Bibliotek för alla ges ut av Talboks- och punktskriftsbiblioteket December 2008 • Nr 4 Utgivning: 4 nr/år Nästa nummer kommer ut i mars 2009 Ansvarig utgivare: Roland Esaiasson Redaktör: Lena Boqvist lena.boqvist@tpb.se Layout: Gita Nabavi Redaktion: Hilda Androls Maria Kimberg Lena Ljungquist Jenny Nilsson Anne Stigell Annika Sundin Adress: Talboks- och punktskriftsbiblioteket 122 88 Enskede Besöksadress: Sandsborgsvägen 52 Prenumeration (gratis) Telefon: 08-39 93 50 (vx) Telefax: 08-659 94 67 E-post: info@tpb.se Internet: www.tpb.se Bibliotek för alla finns även på cd-romskiva (DAISY text och ljud) ISSN 1400-6332 Omslagsbild: Katarina Lernmark Citera oss gärna, men glöm inte att ange källa. Innehåll Ledare Samlad kraft Från golvet till godnattsagor Lyckad läs- och skrivsatsning på Scania Nytt om utlån Bokslukerskan Porträtt av Heba Daabas från Rosengård Notiser Grattis Louis Braille! Faktablad till studenter Samarbete så in i Norden Barnböcker i samarbete Enkät om nordiskt samarbete Punktskriftsnoter på ingång Punktskriftsnämnder Enad DAISY-front Folke blir Finn-Roger Notiser Myndigheter föreslår samverkan Talböcker med text succé i skolan Blandad länskompott Fantastiska Falköping Årets DAISY-bibliotek visar upp sig Talbokstillstånd för skolbibliotek Bok på duk Ledare Samlad kraft Kallt så in i norden? Ja, det är väl den tiden. Samtidigt stiger temperaturen i det ökade samarbetet mellan de nordiska länderna högst påtagligt. Ett samarbete som är långvarigt men nu fördjupat och intensifierat. Det är så mycket kring tillgänglighetsfrågorna som vi delar och i ett allt trängre ekonomiskt klimat måste vi samordna utvecklingen av teknikfrågor, infrastruktur och upphandlingar. Lära av varandra, dela med oss och inte minst agera tillsammans. I februari fick Taltidningsnämnden och TPB i uppdrag att utreda förutsättningarna för ett ökat samarbete myndigheterna emellan. Rapporten lämnades den 31 oktober och föreslår ett utökat samarbete kring frågor som produktion, distribution och konsumtion av talböcker och taltidningar, inte minst med tanke på att användarna i stor utsträckning är samma personer. Följ med söderut till Malmö och möt Heba Daabas som är en envis, självständig och ovanlig 22-årig talbokslåntagare. Heba överraskar inte minst sin familj när hon som blind invandrarkvinna nu börjat plugga vid universitetet i Lund. Fortsätt färden till Södertälje och Scania där småbarnspappan Ingemar Nilsen genom företaget får hjälp med sina läs- och skrivsvårigheter. Han känner självförtroendet växa på jobbet och i vardagen kan han läsa godnattsagor för sonen. Klarsynta och meningsfulla satsningar även för företaget som får en mer engagerad och delaktig personal. Vi hoppas att flera följer efter! Till slut vill vi åter hylla Årets DAISY-bibliotek, Falköpings bibliotek, där personalen gör ett fantastiskt arbete för ökad snabbhet och tillgänglighet för sina låntagare. Roland Esaiasson, myndighetschef på TPB Lyckad läs- och skrivsatsning på Scania Från golvet till godnattsagor Text och foto: Lena Boqvist Ingemar Nilsen monterar lastbilar på Scania i Södertälje. Tack vare att företaget satsar på medarbetare med läs- och skrivsvårigheter vågar han nu skriva standarder och kliva fram i rampljuset. Dessutom läser han godnattsagor för sin son. Småbarnspappan Ingemar Nilsen arbetar i chassiverkstaden på Scania. Han står framför lastbilar och monterar trappsteg och kontrollerar batterier. Lastbil efter lastbil växer fram. En doft av verkstad och kaffe ligger över lokalen. I dag ser Ingemars förmiddag lite annorlunda ut än vanligt. Han är nämligen en av dem på Scania som har nappat på erbjudandet att förbättra sin läs- och skrivförmåga. En timme i veckan träffar han Ewa Ahrnéll från Läs- och Skrivakademin som arbetar med vuxenutbildning för kommunen. Sj-ljud och självförtroende De träffas mitt i verkstaden i en barackliknande byggnad. Här finns kontor och mötesrum. Den här dagen jobbar de med sj-ljud, ordkunskap och läsförståelse. Och det går galant. När Ingemar snubblar på något ord är Ewa där och peppar ”Det här fixar du, kom igen!”