3 Ledare Leta titlar lättare och ladda ned! 4 Allt fler läser nedladdat Falköpings satsning ökar efterfrågan. 6 Uppsala vinner tid och pengar och får bättre fart på köerna. 7 Nedladdning att tänka på vid starten 8 Snabbhet och text plus för talbok med talsyntes. 9 Vilket bibliotek blir Årets DAISY-bibliotek? Notis: Strömmande läsning. 10 DAISY-priset höjde statusen och ökade intresset i Göteborg. 11 Fler språk blir lättare att låna 12 Välkända TPB-profiler i pension Birgitta och Cia med fyrtio års erfarenhet. 13 Nya broschyrer och affischer 14 Text och bild i nya talböcker för barn Notiser: TPB på Skolforum. Äppelhyllan så funkar den. Totte och Castor nu taktila. 15 Stora skillnader i skolan Stöd hela tiden eller klara sig själv. 16 Designårspris till TPB Notiser: Mp3-boken kommer i Skövde. Lätt hitta rätt på www.tpb.se 17 Inläst kurslitteratur samlas i nytt arkiv 18 DAISY på arabiska i Alexandria TPB utbildar i Egypten. 19 Sök bättre i TPB-katalogen 20 Så laddas det - listan Många titlar och stor bredd Bibliotek för alla ges ut av Talboks- och punktskriftsbiblioteket September 2006 • Nr 2 Utgivning: 2-3 ggr/år Nästa nummer beräknas komma i december 2006 Ansvarig utgivare: Birgitta Irvall Redaktör: Maria Kimberg, vik redaktör Layout: Annika Sundin Redaktion: Hilda Androls Beatrice Christensen Sköld Kerstin Ekman Birgitta Irvall Maria Kimberg Cecilia Mattsson Gita Nabavi Jenny Nilsson Annika Sundin Karl Tännérus Adress: Talboks- och punktskriftsbiblioteket 122 88 Enskede Besöksadress: Sandsborgsvägen 52 Prenumeration (gratis) Telefon: 08-39 93 50 (vx) Telefax: 08-659 94 67 E-post: info@tpb.se Internet: www.tpb.se Bibliotek för alla finns även på cd-romskiva (DAISY-format). ISSN 1400-6332 Omslag: Gita Nabavi Citera oss gärna, men glöm inte att ange källa. Ledare Leta titlar lättare och ladda ned! TPB-katalogen utvecklas och blir allt bättre och det blir lättare att hitta rätt böcker till låntagare med olika intressen och behov. I vår monter på Bok & Bibliotek demonstrerar vi alla finesser i katalogen. Kom till oss och lär dig mer om sökning. Söktips hittar du också i det här numret av tidningen. Just nu finns drygt 35 500 DAISY-titlar tillgängliga för nedladdning. Låt låntagarna få tillgång till hela utbudet, nöj dig inte med vad ditt bibliotek har. Alla låntagare, också de som helst vill ha deckare, ska få chansen att välja bland alla talböcker som finns. Dina låntagare kan också föreslå böcker som ni inte hittar i katalogen till inläsning. Ditt bibliotek har väl sökt talbokstillstånd? Läs om hur biblioteken i Uppsala och Falköping har organiserat sin nedladdning. Kanske har ditt bibliotek hittat på en bra rutin för nedladdning? Hör gärna av dig till TPB med ditt tips, vi lägger ut det på vår webbplats så att de som startar med nedladdning i höst inte behöver uppfinna hjulet igen. Siffrorna för nedladdning ökar stadigt! I april laddade läns- och kommunbibliotek ned 691 titlar, i maj 930 titlar, i juni 321 och i juli 924! I höst, när alla som sökt tillstånd fått det, kommer siffrorna att öka dramatiskt, det är vi säkra på. Årets DAISY-bibliotek utses för andra gången på Bok & bibliotek. Vi berättar om vilka som nominerats. Förra årets vinnare, Göteborgs stadsbibliotek, Götaplatsen, berättar om vad priset har betytt för dem och deras låntagare. Ditt bibliotek kan vinna 2007 om ni jobbar systematiskt för att ge era låntagare bästa möjliga service. Under hösten kommer TPB att börja köpa DAISY-böcker på engelska från det brittiska talboksbiblioteket. Från Kroatien har vi redan fått ett antal mp3- böcker som ska göras om till DAISY. Läs artikeln om hur TPB utbildar personal på biblioteket i Alexandria i DAISY-produktion. De nordiska talboksbiblioteken arbetar med ett avtal som ska göra det möjligt att ladda ned från varandra. Det här är fyra små steg mot ”det globala biblioteket”. Birgitta Irvall Tf bibliotekschef Ny tf bibliotekschef från 1 september är Kjell Hansson, chef för TPB:s produktionsavdelning. Ny ordinarie chef utses av regeringen under hösten. Allt fler läser nedladdat Falköpings satsning ökar efterfrågan På Falköpings bibliotek har servicen förbättrats och låntagarna ställer högre krav. Ju fler talböcker som laddas ned från TPB:s digitala bibliotek desto mer ökar efterfrågan. På Falköpings bibliotek i Västra Göta-land har man satsat mycket på att ladda ned talböcker. I statistiken hos TPB utmärker sig biblioteket klart. Falköpings kommun har runt 30 000 invånare, men tillhör ändå de folkbibliotek som laddat ned flest talböcker hittills. Falköpings bibliotek fick sitt talbokstillstånd tidigt, redan innan årsskiftet, men startade inte med nedladdning förrän i februari-mars. – Vi tyckte att det var viktigt att få in rutiner och hantering på ett smidigt sätt i den vanliga verksamheten, därför la vi lite tid på planeringen, berättar Britt Lööf, bibliotekschef i Falköping. Samma rutiner Och den integrationen måste man säga att biblioteket har lyckats med. Ett önskemål om en nedladdad talbok behandlas på samma sätt som alla andra fjärrlånefrågor. All personal i biblioteket tar emot önskemålen och lägger direkt in dem i biblioteksdatasystemets fjärrlånemodul. Sedan delar tre personer på arbetet med nedladdning och bränning. Största delen av beställningarna tas emot på telefon, och talboken skickas hem med posten. Den nedladdade skivan läggs över i ett vanligt DAISY-emballage. Tomma emballage är i förväg inlagda i katalogen som ”Nedladdad talbok”, och utrustade med etikett och Paragraf 17-text. Mellan en till två dagar brukar det ta innan boken är hemma hos låntagaren. Inget sparande – Eftersom vi förstås vill ha en rationell hantering så kommer vi bara i undantagsfall att spara några av de nedladdade skivorna. Vi köper våra talböcker precis som tidigare. När vi får ett nytt önskemål så tar vi ställning till om talboken ska köpas, brännas eller lånas in, säger Britt Lööf. Hittills är det bara Mias hemlighet av Maria Eriksson som man valt att spara. Talboken fanns redan inköpt till biblioteket, men med hjälp av nedladdning betas kön av. Fler lånar På Falköpings bibliotek finns i juni 238 registrerade talbokslåntagare, en siffra som ökar hela tiden. Främst är det än så länge äldre låntagare som fått hjälp med