Bibliotek för alla ges ut av Talboks- och punktskriftsbiblioteket December 2007 • Nr 4 Utgivning: 4 nr/år Nästa nummer utkommer i mars 2008 Ansvarig utgivare: Roland Esaiasson Redaktör: Lena Boqvist lena.boqvist@tpb.se Layout: Gita Nabavi Redaktion: Beatrice Christensen Sköld Maria Kimberg Bitte Kronkvist Lena Ljungquist Cecilia Mattsson Jenny Nilsson Annika Sundin Karl Tännérus Adress: Talboks- och punktskriftsbiblioteket 122 88 Enskede Besöksadress: Sandsborgsvägen 52 Prenumeration (gratis) Telefon: 08-39 93 50 (vx) Telefax: 08-659 94 67 E-post: info@tpb.se Internet: www.tpb.se Bibliotek för alla finns även på cd-romskiva (DAISY text och ljud) ISSN 1400-6332 Omslagsfoto: I Göteborg kan patienter läsa talböcker i sängen tack vare projektet BUSKUL! Foto Claes-G Svanteson. Citera oss gärna, men glöm inte att ange källa. Innehåll 3 Ledare Delaktighet är livsnödvändigt! 4 Kultur som läkande kraft Om projektet BUSKUL! för barn på sjukhus. 6 Philip gör datorspel för blinda 7 Notiser Spara som DAISY Tretton nya språk på webbplatsen Nyheter i TPB-katalogen Sista Harry Potter som talbok Nyhetsbrev för barn 8 Från förskola till högskola Vem ansvarar för anpassade läromedel i skolan? 9 Enkät Använder du talböcker i undervisningen? 10 Läsprojekt i särskolan Skriva egen bok ger läsglädje 10 Barnens egna boktips 12 Pristagare synliggör DAISY 13 Strömmande läsning ? nytt test igång 14 Malin tittar och lyssnar på konst 16 Topplistor över TPB:s barn- och ungdomsböcker LEDARE Delaktighet är livsnödvändigt! Varmt välkomna till ett nytt nummer av Bibliotek för alla och till min första ledare som myndighetschef på TPB. Ett av våra viktigaste mål på TPB är att integrera barnperspektivet i vår verksamhet och därmed arbeta aktivt för barns och ungdomars möjlighet till delaktighet. Som ni snart kommer att märka är det här temanumret fyllt av möjligheter kring tillgänglighet för den målgruppen. Jag blir imponerad över alla initiativ och projekt som drivs runt om i landet av barn och ungdomar själva och av engagerade lärare, bibliotekarier och sjukhuspersonal. Möt Philip, en ung man som har blivit internationellt uppmärksammad som konstruktör av datorspel för synskadade. Idén om böcker som läkande kraft för sjuka barn har fördjupats och utvecklats i projektet BUSKUL! på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg. I Läsa mera-projektet på särskolor i Jönköpings län öppnas nya världar för barn som inte har läst förut. Ni har väl hittat till Barnens TPB på TPB:s webbplats med bland annat barnens egna boktips, fråga Jenny, spel och mycket annat kul? Hösten har varit intensiv för oss och vi har bland annat arbetat med vår vision och strategierna för att nå våra mål. Det har inneburit dialoger med många av er läsare, brukare, bibliotek, producenter, författare, myndigheter, förlag och företag. Jag återkommer till alla dessa ambitioner i nästa nummer av Bibliotek för alla, så att vi tillsammans med er kan driva tillgänglighetsfrågorna framåt. Roland Esaiasson Kultur som läkande kraft Text: Jenny Nilsson Claes-G Svanteson Att vara krasslig och hamna på sjukhus kanske inte låter så kul. Men det kan faktiskt finnas roliga inslag. På Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus i Göteborg kan patienterna läsa, filma och komponera. Lekterapi, sjukhusskola och bibliotek ligger nära varandra på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus i Göteborg. En liten pojke traskar över från lekterapin till biblioteket, efter kommer mamman med pojkens droppställning. - Den boken har jag läst förut! säger han, som om han träffat på en gammal kompis, och plockar ut en bok från hyllan. Den lilla händelsen illustrerar väl en av grundtankarna med projektet BUSKUL!. Kultur som ett sätt att få behålla bilden av sig själv som den man är utanför patientrollen. Bibliotek och lekterapi BUSKUL! pågår sedan 2005 och håller på till sommaren 2008. Det drivs gemensamt av Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Regionbibliotek Västra Götaland. Tanken är att projektet ska medverka till framgångsrik vård och behandling av sjuka barn upp till 18 år. Redan tidigare hade biblioteket ett bra samarbete med lekterapi och skola men nu har det utvecklats ytterligare. Till lekterapin har