. Snart är utbildningen klar för hans del. Under ett års tid har de träffats på det här viset. - Mitt självförtroende har blivit mycket bättre, säger Ingemar Nilsen. - Han har gjort enorma framsteg! Jag är så stolt över honom, säger Ewa Ahrnéll. Samarbete med bibliotek Ewa arbetar med den här typen av utbildning åt Scania sedan 2005. Hon informerar om rättstavningsprogram, talsyntes, talböcker och DAISY-spelare. - Vi har ett kanonfint samarbete med Södertälje stadsbibliotek. Många som aldrig brukar sätta sin fot på biblioteket lånar nu böcker och talböcker, säger Ewa. Anna Corlin, talboksansvarig på Södertälje stadsbibliotek bekräftar via telefon: - Ja, det märks en tydlig ökning av personer med dyslexi eller läs- och skrivsvårigheter hos oss. Vi har satsat hårt det senaste året på att nå ut till den här gruppen. Men vi vet inte exakt hur många som kommer från just Scania. ”Fint arv till sonen” Ingemar berättar att han numera går till sitt bibliotek och lånar böcker - mest barnböcker. - Micke (sonen som är två år) älskar när jag läser för honom. Jag trodde inte att det var så viktigt att jag läste för honom eftersom hans mamma brukar göra det. Men jag märker att han gillar det jättemycket, säger Ingemar. - Det är fantastiskt, utbrister Ewa. Du lämnar över ett fint arv till din son. Det är viktigt att läsa för småbarn. Om han skulle få problem kan ni gå in tidigt med åtgärder – redan i förskoleåldern. Vinster för Scania Scania ser också många vinster med att personalen utvecklas på det här viset: - Det känns som att vi har hittat nyckeln till stängda dörrar. Och där bakom döljer sig mängder av kompetens som kommer till användning, säger Ingela Arvidsson, kompetensutvecklare på Scania. Utbildningen har resulterat i att medarbetarna vågar lämna förslag på förbättringar, att de blir mer delaktiga. Det har också lett till att många utbildar sig inom annat och byter arbetsuppgifter. Några har även vågat tacka ja till chefstjänster som de tidigare tvekat inför. Utbildningen permanent Volvo i Eskilstuna och Köping var Scanias förebild när projektet drog i gång 2005. - Vi hade trott att cirka 5 procent skulle anmäla sitt intresse men på motorverkstaden som var först ut var 13,5 procent intresserade. Det översteg vida våra förväntningar, säger Ingela Arvidsson. Efter två år med positiva resultat bestämde sig Scania för att göra utbildningen permanent. Läs- och Skrivakademin är också ett tydligt exempel på det lyckade resultatet. Den bildades som ett led av Scaniaprojektet och arbetar mot kommunanställda och näringslivet i Södertälje. Scania är en av världens ledande tillverkare av lastbilar, bussar, industri- och marinmotorer. På Scania i Södertälje arbetar cirka 9 000 personer varav 850 på chassiverkstaden. Nytt om utlån TPB presenterar här förändringar som träder i kraft den 1 januari 2009. Förenklade lånerutiner TPB inför envägsdistribution på DAISY-talböcker till biblioteken. Det innebär att biblioteken inte behöver lämna tillbaka boken. Dessutom upphör TPB med att skicka depositioner på svenska talböcker efter nyår. Emballagebyte TPB kommer att förse merkopior av talböcker med enklare emballage. Fullt utrustade DAISY-exemplar upphör med undantag för nya titlar från ILAB och BTJ. Kassetter går i graven TPB slutar att låna ut svenska talböcker på kassett eftersom titlarna finns som DAISY-talböcker. Vissa utländska titlar som ännu inte är överförda till DAISY- format finns att låna som talbok på kassett tills vidare. Spelarstopp för folkbiblioteken TPB slutar att låna ut DAISY-spelare till folkbiblioteken eftersom efterfrågan är så liten. Studerande på högskola och universitet kan fortfarande låna spelare. Ladda ned månadslista TPB:s lista med den senaste månadens talböcker går äntligen att ladda ned! Den är inläst av en inläsare och finns under länken Nya böcker i