nedladdning. Reseskildringar, barndomsberättelser, böcker om andra världskriget och delar i serier hör till det som efterfrågats. En del nedladdningar har även gjorts åt kommunens Lärcentrum. – Men vi tror att allt fler kategorier av talbokslåntagare kommer att fråga efter den här servicen framöver, säger Cina Hermansson. Vi bjöd in de lokala tidningarna till en presskonferens häromveckan, och det resulterade i två halvsidesartiklar om nedladdning, så många fler har hört talas om det nu. Lyckat med läs- och skrivtekniker En del av förklaringen till att Falköping ligger så långt framme på talboksfronten är att man valt att satsa på att anställa en läs- och skrivtekniker. Det är en ny yrkesgrupp som vuxit fram genom EU-projekt som biblioteken i Västra Götalandsregionen drivit. Redan i slutet av 90-talet utbildades de första läs- och skrivteknikerna. Regionbibliotek Västra Götaland och Arbetsförmedlingen samarbetade kring kurserna, där man bland annat fick lära sig bibliotekskunskap, teknik, hjälpmedel och kunskap kring olika handikapp. Ny utbildning Läs- och skrivtekniker finns även på några andra håll i landet, men flest är de i Västra Götaland, där omkring hälften av de 49 kommunerna inrättat den här typen av tjänster. Och det är något som gett märkbara spår ute i verksamheten. I regionen finns nu många Läs- och skrivstugor på biblioteken, och arbetet med att kontakta och bjuda in personer med läs- och skrivsvårigheter är mycket målinriktat. Fler bibliotek i regionen har också inskrivet i sina tillgänglighetsplaner att liknande verksamhet ska startas. Regionbibliotek Västra Götaland planerar en ny utbildningsomgång av läs- och skrivtekniker. Ordinarie verksamhet Där biblioteken valt att låta projektformen övergå i ordinarie verksamhet har det också givit synliga resultat. I Falköping har man satsat på en halvtidstjänst, där Kultur- och Fritid- Socialnämnd och Kompetens- och arbetslivsförvaltningen delar kostnaderna. – På vårt bibliotek kan de flesta i personalen starta upp och visa vad som finns i datorerna i Läs- och skrivhörnan. Och vi är måna om att all personal ska kunna så mycket som möjligt om talböcker och hjälpmedel. Men samtidigt behövs det någon som verkligen driver frågorna, följer med i utvecklingen och har huvudansvaret, säger bibliotekschef Britt Lööf. Text: Maria Kimberg Uppsala vinner tid och pengar och får bättre fart på köerna Talboken hos låntagaren dagen efter beställningen. Uttjänta talboksexemplar som direkt ersätts av nya nedladdade talböcker. På biblioteket i Uppsala är man öppen för nyheter och tycker att nedladdning är enkelt. Mycket har förändrats på talboksfronten i Uppsala under det senaste året. Talböckerna har flyttats från separata lokaler ut till stora bokhallen alldeles vid informationsdisken. All personal som arbetar i informations- och utlåningsdiskarna har fått utbildning i DAISY-teknik och DAISY-användning. Nysatsningen på talboksavdelningen har redan gett resultat, antalet talbokslåntagare på Uppsala stadsbibliotek ökar. Och så har vi nedladdningen. Personalen på talboksavdelningen vid läns- och stadsbiblioteket i Uppsala har hunnit få rejäl kläm på nedladdning av talböcker. Biblioteket är bland de länsbibliotek som laddat ned mest från TPB. Enkelt I början var det lite krångligt att få tekniken att fungera men så snart de problemen var avhjälpta gick allt desto smidigare. – Visst var det struligt inledningsvis men det berodde till största delen på problem med kommunens brandväggar. Själva nedladdningen är ganska enkel, säger Eva Hellström. – Men man får se upp så att man inte ställer för många titlar i kö för nedladdning på en gång, då kan det bli riktigt segt, säger Lena Andersson. -Jag tror att det kan finnas en obefogad rädsla inför nedladdning av talböcker. Det är inte alls så svårt och dramatiskt som man kanske föreställer sig, sammanfattar enhetschef Marit Arvidson. Delar i serier Den största delen av de titlar som Uppsala laddar ned från TPB:s digitala bibliotek är delar i serier. Tidigare har låntagarna kunnat få vänta länge på böckerna och det har naturligtvis varit frustrerande, speciellt när det gäller serier och man är mitt inne i en läsupplevelse. Det innebär stora vinster i såväl tid som pengar att kunna ersätta uttjänta talboksexemplar med nedladdningsexemplar i stället för fjärrlånade exemplar eller inköpta merkopior. Fem minuter tar själva nedladdningen. Med nuvarande rutiner har låntagaren talboken i sin hand en dag efter beställningen. Vad är det då som gör att just Uppsala stadsbibliotek ligger i topp i nedladdningsstatistiken? – Nyfikenhet och öppenhet inför nya tankar och ny teknik finns på talboksavdelningen här i Uppsala. I hela länet finns en lång tradition av att satsa på talböcker och talboksprojekt. Kanske inte så underligt, med tanke på att förra chefen här på Uppsala stadsbibliotek, Kerstin Sjögren Fleischer, dessförinnan var chef på TPB, funderar Marit. Ännu snabbare Finns det då någonting som kan förbättras när det gäller nedladdning av talböcker? – Kanske skulle man önska att det gick ännu snabbare att ladda ned, så att man kunde bränna en DAISY-skiva direkt i informationsdisken, i stället för som nu inne på talboksavdelningen. – Eller kanske till och med att det skulle bli tillåtet att skicka själva fil- erna direkt till låntagaren, drömmer Cecilia Stiernstedt. Text: Karl Tännérus Nedladdning att tänka på vid starten Vilken teknisk utrustning krävs? Vad tillåter upphovsrättslagen? Hur ordnar man lösenord? Här är svar på några vanliga frågor. Mer information finns på TPB:s webbplats. Vilken utrustning behövs? En dator med cd-brännare (finns i de flesta nya datorer). Ett program för cd-bränning. En Internetanslutning, helst 10 Mbit/s eller mer. Många faktorer påverkar vilken tid nedladdningen tar, till exempel antal användare i datanätverket och hur kommunens brandväggar fungerar. Nedladdning med en anslutning på 10 Mbit/s tar i optimala fall bara några minuter. Inloggning Det krävs två inloggningar för att ladda ned talböcker: först den vanliga inloggningen i TPB-katalogen med det användar-id och det lösenord (pin-kod) som ni hittills har använt. Därefter, när ni har valt böcker för nedladdning, krävs inloggning i nedladdningstjänsten. Till den behövs ytterligare ett användar-id