Bibliotek för alla ges ut av Talboks- och punktskriftsbiblioteket maj 2009 • Nr 2 Utgivning: 4 nr/år Nästa nummer kommer ut i september 2009 Ansvarig utgivare: Roland Esaiasson Redaktör: Lena Boqvist lena.boqvist@tpb.se Layout: Gita Nabavi Redaktion: Jenny Nilsson Anne Stigell Annika Sundin Karl Tännérus Adress: Talboks- och punktskriftsbiblioteket 122 88 Enskede Besöksadress: Sandsborgsvägen 52 Prenumeration (gratis) Telefon: 08-39 93 50 (vx) Telefax: 08-659 94 67 E-post: info@tpb.se Internet: www.tpb.se Bibliotek för alla finns även på cd-romskiva (DAISY text och ljud) ISSN 1400-6332 Omslagsfoto: Studenten Per Fries. Foto av Karl Tännérus. Citera oss gärna, men glöm inte att ange källa. Innehåll Ledare Förändringens vindar Tvingar sig vidare med talböcker Porträtt av juridikstudenten Per Fries i Uppsala. Studenter laddar ned - biblioteken peppar! Sveriges första frimärke med punktskrift TPB flyttar Maritas memoarer Marita Rantanen-Peterson om sitt liv och sin dövblindhet. Smått & gott Mer läromedel TPB på Bok & biblioteksmässan SRF-talböcker Nytt formulär för förslag Inga inläsningsförslag på ljudböcker Problem med liten skiva Bakom kulisserna på Talinspelningar Enkät: Vilken är din värsta respektive bästa talboksupplevelse? 6 frågor till Marja-Leena Ahola Mångspråksbibliotekarie och informatör på TPB Badutflykten uppmärksammas internationellt TPB-katalogen i ny version Förändringens vindar Just nu händer det mycket på TPB och även i vår omvärld. Förutom den aktuella Kulturutredningen pågår också en översyn av vissa mediemyndigheter inom Kulturdepartementet. Det förslag som nu föreligger bygger på att Taltidningsnämnden avvecklas som myndighet och förs över till TPB (Läs TPB:s remissyttrande på www.tpb.se/om_tpb/uppdrag/yttranden/ ). Vi på TPB stöder helhjärtat förslaget och om sammanslagningen genomförs kommer alla användare av talböcker och taltidningar på lite sikt få en betydligt bättre och enklare service när teknikutvecklingen kan samordnas. I det nya numret av Bibliotek för alla får vi bland mycket annat följa det skrivna ordets vindlande väg till färdig talbok. Stafetten som börjar med författaren och boken förs vidare av redigerare, inläsare, korrekturläsare och ljudtekniker för att slutligen laddas upp i TPB:s digitala bibliotek färdig för nedladdning. Följ med till Marita Rantanen-Peterson i Karlstad – som skriver en bok om glädjen och svårigheterna i sitt liv och sin dövblindhet. Om styrkan i familjen och dottern Tova. Vi träffar också Per Fries som lider av OCD, Obsessive Compulsive Disorder, men som med hjälp av talböcker studerar juridik vid Uppsala universitet. Där talboken pushar och formligen tvingar Per att överträffa sig själv. Tvingar sig vidare med talböcker Text och foto: Karl Tännérus För juridikstudenten Per Fries är talböckerna ett sätt att komma vidare i sina studier. Bokstavligen. Per lider av OCD, Obsessive Compulsive Disorder, och vore det inte för talböckerna skulle varje sida kurslitteratur ta oändligt lång tid att läsa. Juridiska institutionen har rykte om sig att vara en av de hårdaste miljöerna vid Uppsala universitet. Konkurrensen är stenhård i jakten på toppbetygen. Vid porten till institutionen möter jag Per. Han är lång, propert klädd i skjorta och rock, men i färgkombinationer som möjligen låter ana ett mått av lekfullhet: rutig skjorta i ljusa toner, hallonröda byxor. Han välkomnar mig med ett fast handslag och leder mig till en plats där vi kan samtala ostört. Ett växande tvång Per Fries, 22 år, är mitt inne i sin andra termin på juristprogrammet i Uppsala. Han kommer ursprungligen från Katrineholm, men flyttade till Uppsala direkt efter gymnasiet. Per har diagnosen OCD – Obsessive Compulsive Disorder – han lider av tvångstankar. I Pers fall yttrar det sig bland annat på så sätt att han har svårt att läsa tryckt text. Han fastnar på enstaka ord eller meningar, läser dem om och om igen, utan att lyckas tillgodogöra sig textens innehåll. - En dålig dag kan jag göra femton omläsningar på en