Bibliotek för alla ges ut av Talboks- och punktskriftsbiblioteket maj 2008 • Nr 2 Utgivning: 4 nr/år Nästa nummer utkommer i september 2008 Ansvarig utgivare: Roland Esaiasson Redaktör: Lena Boqvist lena.boqvist@tpb.se Layout: Gita Nabavi Redaktion: Hilda Androls Maria Kimberg Lena Ljungquist Jenny Nilsson Annika Sundin Adress: Talboks- och punktskriftsbiblioteket 122 88 Enskede Besöksadress: Sandsborgsvägen 52 Prenumeration (gratis) Telefon: 08-39 93 50 (vx) Telefax: 08-659 94 67 E-post: info@tpb.se Internet: www.tpb.se Bibliotek för alla finns även på cd-romskiva (DAISY text och ljud) ISSN 1400-6332 Omslagsfoto: Författaren Anna-Clara Tidholm och formgivaren Carina Søe-Knudsen av Maja Suslin. Citera oss gärna, men glöminte att ange källa. Innehåll 3 Ledare Nya böcker - nya vägar 4 Talbok och tidning i tv:n 6 Fantastiskt och intressant tycker två som testat läsning i tv:n 7 Äntligen – 3 000 BTJ-titlar att ladda ned! 8 Författare möter formgivare 10 Framtidens barnbibliotek 2010: Är du redo? 11 TPB informerar Höjt pris på taktila bilderböcker Ökning av talböcker på andra språk Punktskriftsnämnden föreslår professur Text i talböcker för barn 12 Envisheten har fört honom långt Porträtt av Emil Östberg 14 Olika vägar för distribution 16 Levnadsöden som satt spår Nya böcker - nya vägar Vi hälsar våren och gläds åt att i denna våryra få utbrista ”Äntligen – 3 000 BTJ-titlar går att ladda ned”. Så varsågoda att ladda ner på era bibliotek. Men det är inte den enda nyheten i detta fullmatade och innehållsrika nummer av Bibliotek för alla. Följ med på den spännande förvandlingen av en bok till taktil bilderbok som även barn med synskada kan läsa. Författaren och illustratören Anna-Clara Tidholm och formgivaren Carina Søe-Knudsen möts längs den inte alltid så lätta och självklara vägen där det synliga ska överföras till något som går att ”läsa” med fingrarna. Vi berättar också om de storslagna planer vi har för att utveckla distributionen av anpassade medier. TPB har nyligen avslutat ett två år långt regeringsuppdrag som beskriver framtidens internetbaserade distribution och dess möjligheter. Den omfattande rapporten med en färsk och intressant brukarundersökning finner du i sin helhet på www.tpb.se. Möt även möjligheternas man Emil Östberg och hans förbluffande vardag. Emil har enbart ledsyn men är OS-medaljören på skidor som lärde sig japanska och som nu blivit företagare inom äldre-, handikapp- och barnomsorg med ett internationellt perspektiv. Tillgänglighetsåret 2010 pockar allt mer på vår uppmärksamhet. Vad gör vi, vad händer och när händer det är frågor som inte bara behöver ställas utan framförallt besvaras. På Svensk Biblioteksförenings konferens Framtidens barnbibliotek: 2010 ? är du redo? fick vi en del av svaren. Nu fortsätter vi utvecklingen av den svenska talboksmodellen. TPB utvecklar och producerar – biblioteken förmedlar. Ett samarbete som gjort oss till ett av de länder som lånar ut flest talböcker i världen. Roland Esaiasson, bibliotekschef Talbok och tidning i tv:n Text och foto: Lena Boqvist Kan man läsa talböcker i en vanlig tv-apparat? ? Javisst, men det krävs en bredbandsanslutning och en digitalbox, säger Kerstin Ivarson Ahlstrand på E-centret i Alvik, utanför Stockholm. De har utvecklat och testat en tjänst för personer med nedsatt läsförmåga. Att läsa talböcker och samhällsinformation hemma i tv:n låter för fantastiskt för att vara sant. Men enligt Kerstin Ivarson Ahlstrand, projektledare och platschef på E-centret, är det mycket annat som också är unikt med tjänsten: - Den erbjuder läsning och inhämtning av information genom att texter markeras och läses upp samt att texten förtydligas med hjälp av bilder. I framtiden kommer även rörliga bilder att kunna användas. Tv, mobil och pc Hösten 2006 påbörjade E-centret ett projekt där syftet var att undersöka om man kan använda talböcker i vanliga tv-apparater, mobiler och datorer. Uppdraget fick de av Post- och telestyrelsen. Tanken med tjänsten är att personer med läshandikapp ska kunna ta del av inlästa böcker och tidningar på ett enkelt sätt. - Vi gav oss på tv:n först. Det är ju egentligen det värsta man kan göra, säger Tony Dennstam, tekniskt ansvarig i projektet. Den har ju vissa begränsningar. Set-top boxarna för tv