Bibliotek för alla ges ut av Talboks- och punktskriftsbiblioteket December 2006 • Nr 3 Utgivning: 3 - 4 ggr/år Nästa nummer beräknas komma i mars 2007 Ansvarig utgivare: Kjell Hansson Redaktör: Maria Kimberg, vik redaktör Layout: Annika Sundin Redaktion: Hilda Androls Lena Boqvist Beatrice Christensen Sköld Bitte Kronkvist Lena Ljungquist Cecilia Mattsson Gita Nabavi Jenny Nilsson Karl Tännérus Adress: Talboks- och punktskriftsbiblioteket 122 88 Enskede Besöksadress: Sandsborgsvägen 52 Prenumeration (gratis) Telefon: 08-39 93 50 (vx) Telefax: 08-659 94 67 E-post: info@tpb.se Internet: www.tpb.se Bibliotek för alla finns även på cd-romskiva (DAISY-format). ISSN 1400-6332 Omslagsfoto: Tina Stafrén Citera oss gärna, men glöm inte att ange källa Ledare Tankar från en interimistisk bibliotekschef. Mera rättvist i skolan Kim och Jennie i Sölvesborg provar strömmande läsning Allt genast med strömmande läsning Inga fysiska skivor eller nedladdade filer behövs. Skövde testar mp3 Mp3-spelare som alternativ till DAISY-spelare. Notiser Nytt ljudarkiv för anpassade medier Statens offentliga utredningar som DAISY Enkelt och lätt att ta med talboken Skövdes testpanel positiv till mp3-spelare. Bokbuss lastad med talböcker Glesbygdsskolor i Jämtland nås med talböcker och information. E-textböcker åt alla E-textböcker till fler än bara högskolestudenter. Nätverkande DAISY-pristagare Årets DAISY-bibliotek 2006 blev Sölvesborg. DAISY på schemat för 80-åringar Synskadade lär sig läsa på nytt sätt vid Hagabergs folkhögskola. Talböcker över tre länsgränser Maria Lundqvist vid Länsbibliotek Sydost om nya arbetssätt. Notiser Världens minsta DAISY-spelare Inläst information i Lund Taktil Rödluvan Tolv postburar blir tre Sparar porto för miljoner. Ledare Tankar från en interimistisk bibliotekschef DAISY – väldigt tillgängligt ? mp3 ? inte bara mp3 ? under ständig utveckling I dag finns det drygt 37 000 DAISY-titlar i TPB:s digitala bibliotek. De närmaste två åren kommer antalet att öka med minst 20 000 titlar genom nyproduktion och överföring av analoga titlar. En stor litterär tillgång och väldigt tillgänglig för er på biblioteken. Den största delen av innehållet i en DAISY-bok består av mp3-filer – ljudet i böckerna. Mp3 är två bokstäver och en siffra på allas läppar nu för tiden. Det handlar om spelare i ett otal varianter, böcker och musik med komprimerat ljud. Att komprimera ljudet är en förutsättning för att kunna distribuera talböcker via Internet, antingen genom nedladdning eller strömmande läsning. Genom att TPB komprimerar ljudet i mp3-formatet så skapas också möjligheter att använda såväl kommersiella mp3-spelare som olika typer av DAISY-spelare vid talboksläsning. Läs mer i tidningen om Skövde stadsbiblioteks spännande projekt. Mitt i mp3-bruset är det viktigt att komma ihåg att DAISY kom till för att göra det omöjliga möjligt, nämligen att utveckla ett sätt att läsa avancerad litteratur med hjälp av strukturerat ljud. En struktur är nödvändig för att man ska kunna navigera mellan fraser (meningar) och bokens olika nivåer (kapitel, rubriker) samt söka sidor. En mp3-spelare klarar inte detta utan lämpar sig bäst för läsning av vanlig skönlitteratur. För att utnyttja DAISY fullt ut krävs en DAISY-spelare. Bland alla tusentals titlar som produceras och överförs på TPB finns det titlar som i en analog version var tämligen omöjliga att ta till sig men som nu i högsta grad är tillgängliga. Det gäller till exempel fackböcker och kursböcker. DAISY är en standard som ständigt utvecklas. Målet är tillgängliga (multi-)media för alla. Ljud, bilder, text, enskilt eller synkroniserat. Ytterligare ett steg mot målet är att TPB från 2007 kommer att börja producera och låna ut talböcker med fulltext. I de talböckerna visas all text och bild på datorskärmen. Använd hela det tillgängliga DAISY-utbudet. Lär av information och andras projekt vilka möjligheter som finns för talboksläsning i olika typer av spelare; mp3, DAISY eller läsprogram för datorn. Upplys låntagarna om mångfalden i litteraturen och bland spelarna. Var med och bredda ”Talbokens nya vägar”. Kjell Hansson Vikarierande bibliotekschef Mera rättvist i skolan I Sölvesborg har försöket med strömmande läsning redan efter ett par veckor blivit något av en succé. ”Det bästa som hänt i talboksvärlden” och ”Äntligen rättvisa i skolan” är några omdömen. Nu köar fler för att testa strömmande läsning. Kim Mortensen är 24 år och kör taxi. Jennie Yngveson går första året på Hotell- och