sida, vilket gör att en text tar jäkligt lång tid att ta sig igenom, säger Per. Per har nu levt med sitt funktionshinder i snart tio års tid. Från att från början mest ha varit ett irritationsmoment, växte tvångsbeteendet efter hand till att bli ett oöverstigligt hinder. - Problemen började redan i 13-14-årsåldern, minns Per. Det blev allt svårare att koncentrera sig, men jag kunde inte riktigt sätta fingret på vad det var. Ändå tog sig Per igenom högstadiet med hyggligt resultat. Värre blev det under gymnasiet. - Gymnasietiden var ett rent helvete. Det höll inte längre. Då förstod jag på allvar att något var fel, säger han. Flytten till Uppsala blev en vändpunkt. Här fick Per äntligen en diagnos på sin funktionsnedsättning, och med den terapibehandling som följde på diagnosen fick han för första gången redskap att handskas med sitt tvångsmässiga beteende. - Tidigare kände jag mig tvungen att se till att allt i min omgivning låg i perfekt symmetri. Om till exempel ett glas stod fel på ett bord, flyttade jag runt det många, många gånger innan jag blev nöjd. Jag kan fortfarande känna det tvånget, men nu tvingar jag mig själv att inte ge efter för det. Talböckerna betvingar tvånget Med talböckerna har Per fått den hjälp som krävs för att inte fastna i texterna, genom att han lyssnar samtidigt som han läser i den tryckta boken. - Talboken ger en ”push”, förklarar Per. Den tvingar mig att läsa vidare i den tryckta texten, annars halkar jag efter. Och då är det ju helt kört… Därmed inte sagt att allt numera är en dans på rosor. Juridikstudierna är i sig väldigt krävande och även om talböckerna är till stor hjälp har de förstås inte undanröjt alla hinder. - Jag måste fortfarande ägna väldigt mycket tid och energi åt att förbereda mig till seminarier och gruppdiskussioner jämfört med mina kurskamrater. Men det gör ju samtidigt att jag oftast är den som är allra bäst förberedd, så att jag blir den som leder diskussionerna. Utöver talböckerna har Per god hjälp av den anteckningshjälp han får under föreläsningarna. - Förut, när jag antecknade själv, missade jag helt vad som sades på föreläsningen. Och när jag kom hem och läste genom mina anteckningar förstod jag överhuvudtaget inte vad jag hade skrivit. Nu kan jag koncentrera mig på att bara lyssna. En sak i sänder Per ser talboksanvändandet som en strategi att klara sig igenom studietiden. Han är fullt medveten om att det framtida yrkeslivet kan komma att ställa helt andra krav på förmågan att snabbt och obehindrat sätta sig in i nya ämnen och frågeställningar. - Men då kommer jag förhoppningsvis att vara väl förberedd, genom den goda grund jag har byggt under studierna. Jag är medveten om att det kommer att bli tufft, men det får jag ta då. Det viktigaste just nu är att klara sig igenom studierna, och helst då med bra betyg. OCD, Obsessive Compulsive Disorder, är en samlings-diagnos för olika former av tvångstankar och tvångshandlingar. Läs mer på Svenska OCD-förbundet Anankes webbplats www.ananke.org. Studenter laddar ned - biblioteken peppar! Text: Lena Boqvist Foto: Annika Sundin Högskole- och universitetsbiblioteken får en ny roll när det gäller nedladdning av talböcker. De ska uppmuntra studenterna att själva ladda ned - redan hösten 2009. TPB arbetar aktivt med att informera högskole- och universitetsbibliotek om den nya nedladdningstjänsten för studenter. Målet är att alla studenter med talboksbehov ska bli erbjudna att ladda ned talböcker själva då höstterminen drar i gång. Under april och maj har det varit informationsträffar och workshops på TPB för talboksansvariga och samordnare för funktionshindrade från Sveriges lärosäten. - På informationsträffarna har vi lärt deltagarna två praktiska saker: nedladdning och registrering av låntagare. Det är viktigt med personliga träffar eftersom man lär sig bättre om man får pröva själv, säger Hilda Androls, projektledare för projektet Student Direkt som handlar om nedladdning för studenter. - Vi vill ge biblioteken trygghet i deras möte med