är billiga och robusta men de har bara en tiondels kapacitet av en pc. Men har man lyckats med det har man också förberett sig för mobil och pc. Användaren behöver inget specialprogram i digitalboxen för att det ska fungera. Tjänsten är serverbaserad och använder sig av den inbyggda mediaspelaren och webbläsaren. Testgrupp med olika läshinder Efter åtskilliga samtal med både experter på brukargrupp-er och målgruppen utkristalliserade sig en bild av vad brukarna ville ha. Därefter utvecklades en prototyp av tjänsten Läsaren som testades av personer med olika läshandikapp. - I stort sett alla som testat det här är positiva, säger Kerstin Ivarson Ahlstrand. Den yngsta var 11 år och den äldsta 95 år. Testgruppen bestod av 23 personer i Hässelby och Vällingby med olika grad av läs- och skrivsvårigheter. I gruppen fanns personer med utvecklingsstörning, dyslexi, psykiska funktionshinder och synskada. De hade tillgång till några böcker och tidningar i DAISY-format. Eventuell fortsättning Vissa av personerna testade tjänsten i E-centrets studio, andra i hemmet. Endast de testpersoner som är medlemmar i Svenska Bostäder hade tillgång till tjänsten hemifrån. - Testpersonerna gillade att man inte behövde några specialprogram eller dator för att få tillgång till tjänsten. Men de sa att ett större utbud av böcker och information är nödvändigt om tjänsten ska bli framgångsrik, säger Kerstin Ivarson Ahlstrand. Dessutom framkom det att många har behov av en enklare fjärrkontroll och sökfunktion. Trots att projektet är över och slutrapporten är inlämnad kan det bli en fortsättning. Post- och telestyrelsen har frågat om E-centret vill arbeta vidare med projektet. - Vi är mycket nöjda med att vi lyckades ta fram en fungerade tjänst för tv- apparater. Men vi inser att utförligare tester och utveckling är nödvändig innan tjänsten kan börja användas på riktigt, avslutar Tony Dennstam. TPB finns med Torbjörn Dahlander, bibliotekarie på TPB, är med i styrgruppen för projektet. Vad tycker du om projektet? - Vi tycker att det är spännande och intressant att andra aktörer visar upp nya sätt att arbeta med läsning och DAISY. Passar det här talboksläsare? - Tillämpningen för tv är kanske mest för talboksläsare som ser. Men det är en mycket stor grupp som man kan nå på det här sättet. Det finns också synskadeanpassning i programmet i och med att det finns talstöd i Läsaren. Som E-centret tänker sig ska det ju framöver också fungera i dator och mobil. Boken finns på en server där all fakta om användaren finns. Detta innebär att man kan läsa samma bok, med samma bokmärken via tv, pc eller mobil. Är det möjligt att öppna TPB:s digitala bibliotek till den här tjänsten? - TPB har inget emot att öppna sitt digitala bibliotek, men användandet måste förstås följa det regelverk som används vid talboksläsning. Fantastiskt och intressant tycker två som testat läsning i tv:n Text och foto: Lena Boqvist Pia Renner och Magnus Brodén är två av dem som fick chansen att läsa talböcker via bredbandstv i E-centrets projekt. Och de vill båda fortsätta med tjänsten. - Att kunna lyssna och läsa texten samtidigt är helt fantastiskt. Det är en riktig aha-upplevelse för mig, säger Pia Renner, Vällingby, som har grav dyslexi. Pia vågar vanligtvis inte läsa tryckta faktaböcker. - Jag är osäker på om all fakta blir rätt så jag låter hellre bli. Skönlitteratur där slutresultatet inte spelar någon roll fungerar bra. Under försöket kunde hon med hjälp av en serverbaserad tjänst, Läsaren, välja bland böcker i ett bibliotek och sedan få text, ljud och i vissa fall bild till sin tv. - Om det här fanns hemma i min tv jämt skulle jag bli jätteglad! Det skulle underlätta väldigt mycket att få ta del av faktaböcker, tidningar och samhällsinformation på det här sättet. ”Inte krånglig alls” Magnus Brodén i Hässelby gård är en annan av testpersonerna. Han är både synskadad och dyslektiker och har ungefär 50 procentig syn. - För mig var det bra att man kunde göra texten större och ändra kontrasten på bakgrunden och texten. Jag tycker om att texten blev markerad bitvis så att man kunde följa med i texten när man läste. Då kan man ju också träna upp läshastigheten. - Jag tycker verkligen att det här var intressant. Läsaren var enkel att använda, inte krånglig