restaurangutbildningen på gymnasiet. Båda har dyslexi och båda har under skolåren fått kämpa hårt för att ta sig igenom tryckta böcker. När vi träffas på biblioteket i Sölvesborg en torsdagskväll i oktober berättar de om svårigheterna i skolan. När tiden inte räckte till för att skaffa en talbok eller när behovet av att läsa en talbok blivit ifrågasatt. – Det hade betytt jättemycket för mig om jag kunnat få fram talböcker själv vid datorn när jag gick i skolan. – Jag är intresserad av att läsa och ville egentligen fortsätta plugga. Men det blev för svårt att hänga med och betygen räckte inte till, säger Kim. Rättvist i skolan Kim och Jennie är två av de omkring 100 personer i hela landet som under hösten testar att läsa talböcker strömmande till datorn. I Sölvesborg var det väldigt lätt att hitta talbokslåntagare som ville vara med, ryktet om försöket spred sig från mun till mun mellan låntagarna. Licenserna till läsprogrammet tog slut nästan redan innan man börjat informera. – Det här är det bästa som hänt i talboksvärlden, säger Caroline Ahrgren, talboksansvarig på biblioteket. Nu väntar vi på fler licenser så att specialpedagoger och lärare kan testa i skolan. Caroline är övertygad om att det är just i skolan som man kommer att ha störst nytta av strömmande läsning: – I skolsammanhang är strömmande läsning som att gå från inget till allt. Tänk när alla med lässvårigheter direkt får tillgång till precis samma böcker som sina klasskamrater. Det blir så oerhört mycket mera rättvist! Flest med dyslexi Främst är det än så länge enskilda talbokslåntagare som lyssnat på strömmande talböcker i Sölvesborg. De flesta som deltar i testet är yngre personer med dyslexi. Läsprogrammet finns även installerat på huvudbiblioteket som också är lärcentrum, på två filialer som är kombinerade skol- och folkbibliotek och på ett resurscentrum för barn med särskilda behov. – De lärare som hunnit titta på läsprogrammet har varit väldigt positiva. Vi kan lätt få ut det här i hela kommunen, säger Caroline. Hemma och i skolan Jennie Yngveson berättar att hon än så länge mest läst böcker på fritiden eftersom hon har läsprogrammet inlagt på datorn hemma. Men hon ska börja använda det i skolan också. – Jag har läst böckerna om Adam och Eva, och Mannen utan öde som uppgift i skolan. Nu ska jag läsa en bok på engelska, Rebecca, också som skolarbete. Jennie tycker att det fungerar bra att sitta vid datorn och läsa talböcker. Hon lyssnar med hörlurar så att hon inte stör någon eller blir störd av andra. – De senaste åren har jag läst många talböcker, säger Jennie. Men innan dess har jag knappt läst någonting alls, det har varit för svårt och jobbigt. Saknar lästips Kim Mortensen har läst talböcker sedan tidiga tonåren. Hans mamma jobbar på bibliotek så för honom var det naturligt att börja med talböcker. Kim gillar att läsa fantasy, favoriten är Sagan om ringen. Det senaste året har han lyssnat på alla delarna i serien Sagan om drakens återkomst och trilogin Magins skepp i vanlig DAISY-spelare. – Så just nu är jag lite lästrött, men jag har testat att läsa strömmande och det är helt perfekt. – Fast jag saknar bilder på bokomslagen i det digitala biblioteket. Som på ett vanligt bibliotek, där man kan gå runt och tittar på omslagen innan man väljer. – Det vore också bra att koppla någon slags diskussionsforum till det digitala biblioteket. Där kunde vi som läser tipsa varandra om böcker, föreslår Kim. Text och foto: Maria Kimberg Bildtext: Jennie Yngveson och Kim Mortensen vid datorn, i bakgrunden Caroline Ahrgren. Allt genast med strömmande läsning Strömmande läsning innebär att man läser talböcker vid datorn direkt uppkopplad mot TPB:s digitala bibliotek på Internet. Fördelarna är att man alltid har direkt tillgång till talböcker, i dag drygt 37 000 titlar, och att det är lätt att använda tekniken. Inga fysiska skivor eller nedladdade filer behövs. Det är enkelt att navigera i talboken och läsprogrammet lägger ett bokmärke där man slutar läsa. Hastigheten på uppläsningen kan varieras. Talboken lämnar aldrig TPB:s digitala bibliotek. Det innebär att man undviker de svårlösta upphovsrättsproblem som kommer om låntagare själv ska ladda ned talböcker. En nackdel är att läsningen kräver dator och Internetuppkoppling. TPB har fått i uppdrag av regeringen att genomföra försök med strömmande läsning och utvärdera resultatet, samarbetspartner är Post- och telestyrelsen. Under hösten 2006 testar cirka 100 talbokslåntagare i hela landet att läsa strömmande. I försöket