studenterna. Om vi ger biblioteken bra information kan de i sin tur ge bra information till studenterna, säger Hilda. Högskole- och universitetsbiblioteken ska ansvara för att registrera studenterna hos TPB och ge support i nedladdningsfrågor. - Det är viktigt att poängtera att det här är en service vi erbjuder till de studenter som vill! I de fall studenten inte kan eller vill ladda ned själv ligger ansvaret hos biblioteket, säger Hilda. De studenter som vill ladda ned egna talböcker eller läsa strömmande måste skriva på ett avtal som handlar om deras skyldigheter som talbokslåntagare. Talböckerna är vattenmärkta vilket gör att varje bok och låntagare kan identifieras. I TPB-katalogen ska det finnas FAQ:er (frequently asked questions) som vänder sig både till studenter och till bibliotek. Här ska svaren på de vanligaste frågorna finnas. När studenterna vill ha personlig hjälp vänder de sig till sitt bibliotek. - Biblioteken kommer att bli bättre och bättre på det här området. Om ett bibliotek ändå behöver hjälp kan de vända sig till oss på TPB, säger Hilda. Sveriges första frimärke med punktskrift Nu kommer frimärkena som uppmärksammar 200-årsjubiléet av Louis Braille, mannen bakom punktskriften. De är försedda med texten Se med andra ögon i läsbar punktskrift på en bottenplatta i en av vårens hetaste färger - cerise. Louis Braille föddes i Frankrike 1809 och endast 16 år gammal presenterade han sitt system som gav blinda ett skriftspråk som håller än i dag. Posten startar sin försäljning av två frimärken den 14 maj. Bakom motivet står formgivaren Elisabeth Björkbom. Hennes mest uppmärksammade frimärke hittills är Tatuerade hjärtan som vann omröstningen Årets frimärke 2006. TPB flyttar Text: Bitte Kronkvist, marknadschef på TPB. Den 12 juni flyttar TPB till nya och mer ändamålsenliga lokaler högst upp i Bankgirocentralens hus vid Globen i Stockholm. TPB lämnar därmed SRF-huset vid Nynäsvägen efter att huserat i samma lokaler i drygt 30 år. Under de senaste åren har TPB:s cirkulation minskat drastiskt eftersom allt fler av böckerna finns nedladdningsbara via TPB-katalogen. Det här leder till att vi inte har samma behov som tidigare av att ha ett stort magasin för att lagra utlåningsexemplar. Punktskriftsböcker och analoga talböcker TPB:s punktskriftsböcker och ett urval av de analoga talböckerna kommer att flytta till Sveriges Depåbibliotek i Umeå. De kommer att ha hand om den praktiska utlåningen och återlämningen av punktskriftsböcker, analoga talböcker på skolspråk (tyska, franska och engelska), nordiska språk och minoritetsspråk. Beställning av dessa medier sker precis som förut genom TPB-katalogen eller punktskriftsutlåningen på TPB. Talböcker på andra språk Den övriga utlåningen av analoga talböcker på andra språk än svenska kommer att skötas av Internationella biblioteket, IB. Titlarna kommer att finnas kvar i TPB-katalogen med hänvisning till att beställning av lån görs på Internationella biblioteket. Tillfälligt stängt Punktskriftsutlåningen kommer att vara stängd under maj på grund av flytten och beräknas öppna igen den 1 juni. Under myndighetens flytt den 12 juni kommer TPB-katalogen och vår webbplats att vara stängd under några timmar. Läs mer om flytten på www.tpb.se. Ny adress och nytt telefonnummer Talboks- och punktskriftsbiblioteket Box 5513 121 17 Johanneshov Besöksadress: Palmfeltsvägen 5A Telefon växel 08-580 027 00 Maritas Memoarer Text och foto: Lena Boqvist Marita Rantanen-Peterson i Karlstad är massör, mamma och före detta landslagsryttare i dressyr. Snart kan hon även titulera sig författare - hon skriver nämligen en bok om sitt liv och sin dövblindhet. Bordet är dukat med kaffekoppar och kakor. Bredvid kopparna ligger servetter med texten ”Ursäkta eventuella hundhår i maten”. Marita Rantanen-Peterson, 39 år, har dövblindhet men tycker att det är viktigt att kunna driva med sig själv. Just nu är hon i full färd med att skriva en bok om sitt liv ”på ett roligt sätt” fastän det inte varit så roligt alla gånger. Färsk