alls. Det var spännande att följa utvecklingen eftersom det blev bättre och bättre från gång till gång. Underbar idé För både Pia och Magnus var det nytt att navigera i texten och sätta bokmärke. - Det var hemskt mycket knappar och till en början verkade det invecklat, säger Pia som vande sig efter hand och hade stor användning av de ritade symbolerna. De hörde till den stora gruppen som testade Läsaren i E-centrets studio under några månader. - Idén att läsa på det här sättet är underbar! Det här projektet har fått mig att ta tag i min dyslexi. Jag har insett att det finns hjälpmedel för mig, till exempel har jag skaffat talsyntes till datorn, säger Pia. Äntligen – 3 000 BTJ-titlar att ladda ned! Text: Maria Kimberg Illustration: Gita Nabavi Över 3 000 BTJ-titlar går nu att ladda ned från TPB:s digitala bibliotek. Efter flera års förhandlingar har TPB drivit igenom det som biblioteken önskat – att kunna ladda ned talböcker inlästa av BTJ. Detta blir möjligt genom att TPB har köpt loss rättigheterna till att lägga upp BTJ-titlarna på det digitala biblioteket. Sammanlagt rör det sig om över 3 000 talböcker producerade mellan 2001 och 2006. Cirka 2 000 titlar är nyproduktion och resten överföringar från gamla analoga inläsningar. Ungefär 15 procent av titlarna är barn- och ungdomsböcker. Bibliotekstjänsts inläsningar består nästan enbart av skönlitteratur. Fortsätter köpa in Meningen är att TPB fortsätter köpa rättigheterna till BTJ-titlarna framöver men med en viss fördröjning, en så kallad hold-back. TPB är beroende av att BTJ och andra producenter fortsätter läsa in talböcker, annars kommer det för få nya titlar. De BTJ-talböcker som nu inte går att ladda ned är cirka 200 titlar från 2007 och de talböcker som gjorts hittills i år. När BTJ släpper de titlarna är ännu inte klart. Mer nedladdning krävs - Vi är mycket nöjda med att förhandlingarna har gått i lås. Vi har haft väldigt starka önskemål från biblioteken om att kunna ladda ner de här titlarna, säger Roland Esaiasson, myndighetschef på TPB. - Förra året nästan fyrdubblade folkbiblioteken sin nedladdning från oss, men nu måste nedladdningen fortsätta att öka. Det är stora skillnader mellan biblioteken, en del laddar ned nästan allt från oss medan andra fortfarande beställer många talböcker som vi kopierar åt dem. Med nedladdning får låntagaren boken snabbare och vi spar både miljö och porto. Samarbetet viktigt - Vi har satsat mycket resurser på teknikutveckling och rationalisering och i höst kommer nedladdningstjänsten att bli både enklare och snabbare. Dessutom har vi betalat en betydande summa pengar för att köpa rättigheterna till BTJ- titlarna. Det innebär att vi har betydligt mindre resurser att kopiera stora mängder talböcker åt biblioteken. - Den svenska talboksmodellen bygger på samverkan mellan TPB och biblioteken. Vi utvecklar och producerar – biblioteken förmedlar. Det samarbetet har gjort oss till ett av de länder som lånar ut flest talböcker i världen. Med gemensamma krafter ska vi nu fortsätta utvecklingsarbetet, säger Roland Esaiasson. Författare möter formgivare Text: Maria Kimberg Foto: Maja Suslin Hur förvandlar man en bilderbok till något som även barn med synskada kan läsa? Och hur gör man det utan att göra våld på originalboken? - Första gången jag såg en av mina böcker omgjord blev jag förskräckt, berättar Anna-Clara Tidholm. Vi sammanför formgivare Carina Søe-Knudsen och Anna-Clara Tidholm, illustratör och författare. Carina har nyligen gjort om Anna-Claras bok Knacka på! till taktil bilderbok. I Carinas ateljé på Kungsholmen i Stockholm kommer samtalet att handla främst om produktionsteknik. Det finns många intressanta frågeställningar kring hur man förvandlar en vanlig pappersbok till något som går att ”läsa” med fingrarna. För att göra 100 exemplar av Knacka på! krävs det bland annat 700 ulliga kaniner och 100 salladshuvuden i plast som formges, stansas ut och monteras. Bokens idé - När jag första gången av en slump stötte på Ture sitter och tittar som taktil bilderbok blev jag förskräckt och tänkte ”Vad har dom gjort med min bok?” Men nu förstår jag mera vad det är frågan om. Det handlar inte om att återskapa min tecknarstil utan om att göra boken tillgänglig för fler, säger Anna-Clara. - Nu tycker