deltar användare från högskole-, läns- och kommunbibliotek. Programvaran som används heter Net Plextalk och är japansk. I slutet av året ska försöket utvärderas. Resultatet av utvärderingen ligger till grund för hur satsningen på strömmande läsning ska utvecklas vidare. I projektet ingår också att testa strömmande läsning av Stockholms taltidning På tal om Stockholm. Skövde testar mp3 Skövde stadsbibliotek har fått 360 000 kronor från Statens kulturråd för projektet Mp3-boken kommer. Syftet är att hitta enkla och billiga spelare som fungerar när man lyssnar på en bok från början till slut. Projektet startade i början av september och pågår i sex månader. De 15 testpersonerna har olika typer av läshinder: dyslexi, fysiska eller psykiska hinder eller synskada i olika grad. Två av deltagarna är helt blinda. Åldrarna varierar mellan 16 och 86 år. – Vi är intresserade av att hitta bra alternativ till vanliga DAISY-spelare och få bort kassetterna, berättar Christina Westerlund, bibliotekschef i Skövde. – Alla talbokslåntagare får ju inte DAISY-spelare som hjälpmedel och att köpa en egen spelare är dyrt. Därför vill vi testa enklare spelare på låntagare med olika typer av läshinder. Vi ska också tillsammans med en leverantör vara med och utveckla en helt röststyrd spelare. Där samarbetar vi med företaget Voxit i Skellefteå, de har redan ett mjukvaruprogram som kan anpassas för talböcker i mp3-spelare. I projektet ingår också att utveckla en smidig och kostnadseffektiv distributionsmetod. Alla deltagare ska testa tre spelare och varje spelare testas i två månader. Mellan testen träffas deltagarna och utvärderar. De märken som testas är Sony, Samsung och Milestone. Under projekttiden lånar biblioteket ut spelarna färdigladdade med talböcker. Det innebär en hel del arbete för Skövdes bibliotekstekniker som överför DAISY-skivornas mp3-filer till spelarna. Låntagarna kommer in på biblioteket när de vill ha nya böcker inlagda. Spelarnas minnesstorlek är från 2 till 6 GB. Även det minsta minnet har plats för sju - åtta böcker. Spelarna lånas ut med hörlurar och små högtalare. Projektet drivs i samarbete med Regionbibliotek Västra Götaland. Text och foto: Maria Kimberg Mp3-spelare fungerar bra när man inte behöver navigera mellan olika nivåer i talboken. Att lyssna rakt igenom en bok går till exempel utmärkt i en mp3-spelare. Vill man kunna förflytta sig runt i textens olika nivåer, spara fler bokmärken och ändra hastigheten krävs en DAISY- spelare. Ett nytt, stort ljudarkiv för anpassade medier är under planering, ett så kallat nationellt digitalt distributionssystem. Förutom TPB:s talböcker kan även talböcker från andra producenter, inlästa kultur-tidskrifter, taltidningar och lektörsinläsningar från högskolor ingå. Regeringen har gett TPB i uppdrag att undersöka möjligheterna att bygga ett system med TPB:s digitala bibliotek som grund. Projektet drivs i samarbete med Post- och telestyrelsen, PTS, och pågår till och med 2007. Statens offentliga utredningar (SOU) kan snart finnas i DAISY-format. Via regeringens webbplats ska man kunna ladda ned och lyssna på utredningarna med hjälp av syntetiskt tal. För att detta ska fungera kommer TPB att utveckla ett system som automatiskt omvandlar en SOU till DAISY med hjälp av en webbaserad tjänst. Regeringskansliet kan sedan snabbt och till en låg kostnad göra utredningarna tillgängliga även för dem med läshinder. Projektet finansieras av Post- och telestyrelsen, PTS, och pågår till och med slutet av 2007. Testpanelen positiv: Enkelt och lätt att ta med talboken Det är smidigt och enkelt att lyssna på talböcker i mp3-spelare. Det tycker de flesta deltagarna i projektet Mp3-boken kommer i Skövde. Gunborg, 86 år, har redan lyssnat på elva talböcker i sin spelare. När vi besöker Skövde stadsbibliotek har projektet pågått i en dryg månad. Gunborg Magnusson sitter vid kaffebordet tillsammans med Birgit Norgren, Peter Larsson och personal från biblioteket. Gunborg och Birgit är pensionärer med synskada. Peter som har rörelsehinder sitter i rullstol och har svårt att hålla i en bok. De har alla tre läst talböcker i många år, i kassettbandspelare eller i cd-spelare med mp3- funktion. Så här långt i projektet är de väldigt nöjda med mp3-spelarna. – Jag är helnöjd, jag vet inte om jag kommer att acceptera någon annan spelare igen, säger Gunborg. – Fast i början var det lite krångligt. Det fungerade inte och då kände jag mig ganska dum, men det visade sig vara något tekniskt fel. Det var bra att