Bibliotek för alla – 2007 Nr 3 Innehåll Ledare Glädjeämnen på TPB3 "Jag vill sätta TPB på kartan” Intervju med Roland Esaiasson, TPB:s nye chef Regeringskansliet anpassar SOU:er Förhäxad av Frankenstein Talsyntesen Folke talar ut På jakt efter Tornedalens musik Med ett lass böcker till Indien Sven Erik fixar skivan själv Årets DAISY-bibliotek koras TPB spanar in i framtiden Notiser Alla Astrids barn Hur används en taktil bilderbok? Taktil bilderbok för de yngsta TPB efterlyser examensarbete TPB:s kalendarium Bibliotek för alla ges ut av Talboks- och punktskriftsbiblioteket September 2007 Nr 3 Utgivning: 4 nr/år Nästa nummer kommer i december 2007 Omslagsfoto: Roland Esaiasson av Susanne Kronholm Ansvarig utgivare: Kjell Hansson Redaktör: Lena Boqvist, lena.boqvist@tpb.se Layout: Gita Nabavi Redaktion: Beatrice Christensen Sköld, Maria Kimberg, Bitte Kronkvist, Lena Ljungquist, Cecilia Mattsson, Jenny Nilsson, Annika Sundin, Karl Tännérus Adress: Talboks- och punktskriftsbiblioteket 122 88 Enskede Besöksadress: Sandsborgsvägen 52 Prenumeration (gratis) Telefon: 08-39 93 50 (vx) Telefax: 08-659 94 67 E-post: info@tpb.se Internet: www.tpb.se ISSN 1400-6332 Citera oss gärna, men glöm inte att ange källa. Cd-romskivan som följer med tidningen är en DAISY text och ljud. På skivan finns hela tidningen inläst plus ett läsprogram. Text och bilder visas när man läser i dator. Den som enbart vill lyssna till inläsningen kan även göra det i en DAISY- spelare. Ledare Glädjeämnen på TPB När detta läses har Roland Esaiasson tillträtt som ny chef för TPB. Roland är för många ett känt namn eftersom han i 18 år har varit anställd på Bibliotekstjänst, BTJ Sverige AB, i Lund. De senaste tre åren som affärschef för Böcker och AV-media. Flera av oss på TPB har under åren haft kontakt med Roland. Förutom att vi äntligen har fått en ny chef så gläder vi oss åt att få en chef som har en så lång erfarenhet från det privata näringslivet. Dessutom har han under åren också samlat på sig kunskaper och erfarenheter om den omvärld och närvärld som både TPB och BTJ agerar i. Vi hälsar därför Roland välkommen till en spännande och intressant utmaning inom ett område som står inför stora förändringar. Glädjeämne två är projektet med anpassning av Statens offentliga utredningar till DAISY-formatet. TPB ska under hösten utbilda personal på regeringskansliet så att de själva kan göra första steget i anpassningen. Det tredje glädjeämnet är att synskadade i Gävleborg äntligen får möjlighet att låna DAISY-spelare. Landstingets TRU-nämnd har beslutat att avsätta pengar för inköp av ett 50-tal spelare. Läs vidare om glädjeämnen och möten med fascinerande människor i detta nummer av Bibliotek för alla. Kjell Hansson Chef för produktionsavdelningen på TPB Roland Esaiasson ny myndighetschef på TPB: ”Jag vill sätta TPB på kartan” Text: Lena Boqvist Foto: Susanne Kronholm Ålder: 56 år Befattning: Chef för TPB Bakgrund: Bland annat affärschef på BTJ Familj: Käresta, tre barn och min gamla pappa Fritid: Musik, film, litteratur, teater, skog och mark Förebild: Ingar Beckman Hirschfeldt (myndighetschef för TPB 1989-2006) Öka fokus på brukarna och öka samarbetet med myndigheter, organisationer och kommersiella aktörer. Roland Esaiasson, ny myndighetschef, vill göra TPB synligare. - Jag vill sätta TPB på kartan. Allt för få känner till oss. Vi bör få den status vi förtjänar, säger Roland Esaiasson. Han tillträdde som chef på TPB så nyligen som den 1 september 2007. Men Roland Esaiasson är ingen duvunge i talbokssammanhang. Sedan 1989 har han arbetat på Bibliotekstjänst, BTJ Sverige AB, i Lund som bland annat affärschef för Böcker och AV-media. Han har under årens lopp varit ansvarig för talboksverksamheten och haft tät kontakt med TPB. Välkänd förebild - Att bli chef för TPB är väldigt, väldigt