jag att det känns kul, och spännande att få veta mer om hur produktionen går till. Tycker du att Carina har lyckats då? Är det fortfarande din bok, finns bokens själ kvar? - Jo, det som är viktigt med boken finns med, bokens idé. Sen kan jag inte riktigt bedöma om det är en ”bra” bok. Det blir ett livligt och intressant samtal runt det belamrade bordet i ateljén. Carina gestikulerar och berättar om teknik och metoder. Anna-Clara frågar och är fascinerad och vill veta mera om metoder och detaljer. - Du gör ju verkligen en helt ny bok, precis som när jag började med Knacka på! utbrister hon. Jakt på material Carina Søe-Knudsen har arbetat med att formge taktila bilderböcker åt TPB i nästan tio år: - Jag funderar inte så mycket på vad bokens illustratör ska tycka. Jag gör mitt bästa och allt kan inte tas med. Det gäller att förenkla och renodla, och att boken fungerar är det viktigaste. Det handlar väldigt mycket om praktiska saker, som att hitta rätt material och se till att de små figurerna tål att hanteras och kännas på många gånger. Carina berättar att hon ständigt är på jakt efter passande material, hon springer på stan, i järnhandlar, tyg- och hobbyaffärer. I Göteborg finns en speciell plastaffär som hon aldrig missar att besöka. - Detaljerna är viktiga, det krävs till exempel helt olika material till elefanter, valrossar och björnar. - Ibland hittar man inte det man letar efter. Böckerna är ju också till för barn som har lite syn kvar och då är det viktigt att färgerna kontrasterar mot varandra. I Knacka på! använde jag till exempel en wettextrasa till en av dörrarna. Men den måste först färgas och sedan rollas, för att få rätt färg och struktur. Skapande och pilligt - Min bok måste väl ha varit lätt att göra, säger Anna-Clara. Den har ju så lite text och en rak handling. - Nej, jag tycker inte att någon bok är enkel att göra. Varje bok har sin utmaning. Och det är ju så många moment i varje produktion. Först formgivningen och sedan allt tålamodskrävande pillande med att montera de olika detaljerna i böckerna. Vi formgivare monterar ju nästan alltid själva. Men jag tycker om att det är så helt olika arbetsuppgifter, det finns en utmaning i varje moment, säger Carina. - Det gäller att hitta en balans mellan mitt eget formspråk och vad som fungerar. Men det som främst måste styra är förstås funktionen. Sök efter taktila bilderböcker http://katalog.tpb.se Välj: Utökad sökning Ämnesord: Taktil bilderbok Vad är en taktil bilderbok? En taktil bilderbok är gjord för att läsas med känseln. Oftast läser man med fingrarna, men det finns också de som läser med till exempel fötterna. Bokens bilder består av upphöjda former i olika material. Ordet taktil används för att beskriva hur information kan överföras genom beröring. Den taktila bilderboken är en ny, bearbetad version av en bilderbok som redan finns. Men bilderna är förenklade så att de är lättare att förstå. De taktila bilderna görs av olika material med skiftande strukturer och stora färgkontraster. Bokens text består av både tryckt storstil och punktskrift. Taktila bilderböcker görs för barn med olika funktionsnedsättningar. På TPB finns ett 60-tal taktila bilderböcker att låna. Nyare titlar kan även köpas av punktskriftsläsare och bibliotek. Knacka på! av Anna-Clara Tidholm är en enkel och spännande bilderbok för de minsta barnen om vad som kan dölja sig bakom stängda dörrar. Sex dörrar i olika färger finns avbildade, och sedan visas vad som finns innanför: några kaniner som äter, apkalas eller kanske en pojke som spelar trumma. Läsaren kan aktivt delta i handlingen, knacka på dörrar, gissa vem som bor bakom, försöka minnas. Texten är kort och enkel. Den taktila bilderboken finns till försäljning på TPB för personer med synskada samt bibliotek. Sök efter taktila bilderböcker http://katalog.tpb.se Välj: Utökad sökning Ämnesord: Taktil bilderbok Framtidens barnbibliotek 2010: Är du redo? Text och foto: Lena Boqvist Den 7 april höll Svensk Biblio-teksförening en konferens om tillgängliga barnbibliotek. Tanken var att inspirera deltagarna och visa hur man kan göra sitt bibliotek bättre för barn med funktionsnedsättningar inför regeringens mål om tillgänglighet 2010. Konferensen Framtidens barnbibliotek 2010: är du redo? lockade cirka 