TPB-katalogen. Observera att listan är kortare än förut - högskoletitlar och utländska titlar finns inte med. I och med detta slutar TPB att distribuera listan på cd-rom till länsbiblioteken. Bokslukerskan Text och foto: Maria Kimberg Heba Daabas är en envis, självständig och ovanlig 22-åring. Hon läser punktskriftsböcker och DAISY-talböcker på arabiska och svenska, är den enda i familjen som pluggat vidare, och mot traditionerna har hon flyttat hemifrån utan att vara gift. Äldre än 65 år, nyligen synskadad och med svenskt ursprung, så ser den genomsnittlige talbokslåntagaren ut i Sverige. I invandrartäta bostadsområdet Rosengård i Malmö bor 22-åriga Heba Daabas som är allt annat än typisk – vare sig som talbokslåntagare eller som ung kvinna med rötter i krigets Libanon. När Heba öppnar dörren till familjens lägenhet i kvarteret Örtagården ger hon precis samma intryck som vid telefonsamtalen: glad och med en otrolig energi och livskraft. Heba är uppväxt i en stor familj, med sex syskon, två av dem yngre. Hon låg i mammans mage när familjen flydde från Libanon. Redan vid födseln upptäcktes det att hon hade ett allvarligt synfel, men diagnosen barnglaukom (grön starr) kom först efter många undersökningar och sjukhusvistelser. Sedan dess har synen gradvis försämrats och som sexåring blev Heba helt blind. Bor nära familjen Vi sitter vid köksbordet i den soliga fyrarumslägenheten på översta våningen i hyreshuset. Heba är ensam hemma, resten av familjen är på jobb eller i skolan. Pappan arbetar med bilförsäljning och mamman håller just nu på att förbättra sin svenska ”det blev inte mycket tid för det med sju barn”. Heba bor bara tillfälligt hemma hos familjen, hon flyttade hemifrån för två år sedan, men just nu håller hennes lägenhet på att målas om. - Det blev stort rabalder när jag ville flytta, i vår kultur bor man ju hemma tills man gifter sig. Men jag övertygade mamma om att det skulle bli väldigt bra att bo själv och lära sig vardagliga saker, innan jag träffar en man. Fast jag är ofta här hemma ändå, jag bor bara 10 minuters promenad bort. Heba sätter fram bullar och vindruvor och ber mig hälla upp äppeljuicen. Hon är klädd i skjorta, top och svarta långbyxor, håret är uppsatt i en hästsvans, hon har pärlor i öronen och välplockade ögonbryn. Hennes språk är rikt och sättet att uttrycka sig är ovanligt välformulerat, dialekten drar åt rikssvenska. - Ja, det är lite lustigt, jag är den enda i vår familj som inte pratar någon slags ”rosengårdssvenska”. Det beror väl på alla talböcker jag har lyssnat på. Fick vänja sig Sedan i höstas läser Heba barnlitteratur vid Lunds universitet ”bara för nöjes skull – barnlitteraturen är en viktig grund”. I kväll ska hon ha sin första tenta, all litteratur inför den har hon läst som DAISY-talböcker. Heba har alltid haft ett stort intresse för språk och litteratur, redan tidigt under sina sjukhusvistelser lyssnade hon mycket på arabiska sagor och berättelser på kassett. När hon sedan började i skolan var det punktskrift och käppträning som gällde, ”det kändes jättetrögt, jag ville vara som alla andra”. Men efter den första tiden i grundskolan började Heba acceptera talböcker och punktskrift. Senare började hon också lära sig punktskrift på sitt modersmål arabiska. Det skiljer sig mycket från både svensk punktskrift och talad arabiska. Annan inställning Det är förstås inte bara punktskriften som skiljer sig åt mellan Sverige och Libanon. - Den största skillnaden är tillgängligheten, där finns egentligen ingen tillgänglighet att tala om. Synskadade går i särskilda skolor och vet inte så mycket om samhället utanför. Det är också väldigt svårt att få tag på litteratur, det mesta tas fram genom välgörenhet eller andra privata initiativ. - Synen på människor med handikapp är också helt annorlunda där. Jag behandlas som en porslinsdocka som kan gå sönder när som helst. Okända människor kan komma fram och tycka väldigt synd om mig. Fast jag tycker att det är