och lösenord. Ni får dem genom att vända er till digbib@tpb.se Rutinerna Bygg upp bra rutiner på allt från låntagarens beställning, till nedladdning, bränning och leverans. Hur lång tid ska det ta från beställning tills talboken är hos låntagaren? Att hinna ladda ned och ge låntagaren boken direkt i informationsdisken har i princip alla bibliotek bedömt som orealistiskt. Talbokstillståndet ger varje bibliotek i bibliotekssystemet möjlighet att ladda ned. Är det rationellt hos er, eller ska ni centralisera hanteringen? Utrustning och katalog Hur ska det nedladdade exemplaret paketeras? Hur lånas det ut? Tillfällig post i katalogen eller förutrustade emballage typ ”Nedladdad bok”? Ska ni kunna se vilka talböcker en låntagare haft måste katalogpost med titel finnas. Se till att göra det möjligt att få ut statistik på antal nedladdade titlar. Bygg inte bestånd Det digitala biblioteket är till för fjärrlån och för att snabba upp hanteringen och kapa köer. Att bygga upp bestånd från det digitala biblioteket är tidskrävande och oekonomiskt. Att utrusta ett talboksemballage med till exempel punktskrift tar tid. Annotationerna är upphovsrättsskyddade Texten på köpta talboksemballage, annotationen som talar om vad talboken handlar om, är upphovsrättsligt skyddad och får inte kopieras. BTJ äger annotationen och säljer annotationsetiketter. Fysiska skivor som måste lämnas tillbaka Den nya upphovsrättslagen ger öppningar för att låntagaren framöver ska kunna ladda ned talböcker själv. Men då måste villkoren för direkt nedladdning till låntagare regleras i ett avtal mellan TPB och Sveriges Författarförbund. Förhandlingar om detta pågår. Än så länge kan biblioteket bara låna ut fysiska exemplar som låntagaren sedan måste lämna tillbaka. Mp3 Biblioteket kan skaffa mp3-spelare, ladda dem, och låna ut spelarna. Då är spelaren det fysiska exemplar som lånas ut. Men biblioteket får alltså inte ladda ned en talbok på en låntagares privata mp3-spelare, se stycket ovanför. Vilka talböcker finns i det digitala biblioteket? Cirka 35 500 titlar i augusti, ett antal som hela tiden ökar. De flesta talböckerna kan laddas ned, av upphovsrättsliga skäl dock inte BTJ-producerade titlar. Det innebär att många populära titlar inte går att ladda ned. Om länken ”Nedladdning” överst på sidan saknas så kan titeln inte laddas ned. TPB:s målsättning är att förhandla fram en lösning där även BTJ-titlar görs tillgängliga. Rapportera merkopiering TPB rapporterar alla nedladdningar från digitala biblioteket till Författarförbundet. Men om ert bibliotek laddar ned en talbok och sedan gör flera kopior av den måste ni själva rapportera till Författarförbundet. www.tpb.se/sok_bocker/ladda_ner/ Snabbhet och text plus för talbok med talsyntes Fulltexttalböcker med syntetiskt tal är acceptabelt. Men främst för att boken produceras snabbt och hela texten visas på datorskärmen. Det visar en ny undersökning bland högskolestudenter. Monotont, hackigt och onaturligt, så brukar omdömena låta om syntetiska talböcker där ljudet kommer från en datafil som omvandlas till tal. I nästan alla sammanhang föredrar talboksläsare att lyssna på en inspelad mänsklig röst. Men nu visar en undersökning från utredningsinstitutet Handu att högskolestudenter ibland prioriterar snabbhet och fulltext på skärmen, före en mänskligt inläst talbok. Handu har på uppdrag av TPB gått ut med en enkät till 147 högskolestudenter som läser talböcker, 108 svar har kommit in. Största delen av studenterna, 74 procent, har dyslexi, 18 procent är synskadade, resten har andra funktionshinder. Flesta positiva Ungefär hälften av de studenter som svarat på enkätfrågorna säger att de kommer att beställa fler fulltexttalböcker med talsyntes. Tre av tio kan eventuellt tänka sig att beställa en bok gjord med talsyntes, men bara om den förbättras. Enbart någon enstaka procent av studenterna säger att de absolut inte kommer att beställa fler talböcker av den här typen. Det som studenterna ser som stora fördelar är snabbheten i produktionen, och att man vid läsningen kan följa med i texten på skärmen. När man däremot inte kan följa med i fulltexten, om man är synskadad eller inte lyssnar vid en dator, så upplevs det syntetiska talet som ansträngande. Värt att notera i undersökningen är dock att enbart hälften av de som deltog verkligen läst hela eller (oftast) delar av talboken. Vanligaste orsakerna till att studenterna inte läst var tekniskt krångel med att få igång lyssnandet, eller att de sa sig inte tycka om syntetiskt tal. Ny talsyntes i vår Acceptansundersökningen är en del i det utvecklingsarbete kring syntetiska talböcker som TPB driver. Utbildnings- och kulturdepartementet har bekostat det projekt som går ut på att ta fram en helt ny talsyntes. De svenska talsynteser som finns idag anses inte hålla tillräckligt hög standard, det finns till exempel engelsk talsyntes som låter mycket mera lik mänskligt tal. På TPB är utvecklingsarbetet inne i en intensiv fas. Just nu pågår arbetet med att spela in en mänsklig röst, och klippa ner inspelningarna till små, små bitar som kan bearbetas digitalt. I början av nästa år ska den nya svenska talsyntesen börja användas. Samtidigt fortsätter också arbetet med att producera fler fulltexttalböcker med talsyntes. Högskolestudenterna kommer att få tillgång till fler titlar i sin kurslitteratur tidigare på terminen. Men produktionen av inlästa talböcker kommer också att fortsätta, talsyntesböckerna blir bara en del av totala talboksproduktionen. www.daisy.tpb.se/talsyntesprojektet/ Strömmande läsning I september inleder TPB försök med strömmande läsning av talböcker. Det innebär att man läser talböckerna i datorn direkt från TPB:s digitala bibliotek. En japansk programvara, Net Plextalk, används för läsningen av talböckerna. Lärarhögskolan i Stockholm, Umeå och Växjö universitet, Ljudbiblioteket vid Stockholms stadsbibliotek, Uppsala stadsbibliotek och Malmö stadsbibliotek är några av deltagarna i projektet. ”Kunniga, engagerade, på hugget…” Vilket bibliotek blir Årets DAISY-bibliotek? Dags igen att premiera ”Årets DAISY-bibliotek” ? det bibliotek som arbetat mest drivande och målmedvetet med att sprida DAISY-talböcker. Fjorton bibliotek är nominerade. Även detta år dominerar folkbiblioteken, men