100 personer till World Trade Center i Stockholm. De närvarande var barnbibliotekarier eller andra som arbetar med barnfrågor runt om på landets bibliotek. - Dagen blev lyckad! Vi ville ge både en fördjupning när det gäller bemötande och läsforskning och inspirerande exempel från biblioteksverksamhet. Vi fick mycket positiv respons på det i utvärderingarna, säger Jenny Nilsson, barnbibliotekarie på TPB och en av två moderatorer för konferensen. Programmet var späckat. Deltagarna fick ta del av en mängd lyckade exempel, bland annat marknadsföringsplan för äppelhyllor, Språkpiller - ett samarbete mellan logopeder och bibliotek i Gävleborg, projektet Buskul på sjukhus! och om tecken som språk eller stöd. Ett uppskattat inslag var Lars Björklund, kaplan och före detta sjukhuspräst, som talade om att möta barn i svåra situationer. Välkända Mats Myrberg, professor i specialpedagogik vid Stockholms universitet gav senaste nytt om läsutveckling och läs- och skrivsvårigheter. Vi fem: Är du redo? Jenny Bofeldt Ferm, Karlskoga bibliotek - Ja, jag är redo… tror jag, 2010 lär jag vara redo varje fall. Vi är på gång och har börjat. Kompetensen finns på arbetsplatsen och det gäller att alla tar del av den. Eva Johansson & Gudrun Wemming, Växjö stadsbibliotek - Vi är redo, på väg i alla fall. Marknadsföringen har vi kvar att jobba med. Vi har fått bra idéer här på konferensen, till exempel att man kan ha en monter på mässor och bokprat. Ann Rehn, Trollhättans bibliotek - Vi är på gång. Jag är här för att jag behöver orientera mig. Vi har en äppelhylla men vi behöver marknadsföra den bättre. Vi har nog varit ganska dåliga på marknadsföring men det är ju en fråga om tid som vanligt. Lena Lundgren, Regionbibliotek, Stockholm - Jaa, det är jag. Min medvetenhet är hög och jag jobbar för att förverkliga tillgängligheten för barn i det praktiska arbetet tillsammans med min kollega Elisabeth Nilsson. Mona Quick. Motala bibliotek (+ föredragshållare för dagen) - Ja, det är vi. Vi jobbar mycket med talsyntesinläsning och talböcker och har kommit långt när det gäller informationsbiten. Men vi har saker kvar att göra när det gäller lokalerna och skyltning. Höjt pris på taktila bilderböcker På grund av ökade kostnader höjs priset på taktila bilderböcker men de är fortfarande starkt subventionerade. En genomsnittlig produktionskostnad för en taktil bilderbok är mellan 3 000 och 5 000 kronor per exemplar. De nya priserna för bibliotek och institutioner är 848 kronor för screentryckt bok och 1 060 kronor för en collagebok. För privatpersoner med synskada är priset oförändrat 106 kronor för barnböcker och 212 kronor för vuxenböcker. Alla priser är inklusive moms. Ökning av talböcker på andra språk Under året har TPB samlat på sig fler klassiker, moderna romaner och barnböcker på andra språk. Du hittar dem via TPB-katalogen där de samsas med talböcker på 50 olika språk. Serbokroatiska/kroatiska: Cirka 200 nya talböcker finns nu att ladda ned från TPB:s digitala bibliotek. De nya böckerna är mp3-inläsningar från Kroatien som TPB har överfört till DAISY-format. Bland titlarna finns såväl klassiker som nyare skön- och facklitteratur och barn- och ungdomsböcker. Böckerna är både originalutgåvor och översättningar från andra språk. Engelska: Nära 100 nya skönlitterära titlar är inköpta från RNIB, Royal National Institute of Blind People, i England. Bland titlarna finns efterfrågade moderna romaner och klassiker. Ungefär hälften av titlarna är barnböcker, bland annat alla Harry Potter-böcker, plus titlar av Michelle Magorian och C.S. Lewis. Finska: Det finska beståndet har ökat med cirka 200 titlar i DAISY-format. Genom ett samarbetsavtal mellan TPB och det finländska blindbiblioteket Celia byter biblioteken talböcker med varandra. I senaste skörden fanns nyutgivningar, klassiker och barnböcker. Ryska: Även ryska talböcker får TPB från Celia. Ett 20-tal DAISY-talböcker har tillkommit under året. Tyska: Ett 40-tal nya tyska titlar finns i TPB-katalogen. Det är klassiker och helt nya böcker som köpts in från tyska bibliotek. De nyförvärvade talböckerna går att ladda ned. Men på vissa språk finns det fortfarande bara kassetter att erbjuda. Sök efter andra språk i TPB-katalogen genom att välja Utökad sökning och använda sökfältet