spännande att konfronteras med det, och försöka ändra såna uppfattningar. - Min mamma får säga till mig ibland: ”vi är på släktbjudning nu, inte på ett föredrag om hur det är att vara blind”. Alltid läst mycket Heba läser mycket skönlitteratur, hon går och hämtar en av sina absoluta favoritböcker Avalons dimmor, en tjock historisk roman, på punktskrift består boken av 33 delar. - De böcker jag tycker allra mest om vill jag läsa på punkt och de böckerna vill jag också äga. I min lägenhet har jag en två meter bred bokhylla proppfull med punktskriftsböcker – de tar sådan plats! Men i studierna läser Heba allt som DAISY-talböcker, och det har fungerat bra att få litteraturen i tid från TPB:s högskoleservice. - Vi börjar en ny delkurs nästa vecka, och jag har redan fått hem all litteratur till den kursen. Jag är nöjd med hur det fungerar, men jag skulle gärna vilja ha tillgång till strömmande talböcker till datorn igen. Jag deltog i ett projekt kring strömmande läsning och det var jättebra. Familjen stolt Hebas planer framöver är att fortsätta läsa vid universitet. Hon vill gärna arbeta med något inom vården och tänker försöka bli sjukgymnast. Jag frågar henne om föräldrarna och de sex syskonen tycker att det är konstigt att hon har valt att plugga vidare? - De har nog vant sig nu. De tyckte väl att det var underligt när jag i mellanstadiet kom hemsläpande med kassar med talböcker, ingen annan i familjen läser. Nu är de nog istället stolta över mig, men inte så engagerade. - Men att de skryter lite över mig märkte jag bland annat när en kompis till en av mina brorsor kom fram och frågade: ”Är det du som har läst halva biblioteket?” berättar Heba, småskrattar och verkar ganska nöjd. Grattis Louis Braille! I januari 2009 är det 200 år sedan punktskriftens fader Louis Braille föddes. Det kommer att firas under året runt om i världen. I Sverige kommer det bland annat att vara konferenser och utställningar. Håll er uppdaterade via TPB:s webbplats. Postverket ger dessutom ut en serie frimärken som hyllar Louis Braille. Vill ni ha information om Louis Braille finns det en skrift om honom som går att beställa via TPB:s webbplats. Faktablad till studenter Nu finns ett nytt faktablad till högskolestudenter med läshinder. Det ger information om vilket stöd man kan få, vilka medier som finns och var man ska vända sig. Faktabladet finns att ladda ned från TPB:s webbplats www.tpb.se/om_tpb/trycksaker/faktablad. Samarbete så in i Norden Chefer och produktionschefer för TPB och våra motsvarigheter i Danmark, Norge, Finland och Island träffades i oktober för att tala om det nordiska samarbetet. Och det gav direkta resultat. En DTBook-fil* ska framöver gå att använda av flera länder i Norden. Det innebär att en bok inte kommer att produceras parallellt i de olika länderna. Ett avtal kommer att skrivas på före nyår. Organisationerna enades om att försöka köpa engelska DAISY-talböcker av RNIB (Royal National Institute of Blind People) tillsammans. Målet är att ett avtal kommer att skrivas på före nyår. Det ska bli lättare för bibliotek och låntagare att se vilka titlar som finns att låna eller är under produktion i de nordiska länderna. En samsökningsfunktion är under uppbyggnad och förväntas vara klar före sommaren 2009. DTBook är ett regelverk för hur man märker upp text för att få rubriker och stycken. Det är en viktig del i DAISY-standarden. Barnböcker i samarbete TPB:s barnbibliotekarie träffade sina gelikar från Danmark, Norge och Finland vid ett möte i Oslo i oktober. Här pågår också samarbete över gränserna: För första gången ska en taktil bilderbok komma ut samtidigt på svenska, finska, nynorska och danska. Boken heter Grodan och kärleken och är skriven av Max Velthuijs. TPB ansvarar för samproduktionen. Det här innebär att kostnaden för produktionen blir lägre för respektive land. TPB kommer att ha boken i sitt bestånd på svenska och finska. Men det är möjligt att även låna in den på övriga nordiska språk. Flera böcker om Louis Braille för barn är på gång i Norden, en i Finland som kommer ut både på svenska och finska och två böcker i Norge. ENKÄT 1. Vad är viktigast inom det nordiska samarbetet? 