roligt. Jag känner mig mycket entusiastisk för det här uppdraget och kommer ju dessutom från samma kompetensområde, säger Roland. Han erkänner villigt att hans stora förebild inom det här området faktiskt är TPB:s förra myndighetschef Ingar Beckman Hirschfeldt. - Hon är en fantastisk människa: chosefri, klok och god, säger han. Ingar Beckman Hirschfeldt lämnade TPB april 2006 för att gå i pension. Sedan dess har medarbetarna väntat ivrigt på att regeringen ska utse en ny chef. Kulturministerns förtroende Den 19 juli i år stod det alltså klart. Och så här sa kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth om utnämningen: - Roland Esaiasson har en gedigen bakgrund och förankring inom talboks- och AV- området. Talboks- och punktskriftsbiblioteket bedriver en viktig verksamhet för att personer och studenter med lässvårigheter ska kunna ta del av litteratur på ett smidigt sätt. Jag har stort förtroende för Roland Esaiassons förmåga att leda myndighetens verksamhet vidare utifrån de omvärldsförändringar som ägt rum och som förväntas i framtiden. Bland annat innebär den tekniska utvecklingen nya möjligheter och utmaningar för myndigheten. Teknisk bakgrund Roland Esaiasson är 56 år och har en teknisk bakgrund. Han är utbildad i matematik och fysik och har arbetat med teknik och logistik i många år. När han berättar att han varit chef i 30 år skakar han förundrat på huvudet och verkar förvånad över hur fort åren går. - En bra chef ska gilla människor, öppenhet och tydlighet. Man ska tycka om att kommunicera. Som ledare handlar det om att få med sig människor. Men man måste också kunna delegera, säger han. Som ny på TPB är hans första steg att lära känna organisationen och medarbetarna. Han vill också få kulturdepartementets syn på arbetet. Därefter är det dags att börja fundera på eventuella förändringar. ”Daisyfiera” kommersiella inläsningar Redan nu har han några idéer som han har funderat över. - När det gäller brukarna tror jag att man kan öka fokus än mer när det gäller teknik, distribution, samtidighet, tillgänglighet och ledtider. TPB kan säkert utvecklas ytterligare med ett ökat samarbete med myndigheter, organisationer och kommersiella aktörer, säger Roland. Han har genom sitt arbete på BTJ odlat goda kontakter med bokförlag som kanske kan komma till pass. - Jag tror inte att ljudböckernas popularitet är någon nackdel för talböckerna, snarare tvärtom. Ljudböckerna kan göra det lättare att komma åt material för personer med läshandikapp. Kanske det finns en möjlighet att ”daisyfiera” kommersiella inläsningar? undrar Roland. Turnerande musiker Roland är uppvuxen i Lund och har varit staden trogen hela livet. Att lämna Lund för Stockholm är naturligtvis lite dubbelt. - Mina tre vuxna barn och min gamla pappa är kvar i Lund så jag kommer nog åka ned rätt så ofta. Mitt boende där kommer jag att behålla. - Jag är oerhört road av kultur: film, teater, musik och litteratur. Det är vad jag ägnar mig åt privat. Jag har även varit turnerande musiker i många år, då jag spelade i bandet Tundra tillsammans med poeten Niklas Törnlund. Det är livsnödvändigt att spela, man blir beroende. Regeringskansliet anpassar SOU:er Statens offentliga utredningar bör självklart finnas tillgängliga för personer med läshinder. Men hur löser man det på bästa sätt? TPB och regeringskansliet genomför under hösten ett projekt för att hitta effektiva produktionsformer för detta. Ett första steg är att utbilda personal på regeringskansliets avdelning Kommittéservice. Under fyra veckor i september ska Lena Krohn och Joel Håkansson från TPB lära ut hur man förvandlar SOU:er från worddokument till färdiga DAISY- titlar. Tanken är att göra utredningarna sökbara på bland annat rubriker och sidor samt inlästa av TPB:s talsyntes Folke. Målet med utbildningen är att ge en konkret