Språk. Punktskriftsnämnden föreslår professur Text: Björn Westling Punktskriftsnämnden har i brev till Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth föreslagit att en professur i taktil läsning ska inrättas. Taktil läsning utförs med fingrarna och kan gälla text (punktskrift) och taktila bilder. Forskning kring taktil läsning är i dag spridd på olika ämnen och institutioner, men föreslås alltså bli ett samlat forskningsområde och nämnden hoppas att en professur ska leda till ökad forskning. Det finns antagligen en stor potential för ökad användning av punktskrift och taktila bilder, något som inte minst skulle kunna leda till ökad livskvalitet för många människor. Läs mer om detta i nästa nummer av Vi punktskriftsläsare som kommer ut i slutet på maj. Brevet till kulturministern finns på att läsa på Punktskriftsnämndens webbplats. www.punktskriftsnamnden.se Text i talböcker för barn Nu finns det DAISY text och ljud för barn på TPB:s digitala bibliotek. När man lyssnar på dessa böcker med läsprogram i dator kan man samtidigt se en elektronisk version av den tryckta texten och eventuella bilder från originalboken. Läs mer i nästa nummer av Bibliotek för alla. Envisheten har fört honom långt Text och foto: Maria Kimberg Emil Östberg är OS-medaljören på skidor som talar flytande japanska och springer Midnattsloppet. Med enbart ledsyn rör han sig närapå obehindrat - både i hemmakvarteret och bland affärskontakterna i Japan. På väg till mötet med Emil i lägenheten vid Liljeholmstorget i Stockholm tänker jag mycket på vad som får vissa människor att sätta sig över svårigheter och begränsningar. Trots att Emil varit gravt synskadad sedan sju års ålder har han hunnit med och upplevt mycket mer än de flesta gör under ett helt liv. Idrott på elitnivå, studerat till civilekonom på universitet i USA och Sverige och läst japanska i Japan. Emil är sedan tio år gift med Kayoko som han träffade i Japan och tillsammans har de två-åriga dottern Mia. Han driver ett företag som förmedlar kunskap kring äldre-, handikapp- och barnomsorg till främst Japan. Allt detta har Emil hunnit med och han är inte äldre än 35 år. Fem procents syn Emil öppnar dörren till den relativt nybyggda luftiga lägenheten högst upp i huset. Han är lång, 1,97, och ger ett vänligt och lyhört intryck. Han kryssar vant och snabbt mellan små plasttraktorer och högar med nytvättade barnkläder. Han har starka glasögon och ögonen skelar lite. Det finns ingen möjlighet att upptäcka att han bara har fem procents syn. - Nä, när jag ber om hjälp att hitta något ute i affärer och så brukar jag förklara att jag ser dåligt. Annars kan folk ibland inte förstå varför jag frågar. Vi sätter oss vid matbordet där ballongerna från dotterns två-årskalas hänger kvar i lampan. Jag börjar med att försöka förstå hur dåligt Emil egentligen ser: - Sjukdomen jag har heter makuladegeneration och den innebär att syncellerna i gula fläcken förtvinar. Jag kan inte läsa på skyltar och jag har svårt att känna igen ansikten. Jag ser konturer ganska långt bort, men jag känner sällan igen folk. Då ska det vara på rörelsemönster eller någon speciell slags kläder, det kan vara lite jobbigt. Ser möjligheter Jobbigt är ett ord som Emil annars inte använder särskilt ofta visar det sig, inte helt otippat, under samtalets gång. - Jag tänker mera på vad jag kan än vad jag inte kan. Mycket går ju på rutin och jag vet ofta var saker står. Jag vill inte alltid be om hjälp, det är inte värt besväret. Ibland chansar jag och det kan ju förstås bli fel. Emil säger att han aldrig har funderat på hur livet skulle blivit om han inte varit synskadad: - Jag tänker inte så, jag har en väldigt positiv grundinställning och fick mycket hjälp och stöd från min familj. - Det som begränsar människor mest är att inte tro på sig själv, det gäller ju alla, mig också. Jag kan inte säga att jag tror att allt är möjligt, att jag kan söka alla slags jobb till exempel. Men ofta handlar det om en slags inre spärr, det ligger kanske lite i den svenska mentaliteten också. Men du är ju ovanligt envis, säger jag. - Jo, det stämmer nog… säger Emil. OS-medaljör Och den envisheten har fört honom långt, vad gäller jobb, studier och inte minst idrott. I många år tränade han längdåkning och skidskytte på