2. Hur ser samarbetet ut för er del i dag? Øyvind Engh, direktör, Norsk lyd- og blindeskriftbibliotek. 1. Att vi har processer som liknar varandra så att vi kan använda varandras kunskaper och kompetens. Jag tänker främst på utvecklingsarbetet där listan kan göras lång! 2. Vi har ett samarbete med TPB när det gäller att göra en norsk talsyntes. Och så samarbetar vi med allt som rör DAISY. Vi vill gärna ha ett större utbyte av filer och talböcker. Thora Ingólfsdóttir, direktör, Blindrabókasafn, Íslands. 1. Att vi ska kunna låna böcker av varandra! 2. Vi ligger lite efter de andra länderna så vi har inte direkt något samarbete i dag. Men vi vill verkligen att det nordiska samarbetet ska stärkas. Roland Esaiasson, myndighetschef, Talboks- och punktskriftsbiblioteket, Sverige. 1. En gemensam infrastruktur så att inte alla bygger samma saker. Grundtanken är att vi ska kunna hjälpa varandra och att alla inte behöver vara bäst på allt! 2. Just nu hjälper vi Norge med en norsk talsyntes. Dessutom har vi initierat tankar om en gemensam DTBook-upphandling. Michael Wright, direktör, Danmarks Blindebibliotek. 1. Att utväxla titlar mellan länderna. Ett nordiskt bibliotek vill vi ha. Det är också viktigt att samarbeta kring inköp av engelska titlar. Vi följer också med spänning utvecklingen av den norska talsyntesen som bygger på TPB:s talsyntessystem Filibuster. 2. Talboksläsare i andra nordiska länder kan bli medlemmar/låntagare hos oss. På så vis kan de låna alla våra böcker. Vi har sedan länge ett samarbete med TPB när det gäller punktskriftsnoter. Hädanefter öppnar vi upp det biblioteket för alla som vill. Marketta Ryömä, direktör, Celia, Finland. 1. Det viktigaste är att vi kan utveckla saker tillsammans. Hittills har TPB gjort väldigt mycket på det här området men det är dags för oss andra att bidra. 2. Celia och TPB har ett avtal om utbyte av talböcker så att vi kan få svenskspråkiga titlar – och tvärtom. Det är viktigt med konkreta samarbeten. Vi håller också på att ta fram en gemensam taktil bilderbok. Punktskriftsnoter på ingång Danmarks blindebibliotek (DBB) digitaliserar punktskriftsnoter och har ett stort arkiv med noter. Nu har TPB gjort en beställning på 170 titlar. Dessa noter ska in i TPB:s bestånd. För att låna punktskriftsnoter kan man vända sig direkt till DBB eller så kan TPB hjälpa till med lånen. Punktskrifts-nämnder Punktskriftsnämnden och dess motsvarigheter i de nordiska länderna har också haft ett möte i höst. Temat var Taktil märkning i det offentliga rummet. Representanterna delade med sig av hur det ser ut i de olika länderna. Numera finns punktskrift och taktil märkning i högre grad än förut i offentliga sammanhang, exempelvis som översiktskartor på tågstationer och busscentraler. Punktskriften har fått en mer framträdande roll genom den av EU initierade punktskriftsmärkningen av läkemedel. Betydelsen av den märkningen kan komma att bli större än man först trodde. Till exempel har den redan lett till teknikutveckling för att förbilliga märkningen, något som kan spilla över till andra produkter och områden. Enad DAISY-front Nordens alla länder finns nu representerade i det internationella DAISY- konsortiet. Sist in var Finland som blev medlem hösten 2008. Folke blir Finn-Roger Text: Lena Boqvist Foto: Annika Sundin Norge har länge haft ögonen på TPB:s talsyntes Folke. Nu driver Norsk lyd- og blindeskriftbibliotek ett projekt som går ut på att använda stommen i Folke och lägga in en norsk röst. Målet är att talsyntesen ska vara klar hösten 2009. Norsk lyd- og blindeskriftbibliotek, NLB, är Norges motsvarighet till TPB, och de anpassar kurslitteratur till studerande med läshinder på högskolor och universitet. - För oss är det allra viktigaste att ha ett öppet system där