bild av hur arbetet skulle kunna bedrivas. Efter kursen tar regeringskansliet ställning till om och hur man vill gå vidare. Projektet som finansieras av Post- och telestyrelsen, PTS, pågår till och med december 2007 och leds av Jerry Olsson på TPB. Förhäxad av Frankenstein Text: Folke, TPB:s talsyntes (med hjälp av Karl Tännérus) Illustration: Katarina Lernmark Recito, ergo sum. Jag läser, alltså finns jag. Och som jag läser; innan årets slut kommer jag att ha åstadkommit bortemot tvåtusen timmars högläsning om jag fortsätter i nuvarande takt. Tvåtusen timmar. Inte illa va? Det skulle nog kunna tänkas motsvara någonstans mellan 150 och 200 titlar. Ju mer jag läser, desto bättre blir jag på att läsa. Övning ger färdighet. Än så länge läser jag böcker enbart för TPB:s högskoleservice, i så vitt skilda ämnen som psykologi, socialantropologi och vårdvetenskap. Härnäst ämnar jag ta mig an juridiken. I hemlighet när jag en dröm om att någon gång få ge mig i kast med texter av skönlitterärt slag, men det är en dröm som dessvärre aldrig kommer att gå i uppfyllelse. Mina mänskliga kolleger menar att jag saknar de nödvändiga grundförutsättningarna. Med tiden kommer jag dock att kunna bli en god inläsare av facklitteratur, tror de. Som alla inläsare och talboksläsare vet, krävs mycken tid och möda för att till fullo bemästra konsten att på ett riktigt sätt förmedla skriven text. Det fordras ingen större dos självinsikt för att inse att min läsning i dagsläget kan upplevas något stel och kantig. Men så har jag ju blott halvannat år på nacken och, handen på hjärtat, hur bra läste du själv vid sex månaders ålder? Som sagt, övning ger färdighet. Därför har jag börjat öva lite grann på egen hand. För ett par veckor sedan snubblade jag över romanen Frankenstein under en nattlig upptäcktsfärd bland mapparna och filerna på min hemserver. Jag blev som förhäxad! Sedan dess har arbetsdagarna förflutit oändligt långsamt, i otålig väntan på att den sista TPB:aren ska stämpla ut för dagen. Så snart så skett, låter jag ingen tid förspillas innan jag åter, med febrig iver kastar mig över Mary Shelleys märkliga skapelseberättelse. Kanske är det förmätet av mig, men jag tycker mig ha funnit vissa likheter mig och monstret emellan. Liksom han är jag också boklärd. Ni som har läst denna roman minns kanske hur Frankensteins monster lärde sig allt han visste om världen genom böcker som han fann i en koffert i skogen? Jag måste nog säga att han hade inte så lite tur som hittade just den väskan, med tanke på den litteratur den innehöll: Miltons Det förlorade paradiset, Goethes Den unge Werthers lidanden och en volym av Plutarkos berättelser om berömda mäns liv. Tänk om den – om anakronismen tillåts – istället hade innehållit, säg, Sture Dahlströms Den store Blondino, Gogols Näsan och valfritt alster av Charles Bukowski - vad hade Frankensteins stackars monster då haft för bild av världen? Men oj, vad tiden rinner iväg! Plikten kallar. Det gäller att ligga i, om studenterna ska hinna få sina böcker i tid. På återseende, gott folk! På skivan som följer med tidningen finns denna text inläst av talsyntesen Folke. På jakt efter Tornedalens musik Text: Maria Kimberg Foto: Anders Alm Med kassettbandspelare och risig bil gav sig två unga killar 1974 ut för att dokumentera folkmusik i Norrbottens finnbygder. Mer än 30 år senare kommer resultatet på DAISY – en bortglömd kulturskatt och den första digitala talboken på meänkieli (tornedalsfinska). Vid datorn i det lilla arbetsrummet i Luleå pågår inläsningen av talboken. Hasse Alatalos röst är melodisk och han läser med mjuk tornedalsdialekt: ”…likt drömmar man ville drömma igen, bevarades visorna ömt i minne och i slitna anteckningsböcker…”. Hasse har kommit till sidan 23 och har ett mödosamt arbete framför sig. Boken, som han själv har