jag inte gav upp då, konstaterar Gunborg. Bra att ta med Gemensamt för de här test-arna är att de uppskattar att spelarna är små, lätta att ta med sig och lätta att använda. Ingen av dem tycker om att vara låst vid att läsa på ett enda ställe. Peter läser till exempel aldrig talböcker i datorn. – Jag har ingen DAISY-spelare så jag har mest lånat kassetter och det har varit ganska besvärligt. För många år sedan läste jag till och med en högskolekurs i statistik på kassetter, och det var verkligen inte lätt. Den spelare som Peter och de andra två testar just nu är en Milestone 311. Det är en mp3- spelare, men den senaste versionen av Milestone är en fullt utvecklad DAISY-spelare. Läs mer om den nya spelaren på sidan 15. – Jag har lyssnat mera på talböcker nu eftersom det har varit så lätt, både att använda spelaren och att ta med den, säger Peter. Vill gärna behålla Birgit Norgren lyssnar ofta på talböcker på kvällen innan hon ska sova. Hon ligger i sängen med lurar, och läser helst romaner. – Jag vill att böcker ska ge mig något, inte bara vara ”hon-han-slutkyssen”. Inger Alfvéns Mandelkärnan är till exempel en riktigt bra bok, den kan jag verkligen rekommendera. – Det har varit underbart med den här spelaren som jag har kunnat ha med mig överallt. Och eftersom jag är så beroende av böcker så har det känts tryggt att alltid ha två?tre stycken inlagda i spelaren samtidigt. Nästa månad ska Birgit, Gunborg och Peter utvärdera den första testperioden. Sedan ska de testa ytterligare två spelare. Helt klart är att de redan blivit så vana vid mp3-spelarna att de gärna skulle behålla dem även efter projektets slut. Text och foto: Maria Kimberg Bildtext: På biblioteket får Gunborg Magnusson och Birgit Norgren nya böcker överförda till mp3-spelarna när de läst klart. Bildtext: Peter Larsson är nöjd med den spelare han testat. Olof Jakobsson, bibliotekstekniker, visar honom ytterligare en modell. Bokbuss lastad med talböcker På vindlande småvägar genom det jämtländska landskapet kommer bokbussen lastad med talböcker. De mest avlägsna glesbygdsskolor nås med talböcker och information. Projektet Bok&DAISY har utbildat 350 anställda på skolor och bibliotek. Ibland spelar stora avstånd inte så avgörande roll. Inte om man använder sina resurser på rätt sätt. Under 3 år har Jämtlands läns bibliotek via bokbussar spridit kunskap om talböcker, spelare och läsprogram till glesbygdsskolorna i länet. Kommunerna Östersund, Krokom, Strömsund och Åre har samarbetat med bokbussar och personal. Pengar till projektet kommer från Kultur-rådet. Marina Nilsson, som är projektledare, har intensiva år bakom sig. Hon har farit runt till skolor och bibliotek i en stor del av länet och informerat lärare och bibliotekspersonal om talböcker. Sammanlagt har projektet nått ut till 45 skolor. Informerar alla – Det gäller att man når rätt personer på skolan. Jag kollar alltid på skolans webbplats vad specialpedagogen heter innan jag skickar ut information. Annars är risken stor att brevet blir liggande oläst hos rektorn. Men när hon sedan blir inbjuden till skolan ber hon att få informera all personal. Det är viktigt att kunskapen om talböcker finns i hela personalgruppen. Träning gav resultat Ove Schörling är lärare på Ängsmogården, en F-9 skola med runt 300 elever. Den ligger i ett område med mycket in- och utflyttning och en hel del sociala problem. Ove lyssnade på Marina när hon var ute och informerade om talböcker. Han blev entusiastisk och började använda talböcker för sina elever. En pojke i 6:an saknade helt läsförståelse och ingen av de metoder man prövat hade fungerat. Pojken fick försöka med talböcker som han läste både i datorn med läsprogram och i talboksspelare. Han hittade talböcker för lästräning som han tyckte om och blev plötsligt intresserad av böcker. Han mamma blev väldigt glad och stöttade sonen, tillsammans åkte de och lånade talböcker på kommunbiblioteket. Pojken går nu på högstadiet och har blivit bättre på att läsa själv, men han fortsätter också att läsa talböcker. Ove ser fram emot att talböckerna nästa år kommer att innehålla fulltext också. – Det kommer att fördjupa elevens förståelse för meningsbyggnaden, säger han. Uppföljning i skolan På Fjällängsskolan, en F-5 skola med 175 elever, är Birgitta Sjöstedt specialpedagog. Hon har gått grundligt till väga med den information hon fått av Marina. Skolan är välförsedd med egna DAISY-spelare som eleverna kan låna hem. Skolans läs- och skrivplan håller på att skrivas om och Birgitta