vi kan lägga till regler som rör uttal och textomskrivningar själva, säger Marius Olaussen, ljudproducent på NLB. - I dag använder vi en kommersiell talsyntes för att läsa in böcker till studenter men då har vi inte möjlighet att göra förbättringar, säger Marius. På ytan lika Hösten 2009 ska de norska studenterna få bekanta sig med ”Finn-Roger” som är arbetsnamnet på den norska talsyntesen. Bakom förvandlingen av en svensk talsyntes till en norsk ligger ett hårt jobb: manusskrivning, inläsning, test och kvalitetssäkring. Under två veckor i oktober var Marius i Sverige och jobbade intensivt med Kåre Sjölander och Christina Tånnander på TPB som var med och utvecklade Folke. De kommer att hjälpa till med arbetet hela vägen. - På ytan är språken väldigt lika. Men gräver man lite djupare är det stora skillnader. Man måste ha ett nytt uttalslexikon och nya regler för automatiskt uttal, säger Christina Tånnander, datorlingvist. Två databaser För att skapa en sådan här talsyntes behöver man två databaser. En databas har inspelat och uppmärkt ljud. Ljudet bygger på inläsningar av en människa. - Vi har valt en inläsare med stor och myndig röst, säger Marius. - Ja, det är en riktig timmerman, kontrar Christina. Inläsaren kommer att läsa in över 10 000 meningar som därefter delas upp i olika ljud. Databas nummer två innehåller ett uttalslexikon. NLB har köpt in ett lexikon på norskt bokmål. TPB:s talsyntessystem kallas Filibuster. Den svenska rösten Folke började användas 2007. Myndigheter föreslår samverkan Ett närmare samarbete mellan Taltidningsnämnden och TPB kommer definitivt att förbättra servicen för dem som läser talböcker och taltidningar. Det står att läsa i den rapport som regeringen fick av de båda myndigheterna i slutet av oktober. Sedan februari 2008 har Taltidningsnämnden och TPB undersökt olika framtida handlingsalternativ för produktion, distribution och mottagning. Resultatet är ett förslag om nära samarbete för att öka tillgängligheten och valfriheten för användarna och samtidigt effektivisera användningen av statliga medel. Några förändringar som myndigheterna föreslår är att: produktionen av talböcker och taltidningar ska ske med liknande tekniska format som underlättar spridning på olika spelare. Taltidningar ska produceras med DAISY-standarden som utgångsformat. dagens distribution via post och radiosändningar ska övergå till internet både när det gäller talböcker och taltidningar. Taltidningsnämnden ska på sikt gå över till att producera taltidningar enbart med hjälp av talsyntes i syfte att ge alla läsare möjlighet att ta del av hela tidningstexten. Talsyntesens kvalitet ska utvecklas. Uppdraget som var beställt av regeringen är slutfört. Nu ligger det på regeringen att ta ställning till hur de båda myndigheterna ska samverka framöver. Talböcker med text succé i skolan I förra numret av Bibliotek för alla berättade vi om ett projekt på Lidingö där lärare och elever har testat DAISY text och ljud. Nu är utvärderingen klar. Majoriteten av barnen tycker att det är positivt att läsa talböcker och samtidigt få text och bild på skärmen. Ett av barnen säger ”Jag orkade läsa längre. Jag brukar bli så trött när jag läser böcker. Det var roligt. Jag skulle vilja låna sådana här böcker på biblioteket.” Alla lärare som deltog i projektet vill fortsätta att använda DAISY text och ljud i sin undervisning. TPB tar till sig de synpunkter på inläsning och utformning av text och bild som framkommer i rapporten. Hela rapporten finns att ladda ned från TPB:s webbplats, www.tpb.se. Blandad länskompott Länsbibliotek Sydost och Regionbibliotek Kalmar lägger sina talboksanslag i en gemensam pott och låter kommunbiblioteken ta ansvar för inköpen. Det bibliotek som köpt in talboken får sedan behålla den och andra bibliotek fjärrlånar direkt därifrån. - Vi vill snabba upp inköpsprocessen och ge låntag-arna en bättre service. Det är onödigt att inköpsförslag ska ta omvägen om länsbiblioteket, säger