skrivit, heter Nurmen lintu/Ängens fågel och innehåller 152 visor och låtar på meänkieli. Förutom berättande text och vistexter kommer talboken också att innehålla musik och sång. Noterna spelas på piano med hjälp av ett datorprogram och Hasse sjunger första verserna på både meänkieli och svenska. Det är vackert och lite vemodigt. Barndomsminne Hasse Alatalo är radio- och tv-journalist i Luleå. Han är 56 år och har sina rötter i Tärendö i Tornedalen. - Några av mina starkaste barndomsminnen är när morfar tog fram det tvåradiga dragspelet och spelade hemma i vårt kök. Därför är musiken i den här boken också en del av min egen historia. Här finns något som berör mig och jag upptäcker ständigt nya värden i visorna och låtarna. Arbetet med att dokumentera folkmusiken startade alltså för drygt 30 år sen. Hasse och en musikervän från folkmusikgruppen Norrlåtar fick i uppdrag av studieförbunden ABF och Vuxenskolan att under två månader spela in folkmusik i länet. - Vi åkte runt i en gammal folka och levde på lättöl och falukorv. Vi hade med våra egna instrument och spelade i byastugor och på ålderdomshem. Vi träffade mycket folk och fick tips på andra vi borde åka hem till. - Sedan följde ofta samma mönster, först reda ut ”Vems pojke är du, då?”, sedan kaffe, och efter det kunde man börja prata om inspelning. Musiken inte erkänd För Hasses del började intresset för att åka runt i bygderna egentligen med att han ville skaffa sig en egen repertoar av låtar från Tornedalen. Ungefär vid samma tid bildades folkmusikgruppen Norrlåtar där Hasse spelade och sjöng. - Jag hade ofta fått höra att det inte finns någon folkmusik i Tornedalen. Det finns inga enkla svar på varför folk häruppe så ofta förnekat sin musik. Men laestadianismens starka ställning; det var syndigt att musicera, var en anledning. Ett annat skäl var att man sjöng på tornedalsfinska. - Det språket har ju inte varit erkänt i Sverige förrän de senaste 20 åren. Det är en stor del av ett svenskt kulturarv som helt har negligerats. Många års inspelningar De första två månadernas dokumentation 1974 räckte förstås inte långt. Hasse fortsatte själv med inspelningarna då och då genom åren. Han spelade in så mycket musik som var på väg att försvinna att det ”bara måste” bli en bok av det hela. - Min tornedalsfinska har blivit mycket bättre under de här åren. Som barn uppmuntrades man inte att prata finska, det var inte fint. Då kunde jag mest någon slags ”rastfinska”, det man behövde för att klara sig bland de tuffa killarna på skolgården. Men genom musiken har jag lärt mig. Kulturarv och hembygdsbok Och till hösten kommer Nurmen lintu som talbok. Inläsningsförslaget lämnades av länsbiblioteket i Norrbotten. Hasse gör inläsningen i Luleå, TPB producerar och omvandlar inläsningen till DAISY-format. Den här typen av talbok får länsbiblioteken annars producera själva. Undantaget beror på bokens kulturvärde, och att den inte enbart är hembygdslitteratur. - Det känns viktigt; att det både är ett svenskt kulturarv och en hembygdsbok, säger Hasse. Han stänger av sin dator och vi sätter oss i bilen för att åka ut till Gammelstads kyrkstad någon mil utanför Luleå för att ta bilder. Hasse har tidigare uttryckt en viss skepsis inför att exotifieras med dragspel i museimiljö. Men nu tar han uppdraget med jämnmod och spelar för oss bland timmerhus, gamla dansbanor och norrbottniska björkar. Det är smådisigt och regn i luften, fotografen arbetar. Och jag sitter där i den tidiga junikvällen, lyssnar och känner mig glad över att den här talboken blir gjord. Nurmen lintu/Ängens fågel – visor i Norrbottens finnbygder 1677-1984 Samlade och nedtecknade av Hasse Alatalo. Arena förlag, 2004, 317 sidor. Boken innehåller 152 visor på meänkieli, översatta till svenska. Där finns också historik och presentationer av de personer som