BUSKUL! skaffat teknik så att barnen kan skapa musik och filma. - Det gör terapin mer lockande för de äldre barnen. Annars kan det lätt bli så att lekterapi uppfattas som något bara för små barn, säger Kerstin Wockatz, projektledare. Barnen får även besök av lekterapin och skolan på sina avdelningar. Böcker som läkande kraft Läsa, skriva och måla är andra saker som barnen kan sysselsätta sig med. Anna- Lisa Melin, chef för lekterapin, framhåller hur viktigt samarbetet med biblioteket är. - Böcker är en viktig källa för barnen för att lättare kunna bearbeta det man är med om på sjukhuset. Det hjälper barnen att tillfriskna. - Talböcker är fantastiskt bra, kanske särskilt för barn med grava funktionshinder, som förstår så väldigt mycket mer än de kan uttrycka. Varvar läsning och lyssning I biblioteket finns en välsorterad äppelhylla som invigdes i januari. Här samsas bland annat talböcker, taktila bilderböcker och filmade böcker med teckenspråk. Men också en nalle med hörapparat som tittar ner på besökarna. Åsa Ström arbetar på biblioteket och är anställd just för detta projekt. I hennes arbetsuppgifter ingår att utbilda sjukhuslärare, lekterapeuter och personal från barnlogopedin om tillgängliga böcker. Hon berättar att nästa steg är att ladda ned talböcker och göra egna bok och DAISY-paket. - Kombinerat material passar alldeles särskilt bra för barn på sjukhus. De kanske orkar läsa något kapitel själva och kan sedan lyssna på talboken. Resurs för hela sjukhuset Biblioteket har några små DAISY-spelare som de lägger in talböcker på. Sedan lånar de ut hela spelaren till patienten som kan läsa i sängen. För familjer med barn som har olika typer av språkstörningar finns det språkkoffertar att låna. De innehåller taktila bilderböcker, rim och ramsor och tips på språklekar. Koffertarna är framtagna i samarbete med barnlogopedin. Biblioteket ger service till alla de barn som ligger på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus med 200 sängplatser. Men det är också en resurs för hela Sahlgrenska Universitetssjukhuset. För att det ska fungera har ett nätverk bildats för personal från avdelningar där det till och från finns barn som patienter. Nya kontaktnät En annan ambition med projektet är att bygga upp IT-lösningar som gör att man kan nå barnen oavsett vilken avdelning de ligger på. Redan nu finns lokala lösningar för vissa avdelningar där barn har en dator direkt vid sängen. Slutmålet är en IT-infrastruktur där biblioteket har en server med ljudböcker, filmer, spel och e-böcker som kan laddas ned till alla avdelningar inom sjukhuset. Möjlighet till strömmande läsning av talböcker ingår också i målet. - Det viktigaste som lever kvar efter projektets slut är nya arbetssätt och nya kontaktnät med alla som arbetar med barn runt om på sjukhuset, främst med lekterapeuterna och lärarna, säger Kerstin Wockatz. Läs mer om projektet på www.bibl.vgregion.se/buskul Philip gör datorspel för blinda Text och foto: Lena Boqvist 17-årige Philip Bennefall från Värmdö hyr in professionella skådespelare, köper ljudeffekter och programmerar spel. Hans målgrupp är synskadade personer över hela världen. Dator, kunskap och kontakter är det som behövs om man ska göra datorspel. Hemma i familjens hus i Hemmesta sitter Philip och skapar. För tillfället är det spelet ”Battle Crescendo” som gäller. Ljudet det väsentliga - Det är ett medeltida krigsspel som går ut på att slå ned fiender och samla vapen. Man kan säga att det är en blandning mellan strategi och action, säger han. Spel för blinda behöver inte ha bilder utan det väsentliga är ljudet. - Allt måste utgå från en ljudbild istället för en grafisk bild. Han berättar att genom olika ljud kan man höra när någon går och hur snabbt den rör sig. Man hör även på andningen var personen är eller kanske vem det är. Små nyanser i ljudet är oerhört viktiga i datorspel för blinda. Philip vet allt detta eftersom han själv är blind. Internationella kontakter - Seende får inte ut så mycket av mina spel, utom möjligen en ljudtekniker. Till spelet finns endast en bild. Den visar ett fält med ett slott i horisonten. Mitt på bilden finns ett svärd. Himlen är dramatisk med stora svarta moln. Bilden syns på skärmen under spelets gång. Philips flickvän från