bland de nominerade finns också två universitets- och högskolebibliotek och ett skolbibliotek. TPB har instiftat DAISY-priset för att premiera bibliotek som: aktivt arbetar med att sprida DAISY till personer med funktionshinder som behöver talböcker aktivt arbetar för att skapa en användarvänlig och tillgänglig miljö på biblioteket för målgrupperna har en hög medvetenhet hos personalen om DAISY-talböcker och olika möjligheter att få tillgång till dem Med bland formuleringarna i årets nomineringsförslag finns uttryck som ”förbättrat biblioteket efter låntagarnas önskemål, kunnig handledning, bra information på hemsidan, ständigt på hugget, stort bestånd med varierade titlar, samverkan med handikapporganisationer, trevlig och tjänstvillig personal, engagerad personal har ”lobbat” såväl internt som externt”. När denna tidning kommit i tryck är urvalsarbetet klart, och det återstår bara att överlämna utmärkelsen. Förutom ära och diplom får det vinnande biblioteket ett fint pris med DAISY-anknytning. Priset delas ut på Bok & Biblioteksmässan i Göteborg torsdagen den 21 september. De nominerade är Bibliotek & läranderesurser Högskolan i Borås Falkenbergs bibliotek Halmstads stadsbibliotek Karlshamns bibliotek Karlskrona bibliotek Karlstads universitetsbibliotek Nyköpings stadsbibliotek Sambiblioteket Härnösand Skolbiblioteken i Vaggeryds kommun Sollentuna bibliotek Sölvesborgs bibliotek Talboksbibliotek Sydost Uppsala stadsbibliotek Ängelholms stadsbibliotek DAISY-priset höjde statusen och ökade intresset i Göteborg ”Årets DAISY-bibliotek” utsågs för första gången av TPB vid Bokmässan förra året. Utmärkelsen gick till Göteborgs stadsbibliotek. – Talboksverksamhet brukar ju inte ge upphov till de stora rubrikerna. Priset har haft stor betydelse för oss, och vår status i biblioteket har ökat, säger Lotta Alverlin chef för talboks- och barn- och ungdomsavdelningen. När det nu börjar dra ihop sig till att utse ”Årets DAISY-bibliotek” för andra gången gör vi ett besök hos förra årets vinnare Göteborgs stadsbibliotek. Talboksavdelningen ligger på tredje våningen i huset, men med ett räfflat ledstråk som leder synskadade in från gatan utanför och fram till hissar och informationsdiskar. På talboksavdelningen tronar förra årets DAISY-diplom, från taket hänger DAISY-skivor som snurrande dekorationer. I Läs- och skrivstugan håller Maria Melin som är läs- och skrivtekniker på att hjälpa en inbokad besökare vid datorn. I disken står bibliotekarie Hillevi Johansson: – Vi är glada över priset, bekräftar hon. Det har ökat intresset för och uppmärksamheten kring vår avdelning. Med 150 anställda i huset så är det viktigt att nå ut med information till alla. Flera yrkesgrupper På Talboksavdelningen finns drygt fyra bibliotekarietjänster, två assistenter och tre läs- och skrivtekniker. Som så många andra bibliotek i Västra Götaland har Göteborgs stadsbibliotek satsat rejält på den nya yrkeskategorin läs- och skrivtekniker.* Förra året genomfördes runt 1200 inbokade personliga vägledningar vid Läs- och skrivhörnan. Där arbetar man med att visa hur all media i pappers- och digital form kan göras tillgänglig, genom bland annat talsyntes, DAISY, punktskrift och förstoring. En av de tre läs- och skrivteknikerna arbetar även åt Regionbiblioteket, med utbildning och vägledning åt andra kollegor i länet. Träget vardagsarbete – Vi har under många år arbetat envist och målmedvetet med att utveckla vår verksamhet. Inte med stora projekt, utan mera genom att oförtrutet jobba på. Här har funnits mycket att arbeta vidare med. Vi har satsat på regelbundna besök och visningar, samarbete med olika handikapporganisationer och att informera vår egen personal mera. Numera är det obligatorisk visning av läs- och skrivstödet för alla i huset, berättar Lotta Alverlin. Läs- och skrivteknikerna har också varit med ute vid bokprat i olika föreningar, och visat spelare och talböcker i anslutning till samtalet om tryckta böcker. På avdelningen sammanställs också traditionella boktipslistor, med teman som ”Lättsamt och humoristiskt på DAISY”, ”Göteborg och Bohuslän i våra hjärtan”. – Det har vi försökt sluta med, men det går inte. Trycket från besökarna är för hårt, det är främst anhöriga som tycker att de här listorna är till stor hjälp, säger Lotta. Gallra och möblera om Närmast i planeringen ligger nu att fortsätta gallringen av talböcker på kassett, och att därigenom frigöra mera plats och möblera om. Man har redan börjat med att göra avdelningen mera funktionell och tilltalande, bland annat genom höj- och sänkbara bord och platta skärmar för besökarna. Ett namnbyte är också på gång, från ”Talboksavdelning” till ”Avdelning för specialmedia”. På den nya avdelningen ska besökaren hitta allt för och om funktionshindrade, alltså även böcker och annat om olika funktionshinder. – Vårt medieanslag är OK, vi köper de talböcker vi behöver, kanske fem till sex exemplar av en ny populär titel, sedan laddar vi ned om det blir köer. Talboksutlåningen ökar stadigt, och nu under våren gick utlånen på DAISY om kassettutlånen, -Man kan väl säga att vi helt enkelt fortsätter vårt vanliga arbete, ”att stå i vardagen med stövlarna på”, avslutar Lotta Alverlin. Juryns motivering till DAISY- priset 2005: ”För den positiva och envisa vilja till förnyelse och förändring som genomsyrar bibliotekets arbete med DAISY-tekniken och de möjligheter till utveckling som DAISY erbjuder både för personal och låntagare i den dagliga verksamheten.” Text: Maria Kimberg Fler språk blir lättare att låna Nu blir det lättare att låna talböcker på kroatiska, polska, engelska och nordiska språk. TPB arbetar med att få tag på talböcker på andra språk än svenska, både genom inköp från andra länder och genom att arbeta upp nya kanaler för fjärrlån. Nordiska språk ? TPB och de nordiska blindbiblioteken håller på att arbeta fram en överenskommelse som reglerar lån/nedladdning av titlar mellan länderna. Engelska ? en överenskommelse med RNIB, Royal National Institute for the Blind, i England är på gång. Därifrån kommer under hösten ett stort antal engelska titlar att köpas in. Kroatiska ? TPB har köpt in ett 40-tal talböcker i mp3-format från Zagreb. Böckerna, såväl kroatiska klassiker som översättningar, ska