Bibliotek för alla ges ut av Talboks- och punktskriftsbiblioteket September 2008 • Nr 3 Utgivning: 4 nr/år Nästa nummer kommer ut 8 december 2008 Ansvarig utgivare: Roland Esaiasson Redaktör: Lena Boqvist lena.boqvist@tpb.se Layout: Gita Nabavi Redaktion: Hilda Androls Maria Kimberg Lena Ljungquist Jenny Nilsson Annika Sundin Adress: Talboks- och punktskriftsbiblioteket 122 88 Enskede Besöksadress: Sandsborgsvägen 52 Prenumeration (gratis) Telefon: 08-39 93 50 (vx) Telefax: 08-659 94 67 E-post: info@tpb.se Internet: www.tpb.se Bibliotek för alla finns även på cd-romskiva (DAISY text och ljud) ISSN 1400-6332 Omslagsfoto av Maja Suslin. Elever och lärare på Lidingö testar talböcker med text och ljud Citera oss gärna, men glöm inte att ange källa. Innehåll 3 Ledare Välkomna till en händelserik höst! 4 Elever testar text i talböcker 6 Om talböcker med text för barn Kurslitteratur med text och ljud finns också DAISY text och ljud i TPB-katalogen 7 TPB på Bok & biblioteksmässan Tolv nomineringar till årets DAISY-bibliotek 8 Karin studerar strömmande Vad är strömmande läsning? Strömmande läsning i grundskolor Om projektet 10 Notiser Nu över 60 000 talböcker för nedladdning Nedladdning för studenter Ny bok om olika sätt att läsa 11 Ronja på persiska - ingen barnlek Talböcker på andra språk 13 Notiser TPB:s råd på plats Läsa talböcker i mobilen Amis med Bibliotek för alla Ny organisation på TPB 14 ”Ladda ned, låna ut och släng skivan” Så kan nedladdningen bli effektivare 15 Test på bibliotek 16 Viktiga händelser för TPB Välkomna till en händelserik höst! Hösten är här och med den en ny drömgräns på 60 000 talbokstitlar att ladda ned. TPB har även sjösatt en ny organisation. Vi har bland annat skapat en marknads- avdelning med ett samlat ansvar för information, digitala tjänster och utlåning för att stärka och fördjupa relationerna med användare och bibliotek. Med brukaren i fokus vill vi bli ännu effektivare så att ni på biblioteken och användarna kan få bättre produkter snabbare och enklare. Nytt för i höst är också att TPB har ett råd som ska bistå oss i arbetet kring framtidsfrågor och strategiska vägval. Medlemmarnas namn avslöjas på sidan 13. I en färsk undersökning har TPB frågat bibliotek som skulle kunna ladda ned mer talböcker vad de ser för möjligheter till enklare hantering och bättre service för sig och sina låntagare. Läs mer om det på sidan 14. Ni får också följa med på en emellanåt svår och krävande resa där Ronja Rövardotter och Farah Dibas memoarer transformeras till persiska talböcker. Möt också Karin Axtilius som själv är dyslektiker men som med hjälp av talböcker och strömmande läsning utbildar sig till speciallärare. Vi berättar vidare om entusiastiska elever i Skärsätraskolan på Lidingö som med stor glädje och framgång testar talböcker med text, bild och ljud. Roland Esaiasson, myndighetschef Nytt projekt: Elever testar text i talböcker Text: Lena Boqvist Foto: Maja Suslin På Lidingö läser elever med dyslexi eller andra funktionsnedsättningar talböcker med text, bild och ljud. - Det här är det bästa som kommit ut! Det funkar jättebra, säger Ackie Törngren, specialpedagog på Skärsätraskolan. Under våren har elever med olika slag av lässvårigheter tillsammans med lärare på Lidingö deltagit i ett projekt som drivs av TPB. Specialläraren Anita Hildén, Leknyttan Utbildning, Tyresö, har fått i uppdrag att testa DAISY text och ljud på olika skolor. Målet är att ta reda på hur dessa talböcker ska se ut för att passa elever. Markerad och stor text Johan Ahrnfalk, skolår fyra på Skärsätraskolan, kastar sig över datorn för att visa hur det går till. Vips har han en bok uppe på skärmen. Både text och bilder syns. Texten som läses upp är markerad med en gul ruta. - Det är bra att det är markerat för jag tappar lätt bort mig i texten annars, säger han. Johans klasskompis Viktor Bjelkberg flikar in: - Jag tycker också det är bra. Man förstår bättre när man ser bilderna. Jag har svårt att läsa liten text i böcker och tycker det är skönt att texten kan bli större. I programmet Amis finns en funktion där texten kan förstoras upp till fyra gånger. - Jag har märkt att många elever som har lässvårigheter föredrar större text. Vet inte varför, men det verkar vara så, säger Ackie Törngren. 