England har gjort den. Musiken har en kille från Sydafrika skapat. - Jag anställer professionella skådespelare som gör karaktärerna. De tycker att det är spännande att göra spel för synskadade, säger Philip. Ljudeffekterna köper han ur speciella ljudbanker. Tidskrävande syssla Kruxet är att skådespelarna är dyra. Philip betalar ur egen ficka. Han säljer visserligen sina spel till synskadade över hela världen. Men det tar tid att göra spel. Han räknar med att Battle Crescendo ska vara klart julen 2008. Till vardags går Philip estetiska programmet på Värmdö gymnasium så produktionen av datorspel är en sidosyssla. - Men jag skulle vilja göra spel i större skala. Det skulle vara roligt att komma ut med professionella spel som håller några år, som inte dör bort, säger han. Han hoppas på att få stipendier eller bidrag för att kunna fortsätta även i framtiden. ”Snäv marknad” Många är intresserade av hans spel. - Det är en snäv marknad men den är hungrig. Om du släpper ett spel som är jättebra kan du få 300?400 beställningar så det är ganska begränsat. Redan som tolvåring bestämde sig Philip för att han vill skapa datorspel. Hittills har han gjort nio stycken. Till en början var det otroligt svårt. Men efter tre?fyra år fungerade det ganska bra. I dag använder han programmeringsspråket C++ i sina spel och ljudformatet Ogg Vorbis. - Jag var otroligt avundsjuk och sur på dem som kunde göra spel så jag ville också göra det! NOTISER Spara som DAISY I mars nästa år kommer funktionen ”Spara som DAISY” att finnas för dataprogrammet Word. Microsoft och DAISY-konsortiet driver ett projekt som kommer att få stor betydelse för personer med läshandikapp världen över. Det här innebär att myndigheter, förlag och universitet lätt kan göra sina texter anpassade. Utan att vara expert på DAISY kan man omvandla ett dokument i Word till DTBook, ett xml-baserat format för text. Med hjälp av produktionsverktyg gör man sedan om dokumentet till en talbok, e-textbok, punktskrift eller storstil. Funktionen ”Spara som DAISY” kommer att finnas tillgänglig för fri nedladdning. Läs mer på www.tpb.se/press Tretton nya språk på webbplatsen Nu finns kort information om talböcker och punktskrift på ytterligare tretton språk på www.tpb.se. Budskapet är att om man har ett läshandikapp kan man låna talböcker och punktskrift också på andra språk än svenska via sitt lokala bibliotek. Länken till Andra språk finns i den blå listen överst på webbplatsen. Nyheter i TPB-katalogen Hjälptexter Tycker du att det är krångligt att använda TPB:s webbkatalog? Pröva då vår nya hjälpfunktion som innehåller tips om sökning och en rad andra funktioner. Du når hjälptexterna direkt via katalogen genom att klicka på länken Hjälp. Engelsk version De viktigaste delarna av TPB-katalogen är nu översatta till engelska. Klicka på länken English i översta menyraden för att välja den engelska versionen av TPB- katalogen. Sista Harry Potter som talbok Den sjunde och sista boken i Harry Potter-serien Harry Potter och dödsrelikerna finns nu som talbok på svenska, nästan samtidigt som den tryckta boken. Kommer Harry slutligen att besegra Lord Voldemort? Vad händer med Hogwartskolan? Svaren får ni i den spännande upplösningen av denna magiska berättelse. Inläsare är Maria Samuelsson. Det engelska originalet Harry Potter and the deathly hallows finns också att låna som talbok på TPB. Inläsare är den kände engelske skådespelaren Stephen Fry. Läs mer om Harry Potter på www.jkrowling.com. Nyhetsbrev för barn Nu kan barn och ungdomar få ett eget nyhetsbrev från TPB. Breven innehåller tips om böcker, nyheter om TPB:s verksamhet och annan information som rör talböcker och punktskrift. Brevet finns för två åldersgrupper, 7-12 år och 13-18 år. Nyhetsbrevet kommer ut fyra till fem gånger om året. Anmälan görs på Barnens TPB, www.tpb.se/barnens_tpb. Vem ansvarar för litteraturen? Från förskola till högskola Text: Jenny Nilsson och Lena Boqvist Illustration: Katarina Lernmark Vem har egentligen ansvar för anpassade läromedel i skolan? Ibland är det lite snårigt att förstå vart man ska vända sig. Här försöker vi bena ut begreppen. Kort sammanfattat är det Special- pedagogiska institutet, SIT, som ansvarar för anpassade läromedel i förskola, grundskola, gymnasium