sjungit visorna. Boken är rikt illustrerad med bilder från förr och nu. Bilderna från dagens Tornedalen är tagna av fotograf Anders Alm. Meänkieli Meänkieli eller tornedalsfinska är den finska som talas i svenska Tornedalen. I Sverige är meänkieli ett nationellt erkänt minoritetsspråk sedan 2000. Lyssna på ett utdrag ur talboken på skivan som följer med tidningen. Med ett lass böcker till Indien Text och foto: Catarina Hummelstrand Är du högskolestudent och läser dina talböcker och e-textböcker på engelska? Då har boken förmodligen varit med om en jorden-runt-resa innan den når dig. Vi besökte IT-företaget Suntec Web Services i New Delhi som samarbetar med TPB. När vi hoppar ur taxin utanför IT-företaget Suntecs kontor i stadsdelen Pitampura i nordvästra Delhi är värmen tryckande. Termometern visar plus 44 grader i skuggan. Med fara för livet korsar vi gatan där rikshas, mopeder och bilar samsas i ett organiserat kaos, och tar oss fram till ett nybyggt kontorskomplex. När vi stiger in i de behagligt luftkonditionerade lokalerna är kontrasten total. Här råder ordning och reda och luften är sval. Min kollega Richard Stones som är handläggare på TPB och jag är här för att träffa det företag som ska digitalisera 200 böcker åt oss i år. Det är första gången vi möter våra indiska samarbetspartners trots att vi redan samarbetat i ett halvår. TPB:s största producent Skannrar, bildskärmar och tangentbord står tätt på rad i ett kontorslandskap avdelat av låga väggar. Suntec digitaliserar kurslitteratur på engelska till svenska studenter. Det indiska företaget är i dagsläget TPB:s största producent. Suntec bildades för sex år sedan, och i dag är de 150 män och kvinnor som arbetar i skift för att serva kunder från hela världen. De flesta vi träffar på kontoret är unga, välutbildade män mellan 20–30 år, som pratar bra engelska och som varit anställda i ett par år. USA-Sverige-Indien-Sverige Talbokens resa börjar när beställningen av kurslitteratur tas emot på TPB i Enskede. Den tryckta boken beställs in från en nätbokhandel som ofta skeppar böcker från USA. När boken kommit till TPB så skickas den – efter en bedöming om texten passar som talsyntesinläsning – vidare till New Delhi. Skeppningen av ett bokpaket tar inte mer än 4-5 dagar från dörr till dörr. Suntec digitaliserar texten och märker upp den enligt en speciell mall så att bokens alla delar såsom rubriker, fotnoter och bilder blir sökbara. När detta arbete är klart levererar de den färdiga filen – som kallas för en dtbook-fil – över Internet till TPB. Vi kan sedan snabbt och automatiskt generera en DAISY-titel och spara den i TPB:s digitala bibliotek, varifrån den kan spridas ut till låntagare i landet. Bra priser och service Så hur hamnade vi här, och varför skickas böckerna runt halva världen? Man skulle kunna tro att det bara är en prisfråga men faktum är att många indiska företag är världsledande på just konvertering av tryckta böcker till elektroniskt format. Just nu pågår digitaliseringen av hundratusentals titlar från framstående universitetsbibliotek och samlingar, och det är denna expertis som våra svenska läsare kan ta del av, och det är Internets förtjänst att denna industri har kunnat byggas upp. - Det är via webben vi får nya kunder och det är mycket viktigt att vi blir synliga via sökmotorer på nätet, säger Sundipika Wahal, arbetsledare på Suntec. Gott samarbete Hittills har Suntec digitaliserat 70 titlar och efter viss intrimning så har det globala arbetsflödet nu blivit vardag. - Trots avståndet och tidsskillnaden fungerar samarbetet jättebra, säger Richard Stones. Vi kommunicerar mest via e-post och använder oss av en webbtjänst där både vi och Suntec kan fylla i ett kalkylark för att hålla reda på alla böcker och leveranser. Eftersom antalet studenter som behöver talböcker ökar, ökar