katalogiseras och konverteras till DAISY-format. Polska ? förbättrade möjligheter att förmedla DAISY-lån från det polska centralbiblioteket för synskadade. TPB har anställt en ny bibliotekarie som ska arbeta med mångspråks- frågor. Marja-Leena Ahola börjar den 1 september och kommer att arbeta med inköps- och informationsarbete. En ny folder med information om talböcker på 15 olika språk finns nu att beställa. Välkända TPB-profiler i pension Birgitta och Cia med fyrtio års erfarenhet ”Fråga Birgitta”, eller ”Kolla med Cia” ? så låter det ofta på TPB när något verkar osäkert eller tveksamt. Men nu är det slut med det, efter sammanlagt nästan fyrtio TPB-år går Birgitta Irvall och Cia Sutinen i pension. De har varit med om en lång och spännande utveckling av talboksverksamheten och byggt kontaktnät i hela landet och internationellt. Birgitta och Cia känner verksamheten utan och innan och deras kunskaper och erfarenheter förs nu vidare till nya kollegor. Birgitta Irvall har arbetat på TPB 1976-1991 och 2001-2006. Perioden där emellan var hon bibliotekskonsulent vid länsbiblioteket i Stockholm i sju år och bibliotekschef i Österåker under tre år. Hur kom det sig att du började på TPB? En ren slump, jag sökte en ledig tjänst, trivdes och blev kvar. Arbetsuppgifter i början Jag började arbeta på förvärvsavdelningen med bokurval och redigering och hade kontakt med inläsarna som kom upp och hämtade de böcker som skulle läsas in. Det var informellt och ett bra sätt att lära sig hur produktionen gick till. Alla bibliotekarier hade pass i direktutlåningstelefonerna. Det var nyttigt och inspirerande att få tala med låntagare i hela Sverige. De första åren lyssnade jag också på böcker på öppen spole och beslutade om boken skulle överföras till kassett, läsas om eller gallras. En svår uppgift för mig som nyanställd utan några kunskaper om hur en talbok borde låta. Arbetsuppgifter idag När jag kom tillbaka till TPB 2001 var det för att leda upphandlingen av ett nytt system. Det ägnade jag mig åt under 2001-2004, sen kom andra mest administrativa uppgifter som att sköta upphandlingar. Det är spännande att få sluta sitt arbetsliv med att vara chef för TPB under fyra månader. Vad har varit roligast under åren? Bland det roligaste i mitt skiftande jobb på TPB har varit kontakterna med olika yrkesgrupper på och utanför TPB, biblioteksfolket, våra producenter, inläsare, handikapporganisation-ernas representanter och IT-experter. En extra krydda har de internationella kontakterna varit, speciellt genom arbetet i IFLA:s Section of Libraries Serving Disadvantaged Persons där jag varit medlem i åtta år. Vilken är den största förändringen? Som i många andra verksamheter; datoriseringen. Katalogen på nätet och nedladdning har gjort talböckerna mycket mer lättåtkomliga. Framtiden för TPB? Det digitala biblioteket kommer att växa snabbt och snart innehåller det inte bara TPB:s DAISY-titlar utan också böcker och information från andra bibliotek och myndigheter. Brukaren kan välja medium, ladda ned eller lyssna strömmande. Om copyrightfrågorna kan lösas internationellt kan det globala biblioteket, där alla talboksbibliotek i världen delar med sig av sina böcker via nedladdning, bli verklighet. Vad ska du göra nu som pensionär? Jag ska gå på föredrag och konstutställningar, allt sådant som man inte hinner när man jobbar heltid. Det ska bli skönt att få mera tid för familj och vänner. Cia Sutinen har arbetat på TPB sedan 1985. Innan dess var hon pr-bibliotekarie och från 1967 barnbibliotekarie i Huddinge. Hur kom det sig att du började på TPB? Det låg nära, på gångavstånd hem-ifrån. Arbetsuppgifter i början Strax efter det jag börjat på TPB:s produktionsavdelning skulle jag och min chef ut på ett producentbesök och diskutera problem med masterbanden. Jag visste inte ens vad masterband* var för något och undrade vad jag egentligen gett mig in i. Men övning ger färdighet – snart visste jag det mesta om masterband, inspelningshastigheter, ljudkvalitet, kostnadskalkyler, villkor för punktskriftskopiering, plastblandningar i emballage och annat väsentligt. Så småningom hade jag lärt mig så mycket att jag blev chef för produktionen. Arbetsuppgifter idag I början av 2000-talet blev jag ansvarig för TPB:s webb – se där ännu en bildningsgång – jag som aldrig jobbat med webb tidigare. Jag var också med i projektgruppen för uppbyggnaden av den webbplats vi har nu. Det blev också mycket skrivande i foldrar och broschyrer och deltagande i mässor och på utställningar och jag har haft hand om TPB:s Nyhetsbrev. Det har alltid varit en drivkraft hos mig att försöka förklara och få människor att förstå vad det är vi gör och varför – kanske är det den gamla barnbibliotekarien som spökar. Vad har varit roligast under åren? Den otroliga variationen i arbetsuppgifterna och alla möten med människor av olika slag. De många kontakterna utanför TPB har rikligen kompenserat den låntagarkontakt jag hade förr. Vilken är den största förändringen ? DAISY-utvecklingen men också den nya 17 § upphovsrättslagen som öppnar nya vägar för att arbeta för personer med läshandikapp. Framtiden för TPB? Att utveckla det digitala biblioteket vidare ? det är en förutsättning för att de lokala biblioteken ska kunna nå ut till hela målgruppen. Teknikutvecklingen kan förhoppningsvis bidra till att höja statusen kring att arbeta med talböcker och att resurserna till verksamheten ökar ute på biblioteken. Vad ska du göra nu som pensionär? Måla, sjunga, vakta getter på Irland. Men vi plikttrogna arbetsmyror, pappas flickor, kommer nog inte att få det helt lätt att sluta jobba. Det kommer att bli annorlunda. * masterband är det originalband som inspelningen görs på, från det kopieras sedan talböckerna. Nya broschyrer och affischer Läs talböcker på ditt eget språk En broschyr på 15 olika språk med kortfattad informationstext om att låna talböcker. Arabiska, Bosniska/Kroatiska/Serbiska, Engelska, Estniska, Finska, Franska, Japanska, Kurdiska, Persiska, Polska, Ryska, Spanska, Svenska, Turkiska, Tyska. Riktar sig till förmedlare och respektive språkgrupp. Hitta till talböckerna En ny barnbroschyr om talböcker som riktar sig till föräldrar och lärare. Broschyren beskriver vem som har rätt att låna, hur man lånar, DAISY-tekniken