och kommunal vuxenutbildning. TPB producerar och ansvarar för kurslitteratur till utbildningar som ger högskolepoäng. Förskola Barn med synskada kan redan i förskolan få läromedel som utvecklar deras taktila förståelse. Den som vill köpa läromedel vänder sig till SIT. TPB har taktila bilderböcker som kan vara ett bra komplement. Förskolor kan låna dem från TPB eller från sitt bibliotek. Talböcker ersätter egen läsning och är alltså inte aktuella för barn i förskolan. Grundskola, gymnasium och komvux För grundskolan söker du anpassade läromedel via skol- eller folkbiblioteket. En del av dem finns också inlagda i TPB-katalogen. Du som har förslag på nyproduktion av läromedel för grundskola, gymnasium och komvux vänder dig direkt till SIT. TPB gör inga läromedel för de här skolformerna. Förutom SIT finns även andra kanaler för anpassade läromedel för grundskolan: Inläsningstjänst AB producerar många läromedel i DAISY-format. De gör både ljudböcker och talböcker. Vissa läromedelsproducenter ger ut en del av sina läromedel som ljudbok direkt. Bibliotekstjänst, BTJ, säljer vissa titlar som paket med bok och DAISY. Man kan naturligtvis också använda TPB:s fackböcker (som talbok eller punktskriftsbok) som fördjupning och komplement till inlästa läromedel. Folkhögskola Läser du på folkhögskola kan du låna anpassad kurslitteratur ur TPB:s bestånd via ditt skol- eller folkbibliotek. För nyproduktion, kontakta Socialstyrelsens Institut för Särskilt Utbildningsstöd, Sisus. Kvalificerad yrkesutbildning Kvalificerad yrkesutbildning, KY-utbildning, är en eftergymnasial utbildning. Den bygger på ett samarbete mellan arbetsgivare och olika utbildningssamordnare: gymnasieskola, komvux, högskola eller utbildningsföretag. KY-elever kan låna anpassad kurslitteratur ur TPB:s bestånd via sitt skol- eller folkbibliotek. För nyproduktion, kontakta Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning, KY. Högskola och universitet Om du studerar på högskola eller universitet kan du låna anpassad kurslitteratur genom ditt högskolebibliotek. Vill du få en utökad service kan du tala med samordnaren för funktionshindrade på din högskola. Då får du även möjlighet att själv låna kurslitteratur via TPB-katalogen på internet. Du får också låna DAISY-spelare och beställa nyproduktion av obligatorisk kurslitteratur. Basårsstudent: För dig som läser en basårsutbildning vid högskola eller universitet gäller samma service som för högskolstuderande. Enda undantaget är att du inte har rätt att beställa nyproduktion av kurslitteratur. Uppdragsutbildning Vid flera universitet och högskolor finns utbildningar för yrkesverk- samma. Det handlar om kompetensutveckling eller fort- och vidareutbildning. Om du läser en uppdragsutbildning kan du låna anpassad litteratur genom folkbiblioteket. TPB-katalogen I TPB-katalogen finns talböcker, punktskriftsböcker, taktila bilderböcker och e- textböcker, såväl TPB:s egen produktion som andra producenters. Här finns också en del av SIT:s läromedel. Bibliotek med tillstånd enligt 17 § upphovsrättslagen kan ladda ned läromedel i DAISY-format via TPB-katalogen. För lån se katalog.tpb.se. Läromedel från SIT Specialpedagogiska institutet, SIT, ger främst stöd till läromedelsproducenter så att de kan anpassa sina egna läromedel. Många av de läromedel som får stöd från SIT blir kommersiella ljudböcker och måste köpas. Ett fåtal titlar produceras som talböcker – och de kan lånas via TPB-katalogen. För köp se www.sit.se. Producenter som nämns i texten: www.btj.se www.inlasningstjanst.se www.ky.se www.sisus.se www.sit.se www.tpb.se Enkät: Använder du talböcker i undervisningen? Maria Ottosson, gymnasielärare (tjl), Stockholm Nej, inte talböcker, men jag har ibland använt romaner i ljudboksform för att stimulera elevernas läslust. Inom många ämnen på skolan används talböcker flitigt, men det saknas bra anpassade läromedel i mina ämnen engelska och spanska. Marie Louise Naesheim, grundskollärare, Nynäshamn Nej, inte för tillfället, men en av mina elever fick tidigare talböcker och spelare av skolans specialpedagog. Nu när det är möjligt att enkelt ladda ned talböcker skulle jag mycket väl kunna tänka mig att använda mig mer av dem i undervisningen. Markus