar. Det är viktigt att hela tiden arbeta för att synskadade ska klara sig bättre på egen hand. Kerstin Fellenius, filosofie doktor i pedagogik (forskningsinriktning läsutveckling för elever med synskada) Varför är punktskrift viktigt? Det är viktigt för att alla människor måste ha rätt till ett skriftspråk. Den är enkel tycker jag. Det är en mänsklig rättig­het. Hur använder du själv punktskrift Om jag ska kommunicera med en punktskriftsläsare ser jag till att använda punktskrift, eftersom jag kan det. Det kan till exempel vara att ta fram en reglett och skriva ned någon anteckning. Min ambition är att erbjuda punktskrift till punktskriftsläsare. När lärde du dig punktskrift Det lärde jag mig på Tomteboda 1966 då jag var ”provkandidat” i min utbildning till blindlärare. Har punktskriften någon framtid? Den MÅSTE ha en framtid. Den får inte försvinna. Alternativet är ju att den som inte kan läsa blir skriftspråkslös. Men om det inte finns tillgång till och kunskap om punktskrift har den ingen framtid. Därför måste vi stimulera punktskriften och utveckla användandet. Det är ett stort ansvar för alla som arbetar med det här. Detta är punktskrift Punktskrift är en taktil skrift med upphöjda punkter som känns med fingertopp­arna. Det finns cirka 1 500 synskadade personer i Sverige som använder punktskrift. Punktskriftssystemet skapades 1825 av fransmannen Louis Braille. Hans system används i dag i större delen av världen. En bokstav består av en till sex punkter inom ett begränsat utrymme, en så kallad punktskriftscell. Punkterna är ordnade tre och tre i två kolumner. Läsa och skriva Punktskrift är synskadades läs- och skriftspråk. Många synskadade använder datorer för att läsa, göra anteckningar och skriva. Det finns konverteringsprogram och punktskriftsskrivare som gör det möjligt att ta fram punktskrift på papper. Dessutom kan information från datorskärmen läsas med en punktskriftsskärm och/eller talsyntes. Punktskriftsskärmen ser ut som en list och är placerad framför datorns tangentbord. Den har en läsrad med mekaniska punkter som skapar bokstäver i punktskrift. När man skriver för hand är det enklaste redskapet stiftet och regletten. Stiftet är en liten syl som man trycker ned i papperet som läggs i en rutmönstrad metallskiva, regletten. Det finns också punktskriftsmaskiner. De har sex tangenter, en för varje punkt. Att skriva en bokstav är ungefär som att slå ett ackord på piano. Punktskriftslånen ökar Under 2006 lånade TPB ut nästan 2 000 fler punktskrifts-volymer än året innan (25 445 volymer jämfört med 23 597). Gunnel Edmarker, chef för utlåningen, bekräftar: Ja, lånen ökade med 7,8 procent. Vi har aldrig lånat ut så mycket tidigare. Det var mycket höga siffror. Det som ökade mest var vuxenböcker, både skön- och facklitteratur. Fackböcker för barn ökade också något. Jag hoppas att ökningen håller i sig. De höga utlåningssiffrorna beror bland annat på att vi gör flera exemplar av böcker det är kö på. Det är dessutom en relativt liten målgrupp så det beror ju också på hur aktiva storlånarna är, säger Gunnel Edmarker. Tendensen ser ut att hålla i sig. Januari 2007 ökade utlåningen med 7,3 procent jämfört med januari 2006. Motala anpassar sig ”Anpassa allt åt alla” är Motala biblioteks stolta målsättning. Här förvandlas grupparbeten, kompendier och artiklar till DAISY. Och för att det ska vara lätt att hitta på biblioteket är hyllor och böcker märkta med tydliga symboler. Text och foto: Maria Kimberg I Motala har biblioteket kommit långt i arbetet med att erbjuda service åt kommunens alla invånare. Hit kan grund- och gymnasieskolor vända sig för att få texter anpassade så att de passar elever med läshinder. Samarbetet mellan skola och folkbibliotek går smidigt bland annat för att båda verksamheterna organisatoriskt ligger under Bildningsförvaltningen. Vi slipper tjafsa om vem som egentligen ska ta ansvar för vad, säger Mona Quick, bibliotekarie och medie­strateg på Motala bibliotek. Tränar skrivandet Emelie Ekholm är 18 år och går Estet­programmet på Platenskolan i Motala. Hon tycker mycket om att läsa men har stora problem med att skriva och stava. Jag kan aldrig höra hur ett ord ska stavas. När någon säger att ett ord ”stavas som det låter” så hjälper det mig inte alls. Jag blandar till exempel ihop ”gratis” och ”grattis” när jag ska skriva de orden, säger Emelie. Jag var tvungen att byta program från Natur till Estet för att jag inte klarade att lära mig fler språk. Emelie är en av dem som har fått texter överförda till DAISY-format. Hon utvecklar sitt skrivande genom att lyssna och läsa samtidigt. Vi skulle läsa en kriminalnovell och den fick jag som DAISY. Det lät lite metalliskt med datorrösten men jag tyckte att det fungerade bra, säger Emelie. Text blir DAISY De som har svårt att läsa tryckt text kan alltså få texten omvandlad till syntetiskt tal i DAISY på biblioteket. Det här gäller kortare texter som inte finns som vanliga