35-50 elever som testar Lärarna har tillsammans med Anita Hildén jobbat fram en metodik för att läsa DAISY text och ljud som dessa talböcker kallas. Först lyssnar eleven på till exempel en sida, sedan stoppar barnet uppläsningen och läser samma text själv. Därefter kan de ställa frågor. - Det här är det bästa som kommit ut och det funkar jättebra, säger Ackie. Möjligen skulle det vara ÄNNU bättre om eleven kunde spela in sig själv också. På Skärsätraskolan är det fem elever som deltagit i projektet. Gruppen har fått fem olika böcker från TPB som sedan ska ut-värderas. Barnen får svara på frågor i stil med ”Hur tyckte du det var att läsa texten på skärmen om du jämför med en vanlig bok?” och lärarna får en annan variant, till exempel ”Hur van är du att använda talböcker (utan text) i din undervisning?”. Runt om på Lidingö är det 35-50 elever plus lärare som deltar i projektet. Utvärdering i oktober Anita Hildén arbetar för tillfället med utvärderingen som ska vara klar i oktober 2008. - Jag tror att innehållet är oerhört viktigt också för lästräningen. Det är lättare att komma in i läsningen med en lättillgänglig bok, säger hon. I testgruppen finns elever med läs- och skrivsvårigheter, uppmärksamhetsstörningar eller utvecklingsstörning. - De här böckerna har passat för de flesta elever, fortsätter Anita. Jag tror inte att det behövs specialinläsningar för särskolan längre. Det viktiga är att ha en förförståelse för en bok för att kunna hänga med. Alla talböcker borde se ut så här. Eleverna tar till sig innehållet betydligt bättre när de både kan se och lyssna. EasyReader och Amis För att läsa talböcker på datorskärmen behövs det läsprogram som klarar av det. I det här projektet har programmen EasyReader och Amis använts. EasyReader är ett program som har funnits i flera år och går att köpa från Dolphin Computer Access AB. Amis är ett nytt program som är kostnadsfritt och kan laddas ned via TPB:s webbplats. - Nackdelen med Amis är att man inte kan sakta ned läshastigheten. Och just den här gruppen som jobbar med lästräning har ofta glädje av det, säger Anita Hildén. ”Så här läser jag” När det ska introduceras något nytt i skolorna är det tyvärr ofta tekniken som sätter käppar i hjulet. Det krävs en hel del av lärarna som ska hänga med i svängarna. Ackie Törnblom tror därför att det är viktigt att eleverna blir självständiga och så tidigt som möjligt lär sig hur de vill läsa. - Då kan eleverna själva ta med sig kunskapen när de går från mellanstadiet till högstadiet och får en massa nya lärare. De kan säga: ”Så här läser jag, och så här vill jag ha mina böcker!” Trots att utvärderingen inte är klar är eleverna och lärarna på Skärsätra skolan överens. De vill fortsätta att använda DAISY text och ljud. Resultatet presenteras på ID-dagarna På årets ID-dagar kommer projektet DAISY text och ljud för barn att presenteras i sin helhet. Den 10 oktober kl. 9-12 berättar Jenny Nilsson, barnbibliotekarie och projektansvarig på TPB och Anita Hildén, speciallärare, om elevernas reaktioner och synpunkter samt om dagens utbud av DAISY-talböcker. Till dess kommer även rapporten att vara färdig. ID-dagarna äger rum 8-10 oktober på Factory Nacka strand, Stockholm. Arrangör är Hjälpmedelsinstitutet. Om talböcker med text för barn Text: Jenny Nilsson Vad är DAISY text och ljud? Det är en talbok som innehåller den tryckta bokens text och i de flesta fall även bilderna. Bilderna beskrivs oftast så att de blir tillgängliga även för personer med synskada. Inläsningen är gjord av en inläsare eller med syntetiskt tal. Alla barnböcker är inlästa med mänsklig röst. TPB får göra DAISY text och ljud eftersom den nya upphovsrättslagen, som kom i juli 2005, tillåter att talböcker innehåller text och bild. Hur läser man? När man lyssnar på DAISY text och ljud med läsprogram för fulltext kan man samtidigt se en elektronisk version av den tryckta boken på datorskärmen, både text och bild. Text och inläsning är synkroniserade. Det innebär att samtidigt som ett textavsnitt läses upp så färgmarkeras motsvarande avsnitt på skärmen. DAISY text och ljud går även att lyssna på i fristående talboksspelare på vanligt sätt, men då har man förstås inte någon nytta av texten. Vad finns det för läsprogram? Amis är ett internationellt utvecklat program som nu finns på svenska. Det fungerar med Windows 2000, XP och Vista. Programmet kan laddas ned kostnadsfritt via TPB:s webbplats. Där kan man även läsa mer om systemkrav för installation. Amis finns med på skivan som följer med denna