elitnivå. Största framgången fick han i OS i Paralympics i Salt Lake City 2002, med två medaljer, silver på 10 km fristil och brons på 5 km klassisk stil. - Men nu tränar jag inte längre, jo, lite innebandy, fråga mig inte hur det kan fungera, men det gör det faktiskt, på en väldigt låg nivå. - Skidskyttet då, undrar jag, hur fungerade det med fem procents syn? Emil verkar ha fått den frågan förr och förklarar att man skjuter med elektronik, inte med skott. I hörlurarna finns en ton som blir högre ju närmre målet man siktar. Viktigt med förebilder Ett halvår innan Emil skulle börja läsa på Stockholms universitet fick han kontakt med en synskadad kille, Mattias Ehn, som berättade hur studierna fungerade för honom, och Emil åkte till skolan med en synskadekonsulent och hälsade på. - Det var väldigt viktigt för mig då, Mattias blev en förebild som visade att det fungerade. Det finns stora behov av sådana exempel. I media fokuseras ofta bara på handikappet; en synskadad är bara med i egenskap av handikappad och inte i kraft av vad han eller hon gör. - Det har också blivit allt lättare för mig att plugga allteftersom tekniken utvecklats och ju mer information som går att hitta på internet. Nu använder jag talsyntes för internet och läser skönlitteratur som DAISY. Det var betydligt mycket svårare att plugga med kassetter. Och i grundskolan var jag helt beroende av att mina föräldrar hjälpte mig och läste högt. Enkelt i USA - När jag sedan 1994 åkte till Oregon i USA för att plugga visade det sig att jag fick mycket bra och snabb service där och det fanns anpassningar på datorerna i biblioteket. I Sverige hade jag fått fixa mycket själv. Vid skolan i USA fanns ett speciellt center med gott om personal som såg till att det fungerade med inläsningar och allt annat man behövde. Det gjorde det lättare att fokusera på studierna. - Det är klart att jag var lite nervös innan jag åkte dit. Men jag hade en kompis som gick där och han skickade hem material om servicen för funktionshindrade vid universitet. Jag bestämde mig för att testa i tre månader och det gick ju väldigt bra. Kunskapsutbyte med Japan I USA fick Emil flera japanska vänner, han började läsa japanska och fick så småningom ett stipendium för att läsa japanska i Tokyo. Där bodde han i ett år, och träffade sin blivande fru. Allt det här har lett fram till att han idag, tillsammans med fyra andra, driver företaget Swedish Quality Care som bland annat utbildar och informerar japaner inom äldre-, handikapp- och barnomsorg. - Vi har 500-600 japanska besökare om året i Sverige, och vi skickar också personal till Japan för att undervisa och utbyta erfarenheter. Just nu har vi en vårdlärare där på ett år, och vi skickade nyligen ner en grupp på 14 personer från svensk omsorg, bland andra sjuksköterskor. Det var japanska staten som betalade och målsättningen är kunskapsytbyte. Japanerna är väldigt intresserade av vår demenssjukvård. Främst är det i inställnings- och bemötandefrågor vi har något att erbjuda dem. - Det klagas mycket på den svenska vården, men att där också finns mycket kunskap når inte alltid ut. Det är roligt och spännande att vara med och föra ut våra erfarenheter i världen, säger Emil Östberg. Olika vägar för distribution Text: Lena Boqvist Illustration: Gita Nabavi Internetbaserad distribution, möjligheter till självbetjäning och standardisering av läsformat är några av de idéer som presenteras i TPB:s slutrapport till regeringen den sista mars. Rapporten från TPB innehåller visioner, mål och förslag på dellösningar till ett nationellt digitalt distributionssystem för personer med läshandikapp. Utredningen har pågått i två år och har genomförts av TPB i samråd med Post- och telestyrelsen och andra organisationer. Undersökning av målgrupp I projektet genomfördes en undersökning av målgruppen. Här framkom tydligt att gruppen med läs- och skrivsvårigheter är större än man tidigare känt till. Cirka fem procent av Sveriges befolkning har läs- och skrivsvårigheter enligt aktuell forskning. Det motsvarar cirka 430 000 personer. Personer med synskada uppskattas till 1,3 procent, 120 000 individer. - Förutom dessa finns det personer med andra funktionsnedsättningar som också hör till TPB:s målgrupp. Denna spretiga grupp är svårare att