vill att man där tar upp användningen av talböcker: för vilka, när och på vilket sätt de ska användas. Kristin Lundqvist som arbetar som resurslärare på skolan har skrivit en lättläst instruktion till spelarna som bara informerar om det viktigaste. – Många elever med läshandikapp har även föräldrar med lässvårigheter. All information måste vara lättläst och tydlig. Växelvis läsning Kristins mest positiva talboksminne är en elev som läste Skriet från vildmarken och som då upptäckte glädjen med böcker. Han hade tidigare inte kunnat läsa så mycket att handlingen blev klar för honom. Den eleven hade förutom dyslexi också en hörselnedsättning och för honom passade läsprogrammet för datorn bäst. Han tyckte inte att ljudet i skolans Telexspelare var tillräckligt bra. Men annars föredrar de flesta talboksspelare för att de är mer mobila. Både Birgitta och Kristin poängterar att läraren själv måste kunna spelare och läsprogram innan de kan lära ut. De anser också att växel-vis läsning av talbok och egen läsning är bäst för de flesta eleverna. Köpt fler talböcker Skolorna i projektet har fått talböcker via bokbussen eller sända till sig från kommunbiblioteket. Skolbibliotekscentralen, SBC, har betytt mycket för projektet i Östersund. Därifrån kan skolbiblioteken även låna Bok&DAISY. Projektet har köpt in fler talböcker och försökt tillmötesgå skolornas behov. Bland annat har det funnits efterfrågan på fler talböcker för lästräning på engelska. Men har det då lånats fler talböcker? -Vi avslutar projektet med utvärdering efter årsskiftet, då tas statistiken fram. Men själv tycker jag att man absolut kan se en ketchupeffekt. – Det är bra att jag kommer att jobba på Jämtlands läns bibliotek också i framtiden. Även om projektet är avslutat så finns ju alla kontakterna kvar, säger Marina Nilsson. Text: Jenny Nilsson Bildtext: Projektledare Marina Nilsson har nått många skolor och bibliotek med DAISY- information. Bildtext: I bokbussen tittar Marina Nilsson och Lukas i Bok&DAISY. E-textböcker åt alla Nu kan alla talbokslåntagare låna e-textböcker från TPB. E-textboken visar hela texten på datorskärmen. En ordbok på 1 500 sidor är enkel och snabb att använda som e-text. E-textböcker är böcker med digitalt lagrad text. Man läser böckerna i en dator med hjälp av TPB:s kostnadsfria läsprogram Textview. Den som har anpassningar till sin dator kan också få texten uppläst av talsyntes, förstorad eller som punktskrift. Stora textmängder och referensmaterial fungerar särskilt bra som e-textböcker eftersom det är lätt att snabbt hitta det man söker. Olika ordböcker, Bibeln, Psalmboken och Vår Kokbok är några av de böcker som varit mest efterfrågade. Fler sökvägar E-textboken är oftast uppbyggd precis som en tryckt bok med innehållsförteckning, löpande text och sakregister fördelade på separata flikar. Man kan söka avsnitt i e-textboken via innehållsförteckningen, fritextsöka eller söka via olika register. Det går också att lägga in bokmärken, skriva egna noteringar och kopiera delar av texten till ett annat program. Först till studenter E-textböcker har producerats av TPB sedan mitten av 90-talet men fram tills nu är det endast högskole-studenter som kunnat låna dem. Sammanlagt finns drygt 2 500 TPB-titlar, varje år görs cirka 150 nya e-textböcker. De flesta av de här titlarna har tagits fram efter önskemål från studenter. I TPB-katalogen finns också e-text från SIT, Specialpedagogiska Institutet. SIT gör läromedel för grundskola och gymnasium och knappt 200 av deras e-textböcker finns i TPB-katalogen. Alla titlar på SIT:s senaste försäljningslista kommer att bli tillgängliga via TPB, det rör sig om cirka 600 e-textböcker. Låna på biblioteket Från september i år kan alla som har ett läshandikapp låna e-textböcker. Man lånar via sitt lokala bibliotek eller universitetsbibliotek. Studentlåntagare kan låna e-textböcker direkt från TPB. Beställningen görs i TPB-katalogen. Böckerna går inte att ladda ned direkt till biblioteket. E-textboken kommer som cd-skiva med posten. Personer med läshandikapp kan även köpa e-textböcker, mera information finns på TPB:s webbplats. Text: Maria Kimberg www.tpb.se/verksamhet/e_text/ Vad är e-text? En e-textbok är samma sak som en e-bok, det vill säga en digitalt lagrad bok där texten visas på en datorskärm. Med hjälp av talsyntes kan texten läsas upp i datorn. E-textbok ska inte förväxlas med Talbok med fulltext. Det senare är en DAISY-talbok med tal, text och bild liggande på skivan. Sök e-text i TPB-katalogen Sök