Rudolph, socialpedagog för barn med autism, Vingåker Ja, lite grann, mest sagor. Jag brukar låna böckerna från skolbiblioteket och har även köpt in någon enstaka bok själv. Det verkar väldigt smidigt att kunna ladda ned talböcker direkt från TPB, verkligen värt att kolla upp. Läsprojekt i särskolan: Skriva egen bok ger läsglädje Text och foto: Maria Kimberg Små insatser kan ge stora resultat. Det visar ett läsprojekt för särskolor i Jönköpings län. Tysta elever som pratar och icke-läsare som börjar läsa. Hur genomför man ett projekt som låter för bra för att vara sant? - Läsa mera projektet betydde verkligen mycket för eleverna. En av killarna hade inte yttrat ett ord på väldigt länge, inte ens svarat på tilltal. Vid avslutningen stod han tillsammans med sina kompisar inför en publik på 60 personer, berättar Lo Claesson, konsulent vid Länsbibliotek Jönköping. - Det var en häftig upplevelse att se allt som hände i det här projektet. Med ganska små medel blev det stora resultat. - Mycket handlar det nog om bekräftelse, eleverna blev sedda och fick vara med och skapa sina egna historier. Idé från särskolan Initiativet till projektet i Jönköping kom från utvecklingsledare inom särskolan. De saknade bra berättelser till sina elever och tyckte att många lättlästa böcker var för barnsliga och i vissa fall fokuserade för mycket på funktionshinder. Dessutom efterlyste de berättelser där samma handling fanns skriven på olika svårighetsnivåer. Med en och samma handling, men på tre olika nivåer, skulle alla elever i en grupp kunna läsa samma bok. Skolförvaltning, särskola, läns- och stadsbibliotek i Jönköpings län träffades för att dra igång projektet. Tanken var att både stimulera eleverna till läsning och att få dem aktiva själva. Pengar söktes hos Statens kulturråd och med 48 000 kronor i bidrag satte man igång. Aktivt arbete Projektet skulle handla både om att läsa och om att själv vara med och utforma sin egen berättelse. Tillsammans skulle eleverna vara med och skapa en egen bok. De flesta kunde läsa själva, men inte alla. Skillnaderna inom grupperna var förstås stora. - Vi ville arbeta med en författare och kontaktade Åsa Storck som har skrivit många lättlästa böcker, säger Johanna Billvén, barnbibliotekarie på Jönköpings stadsbibliotek. - Åsa är både författare och skolbibliotekarie, så vi trodde att hon skulle passa bra. Och det visade sig stämma, eleverna fick väldigt bra kontakt med henne. Att projektet lyckades så bra beror till stora delar på Åsa. Men förutom författarbesöken läste eleverna extra mycket i skolan under den här perioden. Skeptisk i början - Jag var väldigt tveksam i början och tyckte att det verkade som en omöjlig uppgift, säger Åsa Storck. - Det kändes som ett stort ansvar, tänk om de inte tyckte att jag skrev ner deras historia så som de hade berättat. Men Åsa började med att åka ut på besök till de fyra olika klasserna. Eleverna hon träffade var från 10 år och upp i gymnasieåldern. Förutom särskolan i Jönköping så deltog också en klass i grannkommunen Vaggeryd. - Jag började med att berätta om mina egna böcker och om hur jag tänker när jag skriver. Klasserna hade läst mina böcker gemensamt. Till nästa gång vi skulle träffas fick eleverna en ”hemläxa”, att komma på vad deras bok skulle handla om och vilka som skulle vara huvudpersoner. Fyra olika böcker När Åsa kom till skolorna andra gången stod det ganska snart klart att det skulle bli väldigt svårt att göra en gemensam bok som alla kunde känna som sin. - Då bestämde vi att istället göra fyra olika berättelser, och det blev genast mycket enklare att jobba. Tre böcker skulle handla om kärlek. Den fjärde blev en äventyrsbok om en pappa som blev inlåst i sitt garage och räddad av sina söner. - Under sommaren satt jag hemma och skrev och eleverna gjorde illustrationer, egna teckningar och foton. På hösten träffades vi igen, jag fick ändra lite i texterna, och sedan godkände eleverna böckerna. Åsa bearbetade sedan texten till två ännu mera lättlästa nivåer. Nu har hon också läst in böckerna i DAISY-format så att alla ska kunna ta till sig dem. Talböckerna kommer att gå att ladda ned från TPB-katalogen. Succé-avslutning - Sedan avslutade vi med en riktig Kalasdag, där alla stod på scen och läste upp eller