diagnos oroar - När jag var tonåring skrev jag dagböcker och dikter och nu känner jag att jag vill skriva igen. Det känns som jag har mycket att berätta, säger Marita. En kall februaridag i år fick Marita sin diagnos – hon har OPA1. Sjukdomen delar hon med en annan människa i hela världen – någon i Italien. - Det är en gen som inte lyder som den ska vilket gör att syn, hörsel och bennerver inte riktigt fungerar, säger Marita och tar en klunk kaffe. För Marita kom diagnosen som en chock. - Både min mamma och jag tycker att det känns jobbigare nu när jag har fått diagnos. Betyder det att fler nerver kan bli drabbade? Successiv försämring När Marita var 4 år, lika gammal som hennes dotter är nu, upptäckte föräldrarna att hon såg dåligt. - Men läkarna vägrade undersöka mig noggrannare eftersom de påstod att det inte var något fel på mina ögon. De tyckte till och med att mamma var nojjig, säger Marita. I grundskolan observerade skolsköterskan att Maritas syn var dålig vilket resulterade i en remiss till ögonkliniken i Falun. Hörselnedsättningen uppdagades någon gång under lågstadiet berättar Marita. Sedan dess har det blivit successivt värre med synen, hörseln och benen. Hon har i dag dövblindhet fastän hon ser kontraster och kan höra ljud. - Jag har stora bortfall i hörseln så det är svårt att koppla ihop orden och meningarna, säger hon. Maritas dotter Tova visar inga tecken på att ha ärvt sjukdomen. På den obligatoriska 4-årskontrollen såg hon normalt. Trygg vardag Marita bor sedan två år tillbaka i ett nybyggt villaområde i Skåre utanför Karlstad. I dag är det ovanligt lugnt i huset. Resten av familjen är på förskola, skola och arbete. Familjen består av dottern Tova, maken Björn och hunden Rutger, varannan vecka bor även Björns döttrar Linn och Moa här. Här känner sig Marita trygg. Tre dagar i veckan följer Marita Tova till förskolan som ligger ett stenkast bort. Ledarhunden Rutger, en svart labrador, är ständig följeslagare. - Jag säger god morgon till fröknarna och de svarar genom att teckna första bokstaven i sitt namn i min hand. På det viset vet jag vem som tar emot oss. På eftermiddagen när jag hämtar följer en assistent med och då brukar vi stanna och prata en stund, säger Marita. Förtidspension och fördomar För drygt tio år sedan blev Marita förtidspensionerad. Hon tycker själv att det känns lite märkligt för helst av allt vill hon jobba som massör. - Jag har stött på så mycket motstånd så jag nästan ger upp. När jag ville vidareutbilda mig inom massage fick jag nej från arbetsförmedlingen eftersom jag inte fick ha med mig tolk. De vill inte satsa på någon som inte kan höra kunderna. Hon har stött på den här typen av fördomar hela livet. När hon gick i grundskolan och önskade läsa tyska ville rektorn sätta stopp för det eftersom hon var hörselskadad, ”vad skulle jag med tyskan till?”. Maritas mamma blev arg och Marita läste tyska med högsta betyg som resultat. Dagböcker till punktskriftstjänsten Marita gillar att lära sig saker. Hon har läst praktisk svenska, argumentationsanalys, journalistik, anatomi och fysiologi på universitetet i Karlstad. I studierna använde hon punktskriftsböcker från TPB. På fritiden lånar hon taktila bilderböcker och interfolierade böcker så att hon kan läsa tillsammans med sitt barn. - Jag använder TPB:s tjänster jättemycket, framförallt punktskriftstjänsten. Nyligen skickade jag in mina sammetsklädda, handskrivna dagböcker och fick dem överförda till punktskrift. Jag har också skickat in dikter och sådant som jag vill ha som underlag för min bok. Det betyder mycket för mig att få texter i punktskrift och jag är enormt tacksam, säger Marita. Förutom egna texter beställer hon bland annat artiklar ur tidningarna Vi föräldrar och Leva. SM-guld i dressyr Tiden räcker knappt till för allt som Marita vill göra. Hon är kontaktperson för ledarhundsverksamheten i Värmland, vice ordförande i Förbundet Sveriges dövblinda, FSDB, i Värmland och hon undervisar på folkhögskolor, gymnasier och grundskolor om teckenspråk