tidning. Observera att TPB inte erbjuder någon support. Det finns kommersiella läsprogram för DAISY text och ljud med högre funktionalitet än Amis, till exempel EasyReader och Lexiläser. Läs gärna mer om dem och vilka återförsäljare som finns på Svenska DAISY- konsortiets webbplats, www.daisy.tpb.se/lasverktyg/spelarepc.htm Vilka böcker passar som DAISY text och ljud? Böcker där texten eller bilden ger ett extra stöd för att förstå bokens innehåll. Det kan röra sig om faktaböcker eller böcker där TPB tidigare har rekommenderat att den tryckta boken används jämsides med talboken, till exempel talbok för lästräning och facklitteratur för seende. Hur lånar man? Böckerna lånas som vanliga talböcker från det lokala biblioteket. Bibliotek med talbokstillstånd kan ladda ned böcker från TPB:s digitala bibliotek. Kurslitteratur med text och ljud finns också Nästan hälften av all kurslitteratur som TPB gör är inläst av talsyntes. Det första exemplaret av en sådan talbok innehåller alltid text. Följande låntagare får endast ljudet på grund av upphovsrättsliga skäl. TPB strävar efter att alla exemplar ska innehålla text före årets slut. Studenter som önskar text i en specifik bok inläst av talsyntes redan nu kan höra av sig till TPB:s högskoleservice. DAISY text och ljud i TPB-katalogen Sök efter böckerna i http://katalog.tpb.se Välj Utökad sökning Medieform: DAISY text och ljud Sedan kan du kombinera det med ämnesord eller något annat i fritext-rutan. Hur man installerar Amis kan du läsa om på sidan 13 TPB på Bok & Biblioteksmässan Börja hos oss…och sluta hos oss! Vi finns strax innanför ingång E som vanligt. Monter E01:18 Prisutdelning Årets DAISY-bibliotek 2008 Torsdag 25 september kl. 16.45-16.55 Bokiascenen Föreläsning DAISY text och ljud för barn Jenny Nilsson, barnbibliotekarie TPB Torsdag 25 september kl. 13.30-14.15 Lokal R22 Föreläsning DAISY text och ljud - ny talboksteknik för högskolestuderande Bitte Kronkvist, marknadschef TPB Anne Stigell, informationschef TPB Fredag 26 september kl. 10.00- 10.45 Lokal R22 Tolv nomineringar till Årets DAISY-bibliotek I år är det tolv fantastiska bibliotek som är nominerade till Årets DAISY- bibliotek. Det har varit tufft för juryn som består av en arbetsgrupp på TPB att enas om en vinnare. Men nu är det klart. Vinnaren avslöjas på Bok & Biblioteksmässan i Göteborg den 25 september. De nominerade är: Almedalsbiblioteket Falköpings bibliotek Karlskrona stadsbibliotek Ljusnarsbergs bibliotek Lärum, Stockholms universitets bibliotek Konradsberg Ronneby stadsbibliotek Skövde stadsbibliotek Sollentuna bibliotek Söderhamns stadsbibliotek Södertälje stadsbibliotek Trollhättans stadsbibliotek Uppsala stadsbibliotek Bibliotek som tidigare har fått utmärkelsen Årets DAISY-bibliotek 2007: Norrköpings stadsbibliotek 2006: Sölvesborgs bibliotek 2005: Göteborgs stadsbibliotek I nästa nummer av Bibliotek för alla kommer en intervju med vinnaren. Karin studerar strömmande Text och foto: Lena Boqvist Karin Axtilius är en av de studenter på Lärarhögskolan i Stockholm som deltagit i TPB:s projekt om strömmande läsning. Det innebär att hon under ett läsår har kopplat upp sig mot TPB:s digitala bibliotek och lyssnat på talböcker löpande. - Att läsa strömmande är superbra! Alla mina böcker har redan funnits inlästa så jag har kunnat börja läsa direkt. Och det är viktigt för mig att inte komma efter, säger Karin Axtilius, 23 år, som har dyslexi och utbildar sig till speciallärare. Vill jobba nu För tillfället har hon flyttat hem till föräldrarna igen i villan i Segeltorp. Huset är stort och har en enorm trädgård. När Karin öppnar dörren vid mitt besök är hon omgiven av barn och hennes ögon strålar. - Min mamma är dagmamma, förklarar hon. Jag har vuxit upp med barn i olika åldrar och har därför blivit intresserad av läraryrket. Hon längtar efter att bli färdig med sina studier för helst av allt vill hon jobba med barn redan nu. - Min tanke är att bli speciallärare på en särskola. Jag vill arbeta med utvecklingsstörda barn, säger Karin Axtilius. Kräver enorm drivkraft Karin har studerat i ett och ett halvt år men har lång väg kvar innan hon är färdig speciallärare. - Först läser man tre och ett halvt år med inriktning på pedagogiskt arbete för yngre barn. Sedan måste man arbeta två år som lärare. Därefter läser man specialpedagogik i två år till, säger hon. Med tanke på att Karin har dyslexi krävs