Maria Lundqvist, konsulent vid Länsbibliotek Sydost. Nyordningen börjar gälla från årsskiftet, innan dess ska länsbiblioteken ta fram riktlinjer för hur inköpen ska gå till. Liknande decentraliserat inköpsansvar har tidigare provats av andra regionbibliotek, men då bara för tryckta medier. Det här blir första gången som regionala talbokspengar läggs i en gemensam inköpspott. Fantastiska Falköping Text och foto: Lena Boqvist Envishet, engagemang och nedladdning av talböcker är självklarheter hos Årets DAISY-bibliotek. - Vi lånar inte något från TPB som finns att ladda ned, säger Cina Ljunggren, läs- och skrivtekniker på Falköpings bibliotek. Falköpings Bibliotek i Västra Götaland tog hem utmärkelsen Årets DAISY-bibliotek 2008. - Det här är betydelsefullt för hela personalen och sporrar oss till fortsatt satsning, säger Britt Lööf, bibliotekschef. På höstens bok- och biblioteksmässa fick de ta emot blommor, en VictorReader Stream och diplom av TPB:s myndighetschef. Protester uteblev I Falköpings kommun finns det 336 enskilda talbokslåntagare, men förutom dessa lånar institutioner och andra in till sina boende. - Nästan alla lånar DAISY-talböcker, säger Magnus Rosén, talboksansvarig på Falköpings bibliotek och filialföreståndare i Stenstorp. - I år flyttade vi ned kassetterna i källaren och vi trodde nog att det skulle bli lite protester, men de uteblev, säger han. Laddar ned mycket Nedladdning av talböcker ingår i vardagen på biblioteket. - Vi lånar inte något från TPB som finns att ladda ned, säger Cina Ljunggren, läs- och skrivtekniker. 90 procent av talboksutlånen är nedladdade titlar. Annat som utmärker Årets DAISY-bibliotek är att de informerar om sin verksamhet överallt: på skolor, komvux, äldreboenden, mässor, föreningsmöten. Britt Lööf och hennes personal satsar på att nå ut. - För oss är det viktigt att fånga upp låntagare. Vi jobbar för alla som behöver hjälp! säger hon. Närhet till Dolphin Redan då DAISY introducerades i Sverige var Falköpings bibliotek med på ett hörn. Företaget Dolphin Computer Access AB (före detta Labyrinten Data AB) som ligger i Falköping var de som uppfann DAISY-standarden tillsammans med TPB. - Labyrinten demonstrerade DAISY-talböcker här 1996, säger Britt. Sedan dess har vi haft kontakt med dem. Vi har varit där på studiebesök och vi får testa nya program som de vill introducera. - Och så köper vi en del därifrån, inflikar Cina. Senast har vi köpt Dolphin Tutor som är en talsyntes för personer med dyslexi. Låntagaren kan få med sig en skiva hem med inläst material. Delar på kostnader I biblioteket finns en läs- och skrivhörna med dator. Här finns även läsprogram och rättstavningsprogram. Och låntagarna använder den också till att föra över lånade talböcker till egna spelare eller minneskort. Kostnaderna för läs- och skrivteknikertjänsten och inköp och uppdatering av program delas mellan kultur- och fritidsförvaltningen, socialförvaltningen och kompetens- och arbetslivsförvaltningen. - Det är ett gott samarbete mellan förvaltningarna i de här frågorna, och det är vi mycket glada för, säger Britt Lööf. Juryns motivering: Biblioteket har på ett framgångsrikt sätt arbetat med att informera och inspirera förmedlare inom och utom biblioteket till gagn för talboksläsare i alla åldrar. Genom envist arbete och engagemang är detta ett DAISY-bibliotek i ständig utveckling. Tidigare års mottagare 2007: Norrköpings stadsbibliotek 2006: Sölvesborgs bibliotek 2005: Göteborgs stadsbibliotek Talbokstillstånd för skolbibliotek Text: Jenny Nilsson, TPB:s barnbibliotekarie Kan skolbibliotek söka egna talbokstillstånd? Ja! Det här är vad som gäller: Talbokstillstånd kan sökas för ett skolbibliotek om biblioteket inte kan utnyttja folkbibliotekets talbokstillstånd. en skolbibliotekscentral som blir ombudsbibliotek för de skolbibliotek den har knutna till sig. Skolbibliotekscentralen lånar i sin tur ut talböckerna till skolbiblioteken. Följande förutsättningar ska vara