berättade ur böckerna. Det var fullt med folk i lokalen och egentligen otroligt att alla vågade vara med. Lokalradion och tidningarna intervjuade eleverna som var väldigt stolta över sina böcker. - Nu efteråt tycker jag att i princip allt blev mycket bättre än vad jag hade vågat hoppas, och jag skulle gärna göra om något liknande igen. Men jag tror inte att man måste ha med en författare i den här typen av projekt. Engagerade lärare kan göra mycket själva, säger Åsa Storck. Läs böckerna, mera om projektet, och få andra boktips till särskolan: http://www.f.lanbib.se/lasamera/ Barnens egna boktips Kungagraven av Mats Larson Boken handlar om en pojke som heter Primus. Hans pappa slog honom men pappan dog. För att komma ifrån och byta miljö så får Primus åka till sin moster Anita och hennes man Bosse och bo i deras husvagn under sommaren. Där träffar han Julia. Men vålnaderna kommer över honom. Speciellt en gång på kyrkogården. Läs den så får ni se. Ulf, 16 år Boken finns som DAISY-talbok Den försvunna tvillingbroschen av Åsa Storck Den handlar om att Pernillas mor dog.Hon fick bo hos tant Elna.Tant Elna var dum och sträng. Sen kom en soldat. Soldaten visar sig vara en kvinna. Pernilla och soldaten rymde. Pernilla blev en lillpiga. Elin, 9 år Boken finns som talbok och i punktskrift, glestryck 2 volymer. Mumiemysteriet av Martin Widmark Något märkligt händer i museet. Vaktmästaren Krister Lönn säger att museets tusen år gamla mumie har vaknat. Mumien kräver pengar, annars försvinner tavlor. Danial, 8 år Boken finns som DAISY?talbok Boktipsen kommer från TPB:s webbplats för barn, Barnens TPB. Pristagare synliggör DAISY Text och foto: Lena Boqvist Stenhård satsning på att etablera DAISY har gett resultat. Norrköpings stadsbibliotek kammade hem titeln Årets DAISY-bibliotek 2007. - Vi har satsat stenhårt för att folk ska lyssna på DAISY-talböcker istället för kassetter, säger Carina Ljung. Hon är en av de bibliotekarier som dagligen arbetar med talböcker vid Norrköpings stadsbibliotek. Deras strategi har varit att arbeta aktivt med att göra DAISY synligt både i biblioteket och för låntagarna. Talböcker nära informationsdisken I Norrköping bor det cirka 126 000 personer. Huvudbiblioteket håller till i en modernistisk betongbyggnad i korsningen Drottninggatan och Södra promenaden. Inuti är det ljust, luftigt och högt i tak. Diplomet Årets DAISY-bibliotek 2007 tronar på informationsdisken. Nära disken finns talböcker, storstil och äppelhylla. - De som kommer till biblioteket ser våra DAISY-talböcker direkt, vi har inte gömt undan dem i något hörn, säger Ingela Karlsson, bibliotekarie. I samma hus finns Mediacentralen som driver ett skoldatatek. De har ett nära samarbete med biblioteket. Skoldatateket arbetar intensivt Skoldatateket vänder sig till lärare som undervisar elever med läs- och skrivsvårigheter eller DAMP/ADHD. - Vi arbetar intensivt med att få ut DAISY-böcker och TPB Reader i skolorna. Det är viktigt att visa de här barnen att de inte är ensamma, säger Gudbjörg Gudjonsdottir Holm, dyslexikonsulent/pedagogassistent, som själv har läs- och skrivsvårigheter. Hon brukar ta med sig lärare, föräldrar och elever till talbokshyllorna och berätta hur det fungerar. - Det är viktigt att lära lärarna att ha tålamod. Byt bok om det inte funkar för Kalle att läsa! Barn ska kunna njuta av en bok, säger hon. Laddar ned populära böcker Norrköpings stadsbibliotek har cirka 4 600 talböcker och cirka 220 bok och talbokspaket. De har också talbokstillstånd. Det innebär att de har tillgång till 50 000 talböcker som finns i TPB:s digitala bibliotek. - Vi köper det mesta vi vill ha och bygger därför inte upp beståndet på nedladdningar, säger Carina. Vi gör däremot flera exemplar av populära böcker och laddar ned böcker om det är kö. Utlånen av talböcker i DAISY-format har ökat med över 30 procent på ett år, medan kassettlånen har minskat med 50 procent. Peppat Boken-kommer-låntagare Stadsbiblioteket har drygt 1 300 aktiva talbokslåntagare. Majoriteten av dem lånar talböcker direkt på biblioteket. 