mäta, säger Jesper Klein, projektledare på TPB. Talbokslån på bibliotek TPB har även undersökt vilka som lånar talböcker på de lokala biblioteken. Resultatet visar att cirka 65 procent av dessa låntagare är personer med synskada, cirka 20 procent är personer med läs- och skrivsvårigheter och 15 procent tillhör gruppen övriga. Biblioteken har uppenbarligen svårt att nå ut till personer med läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi trots att denna målgrupp är störst (se figur 2). Via internet men utan dator I ett av delprojekten, Tidningen och boken kommer digitalt i Lund, testades en ny typ av DAISY-spelare som kan kopplas till internet. - Försöket har gett en bild av hur framtida distribution av talböcker och taltidningar kan fungera för både bibliotek och slutanvändare. Genom att använda teknik som inte kräver dator går det att distribuera via Internet även till personer som är ovana vid IT, till exempel många äldre synskadade, säger Jesper Klein. Givande workshop Den 14 februari i år anordnade TPB en workshop om att lyssna på tidningar och böcker i framtiden. 38 representanter från 24 olika företag, organisationer och myndigheter som arbetar med tillgänglig information deltog. Tanken med dagen var att deltagarna skulle kommentera och påverka TPB:s förslag på ett framtida distributionssystem. – Det blev ett intensivt, intressant och givande möte med folk från hela branschen. Diskussionerna gav flera viktiga uppslag till förändringar i slutrapportens innehåll, säger Jesper Klein och tackar för allas insatser. Läs mer i slutrapporten som finns på www.tpb.se/forskning_utveckling Levnadsöden som satt spår De här boktipsen fokuserar på kändisar som vi vet ganska lite om - trots att de tillsammans skapat skrattsalvor, tårar och pest. Möt Tage Danielsson, Laura Fitinghoff och råttor. Tage Danielsson - folkkär nöjesprofil Journalisten Klas Gustafson, som tidigare skrivit om Cornelis Vreeswijk och Beppe Wolgers, fortsätter att inventera det svenska folkhemmets nöjesprofiler. Tage Danielsson roade Sverige under trettio år fram till sin död 1985, från 50- talets radiokåserier till sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton och filmen om Ronja Rövardotter. Han var arbetargrabben från Linköping som kom att personifiera den svenska snällheten. Tillsammans med Hasse Alfredsson och andra skapade han en guldålder för svensk humor. I denna fina bok skildras hans liv, från barndomens folkpark till revyerna, filmerna och de politiska debatterna. Tage Danielssons tid av Klas Gustafson finns snart som punktskriftsbok på TPB och som DAISY-talbok hos ILAB. Boktips av Henry Larsson, bibliotekarie på TPB Fängslande om författaren till Barnen ifrån Frostmofjället Generationer barn har gripits av den klassiska barnboken Barnen ifrån Frostmofjället som kom ut 1907. Författaren Laura Fitinghoff och hennes liv har varit mera okänt. Nu har en sentida släkting skrivit en oavbrutet fängslande romanbiografi om hennes öde. Laura och hennes fyra systrar växte upp i Sollefteå prästgård, barn till prosten Runsten. 23 år gammal giftes hon bort med en 44 år äldre brukspatron och fick en dotter. De första årens överflöd förbyttes snart i fattigdom och tragedier. Ett mycket intressant levnadsöde och en bok man inte glömmer. Vägen till Frostmofjället av Hervor Sjödin finns som DAISY-talbok och är nedladdningsbar. Boktips av Lovisa Nilsson, bibliotekarie på TPB Om råttor på Manhattan Råttor, kan det vara något? Javisst, om man läser om dem är de på betryggande avstånd. Författaren Robert Sullivan tillbringade fyra årstider på jakt efter brunråttor i New York. Studierna förlade han till en särskild gränd på nedre Manhattan. Där studerade han råttorna och träffade även människor som har som yrke att försöka utrota dem. Mycket tid tillbringade han också på biblioteket för att lära sig mer om råttor. Visste du att det under 1800-talet utspelades råttkamper på särskilda arenor i New York? Läsaren får också följa med Sullivan till ett toppmöte för råttexperter, en konferens i Chicago, där han träffar den fantastiske skadedjurssaneraren Bobby. Rats. Ett år med New Yorks mest ovälkomna invånare av Robert Sullivan finns som DAISY-talbok och är nedladdningsbar. Boktips av Lena Ljungquist, bibliotekarie på TPB