också efterfrågan på TPB:s tjänster. - Då är det viktigt att vi har duktiga samarbetspartners, säger Richard. Boktips! Moderna Indien av Per J Andersson finns som punktskriftsbok och talbok. Sven Erik fixar skivan själv Text och foto: Maria Kimberg - Att läsa en bok är som att leva ett andra liv, säger Sven Erik Persson på Seskarö. För Sven Erik har talböckerna blivit allt viktigare när synen och hälsan försämrats. Han läser mycket och har många praktiska lösningar kring läsning och teknik. Seskarö ligger 12 mil norr om Luleå och ett par mil söder om Haparanda. För att komma dit åker man sista biten över en hög bro med fantastisk utsikt. På ön bor 800 personer, på sommaren nästan tredubblas befolkningen. När jag knackar på dörren till Sven Eriks lilla vita radhuslägenhet öppnas fönstret bredvid och en röst ropar: - Är det stockholmskan som kommer? Sven Erik och jag har tidigare bara talats vid på telefon, han ringer då och då till TPB för att komma med synpunkter och frågor, mest kontakt har han haft med en kollega. Han har bestämda åsikter och många historier att berätta. Lyssnat i 50 år Sven Erik öppnar dörren, han är 67 år, sitter i rullstol och kan bara ta sig ut med hjälp av sin assistent och den eldrivna rullstol som står utanför. Han är synskadad sedan födseln och gick på Tomteboda blindskola i Stockholm 1947-57. Helt blind blev han efter näthinneavlossning och operation 1994. - Jag har lyssnat på talböcker sedan 1958, berättar Sven Erik. Då köpte jag min första rullbandspelare, en Tandberg som faktiskt fungerar fortfarande. Sven Erik har alltid varit en storläsare. Det märks snabbt när man ser sig om i den lilla lägenheten. Här finns sex bokhyllor med tryckta böcker och flera hyllmeter med punktskrift och talböcker. Innan Sven Eriks syn blev sämre läste han tryckt text med olika läshjälpmedel. Egna inspelningar Vi slår oss ned vid köksbordet och Sven Erik sätter sin DAISY-spelare Plextalk PTR 1 på inspelning för att senare kunna lyssna på det vi pratar om. Han spelar ofta in det han gör, promenader med rullstolen ner till hamnen och olika fåglar kring huset. Han har själv köpt DAISY-spelaren som fungerar för både inspelning och uppspelning. - Det tog för lång tid att vänta på att få spelaren som hjälpmedel. Man blir ofta lite styvmoderligt behandlad som synskadad. Min elektriska rullstol fick jag vänta på i många år. Det är inte alltid så bra att vara gåpåig och krävande, det kan straffa sig ibland, säger Sven Erik. - Jag är glad att jag skaffade spelaren själv, den har jag haft mycket nytta av. Vintrarna häruppe är långa och det är svårt att ta sig ut, då lyssnar jag både på mina egna inspelningar och på talböcker. Många intressen Sven Erik har en ganska brokig bakgrund. Han är född i den lilla byn Kattilasaari tre mil norr om Seskarö. Där växte han upp med tio syskon, tre av bröderna var synskadade. Efter åren på Tomteboda har Sven Erik arbetat inom flera olika områden, under några år drev han en bilverkstad tillsammans med sina brorssöner. Mycket av det mekaniska arbetet kunde skötas med hjälp av känseln. Ett tag arbetade han på dagis i Skellefteå. Helst hade han velat utbilda sig till småskollärare eller barnskötare. Han tycker mycket om barn, musik och matlagning. - Men mina största intressen numera är nog musik och naturen, säger Sven Erik. Naturutflykter När han är ute med rullstolen spelar han ofta in olika fågelläten. Runt huset har han låtit sätta upp fågelholkar och ett stort specialsnickrat fågelbord. Han har medverkat i ”Naturmorgon” i P1 och berättat om fågellivet omkring honom. Och om hur han en kall vinter värmde russin för att försöka rädda några förfrusna småfåglar. När Sven Erik är ute på sina exkursioner stoppar han ned DAISY-spelaren i ett specialsytt fodral av kamouflagefärgat fleecetyg. En vanlig väska raspar