DAISY-böcker. Artiklar, grupparbeten, kompendier och noveller är exempel på texter som biblioteket har anpassat sedan starten vid årsskiftet. Rent praktiskt fungerar det så att texten skannas in och sparas i Word. Viss uppmärkning av texten måste göras, så att det går att navigera på skivan. Med hjälp av en DAISY-generator på Internet förvandlas sedan Word-dokumentet till DAISY-format med syntetiskt tal. Motala bibliotek har avtal med företaget Phoneticom och betalar per producerad taltid. Andra hjälpmedel Motala har också skaffat andra läshjälpmedel till biblioteket, bland annat Internettjänsten Text-IT. Programmet innehåller talsyntes på engelska och svenska, stavning, ordbehandling och sökhjälp. Motala har betalat för viss programutveckling så att Text-IT nu nås via Internet från alla bibliotekets datorer. Två licenser gör att två personer kan använda tjänsten samtidigt. Vid biblioteket har man också arbetat mycket med att märka upp hyllor, talböcker och böcker med olika symboler. Talbok i bok och LättLäst har olika genremärkningar och hyll­orna har symboler. Vid böckerna om flyg finns till exempel en bild på ett flygplan. Det här gör att dyslektiker hittar mycket snabbare till den hylla de letar efter, säger Mona Quick. Anpassa till målgruppen Vi försöker överhuvudtaget att anpassa våra medier så mycket som möjligt efter olika målgrupper. Till synskadade talbokslåntagare köper vi fullt utrustade talböcker i emballage. Till dyslektiker kombinerar vi ofta ihop bok och talbok. Vi har börjat klistra in skivor i DAISY-format längst bak i tryckta böcker och kallar det för Talbok i bok. Vi tar dessutom bort alla våra gamla boxar med bok och DAISY och sätter in skivan längst bak i de böckerna också. Det ser mycket mera tilltalande ut och gör böckerna mindre anonyma. Långsiktigt arbete Innan Mona Quick i höstas började arbeta i Motala drev hon projektet Bibliotek utan hinder i Östergötlands län. En hel del av idéerna som nu genomförs i Motala har sitt ursprung i projektet. Det tar tid att etablera kontakter och få fler att inse vad biblioteken har att erbjuda inom de här områdena, säger Mona Quick. Man måste tänka långsiktigt och verkligen informera i alla sammanhang. Men vid nästan varje gruppbesök på biblioteket är det sedan någon som utbrister ”Åh, det är precis vad min syster/mamma/lillebror behöver!” Länsbibliotek Östergötland har en idé- och kunskapsbank med idéer kring bland annat tillgänglighet, symboler, skyltning och marknadsföring. www.lansbibliotek.ostsam.se Önskas: lokala inläsningar TPB vill gärna ha in fler lokala inläsningar till sitt digitala bibliotek. Just nu finns lokala inläsningar från Blekinge, Småland, Skåne, Östergötland, Västerbotten och Västra Götaland att ladda ned från det digitala biblioteket. Antalet titlar från varje län varierar, från någon enstaka talbok till ett 20- tal inläsningar. Flera länsbibliotek runt om i landet är på gång att digitalisera sina lokala inläsningar. Bibliotek som har gjort inspelningar i DAISY-format kan skicka in dem till TPB. Bibliotek som planerar att överföra kassetter till DAISY kan få detta gjort av företagen Inläsningstjänst eller BTJ. En talbok av medellängd kostar ungefär 500 kronor att överföra. Kontaktpersoner: Inläsningstjänst: Jessica Johansson jessica@inlasningstjanst.se 08-556 115 50 BTJ: Rosemarie Skagerberg rosemarie.skagerberg@btj.se 046-18 02 39 Färdiga DAISY-titlar kan skickas till Sven Germundsjö på TPB. Nominera till Årets DAISYbibliotek Snart är det dags igen att nominera till ”Årets DAISY-bibliotek”. Vilket bibliotek arbetar mest drivande och målmedvetet med att sprida DAISY. TPB har instiftat DAISY-priset för att premiera bibliotek som: aktivt arbetar med att sprida DAISY till personer med funktionshinder som behöver talböcker aktivt arbetar för att skapa en användarvänlig och tillgänglig miljö på biblioteket för målgrupperna har en hög medvetenhet hos personalen om DAISY-talböcker och olika möjligheter att få tillgång till dem Förutom ära och diplom får det vinnande bidraget ett fint pris med DAISY- anknytning. Priset delas ut på Bok & Biblioteksmässan i Göteborg hösten 2007. Vill du veta mer om tävlingen se www.tpb.se Lämna ditt förslag tillsammans med en motivering senast 15 maj. Välkommen på studiedag 27 april: Om TPB och talböcker Studiedagen innehåller information om nya typer av DAISY-böcker, TPB-katalogen, nedladdning, service till barn och studenter. Målgruppen är bibliotekspersonal och andra som arbetar med personer med läshandikapp. Anmälan görs via TPB:s webbplats senast den 16 april. Kraftig ökning av nedladdade talböcker 42 966 titlar finns att ladda ned från TPB:s digitala bibliotek 15 mars 2007. Antalet ökar hela tiden. 2006 25 667 nedladdningar folkbibliotek 15 711 högskolebibliotek 9 956 Jan-feb 2007 11 218 nedladdningar folkbibliotek 7 588 högskolebibliotek 3 630 Nedladdning pågår vid 269 folkbibliotek och 79 högskolebibliotek vid 32 högskolor.