det stort tålamod och en enorm drivkraft för att klara av studierna. Talböcker är till stor hjälp. Karin använder sig även av den tryckta boken. - Att lyssna är för mig bara ett stöd, men ett väldigt bra stöd. Post-it-lappar är guld och jag använder mycket färger, säger Karin och visar upp en bok full av lappar och färgglada överstrykningar. Inga problem - Strömmande läsning har förändrat mitt sätt att plugga. Jag har en Victorspelare också men den känns ju lite klumpig att ha med. Dessutom känns det besvärligt att behöva beställa talböcker. Det tar ju mycket längre tid att komma igång. Via en kod som hon har fått av TPB loggar hon in sig i TPB-katalogen och letar upp den bok hon behöver. Hon visar på skärmen hur det ser ut. - Här finns det en ikon där det står ”läsa strömmande”. Jag trycker där och så är det igång. Det är så enkelt. Jag har aldrig haft några problem med det här. Nöjd med Net Plextalk Karin använder en webbaserad spelare som heter Net Plextalk. - Den är jättebra. Jag har olika hastighet när jag läser olika saker. Om jag till exempel läser en intervju mellan ett barn och en pedagog kan jag lyssna lite snabbare. När sedan förklaringar kommer läser jag långsammare. Sedan har det väl hänt någon gång att jag varit lite trött och drar på mot slutet för att bli färdig snabbare. Hon har testat att läsa en bok via telefonen och gillade det. ”Villig att köpa licens” Karin kommer fram till att hon bara stött på ett enda problem under den period hon läst strömmande i datorn: – Det är att man måste ha tillgång till internet. Men det har jag ju nästan alltid så det känns inte som något stort problem. Jag har trådlöst hemma och om jag läser på biblioteket tillsammans med någon så finns det ju där. - Jag vill gärna ha kvar det här efter projektets slut. Jag är villig att köpa en licens! Det har varit riktigt bra, avslutar Karin. Vad är strömmande läsning? Strömmande läsning innebär att man med hjälp av ett läsprogram kan koppla upp sig mot till exempel TPB:s digitala bibliotek och lyssna på talböcker löpande. Informationen lagras inte lokalt. Det krävs bredband men det räcker med ett enkelt bredband som har låg kapacitet. Strömmande läsning kan även ske över mobiltelefonnätet förutsatt att ljudet komprimeras för detta ändamål. Tekniken medger att läsaren kan sätta bokmärken, återuppta läsningen från den punkt där man senast slutade läsa eller navigera i boken. Strömmande läsning i grundskolor Under 2008 har TPB genomfört nya försök med strömmande läsning på grundskolor i Örebro och Sölvesborg. Målet var att undersöka nyttan med strömmande läsning för elever och studenter med läshandikapp. Resultatet visar att det lämpar sig mycket väl för eleverna och kanske framförallt som lästräning. Att snabbt hitta en bok som passar eleven är oerhört viktigt i de här sammanhangen. Förhoppningsvis kommer strömmande läsning snart att bli en ordinarie tjänst. Till dess fortsätter testerna, eventuellt blir det på en gymnasieskola. Om projektet TPB har under läsåret 2007/2008 testat strömmande läsning på 16 studenter vid Lärarhögskolan i Stockholm. Deltagarna har dyslexi eller andra funktionsnedsättningar. Med hjälp av en webbaserad spelare som heter Net Plextalk har studenterna kopplat upp sig mot TPB:s digitala bibliotek och lyssnat på talböcker strömmande. Informationen lagras inte lokalt. Tekniken gör det möjligt att sätta bokmärken, återuppta läsningen från den punkt där man senast slutade läsa och navigera i boken. Majoriteten är positiv och vill fortsätta att läsa strömmande. TPB hoppas att detta blir en permanent tjänst framöver. Nu över 60 000 talböcker för nedladdning En ny drömgräns är nådd! I TPB:s digitala bibliotek finns nu över 60 000 talböcker för nedladdning. Talböckerna kan laddas ned från alla de 608 bibliotek i Sverige som har talbokstillstånd. Talboksberättigade kan botanisera bland facklitteratur, barn- och ungdomsböcker, biografier, kärleksromaner, deckare ... Se mer i TPB-katalogen http://katalog.tpb.se. Nedladdning för studenter Under hösten kommer TPB att testa nedladdning av talböcker till enskilda användare. Studenter vid ett antal utvalda lärosäten kommer att få tillgång till hela TPB:s digitala bibliotek från sina hemdatorer. De nedladdade talböckerna kan de lyssna på direkt via sin dator eller mp3-spelare. Under 2009 kommer alla landets studenter med användar-id i TPB-katalogen att bli erbjudna