och dövblindhet. - Jag styrketränar också för att mitt ben ska bli starkare och så rider jag en gång i veckan på en jätteduktig häst, säger Marita. Marita har varit med i dressyrlandslaget för handikappade, 1989 tog hon SM-guld. Nuförtiden ägnar hon dock mest tid åt sin guldklimp Tova, övriga familjen och vänner. ”Ser livet i henne” - Jag tycker att det var underbart att bli mamma. I början hade vi problem för hon åt så dåligt och då var det många som hade fördomar. Barnmorskan funderade också över hur det skulle fungera för mig att bli mamma. Marita förklarar att hon många gånger är som vilken småbarnsmamma som helst. Den största skillnaden för Tova är att hon måste plocka undan efter sig hela tiden. - Hemma hos oss kan det inte ligga leksaker mitt på golvet. - Jag tycker att det blir roligare och roligare för varje dag. När det händer något jobbigt som till exempel när jag fick diagnosen känns det extra bra att ha Tova – jag ser livet i henne! SMÅTT & GOTT Mer läromedel TPB satsar i år på att öka tillgången till de läromedel som ges ut av Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM. I ett första skede väntar cirka 600 medier på att bli sökbara i TPB-katalogen. Talböckerna blir nedladdningsbara medan e-text ska beställas. Idag finns endast ett fåtal av SPSM:s punktskrifter i TPB-katalogen men antalet kommer väsentligen att öka under året. Av utrymmesskäl kommer inte TPB att låna ut punktskrifterna utan alla beställningar måste skickas till SPSM. Sedan tidigare finns cirka 750 titlar utgivna av SPSM sökbara i TPB-katalogen, den största delen är e-text i formatet Textview. SRF-talböcker Hittills i år har TPB införlivat cirka 240 talböcker från Synskadades Riksförbund i TPB:s digitala bibliotek. Det rör sig om både nytt och gammalt material, från bred facklitteratur till småtryck och studiehandledningar. En lista över nyinlagda SRF-titlar finns på TPB:s webbplats www.tpb.se . TPB på Bok & Biblioteksmässan Den 24-27 september är det dags igen för festligheterna på Bok & Biblioteksmässan i Göteborg. TPB:s monter E01:18 ligger som vanligt nära entrén till E-hallen. Under torsdagen delar vi ut pris till Årets DAISY-bibliotek. Vi håller även föreläsningar om DAISY text och ljud för barn och om nedladdning för studenter. Mer information om tid, plats och vilka som är nominerade till Årets DAISY-bibliotek får ni via TPB:s nyhetsbrev och TPB:s webbplats www.tpb.se. Håll utkik! Nytt formulär för förslag TPB har tagit fram ett nytt formulär i TPB-katalogen för förslag till nyproduktion. Anledningen är att vi på ett mer effektivt sätt ska kunna behandla förslagen som skickas in. Det nya formuläret uppmanar förslagsställaren att först söka upp den aktuella boken i Libris och där kopiera katalogpostens Libris-id. Detta Libris-id klistras sedan in i formuläret och därefter kommer katalogposten från Libris in automatiskt i formuläret för att sedan skickas till TPB. Genom denna förändring får TPB:s handläggare ett bättre underlag för den kommande hanteringen. Det nya formuläret säger även ifrån om man försöker skicka in ett förslag på en bok som redan är producerad eller är under produktion av TPB. Det är endast bibliotekspersonal och registrerade punktskriftslåntagare som får lämna förslag till nyproduktion. Inga inläsningsförslag på ljudböcker Av ekonomiska skäl kommer TPB under 2009 inte att göra egna inläsningar av böcker som redan finns som ljudbok. Problem med liten skiva BTJ, Bibliotekstjänst AB, säljer några titlar bok & DAISY för barn med en minidisc istället för den normalstora skivan. Detta beror enligt Rosemarie Skagerberg, BTJ, på att den tryckta boken är så liten att en skiva i vanlig storlek inte får plats i en ficka på pärmen. TPB har testat miniskivan och funnit att den inte fungerar i talboksspelare med ”slot-in”-mekanism, som till exempel Victor Classic Plus och Plextors PTN-1. Eftersom böckerna det rör sig om är DAISY text och ljud är de främst avsedda att läsas i dator med läsprogram och då är det inga problem. Men vill