180 personer är så kallade Boken-kommer- låntagare. Det innebär att biblioteket skickar hem böcker till dem. Förra hösten gjorde talboksavdelningen en extra informationsinsats till personer i den gruppen som lånar flitigt. - Vi ringde upp dem som fortfarande lånade analoga talböcker och peppade dem att låna spelare av oss. Vi har även åkt hem och visat hur spelarna fungerar för dem som önskat, berättar Johanna Wassholm, bibliotekarie. Det har gett resultat. I dag har många av dem gått över till DAISY-talböcker. Syncentralen hjälper till med talboksspelare till den som har en allvarlig synnedsättning och är inskriven hos dem. Delaktig personal Talböckerna på kassett är snart ett minne blott i bibliotekets bokhyllor. - 2008 är det bara DAISY-talböcker i hyllorna. Kassetterna ska ned i källaren vid årsskiftet, säger Carina Ljung. Behöver folk låna kassetter får de självklart göra det men då får de fråga efter dem. Carina Ljung, Ingela Karlsson och Johanna Wassholm har satsat mycket tid på att informera om DAISY och spelare till hela personalen. - All personal känner sig delaktig. Det är inte ”våra” och ”era” låntagare. Det är ingen särbehandling av talbokslåntagare, säger Carina. Stolta vinnare Glädjen som Carina och hennes kollegor känner går inte att ta miste på. Drivkraften får de av varandra, låntagarna och ”uppifrån” från sin chef Birgitta Hjerpe. När priset delades ut på Bok och Biblioteksmässan sa bibliotekschefen: - Vi är mycket stolta och glada. Det är något av en kvalitetsstämpel och ett erkännande för att vi arbetar på rätt sätt. Vi känner oss mycket hedrade. Strömmande läsning – nytt test igång Under hösten har TPB tillsammans med Post- och Telestyrelsen, PTS, startat ett andra projekt kring strömmande läsning av talböcker. Den här gången är det studenter vid Lärarhögskolan i Stockholm och elever vid grundskolorna i Örebro och Sölvesborg som deltar. Sammanlagt kommer 100 personer att testa att läsa strömmande under tre månader. Projektet utvärderas i vår och TPB:s målsättning är att strömmande läsning blir en permanent tjänst under nästa år. Strömmande läsning innebär att man läser talböcker vid datorn direkt uppkopplad mot TPB:s digitala bibliotek på internet. Inga fysiska skivor eller nedladdade filer behövs. Utvärderingen av projekt 1 finns på TPB:s webbplats under ”Avslutade projekt”. Med DAISY på museum Malin tittar och lyssnar på konst Text och foto: Lena Boqvist Kommer nakna kvinnor och vaser till sin rätt om man lyssnar på beskrivningen och endast ser lite grann? Ja och nej, tycker Malin Gustavsson som testat två museer i Göteborg som erbjuder besökarna DAISY-guider. Strax före tolv kommer en vithårig tjej cyklande över Götaplatsen i Göteborg. Hon parkerar sin cykel och promenerar i rask takt upp för trapporna till konstmuseet. Solglasögon döljer hennes ögon och hon har på sig en lila top och en kjol i svart och vitt. Detta visar sig vara Malin Gustavsson, vår testperson. Hon arbetar som Läs- och skrivtekniker på Mölndals Stadsbibliotek. Är det här rätt person att testa DAISY-guiden för synskadade? Hon verkar ju se ypperligt. Ser fem till tio procent Anders Josby, initiativtagare till DAISY-guiderna och ombudsman på SRF, tycker att Malin är en perfekt testare. - Hon representerar den stora gruppen bland synskadade som ser lite grann. Helt blinda är ungefär bara tio procent av gruppen. Guiderna utgår dock från de som inte ser alls när det gäller att beskriva föremål, säger han. - Jag skulle tro att jag ser ungefär fem till tio procent, säger Malin. Synskadan beror på att jag saknar vissa pigment. Det är lite svårt att förklara, säger hon. Malin Gustavsson har albinism. Många med albinism har ljus och solkänslig hy och problem med synen. Kända konstnärer på Konstmuseet På konstmuseet i Göteborg finns en basutställning i Fürstenbergska galleriet. Där finns konst från decennierna kring sekelskiftet. Kända konstnärer som finns representerade är bland andra Carl Larsson, Bruno Liljefors, Karl Nordström, Anders Zorn och Nils Kreuger. Malin får i uppdrag att klara sig själv med hjälp av guiden. Hon knappar vant på Plextorspelaren och lyssnar sedan uppmärksamt en lång stund. - Den börjar med tavlan här borta, säger hon plötsligt och tar några stora kliv över rummet. Hon stannar vid Carl Larssons tavla ”Interiör från Fürstenbergska galleriet”. Malin är helt självgående. Som utomstående skulle man inte ens reflektera över att hon ser dåligt. Spelaren