tjänsten. Visste du att… …det är skillnad på talböcker och ljudböcker? Talböcker är till för personer med läshinder och produceras endast av dem som har tillstånd av regeringen. Dessa böcker lånar man på bibliotek. Ljudböcker produceras kommersiellt av olika förlag och finns att köpa i bokhandeln. Visste du att… …målgruppen för TPB:s verksamhet består av mer än en halv miljon av Sveriges befolkning? Ny bok om olika sätt att läsa Alla människor är unika och det finns också flera sätt att läsa på. Under hösten ger TPB och BTJ förlag ut boken Olika sätt att läsa med underrubriken ”om barn med funktionsnedsättningar och deras läsning”. Förhoppningen är att boken ska hjälpa dem som behöver hitta rätt bland alla typer av anpassade böcker. Man får veta mer om lättlästa böcker, talböcker, teckenspråksböcker, punktskriftsböcker och böcker med till exempel taktila bilder, pictogram, bliss eller teckenstöd. Dessutom får man tips på bra datorprogram. På biblioteken hittar man ofta dessa böcker på äppelhyllan. Men det räcker inte med att biblioteken har böckerna. Det krävs kunskap om barnens läshinder, om hur man bemöter barnen på ett bra sätt och om hur böckerna kan marknadsföras. Dessa frågor behandlas också i boken. Författare i denna antologi är Mats Myrberg, professor och läsforskare vid Stockholms universitet, Gunilla Thunberg, filosofie doktor vid institutionen för lingvistik, Göteborgs universitet, Mona Quick, bibliotekschef på Motala bibliotek, Helena Söderlund, ansvarig för Resursbiblioteket för döva i Örebro, Camilla Batal, Centrum för lättläst, Annika Pilups, specialpedagog vid Datateket i Göteborg och Lars Björklund, författare och kaplan vid Sigtunastiftelsen, före detta sjukhuspräst vid Akademiska barnsjukhuset, Uppsala. Redaktör för boken Olika sätt att läsa är Jenny Nilsson, barnbibliotekarie på Talboks- och punktskriftsbiblioteket. Ronja på persiska – ingen barnlek Text och foto: Maria Kimberg Vad har Farah Dibas memoarer och Ronja Rövardotter gemensamt? Jo, båda finns nu som talböcker på persiska. Det är svårt att få tag på talböcker från Iran så TPB har producerat fyra böcker på persiska. I en studio på Hisingen i Göteborg sitter Parvin Mohammadian och läser in Ronja Rövardotter. Boken ska bli talbok och Parvins mjuka melodiska röst får det att låta spännande även om man inte förstår språket. Utanför i kontrollrummet finns teknikern Tony Irajinia och följer med i texten. Ronja Rövardotter är en svår bok att läsa in, översatt från svenska till engelska och först där-efter till persiska. Här finns en hel del konstiga ordval och korrekturfel att förhålla sig till. – Risgrynsgröt har blivit potatismos och ”Voffor gör di på detta viset?” är översatt med ett mycket mera vuxet och korrekt språkbruk. Det är synd, man skulle ha velat göra översättningen själv direkt från svenskan, säger Parvin. Krävande uppgift Det här visar på ett tydligt sätt svårigheterna med att läsa in talböcker på andra språk än svenska. Det krävs hög kompetens, goda språkkunskaper och noggrannhet av producenterna. I studion i Göteborg är det alltid tre personer som går igenom och korrekturlyssnar på varje bok. Är något felaktigt översatt får man inte rätta det ordet, enligt lagstiftningen måste talboken alltid följa den tryckta boken. Men mycket kan förbättras genom att man är uppmärksam på korrekturfel, kommatecken som inte finns och särskrivna ord som helt förändrar textens betydelse. Marja-Leena Ahola är den på TPB som ansvarar för talböcker på andra språk: – Vi har haft stora svårigheter med att få tag på producenter som klarar den här typen av produktion. Innan vi startade samarbetet med Göteborgs Integrationscenter, GIC, fick vi tillbaka persiska böcker från producenter som inte klarat inläsningen. – Vår huvudpolicy är att i första hand försöka köpa talböcker från andra länder, vi har bara budget för att själva göra ett fåtal inläsningar på andra språk. Men från Iran är det omöjligt att få tag på talböcker som är intressanta i Sverige. De fyra böcker vi gjort har kommit till efter förslag från iranska föreningar. Långsiktigt arbete GIC är en ideell förening som startade 2002. Föreningen producerar radio och tv, och driver olika medieprojekt med ungdomar från utsatta områden. Man vänder sig också till invandrare som är äldre eller har funktionshinder. I EU-projektet Ljudbok för alla fick man pengar för att läsa in ljudböcker på