uppfyllda tillståndet gäller skolbiblioteket eller skolbibliotekscentralen, inte skolan i sig eller enskilda lärare. det finns en fungerande låneverksamhet på skolbiblioteket. skolbiblioteket har kunskap om vad som gäller upphovsrättsligt vid hanteringen av talböcker. I framtiden kommer talboksdistributionen allt mer att skötas som nedladdningar. Då är det viktigt att skolbiblioteken finns med i den infrastrukturen. Därför är det bra om man redan nu funderar över om man kan använda det talbokstillstånd folkbiblioteken har eller i annat fall söka eget tillstånd. Informationen på TPB:s webbplats om talbokstillstånd har utökats med exempel på hur skolbibliotek kan formulera sin ansökan. Även friskolor har fått talbokstillstånd beviljade. Bok på duk Många aktuella filmer bygger på böcker. De finns också ofta som talböcker och i punktskrift. Här kommer några aktuella exempel. Bok på duk Många aktuella filmer bygger på böcker. De finns också ofta som talböcker och i punktskrift. Här kommer några aktuella exempel. Låt den rätte komma in Visas just nu Boken är en blandning av en realistisk förortsberättelse och rysare. Den bygger på myten om vampyrer. Oskar, 12 år, blir trakasserad av några klasskamrater. En dag flyttar Eli, en vampyr, in i grannlägenhet i stockholmsförorten Blackeberg. Tiden är 1980-talet. Boken finns som talbok och punktskriftsbok. En återberättad lättläst version finns med titeln Vampyren i Blackeberg. Författare: John Ajvide Lindqvist. En förlorad värld Visas just nu Nu går en ny filmatisering av boken En förlorad värld: kapten Charles Ryders andliga och världsliga minnen på biograferna. Romanen presenterar Charles Ryders nostalgiska bild av sin tid som vän i en aristokratisk, katolsk, engelsk familj. I början av 80-talet gick en filmatisering som tv-serie och förförde en stor tittarskara. Boken finns som talbok och punktskriftsbok. Författare: Evelyn Waughs. Lasse-Majas detektivbyrå Kameleontens hämnd Biopremiär 19 december 2008 De omåttligt populära böckerna om Lasse och Maja, som driver en detektivbyrå tillsammans i det lilla idylliska Valleby, var 2006 julkalender i SVT. Nu kommer en långfilm med ett nytt äventyr: Kameleontens hämnd. Samtliga hittills utgivna böcker om Lasse-Majas detektivbyrå finns som DAISY-talbok och i punktskrift. Författare: Martin Widmark. I taket lyser stjärnorna Biopremiär våren 2009 Jenna Wilson är 13 år och i taket i hennes rum har hon och mamma klistrat upp stjärnor som lyser i mörkret. Det ingen vet är att under en speciell stjärna har Jenna gömt en dikt. "Om du dör mamma, då tar jag livet av mig." Ungdomsroman om det svåraste svåra - en mamma som är döende i cancer, om att vara stark och svag på samma gång och om den första kärleken på blodigt allvar som ingen annan kan förstå. Boken belönades med Augustpriset 2003. Boken finns som DAISY-talbok, på både svenska och finska, och i punktskrift. Författare: Johanna Thydell. Sagan om Despereaux Biopremiär 13 februari 2009 Despereaux Tilling är en ovanligt liten mus med stora öron som älskar musik, sagor och en prinsessa som heter Pea. I berättelsen finns också råttan Roscuro som lever i mörkret och längtar efter en ljusare värld och Miggery Sow, en tjänsteflicka med en ouppnåelig önskan. Dessa tre karaktärer kastas in i ett äventyr som leder dem in i en fruktansvärd fängelsehåla, upp i ett glittrande slott och till slut in i varandras liv. Boken är under produktion som DAISY- talbok. Författare: Kate DiCamillo Män som hatar kvinnor Premiär 27 februari 2009 En deckare där ekonomijournalisten Mikael på uppdrag av en gammal industriman rotar i ett 40 år gammalt försvinnande. Mikael gestaltas i filmen av Mikael Nyqvist. Den originella hackern Lisbeth, en ung och udda kvinna som vägrar vara ett offer, är en intressant huvudperson i boken. Män som hatar kvinnor finns som talbok och punktskriftsbok och är del ett i serien Millennium. Författare: Stieg Larsson. Text: Lena Ljungquist och Jenny Nilsson