efter e-textböcker i TPB-katalogen genom att välja: Utökad sökning, Medieform: E-textböcker. Gör sökningen, det är inte nödvändigt att skriva in något sökord. SIT-titlarna hittar man också via Utökad sökning: Ämne: grund-skolan Medieform: e- textböcker. Gör samma sökning om du letar efter e-textböcker till gymnasiet, men välj då istället Ämne: gymnasieskolan. Bildtext: En ordbok på 1 500 sidor... ...blir som e-text en cd-skiva. Skivan skickas med post från TPB... ...e-textboken läses i dator med läsprogrammet Textview. Nätverkande DAISY-pristagare Samarbete, samarbete, samarbete. Och förmåga att leta upp engagerade nyckelpersoner utanför biblioteket. Så har Sölvesborg blivit Årets DAISY-bibliotek 2006. På biblioteket i Sölvesborg har personalen satt samarbete i system. Närmast ett måste i ett bibliotekssystem med kombinerat huvudbibliotek–lärcentrum, fem filialer och sammanlagt inte fler än tio anställda. Kommunen har 16 500 invånare och Caroline Ahrgren som är talboksansvarig har också hand om IT och studiefrågor. Utan ett väl utbyggt nätverk skulle bara en bråkdel av arbetet med DAISY hunnit genomföras. – Det viktigaste är att hitta personer på rätt positioner som verkligen vill jobba med utveckling, och det har vi haft turen att göra, säger Caroline Ahrgren. Raden av samarbetspartners är lång. Skolan har man förstås mycket kontakt med, filialerna är integrerade folk- och skolbibliotek. På övergripande nivå samarbetar man bland annat med skolförvaltningens ansvarige för datorprogram till skoldatorerna. På så sätt har läsprogrammet TPB Reader kommit ut till skolorna. Andra samarbetspartners är Syn- och hörselinstruktören, handikappföreningarna SRF och FMLS och kommunens läs- och skrivstuga. – All personal på huvudbiblioteket och filialerna vet också mycket om DAISY-böcker. Och det är viktigt att kunskaperna är spridda och finns nära låntagarna. Det är då man fångar upp önskemålen bäst, säger Caroline Ahrgren. Text och foto: Maria Kimberg Bildtext: Årets DAISY-bibliotek Sölvesborg är också kommunens Lärcentrum. Bildtext: Lampkronan i taket kommer från det nedlagda stadshotellet. Sölvesborgs bibliotek är en byggnad med tillräcklig takhöjd för den tre meter höga takbelysningen. Bildtext: Caroline Ahrgren, drivande kraft i DAISY-utvecklingen. DAISY på schemat för 80-åringar Synskadade elever på Hagabergs folkhögskola lär sig läsa på nytt sätt. Förstoringsglas och glasögon i all ära men nu är det DAISY som gäller. I korridoren på Hagabergs folkhögskola i Södertälje dinglar damkappor och på hatthyllan ligger kepsar på rad. Inne i skolsalen sitter tolv elever med namnskyltar framför sig. Mot en av bänkarna lutar en käpp och på ett av borden ligger ett förstoringsglas. Christian, Vera, Ingrid, Lea och de andra samtalar om böcker och om nya nobelpristagaren i litteratur. Intresset är stort och den gemensamma kunskapen enorm. Medelåldern på dessa kurser är 82 år. Den äldsta deltagaren har varit 99 år. ”Röra uppe i huvudet” Efter dagens inledande lektion är det dags för Lea Trepp, Saltsjöbaden, och Ingrid Brönnhagen, Sollentuna, att fördjupa sig i DAISY. ? Får jag göra bekantskap med en DAISY-skiva nu? Jag vet inte ens hur de ser ut, säger Lea på klingande finlandssvenska. Hon har med sig en egen DAISY-spelare till kursen. Spelaren har hon nyss fått från syncentralen. Läraren Gunnar Sandström, själv synskadad, visar hur man sätter i skivan och berättar ingående om struktur, nivåer, kapitel och fraser. Hans anförande möts av en viss tveksamhet från Ingrid: ? Jag måste skratta. Det blir en röra uppe i huvudet. Blir det det för dig också Lea? Lea medger att det verkar litet krång­ligt. Trots detta är de väldigt intresserade av att lära sig läsa DAISY- böcker. De lyssnar koncentrerat på läraren och trycker febrilt på spelarnas knappar. Sönderlästa kassetter Lea har faktiskt tjuvstartat och lyssnat på cd-böcker i talboksspelaren. ? Cd är INTE talböcker, poängterar Gunnar. Cd är en kommersiell produkt. Och det svåra med de böckerna är just informationsbristen. I DAISY-böcker kan du välja vad du vill läsa. ? Ja, jag har bara läst från början till slut. Och jag har varit irriterad på att inte kunna leta upp ett speciellt avsnitt. Nu vill jag lära mig behärska DAISY-spelaren helt och fullt, säger Lea. Hon fortsätter: ? Jag har använt talböcker på kassett i två - tre år. Men kassetterna på mitt bibliotek är så sönderlästa så man hör ju nästan ingenting. Jag lider av sömnbrist så jag är storläsare. I början var det svårt för mig att