är cirka 20x15 cm och ligger i en liten skinnväska som hänger över axeln. Till den finns det hörlurar. ”Smart med nivåer” - Den här tavlan beskrivs lite lustigt, säger hon stående framför en stor tavla med åtta nakna kvinnor ute i naturen. Man får veta sådant som seende kanske inte märker. Att kvinnorna ser ut att vara stöpta i samma form. Att de antagligen är målade i en studio så skuggorna faller på liknande sätt. - Det finns stora siffror nere vid listerna på de tavlor som beskrivs på DAISY- guiden, säger Malin och pekar med foten på en nästan decimeterhög siffra. Vill man kan man alltså förflytta sig på skivan till ett specifikt verk. Malin testar. Det går mycket bra. Hon är uppspelt och glad. - Det är lätt att följa med i guiden och jag ser var tavlorna är. Det är smart med nivåerna. Först är det om tavlan, sedan kan man gå till nästa nivå och höra om konstnären och därefter kan man få mer information om man vill det. Design på Röhsska museet På Röhsska museet visas formhistoria från 1851 till i dag. Här finns skåp av Ferdinand Boberg, Carl Malmstens pinnstol ”Lilla Åland”, färgglada plastbyttor och barndomens radioapparater. I en lång monter finns ett matbord med stolar i kring. På bordet står några vaser. Bakom bordet är ett skåp med saker i och på. Längre till vänster finns ytterligare bord och skåp. – Tråkigt att det är så mörkt. Och så är det glas framför sakerna. Det här var inte kul alls, säger Malin. - Jag blir lite frustrerad över mängden saker jag inte riktigt kan se. Det är tråkigt att montern är så djup och att man inte kan pilla på sakerna. Ser man inte alls kanske det fungerar bättre. Taktila modeller För att underlätta för besökarna har Röhsska museet tagit fram några taktila modeller som går att känna på. Det är till exempel mönster som är typiska för olika epoker. Bredvid ett skåp som har snidade blommor finns en taktil bild med blommor. - Det här gillar jag. Deras taktila grejer är väldigt fina, säger Malin. - Man förstår ju bättre med DAISY-guiden men det kan inte vara lätt att göra det här begripligt. Det blir för mycket prylar. Vid en monter med endast glas och porslin skiner Malin upp. - Här blev det lättare att hänga med. Jag vet vad jag har att förvänta mig. Vi går sedan igenom några rum med färgglada plastmöbler. - Det här är också roligt att se. Det känner jag som är 70-talist igen. Sammanfattning - Jag tycker verkligen att det är en bra idé med DAISY-guider. Man får absolut ut mycket mer av ett museibesök om man har en sådan här guide. - På konstmuseet kändes det jättebra. Det kan jag verkligen rekommendera. Jag kommer nog att gå dit igen också, säger Malin. När det gäller Röhsska museet är Malin mer tveksam till om det fungerar bra med DAISY-guiden. - Det började ju inte så bra. När vi kom hit var inte spelaren uppladdad. Och under visningen tog plötsligt batteriet slut. Dessutom kändes utställningen rätt så rörig. Malin skulle ändå vilja att fler utställningar fanns att se med DAISY-guider. - Om man vill gå själv är det här ett jättebra alternativ. Annars är ju guidade visningar med en person som berättar väldigt intressant. Museiguider som DAISY finns på: Göteborgs Konstmuseum (Fürstenbergska galleriet är stängt till juni 2008 på grund av renovering) Göteborgs stadsmuseum Röhsska museet i Göteborg Sjöfartsmuseet i Göteborg Vitlyckemuseet i Tanumshede Topplistor över TPB:s barn- och ungdomsböcker Det är alltid lika spännande att se vilka barnböcker som TPB har lånat ut mest under året. Och vilka böcker som har laddats ned flest gånger. Kolla in listorna här! Mest utlånade talböcker 1. Biografmysteriet av Martin Widmark 2. Godnatt Mister Tom av Michelle Magorian 3. Cafémysteriet av Martin Widmark 4. Vargbröder av Michelle Paver 5. Guldmysteriet av Martin Widmark Mest nedladdade talböcker 1. Den äldste av Christopher Paolini 2. I taket lyser stjärnorna av Johanna Thydell 3. Harry Potter och de vises sten av J. K. Rowling 4. Harry Potter och hemligheternas kammare av J. K. Rowling 5. Ronja Rövardotter av Astrid Lindgren Mest utlånade punktskriftsböcker 1. King-Kong på cirkus av Kirsten Boie 2. Eva och Adam av Måns Gahrton 3. King-Kong i skolan av Kirsten Boie 4. Guldmysteriet av Martin Widmark 5. Spöket i skolan av Helena Bross