och vilka böcker som blir talböcker. Affischer om behöriga grupper Två nya affischer om vilka grupper som får låna talböcker. Affischerna finns i storlekarna A4 och A3, den till vänster är främst tänkt för barn- och ungdomsavdelningen. Beställ eller läs informationsmaterialet på www.tpb.se Text och bild i nya talböcker för barn Text, bild och tal samtidigt - det är nu fullt möjligt både tekniskt och juridiskt. Den nya upphovsrättslagen som kom förra året medger produktion av talböcker med fulltext. Det innebär att den som läser talboken med läsprogram i en dator kan lyssna och samtidigt se texten och bilderna. Under hösten startar provproduktion av talböcker med fulltext. Målsättningen är att alla talböcker för barn och ungdomar inom ett par år ska göras med fulltext. Provproduktionen inleds med att TPB gör en skönlitterär bok och en fackbok för barn. Dessutom blir det fem talböcker för lästräning och fem specialinläsningar. Eftersom talböcker för lästräning och specialinläsningar för seende alltid är tänkta att användas tillsammans med den tryckta boken passar dessa särskilt väl i fulltext. Genom att man i fulltexten också kan lägga in bildbeskrivningar behöver inte synskadade utestängas från de böckerna. Texten går att läsa på punktskriftsskärm och kan därför användas även av synskadade barn som läser punktskrift. TPB hoppas få svar på flera frågar genom provproduk-tionen. Hur synkroniserar vi markeringen i texten bäst med det inlästa talet? Ska det göras på olika sätt för de olika hastigheterna i lästräningsböckerna? Är lästräningsböckerna användbara för lästräning på punktskriftsskärm? Hur integreras bildbeskrivningar bäst? TPB samarbetar med Centrum för lättläst kring produktionen av specialinläsningar, samtliga böcker kommer från LL-förlaget. Talböckerna för lästräning utvärderas i samarbete med FMLS, bland annat för att böckerna ska fungera väl i programmet Lexiläser. När det gäller frågor kring bildbeskrivningar och läsning med punktskriftsskärm är Specialpedagogiska institutet samarbetspartner. Jenny Nilsson Totte och Castor nu taktila Totte bakar av Gunilla Wolde En småbarnsklassiker finns nu tillgänglig som taktil bilderbok, Totte bakar. Totte har blivit så stor att han klarar av att baka alldeles själv, bara pappa hjälper till lite. Mamma sitter och väntar, tills kakan blivit färdig. Instruktiva bilder lockar barn till att prova på att baka själva, med lite hjälp förstås. De taktila bilderna är formgivna av Annica Norberg. Castor odlar av Lars Klinting Castor har en blomma som vissnat och han måste skaffa sig en ny. Kanske kan han odla de vita bönor som trillade ur matkassen ifrån livsmedelsbutiken? Castor läser i en trädgårdsbok om hur man odlar bönor och får många bra tips. En härlig bok för alla barn som älskar att plantera, och vilka barn gör inte det? På sitt omisskännliga sätt berättar Lars Klinting instruktivt om hur Castor och hans lille vän Frippe lyckas få bönor att frodas både ute och inne. Boken är gjord i collageteknik med screentryckt omslag. Båda böckerna finns både till utlån och försäljning på TPB. TPB på Skolforum Besök TPB:s monter på Skolforum. Vi informerar om nya upphovsrättslagen och visar hur man söker talböcker i TPB-katalogen. Castor och Totte finns på plats, i form av nya taktila bilderböcker. Monter C 13:48 Stockholmsmässan 30 oktober - 1 november Äppelhyllan – så funkar den Bra tips på hur bibliotek kan arbeta med Äppelhyllan kommer i en skrift från Regionbibliotek Halland. På Äppelhyllan visar biblioteken upp anpassade medier för barn, där finns också information om olika funktionshinder. Regionbibliotek Halland har med stöd av Statens kulturråd givit ut skriften Äppelhyllor : möten och möjligheter i biblioteken : praktiska tips och erfarenheter från Halland Här finns handfasta tips om inköpskanaler, organisationer biblioteket kan samarbeta med och förslag till olika aktiviteter som kan kopplas till hyllan. Skriften är gratis och kan beställas från Regionbibliotek Halland, www.regionhalland.se klicka vidare till Regionbibliotek. Stora skillnader i skolan Stöd hela tiden eller klara sig själv Upplevelsen av vilken hjälp man får i skolan varierar väldigt mellan elever med funktionshinder, det visar en ny rapport från Skolverket. Klara det mesta själv – eller få stöd kring nästan allt, elevernas erfarenheter är helt olika. Sedan 1 april 2006 finns en särskild lag som förbjuder skolor att diskriminera elever med funktionshinder. Nu presenterar Skolverket en ny rapport om skolans möte med elever med funktionshinder. Rapporten fokuserar på elevernas egna erfarenheter. Många av citaten rör tillgängligheten till det skrivna ordet. Så här berättar några av eleverna: ”Det som kanske har varit jobbigast för mig är att jag fått slita mycket mer i skolan än vad mina kompisar fått göra. På låg- och mellanstadiet gick det bättre, men när jag började högstadiet var jag tvungen att sluta med både ridningen och dansen för att orka med alla läxor. Jag har dyslexi och då tar allt mycket längre tid och jag måste plugga mer. Nu på gymnasiet vet jag inte hur jag ska orka med alla läxor och stora uppgifter. Jag vill ju också kunna vara med mina kompisar annars är ju risken att dom glömmer bort att fråga mig om jag alltid säger nej.” En annan elev berättar att det var svårare att få hjälp på högstadiet: ”I högstadiet slängde dom bara till en böcker, här har du. Likadant till alla i klassen, så var man på olika ställen. Här (på gymnasiet) får man böcker som passar en. Och här frågar läraren hur man mår och sånt. Det gjorde dom inte på högstadiet. Då fick man bara böcker som man skulle jobba i och om man inte kan, om det blir för svårt för en, så får man inte hjälpen och får man det så fattar man ingenting. Så säger man då att man vill ha enklare böcker då måste du gå i en specialgrupp för att få dom enklare böckerna, den gruppen kallades lilla gruppen.” Eleverna är nöjda när de har fått inlästa läromedel men det fungerar tyvärr inte alltid. ”Och dom glömde att lämna in till inläsningen så jag inte fick det när de andra fick det. Jag blev frustrerad eller liksom…man ber om det flera gånger och säger till och assistenten säger till och specialpedagogen säger till och då blir man, ja, och vad skall jag göra nu