man läsa i talboksspelare bör biblioteket ladda ned en skiva i vanlig storlek från TPB- katalogen till låntagaren. Bakom kulisserna på Talinspelningar Text: Lena Boqvist Foto: Annika Sundin Bakom varje talbok ligger många timmars arbete, många personer är inblandade för att slutresultatet ska bli så bra som möjligt - redigerare, inläsare, korrekturläsare och ljudtekniker. Vi fick möjlighet att kliva in bakom kulisserna på Talinspelningar i Sundbyberg för att se hur en talbok blir till. Varje tisdag kommer det en låda med tryckta böcker till Talinspelningar i Sundbyberg. Lådan innehåller romaner, facklitteratur och barnböcker från TPB. Eva Råberg som är produktionsansvarig eller Kristine Lindskog, redigerare, föreslår vem av deras tio inläsare som ska läsa in boken, beroende på ämne och stil. Därefter börjar förvandlingsprocessen. Skånska spöken i blickfånget Kristine Lindskog, redigerare, hugger tag i en av veckans böcker - Skånska spöken av Stefan Isaksson - och visar hur det går till. - Jag börjar med att titta hur boken är upplagd och tar ställning till om bilderna ska läsas in. Den här fack-boken har delar och kapitel vilket leder till att bilderna hamnar sist i varje del. Man tar också ställning till om bilderna ska nämnas eller kommenteras mer detaljerat, säger Kristine och pekar på olika bilder. Avgör sökbarhet Kristine går noga igenom boken och avgör hur man ska kunna söka i den inlästa boken. Delar hamnar på nivå ett och kapitel på nivå två. Boken innehåller 357 noter, var tionde blir sökbar. I personregistret ska man kunna söka på begynnelsebokstav. Hon beräknar att boken kommer att bli cirka 13 timmar lång. Produktionstiden är 28 dagar för den här typen av litteratur. Sedan är det dags att skriva en påannons med titel och författare samt formulera information om talboken. Det är information om hur boken är sökbar. Varje bok innehåller också en uppläsning av paragraf 17 som handlar om vilka som har rätt att göra talböcker. Studiodags När redigeringen är klar skapar Kristine själva källfilen och gör ett så kallat projekt som ligger till grund för inläsningen. Inspelningsprogrammet de använder heter LpStudio/Pro. Efter redigeringen tar inläsaren vid. Inläsaren öppnar projektet på en dator inne i en ljudstudio. De sökbara rubrikerna syns då på skärmen och inläsaren ser hur boken är upplagd. I en talbok som endast har ljud läser inläsaren från den tryckta boken och gör indexeringar vid sökbara punkter. Då en DAISY text och ljud blir till läser inläsaren den löpande texten direkt från skärmen. ”Betalt för att läsa” I en studio sitter Lo Iweborg och läser in Ett land långt bort av Daniel Mason. Vid inläsningen trycker Lo på en knapp varje gång något ska bli sökbart, till exempel sidnummer. Hennes röst är fyllig, tydlig och alldeles underbar att lyssna på. - Jag trivs otroligt bra med mitt jobb. När jag fick arbete här 2001 var jag så lycklig. Tänk att få betalt för att läsa böcker, säger hon. Lo berättar att det finns en del svårigheter med att läsa in böcker. - Det svåraste är när boken är dåligt redigerad på förlaget eller när den är taffligt skriven. Många böcker är också dåligt korrekturlästa. En annan svårighet kan vara när man blir så förtjust i en bok så man undrar hur man ska kunna göra den rättvisa, säger Lo. Referensbibliotek för uttal Ibland dyker det upp saker eller namn som Lo inte känner till. Då går hon till referensbiblioteket som innehåller nationalencyklopedin och andra uppslagsböcker och letar efter uttal. När inläsaren är klar med en bok så gör Kristine eller Eva Råberg en kopia av inläsningen för säkerhets skull. - Sedan gör vi en mp3-fil av wav-filerna och bränner till en cd-skiva. Skivan och den tryckta boken skickas sedan för korrekturläsning till Talinspelningars andra kontor i Solna, säger Kristine. Korrekt korrektur Korrekturläsaren lyssnar igenom materialet och läser samtidigt den tryckta boken. Uttalsfel, skrivfel och uppmärkningsfel noteras. Därefter får inläsaren tillbaka boken med korrekturrapporten. När