ta till mig nya böcker eftersom jag tyckte att inläsaren tog över. Men nu har jag vant mig. Tack och lov att sådant finns. Vad skulle man annars göra? Självförtroendet växer I snart 30 år har folkhögskolan lärt synskadade att läsa talböcker. Momentet ingår i en fem veckor lång rehabiliteringskurs. Tanken är att eleverna ska hitta nya sätt som gör vardagen lättare eller roligare. ? Det är otroligt vad mycket som händer på den här korta tiden. Man kan verkligen se hur vissa är ganska rädda när de kommer och väldigt modiga när de är klara här. Deras självförtroende växer, säger Ann-Margaret Wikner-Hellberg, ansvarig för kursen på Hagaberg. I Sverige finns det sex skolor som har den här typen av utbildning. Eleverna bokas via sina syncentraler. Och landstinget står för kostnaden för mat och husrum. Deltagarna själva betalar ingenting. Pröva sig fram Hur känns det att gå i skolan igen, Ingrid? ? Det är väldigt roligt! Jag tar med mig nya kunskaper om DAISY härifrån. Jag läste kassett innan, men de går ju bara sönder så jag vill sluta med dem. Jag håller på med data här också. Jag vill lära mig skriva bra på datorn: recept, födelsedagsdata och adresser. Lea sitter och knappar på DAISY-spelaren då hon plötsligt utbrister: ? Jag känner mig så klumpig. Kan jag förstöra något? ? Nä, svarar Gunnar. Möjligen om du slänger den i väggen. ? Det är ju bara att pröva sig fram, säger Ingrid. Jag tror man kan mycket bara man vågar prova. Text: Lena Boqvist Foto: Maria Kimberg www.hagaberg.fhsk.se Bildtext: En lektion i litteratur och talböcker. Läraren Gunnar Sandström, själv synskadad, guidar eleverna rätt. Bildtext: Överst till vänster: Christian och Vera i skolbänken. Till höger: Ingrid och Lea är intensivt koncentrerade under DAISY-träningen. Länsbiblioteken möter utvecklingen Talböcker över tre länsgränser ? Vi vill skynda på övergången till DAISY och följa med i den snabba utvecklingen inom talboksområdet. Det kräver nya arbetssätt och mer samarbete mellan länen, säger Maria Lundqvist, konsulent vid Länsbibliotek Sydost i Växjö. Teknikutvecklingen inom talboksområdet ställer nya krav på verksamheten vid både läns- och kommunbibliotek. Kassetterna är på väg bort, nedladdningarna från TPB:s digitala bibliotek ökar, och behovet av att skicka ut talböcker från länsbiblioteken minskar. Samtidigt blir det allt mer att hålla reda på inom talboksområdet. Teknik, hantering och upphovsrätt har förändrats mycket de senaste åren. ? Vi kände ett behov av att verkligen undersöka nuläget och föreslå förändringar och i januari var Talboksutredning Sydost färdig. Utredningen har resulterat i att vi på Länsbibliotek Sydost gallrat och slängt alla kassetter och flyttat över våra DAISY-talböcker till Kalmar. Avtal mellan tre län Talboksbibliotek Sydost (Blekinge och Kronobergs län) kommer att upphöra helt från 2007. Regionbibliotek Kalmar har redan tagit över all praktisk hantering av talböcker. Kalmar skickar alltså ut kompletterande talböcker till kommunbiblioteken i alla tre länen. ? Vår främsta anledning till att förändra organisation och hantering är att skynda på utvecklingen. Vi ville få bort kassetterna och få mer tid att arbeta med utveckling och utbildning, säger Maria Lundqvist. De tre länen har ett avtal om samverkan kring medier och konsultativa tjänster som gäller fram till 2008. Tanken är att kommunbiblioteken därefter ska klara större delen av sin talboksförsörjning själva. Talböcker på hyllan ? Biblioteken ute i länet har varit positiva till vårt förändrings-arbete. Jag hade väntat mig fler protester mot att vi gallrade kassetterna, men det har inte kommit många klagomål, säger Maria Lundqvist. ? Det är viktigt att vi verkligen anpassar vår verksamhet till ny teknik och ny upphovsrättslagstiftning. Framöver kommer det att finnas flera olika sätt att få tag på talböcker och att läsa dem. Nedladdning direkt till låntagaren och strömmande läsning av talböcker till hemdatorn kommer säkert att användas av många framöver. Men jag tror att de lokala biblioteken ska ha kvar en samling med färdigutrustade talböcker som det bara är att gå in och låna. ? Talbokslåntagare vill gå och botanisera i hyllorna, precis som de som läser vanliga böcker. Viktigt med vägledning Före omorganisationen arbetade Maria Lundqvist både som konsulent och som talboksbibliotekarie på länets talboksavdelning i Växjö. Nu kan hon lägga mer tid på utveckling och fortbildning, ofta i samarbete med kollegor i grannlänen. Studiedagar kring nedladdning och upphovsrätt