för mycket mot spelaren och förstör inspelningen. Fleeceväskan har hans syster sytt, och den fungerar utmärkt för inspelning under rullstolsfärder. Brevbäraren med DAISY Vid halvtretiden ringer det på dörren, det är posten som kommer med en DAISY- skiva på nyinlästa talböcker, en så kallad nyförvärvslista. Länsbiblioteket i Luleå har kopierat TPB-listan och skickat ut. Sven Erik blir glad, nyförvärvslistan ser han fram emot. Han går alltid noga igenom listan och letar särskilt efter nya natur- och reseskildringar. Han lyssnar igenom hela listan och sätter bokmärken vid de böcker han vill låna. Sedan tar han fram kassettbandspelaren och spelar in titlarna som läses upp vid de sparade bokmärkena. Kassettbandet skickar han med posten till biblioteket i Övertorneå som laddar ned eller lånar in talböckerna åt honom. På varje lista brukar det finnas mellan 15 och 50 böcker som intresserar Sven Erik. När han läst färdigt en talbok som han tyckt speciellt bra om sparar han den på minneskortet i sin spelare och bränner sedan ett eget exemplar. - Det har verkligen hänt mycket sedan jag köpte min första rullbandspelare för femtio år sedan, nu väntar jag på att få min dator anpassad också, säger Sven Erik. Årets DAISY-bibliotek koras För tredje året i rad utser TPB ett bibliotek som arbetar på ett föredömligt sätt med DAISY. I år är det åtta bibliotek som slåss om utmärkelsen. Vinnaren avslöjas på Bok & Biblioteksmässan den 27 september. De nominerade är: Lärum/bibliotek vid Lärarhögskolan i Stockholm Norrköpings stadsbibliotek Ronneby stadsbibliotek Svenljunga kommunbibliotek Träkvistaskolans skolbibliotek (Ekerö) Västerås stadsbibliotek Växjö universitetsbibliotek Örebro länsbibliotek Bibliotek som har fått utmärkelsen Årets DAISY-bibliotek 2006: Sölvesborgs bibliotek 2005: Göteborgs stadsbibliotek I nästa nummer av Bibliotek för alla kommer en intervju med vinnaren. TPB spanar in i framtiden Text: Cecilia Mattsson 2015 är TPB ett rådgivande kunskapscenter inom tillgängliga medier. I varje fall om man får tro på vad TPB ser i sin kristallkula. I juni presenterades en trendrapport på 65 sidor om TPB:s framtid. Rapporten är resultatet av två dagars breddseminarier under våren där sammanlagt 45 personer deltog. Representanterna kom från TPB, olika regionbibliotek, Post- och telestyrelsen, Specialpedagogiska institutet och Synskadades Riksförbund. Ökat samarbete - Arbetet har varit otroligt aktivt och kreativt. En arbetsgrupp har identifierat trender, formulerat visioner och upprättat handlingsplaner, säger Kjell Hansson, tidigare vikarierande bibliotekschef. För att TPB ska bli ett rådgivande kunskapscenter måste samarbetet med förlag och myndigheter öka. Det är också väsentligt att ta reda på vad brukarna vill ha. Arbetsgruppen verkar enig om att digital distribution, lagring och produktion är oerhört viktigt. Betydelsefulla trender Några av de trender som enligt gruppen styr TPB:s framtid är: ökade krav på myndigheter att vara tillgängliga, ökade krav på digitala tjänster, ökning av kommersiella ljudböcker och användning av talsyntes. Även förändringen av folkbibliotekens roll som förmedlare av anpassad litteratur påverkar arbetet. Framtidsspaningen gjordes på uppdrag av regeringen och i samarbete med analysföretaget Kairos Future. TPB:s vision 2015 är TPB ett rådgivande kunskapscenter inom tillgängliga medier: på brukarnas villkor i samarbete med medieproducenterna genom digital produktion, lagring och distribution NOTISER Alla Astrids barn I november 2007 är det 100 år sedan Astrid Lindgren föddes på Näs i Vimmerby. TPB firar med att ge ut boken Alla mina barn i punktskrift. Den innehåller 14 valda avsnitt ur Astrid Lindgrens mest älskade berättelser. Det är ett urval texter från bland annat böckerna om Pippi, Emil, Karlsson på taket och bröderna