inläsaren har gjort rättningarna tar ljudtekniker Ronnie Bäck över ansvaret. Han lyssnar igenom boken och kollar bland annat så att rättningarna är placerade på rätt ställe och att inte de gamla felen ligger kvar. Sedan bygger han ihop boken på nytt och lägger upp den på en FTP-server åt TPB. Så går det till summerar Kristine ”en talboks havandeskap och tillkomst”. Talinspelningar i Sundbyberg läser in cirka 400 talböcker per år. De koncentrerar sig på romaner, lyrik, facklitteratur och barnböcker i alla varianter: lästräning, facklitteratur för seende, specialinläsningar och författarinläsningar. I Solna finns Talinspelningars andra kontor där man inriktar sig på högskolelitteratur. Vilken är din värsta respektive bästa talboksupplevelse? Per Fries, studerande på Juristprogrammet vid Uppsala universitet - Den värsta upplevelsen var när jag lyssnade på en bok om fordran och skuld där rösten (som var talsyntes) hela tiden uttalade ordet ”art” som att det skulle vara ”artikel” trots att det ej var någon förkortning samt att årtalen uttalades i tusental ex. ”1994” uttalades ”ettusenniohundranittiofyra”. - Den bästa upplevelsen var när jag upptäckte att det gick mer än dubbelt så snabbt för mig att komma igenom en bok med hjälp av talboken samt att jag lärde mig bättre för jag kunde fokusera på innehållet på ett nytt sätt. Monica Hedbjörn, bibliotekarie på TPB - Den värsta talboksupplevelsen var nog när jag försökte läsa en specifik talbok, men gav upp. Jag hörde den sedan uppläst på radio som följetong och tänkte, ”var den så här bra”? En inläsare kan alltså förstöra en bok. - Den bästa var i juni 1994 när jag tänkte prova en bok om Kebbe Filur och valde Kebbe Filur och Storälgen - sedan var jag fast. Boken var bra, och inläsaren var bra. Han läste texten på klar och tydlig rikssvenska och replikerna på dialekt. Dialekten behärskar han verkligen. Sedan dess har jag läst Sten Johanssons böcker om Kebbe flera gånger. 6 frågor till Marja-Leena Ahola Text: Lena Boqvist Foto: Annika Sundin Marja-Leena Ahola är mångspråksbibliotekarie och informatör på Talboks- och punktskriftsbiblioteket sedan september 2006. Hon ansvarar för förvärv och produktion av böcker på andra språk än svenska. Hur ser TPB:s sortiment ut på andra språk än svenska? - Vi har talböcker på cirka 50 olika språk, antalet böcker varierar mellan språken från några titlar till flera hundra. Punktskriftsböcker har vi på cirka 10 språk. Men vi lånar också in punktskriftsböcker och talböcker från andra länder. Generellt kan man säga att det finns mycket talböcker på de så kallade skolspråken och på finska och ett relativt bra bestånd på kroatiska och bosniska. Är det svårt att få tag på den litteratur du vill? - Ja. Vi letar ständigt efter DAISY-talböcker som vi kan förvärva från andra länder. Det finns många länder som ännu inte gör talböcker i DAISY-format och det kräver resurser om vi ska ta hand om böcker som är gjorda i annat format eller annan standard. Ofta sätter dessutom upphovsrätten käppar i hjulet. Vilka böcker läser TPB in? - Böcker som folk frågar efter och som vi inte lyckas få tag på. Mestadels är det skönlitteratur för vuxna eller barn. Vi läser också in böcker på minoritetsspråken* i Sverige. Men vi måste ha möjlighet att producera boken. Det gäller att hitta producenter och inläsare som hanterar språket. TPB gör 10-20 titlar per år på andra språk än svenska. Vilka lånar böcker på andra språk än svenska? - Den största gruppen är äldre utlandsfödda men även barn och vuxna med läshinder som har annat modersmål än svenska lånar böcker på olika språk. Tyvärr vet inte alla i den här målgruppen att det finns anpassade böcker för dem. Hur ser samarbetet med andra länder ut? - I väntan på det globala talboksbiblioteket tar vi kontakt direkt med bibliotek i andra länder. Vi lånar eller köper talböcker från varandra och inom Norden byter vi även böcker. Genom arbetet inom den internationella biblioteksfederationen IFLA har jag fått kontakt med kolleger i flera länder. Vi