då?” Men det finns också solskenshistorier om skolor där det fungerar bra. En elev som får alla inläsningar han/hon behöver berättar så här: ”Det är verkligen kul att dom förstår en, förstår ens problem alltså. Det var så bra att dom första lärarna jag hade vidareutbildade sig i detta, sen har dom berättat allt för varje ny lärare jag haft. Om dom inte vetat att det var dyslexi så hade jag inte klarat av skolan. Då hade jag inte fått den hjälp som jag behövde. Det är jag som bestämmer i skolan kan man säga. Dom frågar mig vad jag behöver och så säger jag det och så får jag det. Jättebra!” Rapporten På andras villkor – skolans möte med elever med funktionshinder kan beställas på Skolverkets webbplats där den också finns i tillgängligt format. www.skolverket.se Utdragen valda av Jenny Nilsson barnbibliotekare, TPB Mp3-boken kommer i Skövde Skövde Stadsbibliotek har fått 360 000 kronor från Statens kulturråd för ett nytt projekt som riktar sig till personer med läshandikapp ”Mp3-boken kommer”. Biblioteket vill prova nya sätt att distribuera DAISY-böcker – utan att gå vägen över DAISY-skivor. Tanken är också att nå fler dyslektiker med talböcker. Projektet startar 1 september och pågår i sex månader. I testgruppen ingår ett brett urval talbokslåntagare, såväl yngre som äldre, dyslektiker och synskadade. DAISY-böckernas mp3-filer ska laddas direkt i mp3-spelare. Spelarna (eller eventuellt ett minneskort) skickas hem till låntagarna i testgruppen. I projektet ingår samtidigt att prova och jämföra olika typer av mp3-spelare, som finns på marknaden, för att se hur pass användbara de är för personer med olika typer av funktionshinder. En målsättning är att hitta en funktionell röststyrd mp3-spelare, antingen på marknaden eller genom samarbete med högskolan i Skövde. Regionbibliotek Västra Götaland ingår som samarbetspartner i projektet. Lätt hitta rätt på www.tpb.se Sök på vår webbplats genom att använda sökrutan högst upp på webbsidan söka i Webbindex söka i Webbkarta Designårspris till TPB ”TPB:s kompetenta utveckling av taktila designmetoder ger många människor möjlighet till nya och förhöjda upplevelser genom att fler sinnen tas i anspråk. ” Taktila illustrationer i bilderböcker för barn innebär att berättelserna berikas med fler dimensioner. Böckerna görs tillgängliga för alla barn och ungdomar, även de med synskador eller andra funktionshinder.” Så låter juryns motivering till att ge TPB Designårets pris i klassen ”Design för alla”. Formgivare Annica Norberg och tryckeriet Örebro Screen AB har samarbetat med TPB i utvecklingsarbetet. Sammanlagt bedömdes 370 olika bidrag i designtävlingen. Projektet Bilderböcker för alla innebär en utveckling av trycktekniska metoder för att få fram taktila bilderböcker snabbare och därmed billigare. Manuella moment med inklistrade bitar av olika material ersätts med screentryck som ger upphöjda ytor och punktskrift. Barn med funktionshinder kan sedan läsa de taktila bilderböckerna med fingrarna. TPB har producerat taktila bilderböcker för synskadade sedan 1992. Nya upphovsrättslagen gör att även barn med andra funktionshinder nu får använda böckerna. Sammanlagt finns cirka 50 taktila böcker att låna, och varje år produceras tre till fyra nya titlar. Möjlighet att köpa taktila bilderböcker från TPB har enskilda personer med synskada. Även bibliotek och institutioner kan köpa egna exemplar. TPB:s taktila bilderböcker är gjorda utifrån redan existerande böcker. Under projektet har TPB gjort tre barnböcker, Miffy och Muu säger kon av holländaren Dick Bruna samt Ture sitter och tittar av Anna-Clara Tidholm. Även kokboken Sju sorters småkakor har producerats, där trycket är gjort på plast. I nummer 1:2006 av Bibliotek för alla finns en utförlig presentation av projektet Bilderböcker för alla. Tidskriften kan beställas eller laddas ned från www.tpb.se. Text: Maria Kimberg Inläst kurslitteratur samlas i nytt arkiv Kompendier, artiklar och delar av böcker kommer från hösten 2007 att bli sök- och nedladdningsbara i det nya ”Arkiv för lokala inläsningar”. Studenter med funktionshinder får via webben möjlighet att leta upp och ladda hem kurslitteratur från högskolor och universitet i hela landet. Syftet är att bygga upp ett modell-arkiv för lokalt inläst material. Arkivet blir sökbart för alla. Studenter med läshandikapp får tillgång till allt material, somligt genom att ladda ned direkt, annat genom fjärrlån via sitt bibliotek. Arkivet kommer också att länkas till TPB:s katalog. Projektet som finansieras av BIBSAM, Kungliga bibliotekets samordnings- och utvecklingsavdelning, drivs av Lunds universitet i samarbete med TPB och universiteten i Karlstad och Växjö. Karin Ohrt och Åsa Forsberg, vid Lunds universitets biblioteksdirektion, är initiativtagare respektive projektledare för arkivet. – Tidigare var biblioteken inte inblandade i arbetet med lokala inläsningar. Det sköttes av högskolans samordnare och vi visste knappt att behovet fanns. Vår samordnare beskrev verksamheten som lådor fulla med kassettband utan etiketter. Nu bestämde vi oss för att starta ett digitalt arkiv byggt på DAISY-standard, berättar Karin Ohrt. Dansk förebild Projektet kom igång i januari 2005 med Bibliotek & IT, Malmö Högskola som partner. Vid samma tid lanserades ett danskt initiativ kallat E17, ett Internetbibliotek för personer med läshandikapp. Projektgruppen blev mycket inspirerad av E17 och föreslog att det skulle användas som förebild för en svensk portal för läshandikappade studenter. Förstudien blev färdig i september 2005 och nya projektpengar söktes. Då kom också Växjö, som studerats i förundersökningen, och Karlstad med. – Det kändes viktigt att projektet inte blev regionalt och vi ville ta hänsyn till olika rutiner ute i landet, säger Karin Ohrt Åsa Forsberg anställdes som projektledare i april i år: – Bland annat vill vi ta tag i problemet med kompendier. De kan ha samma titel år efter år men innehålla olika texter. Därför bör de katalogiseras artikel för artikel och förpackas först efteråt. Det skulle även betyda att artiklarna blir sökbara och kan tas ut separat vid behov. Snabbt med talsyntes Namnet Arkiv för lokala inläsningar är kanske inte helt rättvisande. Både Karin Ohrt och Åsa Forsberg vill hålla dörren öppen