arabiska, kroatiska och kurdiska och att arbeta läsfrämjande bland barn och ungdomar. Det är så föreningen så småningom kommit in på produktion av talböcker åt TPB. Drivande i talboksproduktionen är föreningens ordförande Sharma Pecoraro, teknikern Tony Irajinia och inläsaren Parvin Mohammadian, alla tre med persiskt ursprung. – Vi arbetar bra ihop och är alla måna om att bygga upp något långsiktigt. Vi har också arbetat med radio och TV i många år. Men från början jobbade vi med helt andra saker; jag är biomedicinsk analytiker, Sharma är marknadsekonom och Parvin är beteendevetare men har valt att arbeta som lärare, berättar Tony, och skrattar lite åt hur livet kan utvecklas. Stort behov i skolorna – Men jag arbetar fortfarande kvar som lärare i modersmål också, och jag ser varje dag vilket behov det finns av inläst material, säger Parvin. I dag tvingas vi lärare göra mycket av undervisningsmaterialet själva ute på skolorna. Det vore bra om det fanns mera som producerades centralt och som alla kan låna. Just nu arbetar GIC på ett avtal med bolaget Saltkråkan som har rättigheterna till Astrid Lindgrens böcker. Tanken är att ge ut hennes böcker som ljudböcker på olika språk. – Mycket av det vi gör kan ju användas även utanför Sveriges gränser. Inläsningen av Farah Dibas memoarer nämnde vi i det internationella iranska programmet Zamaneh som sänds via internet. Det är ett 24-timmarsprogram som görs av medarbetare från hela världen. – Efter programmet ringde en blind iransk kvinna i Tyskland till vår producent. Hon fick information om TPB och det hela slutade med att hon lånade talboken från Sverige. Det är mera sådant som vi vill medverka till, säger GIC:s ordförande Sharma Pecoraro. De här fyra böckerna har TPB producerat som DAISY-talböcker på persiska: Kuhan diyara: khatirat/Farah Pahlavi (Farah Dibas memoarer) Runya, dukhtar-i yak rahzan/Astrid Lindgren (Ronja Rövardotter) Nuskhah-yi avval/Shiva Arastuyi (roman) Sahm-i man/Parinush Sanii (roman) Utöver dessa finns ett 20-tal överföringar från kassetter till DAISY och cirka 70 talböcker på kassett. Bland kassetterna finns många barn- och ungdomsböcker. Sök talböckerna i TPB-katalogen genom att gå in på Utökad sökning och välj Språk persiska. Talböcker på andra språk Är du intresserad av att veta vilka nya böcker som TPB har skaffat på till exempel finska, ryska eller kroatiska? Information om den senaste tidens nyförvärv på andra språk kan du få om du går till länken Nya böcker under rubriken Aktuellt i TPB-katalogen. Här finns alla medier inklusive överföringar till DAISY från kassett. Du kan välja medieform, målgrupp, fack- eller skönlitteratur, tidsperiod och språk. (Observera att du ska välja serbokroatiska som sökord för att få fram de kroatiska böckerna.) Träfflistan kan du skriva ut direkt från TPB-katalogen. TPB:s råd på plats TPB har numera ett råd istället för en styrelse liksom många andra statliga myndigheter. Första mötet ägde rum den 11 september. På agendan stod utveckling av TPB:s verksamhet, framtidens vägval och TPB:s roll i omvärlden. Rådet består av: Stig Hedlund, Synskadades Riksförbund Kerstin Olsson, Sveriges Länsbibliotekarier Heléne von Granitz, Handisam Kristina Ahlinder, Svenska Förläggareföreningen Harriet Kowalski, Specialpedagogiska skolmyndigheten Henrik Selin, Taltidningsnämnden Niclas Lindberg, Svensk biblioteksförening Torbjörn Lundgren, Dyslexiförbundet FMLS Marie-Louise Fendin, Forum för bibliotekschefer inom SUHF Malin Wahlkvist från Post- och telestyrelsen. Läsa talböcker i mobilen TPB ser gärna att talboksläsarna får möjlighet att läsa via mobilen och har därför inlett ett samarbete med Storytel. Företaget Storytel, före detta Bokilur, är i dag ensam om att erbjuda en kommersiell tjänst för strömmande läsning av ljudböcker till mobilen. De använder sig av filformatet AMR (Adaptive Multi-Rate Compression) som är hårdare komprimerat än mp3. Under våren har en testgrupp bestående av talboks-läsare och bibliotekarier testat att läsa talböcker i mobilen med hjälp av ett läsprogram som heter Talboksläsaren. Programmet är en variant av Storytels vanliga program och kommer ihåg var man slutade läsa, har sleep-funktion, navigeringsmöjligheter och bokhylla. Sammanlagt har 40 böcker erbjudits av bland andra Stieg Larsson, Doris Lessing och Åsa Linderborg. Försöken visar att det finns ett intresse för strömmande läsning i mobil