arbetar med att främja samarbetet som leder till ökad tillgänglighet för dem som har läshinder. Vad är ett globalt talboksbibliotek? - Ett internationellt digitalt bibliotek där talböcker från hela världen ska finnas. När det blir verklighet kan vi låna talböcker från varandra digitalt. På det viset kan man undvika dubbelproduktion, böckerna kommer snabbare och framför allt ger det användarna ett större utbud. De tekniska lösningarna finns redan men den svåraste frågan är lagstiftningen om upphovsrätt som ser olika ut i olika länder. Det behövs också fortsatt arbete kring gemensam standard för produktion och katalogisering. * Minoritetsspråken i Sverige är samiska, finska, meänkieli, jiddisch och romani chib. Badutflykten uppmärksammas internationellt Text: Jenny Nilsson Foto: Inga-Stina Fellers Den taktila bilderboken Badutflykten från hösten 2007 har återigen hamnat i rampljuset. I december 2008 presenterades den tillsammans med en färsk utvärdering på konferensen Tactile graphics i Birmingham. Senare i år ska även en artikel om boken vara med i den engelska tidskriften Insight. Boken är tänkt för de yngsta barnen med grav synskada och kräver därför ingen avancerad taktil bildtolkning. Bildsidorna är helt täckta av det material som ger information om berättelsen. Bilderna har ingen betydelsebärande form som ska tolkas. Läsaren känner handduken, vattnet eller sanden på stranden. - Utvärderingen visar att boken stimulerar barnens taktila nyfikenhet och de blir fångade av själva berättelsen som ligger väldigt nära barnens egna erfarenheter, säger Katarina Östlund Hägglund, utbildare på Resurscenter syn vid Specialpedagogiska skolmyndigheten, som arbetade med utvärderingen. Lyckad utvärdering I testgruppen ingick pojkar och flickor mellan 3 och 5 år. Alla är blinda och några har även andra funktionsnedsättningar som autism. Vissa hade läst taktila bilderböcker tidigare medan andra var helt ovana att tolka taktil bild. - Lässituationen blev mycket lyckad för så här små barn. De kunde följa berättelsen utan att bli avbrutna i sina tankar av allt för ansträngande bildtolkning. Den lämnar också utrymme för barnets egen upplevelse av bilden eftersom de inte blir så beroende av den vuxnes hjälp att tolka, säger Katarina Östlund Hägglund. Boken är gjord i samarbete mellan TPB och Specialpedagogiska skolmyndigheten. Den kom till efter att Katarina Östlund Hägglund efterlyst en bok med enklare taktila bilder än dem som TPB hade i sitt sortiment. Badutflykten går att låna eller köpa via TPB. TPB-katalogen i ny version Text: Karl Tännérus TPB-katalogen släpptes i en ny version i mitten av april. I den nya versionen samsas det välbekanta med en rad nyheter. Bästa sättet att göra sig hemmastadd med den nya katalogen är att använda den, men vi vill ändå passa på att lyfta fram några nyheter. Tipsbloggen På TPB:s nya tipsblogg hittar du tips på läsvärda böcker i TPB-katalogen, som till exempel den filmaktuella amerikanska-drömmen-mardrömmen Revolutionary Road av Richard Yates. Ta del av våra personligt utformade boktips och passa gärna på att lämna en kommentar! Du når tipsbloggen antingen via katalogen eller direkt, på adress tpbtips.blogspot.com. Förenklad nedladdning Nu krävs det bara en inloggning för att ladda ned och läsa strömmande, och för att göra det hela ännu enklare finns det en nedladdningsmanual och en instruktionsfilm om nedladdning direkt i katalogen. Videoklipp Låt dig inspireras till nya läsupplevelser med vår boktips-videosamling. Se och hör John Ajvide Lindqvist berätta om sin senaste bok Människohamn, ta del av turnéaktuelle Bruno K Öijers läsning av dikten Blodet i snön eller Lars Noréns tankar kring mode. Allt detta och mycket mer hittar du i nya TPB-katalogen. …och dessutom vill vi tipsa om - den nya, enkla sökrutan överst i vänstermenyn - topplistan för de mest nedladdade titlarna i TPB-katalogen - länkarna till andra spännande webbplatser i högermenyn Mycket nöje! TPB-katalogen hittar du som tidigare på adress katalog.tpb.se