ska följas upp och utvecklingen i länet bevakas: ? Det gäller att få chefer och politiker att förstå att biblioteket alltid kommer att ha en viktig roll i talbokssammanhang. Även om låntagarna laddar ned talböcker själva så kommer behovet av att få information och vägledning alltid att finnas. ? När den fysiska hanteringen minskar så kan vi också ägna mer tid åt att jobba ihop med andra förmedlargrupper och därmed nå ut till nya låntagare, säger Maria Lundqvist. Text och foto: Maria Kimberg www.lansbiblioteksydost.org Utredningen nås via Arbetsområden/ Social biblioteksverksamhet Bildtext: Maria Lundqvist, konsulent vid länsbibliotek Sydost. Världens minsta DAISY-spelare Nu har den kommit, den lilla DAISY-spelaren Milestone 311. Spelaren som är så liten att den ryms i en bröstficka. Spelaren är cirka 8 centimeter hög, 14 mm tjock och väger 49 gram. Trots det lilla formatet innehåller spelaren de flesta DAISY-funktionerna, till exempel att hoppa mellan nivåer, kapitel och sidor och spara bokmärken. Däremot går det inte att variera hastigheten på uppläsningen. Milestone 311 är också en mp3-spelare och ett fickminne där man kan spela in ljud. Det laddningsbara batteriet räcker i cirka 10 timmar. Hur många talböcker som får plats beror på hur stort minneskort man köper till spelaren. Ett minneskort på 2 GB rymmer 7-8 talböcker. Talböckerna förs över till spelaren via USB-kabel från datorn, snabbare överföring får man med hjälp av en extern minneskortsläsare. Spelaren har inbyggd högtalare och uttag för hörlurar. Milestone 311 är utvecklad av ett företag i Schweiz, Bones GmbH. I Sverige säljs spelaren av Iris Hadar. Priset är 4 460 kronor med moms. Taktil Rödluva Nu kommer Rödluvan som taktil bilderbok. I originalboken, från Eriksson & Lindgrens förlag, är det Pippis illustratör Ingrid Vang Nyman som står för bilderna och det märks även i den taktila versionen. Texten är bearbetad på ett sätt som gör den lättläst utan att innehållet skurits ned alltför hårt. TPB har tidigare gjort folksagorna Bockarna Bruse och Vanten tillgängliga som taktila bilderböcker. Rödluvan finns till utlåning och försäljning från TPB. Inläst information i Lund Att lokala bibliotek läser in sitt eget informationsmaterial är inte så vanligt. Men vid Lunds stadsbiblioteks uppsökande avdelning finns tryckt informationsmaterial också på cd. Lyssna och läs och Boken Kommer hem till dig! är två av de foldrar som Lunds stadsbibliotek läst in. ? Vi tycker att det är viktigt med anpassat informationsmaterial och har fått bra respons från låntagarna, säger Susanne Lindell, chef för uppsökande verksamheten. Talboksfoldern finns i flera olika textversioner; för barn och unga, för lärare och för vuxna läsare. Foldrarna är i vikt A4-format, texterna är korta och cd-skivorna blir max fem minuter. Inläsningarna är gjorda av personal på bibliotekets uppsökande avdelning vid en dator med inspelningsmöjlighet. Tolv postburar blir tre Tolv stora tungt lastade metallburar med talböcker fick utlåningen på TPB tillbaka från biblioteken varje dag för fem år sedan. Lika många lånades ut. I dag har mängderna minskat ordentlig och nu kommer det in tre till fyra postburar om dagen. Orsakerna är förstås flera: en DAISY-talbok består nästan alltid av bara ett emballage, när talböcker på kassett ofta kom i flera boxar, och DAISY-skivan väger inte mer än 138 gram. Nedladdningen av talböcker börjar också ge resultat i posthanteringen. Uppemot 70 000 nedladdningar kommer det att bli totalt i år. I den siffran ingår också de nedladdningar och kopieringar som TPB gör för att få bort reservationsköerna. sparar porto för miljoner Totalt kommer det i år att kosta runt 35 miljoner kronor att skicka blindskrift. Det är sex miljoner kronor mindre än förra året. Prognosen kommer från statliga Post- och telestyrelsen, PTS. Det är den myndighet som har portopengar avsatta i sin budget och betalar Posten för all blindskrift som skickas i Sverige. När portokostnaden går ner kan pengarna användas till nya utvecklingsprojekt. PTS deltar redan i flera samprojekt med TPB. På sidorna 4 till 6 finns reportage och notiser om några av de projekt som pågår eller startar nästa år. 37 252 titlar att ladda ned från TPB:s digitala bibliotek i november. ? 2000 fler än i augusti. Nedladdning pågår på 239 bibliotek 166 folkbibliotek och 73 högskolebibliotek vid 31 högskolor ? 80 fler än i augusti. Antal nedladdningar november 2006 folkbibliotek 10 145 högskolebibliotek 8 252 ? dubbelt så många som i augusti.