hos dem som läser talböcker. Men en del besvärliga frågor återstår att lösa, bland annat om möjligheterna att vidareutveckla läsprogrammet och om formerna för ett samarbete mellan TPB och Storytel. Amis med Bibliotek för alla Amis är ett nytt läsprogram som kan användas för att läsa DAISY text och ljud i dator. Programmet och en inläst version av det här numret finns med på skivan som följer med tidningen. Så här installerar du läsprogrammet Amis: Installationen görs i två steg med hjälp av två olika installationsfiler. Den första installationsfilen, engelsk_AMIS.exe, installerar själva programmet i sin engelskspråkiga grundversion. Den andra installationsfilen, svenska_till_AMIS.exe, uppdaterar Amis till en svensk version med svenskspråkiga programtexter och röstmeddelanden. Sätt in skivan i datorns cd-läsare. Välj att öppna mappen i Utforskaren. Installera först filen engelsk_AMIS.exe. Under installationen kan man få frågan ” I would like to download SAPI and automatically install it”. Markera detta alternativ. Installera därefter svenska_till_AMIS.exe Starta Amis. Öppna menyn File/Preferences/Language. Välj Svenska. Starta om programmet. Systemkrav för Amis 2.6 Windows XP, Windows 2000 eller Vista 1 gHz processor 128 MB RAM 150 MB hårddiskutrymme Hörlurar eller högtalare Ny organisation på TPB För att förbättra servicen och effektivisera arbetet har TPB sett över sin organisation. Tanken är att biblioteken och användarna ska få bättre produkter snabbare och enklare. Nya avdelningar och enheter har bildats och nya chefer har anställts. Du som vill veta mer kan gå in på TPB:s webbplats www.tpb.se. Visste du att… …även den som har ett tillfälligt läshinder får låna talböcker så länge behovet finns? Visste du att… …TPB har ett nyhetsbrev som alla kan prenumerera på? ”Ladda ned, låna ut och släng skivan” Så kan nedladdningen bli effektivare Text och Foto: Maria Kimberg Många bibliotek laddar ned talböcker för glatta livet medan andra inte har kommit lika långt. TPB har undersökt vad skillnaderna beror på och ger här tips på hur arbetet kan gå till. Nedladdningen av talböcker till folk- och skolbiblioteken fortsätter att öka. Nästan hälften av landets bibliotek får nu de flesta talböckerna från TPB genom nedladdning. Till sista juli i år har folk-, skol- och sjukhusbibliotek laddat ned dubbelt så mycket som under samma period förra året, cirka 50 000 talböcker jämfört med 26 000 förra året. Men skillnaderna mellan biblioteken är stora och genom en webbenkät har TPB försökt ta reda på varför. Enkäten skickades ut till de 165 folkbibliotek i landet som får fler talböcker via posten än genom nedladdning. 108 bibliotek svarade och resultatet är intressant och viktigt för TPB:s utvecklingsarbete. Tid att vänta? - Delar av resultatet var överraskande, till exempel att 42 bibliotek svarat ”Låntagaren har inte så bråttom att få boken”. Det var det vanligaste svarsalternativet på frågan varför man väljer att beställa en talbok istället för att ladda ned, berättar Torbjörn Dahlander som arbetar med tjänsterna kring nedladdning på TPB. - Tanken med nedladdning är ju just att låntagaren ska slippa vänta. Här finns en chans för biblioteken att enkelt ge låntagarna en väldigt snabb och bra service. - Vi vet att många bibliotek är pressade, med lite personal och många krav på sig. Men i en del av svaren här verkar man inte tänka på att fjärrlån av talböcker också tar tid. En del bibliotek lägger också ned mycket tid på att utrusta de nedladdade talböckerna. Tänk på nya sätt I webbenkäten har flera bibliotek svarat att de bara laddar ned talböcker när de vill behålla boken, utrusta den och ställa upp den på hyllan. När en låntagare vill ha en mera speciell talbok så väljer de här biblioteken att istället beställa talboken från TPB. - Man kan också göra på andra sätt, säger Torbjörn Dahlander. Tror man att bara en person vill läsa talboken kan det vara bättre att ladda ned, låna ut och sedan slänga skivan. Ett annat alternativ är att använda återskrivningsbara cd- rw-skivor som kan användas fler gånger. När biblioteket beställer från TPB laddar vi ned boken och skickar den. Det kan ibland resultera i fyra olika postskick, mellan oss, biblioteket och låntagaren. När talbokskopian kommer tillbaka till TPB kasseras den. Det är bättre för miljön om biblioteket laddar ned direkt. Minneskortspelarna kommer - Många bibliotek tycker