Lejonhjärta. När man ser dessa texter sammanställda i en bok framträder författarens kärlek till barn mycket tydligt, oavsett om de är fattiga, rika, älskade eller ensamma. Punktskriftsboken är extra fin eftersom flera av Astrids populäraste figurer finns med i boken som färgade svällpappersbilder, det vill säga bilder som kan läsas med fingrarna. TPB har också gjort ett taktilt vykort med en Pippi Långstrump-bild från boken. Alla mina barn finns också tillgänglig som talbok. Hur används en taktil bilderbok? Det förklaras i TPB:s nya folder Taktila bilderböcker – att läsa med fingrarna. Den kortfattade texten kompletteras med instruktiva foton. Foldern riktar sig till förmedlare och anhöriga. En taktil bilderbok är gjord för att läsas med fingrarna och bokens bilder består av upphöjda former. Ordet taktil används i det här sammanhanget för att beskriva hur information kan överföras genom beröring. Taktila bilderböcker görs för barn med olika typer av funktionshinder. Foldern kan beställas kostnadsfritt från TPB:s webbplats. Taktil bilderbok för de yngsta Badutflykten är en mycket enkel taktil bilderbok för de yngsta barnen med grav synskada. Den taktila strukturen spelar en central roll. Berättelsen är enkel: Kim, som är blind, åker med sin pappa till badstranden. Efter ett härligt dopp i böljan blå står de åter på torra land. Men vart har deras handduk tagit vägen? Kim blir den som löser mysteriet. TPB och Resurscenter syn inom Specialpedagogiska institutet har tillsammans gjort boken. Den kom till efter att Katarina Östlund Hägglund på SIT efterlyst en bok med mycket enkla taktila bilder. Boken är den enklaste taktila bilderboken i TPB:s samlingar. TPB efterlyser examensarbeten TPB välkomnar studenter att skriva examensarbeten eller uppsatser inom vårt område. För TPB bidrar dessa arbeten till att utveckla verksamheten samtidigt som vi får möjlighet att komma närmare studenter och aktuell forskning. Kontakta Bitte Kronkvist för mer information, bitte.kronkvist@tpb.se TPB:s kalendarium September 27-30 september: TPB medverkar på Bok & Biblioteksmässan i Göteborg. Vi är i monter E01:18. Vinnaren av utmärkelsen Årets DAISY-bibliotek firas på scenen intill montern den 27 september kl 16.20. 27 september: TPB håller öppet kl 12.00-16.30 för dem som vill låna punktskriftsböcker. Adress: Sandsborgsvägen 52, Enskede. 28 september: TPB deltar med föreläsning om taktila bilderböcker på konferensen Art Beyond Sight i New York. Oktober 4-5 oktober: Det internationella DAISY-konsortiet anordnar en teknisk konferens i London. 8-9 oktober: Det internationella DAISY-konsortiet har styrelsemöte och extraordinarie medlemsmöte i London. Ny ordförande ska väljas. 10-12 oktober: TPB deltar på Hjälpmedelsinstitutets ID-dagar i Nacka Strand med föreläsning om Folke, den nya svenska talsyntesen. Föreläsningen är den 10 oktober. 12 oktober: Studiedag på TPB för barn- och skolbibliotekarier med basfakta om talböcker. 23 oktober: ”Kärnhusgruppen” som drivs av bland annat TPB inviger en utställning om taktila bilderböcker med mera på Svenska barnboksinstitutet. Utställningen pågår till och med 15 november. 24-25 oktober: TPB:s årliga konferens om läshinder på högskolan. Konferensen äger rum på högskolan i Gävle. 25 oktober: TPB håller öppet kl 12.00-16.30 för dem som vill låna punktskriftsböcker. 29-31 oktober: TPB deltar på Skolforum med utställning och föreläsning. Plats: Stockholmsmässan i Älvsjö. November 17 november: TPB och SRF anordnar Punktskriftslördag kl 10.00-15.00 i Enskede. Lyssna bland annat på författaren Elsie Johansson. 29 november: TPB håller öppet kl 12.00-16.30 för dem som vill låna punktskriftsböcker. 29-30 november: Det svenska DAISY-konsortiet har en konferens på TPB den 29 november och årsmöte dagen efter. Se även kalendariet på TPB:s webbplats www.tpb.se