att det tar för mycket tid att utrusta skivorna. Men en DAISY-talbok har inte ett givet fysiskt format. I de nya DAISY-spelarna används minneskort istället för cd-romskivor. Det gör att utrustandet av de nedladdade talböckerna kommer i en ny dager. Hur utrustar man ett litet minneskort? Det är kanske mer angeläget att hitta nya sätt att exponera bibliotekets talboksbestånd, att visa att varje bibliotek har tillgång till mer än 60 000 titlar. Ett annat problem som flera bibliotek tar upp i enkäten är att själva nedladdningen av talböckerna tar lång tid. - Vår nedladdningstjänst har kapacitet att klara mycket högre belastning än den vi har för närvarande. Långa nedladdningstider kan bland annat bero på problem med hög belastning i de kommunala nätverken. Ett enkelt sätt att själv kolla överföringshastigheten är att gå in på www.bredbandskollen.se. Det ska inte ta mer än några minuter att ladda ned en talbok. Flexibla lösningar - Vi har varit vana vid att det bara finns ett sätt när det gäller talböcker. Men i framtiden kommer det att finnas många olika sätt, både att ta emot och läsa, DAISY- eller mp3-spelare, strömmande, i mobiltelefonen, via internet. Olika låntagare kommer att ha olika behov. En utmaning för biblioteken blir att hitta rätt lösning. Det kommer att kräva tid, både för att personalen ska hålla sig uppdaterad och för att ge rådgivning åt låntagarna, säger Torbjörn Dahlander. Och liknande resonemang för ett av de bibliotek som besvarat webb-enkätens fråga om vad som krävs för att öka nedladdningen ytterligare: ”Detta är egentligen en komplex fråga. Jag skulle vilja lägga till Tid. Tid för eftertanke och attitydförändring. Detta är den enda form för böcker som vi kan framställa själva, i princip omedelbart. Det är en radikalt annorlunda situation jämfört med all annan mediehantering i biblioteket (jämför print-on-demand!) Det tar tid att slänga ut femtio års erfarenheter!” Test på bibliotek Under sommaren har TPB:s utvecklare testat de nya rutinerna för förenklad nedladdning. Några av de bibliotek som varit med och testat är Sollentuna, Tullinge och Stockholms stadsbibliotek. Rose-Marie Glassel och Jessica Einarsson på Sollentuna bibliotek går igenom de nya rutinerna och kommer med många förslag till TPB:s utvecklare. - Vi tycker att det är väldigt kul att kunna ge en så snabb och bra service, säger Anna Maria Lundblad, barnbibliotekarie i Sollentuna. - Hos oss har efterfrågan på talböcker ökat mycket, och det gäller också talböcker för barn. Häromdagen kom det in en överlycklig mamma till en 10-årig kille och berättade att sonen fått ett pris av rektorn i sin skola eftersom han blivit så bra på att läsa. Han hade lyckats knäcka koden sedan han kommit igång ordentligt med talböcker. Då kändes det extra bra att det finns så mycket att ladda ned! Enklare att ladda ner Det ska bli enklare och snabbare att ladda ned talböcker från TPB-katalogen. En nyhet blir att man direkt vid nedladdningen kommer att kunna välja hur talboken ska sparas; på cd-skiva, minneskort eller mp3-spelare. Det innebär att det blir enkelt att spara direkt på minneskort och att de som vill kan hoppa över bränningen av cd-skivan. Det är en efterlängtad förenkling för de bibliotek som börjat låna ut enbart minneskort eller spelare. Framöver kommer det bara att krävas en inloggning för att söka och ladda talböcker. Det blir enklare att ladda flera talböcker i rad. Talböckerna kommer också att bli lättare att identifiera eftersom filerna döps efter författarnamn och titel, inte som i dag efter talbokens nummer. TPB räknar med att genomföra förändringarna under hösten. Viktiga händelser för TPB 25-28 september TPB medverkar på Bok & Biblioteksmässan i Göteborg. Vi är i monter E01:18. Prisutdelning till Årets DAISY-bibliotek sker på torsdagen kl. 16.45 på scenen intill. TPB håller öppet sista torsdagen varje månad för dem som vill låna punktskriftsböcker. Obs! Ej i december. 3 oktober Studiedag på TPB för barn- och skolbibliotekarier med basfakta om talböcker. 10 oktober TPB:s barnbibliotekarie föreläser om DAISY text och ljud under ID-dagarna i Nacka strand tillsammans med speciallärare Anita Hildén. 12 november Studiedag om TPB:s biblioteksservice till högskolestuderande med funktionshinder. 8 december Bibliotek för alla kommer ut med ett nytt nummer. Läs mer om dessa och andra händelser i TPB:s kalendarium på webbplatsen www.tpb.se