för användning av talsyntes som alternativ till mänsklig röst: – Fördelen är att det blir mycket billigare och går mycket snabbare. Kvalitén på talsyntesen har tidigare inte varit så hög, men det blir intressantare nu när TPB utvecklar en bättre talsyntes. Åsa Forsberg fortsätter: – Antagligen kommer arbetsflödet att se ut så här. Studenten beställer sin text hos biblioteket som belägger den och beställer inläsning eller talsyntes. När inläsningen är färdig skickas den som datafil till studentens ansvarige kontaktbibliotekarie. Hon eller han laddar upp dokumentet i arkivet, kontrollerar metadata samt katalogiserar. Vem som helst ska kunna söka material i arkivet men bara studenter med funktionshinder får rätt att ladda ned dokument. Här krävs behörighetskontroll på flera nivåer. Delar av materialet kan till exempel bli förbehållet elever som läser speciella kurser. Klart nästa höst – Vi vill ha någon form av rättstavningshjälp kopplad till sökfunktionen och det ska finnas en samstämmighet med TPB:s katalog så att det blir möjligt att samsöka i framtiden, säger Åsa Forsberg. – Vi kommer att ha nära kontakt med TPB:s katalogavdelning genom hela projektet. Tanken är ju att TPB ska bygga upp en webbplats som blir ett nationellt distributionscentrum för anpassade medier, då kommer vårt lokala arkiv att ha sin givna plats där, säger Åsa Forsberg. Universiteten i Lund, Växjö och Karlstad har börjat producera sina första DAISY- böcker. En testversion av arkivet blir klar nu i september-oktober. Hösten 2007 kommer arkivet att vara tillgängligt för studenter i hela landet. Text: Hilda Androls TPB utbildar i Egypten DAISY på arabiska i Alexandria DAISY-talböcker på arabiska ? det är resultatet av en TPB-utbildning i Egypten i våras. Nu byggs ljudstudio på biblioteket i Alexandria, fyrtio kassettböcker har överförts till DAISY-format och rekryteringen av inläsare är i full gång. Ett globalt digitalt bibliotek med talböcker på språk från hela världen. Det är ett långsiktigt arbete som det internationella DAISY-konsortiet driver. Länder som kommit långt i utvecklingen stödjer andra. Ju fler som börjar producera DAISY-talböcker desto större blir den totala tillgången. Som en liten del i det internationella arbetet har Sverige nu genom SIDA och TPB engagerat sig i att stödja Bibliotheca Alexandrina. SIDA driver sedan 2002 SWEBA-projektet, med Göteborgs Universitetsbibliotek som koordinator. Övergripande målsättning är att stödja utvecklingen till ett modernt bibliotek, där vetenskap och kultur integreras inom bibliotekets väggar. TPB arbetar med den speciella del av biblioteket som är till för blinda och andra med läshinder, ”Taha Hussein Library”. Utbildning i Alexandria För TPB:s del handlar det om att rent konkret vara med och underlätta när biblioteket startar sin DAISY-produktion. Planer på att göra digitala talböcker fanns vid biblioteket, och projektledaren vid Göteborgs universitetsbibliotek Lena Isaksson förmedlade kontakten med TPB. I mars åkte Jesper Klein och Tomas Johansson, utvecklare och redigerare vid TPB, till Egypten för ett tvådagars DAISY-seminarium för personalen. – Det visade sig att den teknik de själva skissat på att använda på många sätt liknade DAISY-standarden, trots att de inte visste så mycket om DAISY, säger Jesper Klein. Ett 20-tal biblioteksanställda utbildades, de flesta av dem bibliotekarier men även tekniker, assistenter och avdelningschefer fanns med. Teknik och hantering Vid utbildningen lades stor vikt vid att introducera DAISY-formatet och olika tekniker för in-och uppspelning. – Men vi gick också igenom sådant som hur talboksverksamheten fungerar i Sverige, hur man rekryterar inläsare och redigering av talböcker, säger Tomas Johansson. – Det blev förstås en hel del frågor och diskussion, bland annat kring distributionen av talböcker. Biblioteket lånar inte ut någon typ av media utan allt används på plats. Tanken är att folk ska komma till biblioteket och lyssna på talböcker. Men man är samtidigt väl medveten om behovet av och svårigheterna med att nå ut med talböcker också utanför Alexandria. Resultat Vid besöket i Alexandria hade Jesper och Tomas med sig en gåva från TPB till biblioteket, en inspelningsbar DAISY-spelare modell PTR2 och inspelningsprogrammet Plextor Recording Software. – På så sätt så fick de tillgång till ett fungerande produktionsverktyg och gåvan mottogs verkligen med entusiasm, säger Jesper Klein. Och med hjälp av den här utrustningen har Bibliotheca Alexandrina sedan TPB- besöket överfört drygt 40 kassettböcker till DAISY-talböcker. Biblioteket har också satt igång att bygga en inspelningsstudio och att testa talboksinläsare. Nästa steg är att intervjua läshandikappade i Alexandria, för att ta reda på vilka talböcker de i första hand behöver eller vill läsa. Text: Maria Kimberg Sök bättre i TPB-katalogen Cirka 83 000 talböcker i TPB-katalogen, hur hittar man bäst bland dem? Sätt av lite tid till en genomgång av katalogen och få bättre sökresultat. Genom att använda de utökade och kombinerade sökmetoderna kommer man djupare in i databasen och får mer precisa svar. Ibland räcker det enkla sökformuläret helt enkelt inte till. Olika medieformer, ämnesord och talböcker på andra språk är några av de saker som är värda att studera lite extra. http://katalog.tpb.se Så här gör du en utökad sökning För att exempelvis söka talböcker på olika språk gör du en ”Utökad sökning”. Länken dit finns längst upp i vänstermarginalen, under rubriken ”Sök”. Så laddas det ? listan Många titlar och stor bredd Deckare, kurslitteratur, bygderomaner, klassiker, nyheter och barn- och ungdomstitlar. Topplistan över vilka böcker biblioteken laddat ned mellan april och augusti är varierad. Här är de titlar som laddats ned flest gånger, här i alfabetisk ordning.Så här gör du för att söka på ämnesord Med hjälp av ämnesord kan man söka särskilda ämnen, som till exempel ”Humor”, men också i vilken form en viss bok producerats, till exempel ”Talbok för lästräning”. Flera ämnesord kan kombineras i samma sökning. Under rubriken ”Sök” i vänsterkanten finns en lista på TPB:s ämnesord. Klicka på den så får du veta vilka ämnesord som finns. Längst ner på sidan ligger ”Särskilda ämnesord för barn- och ungdomsböcker, där finns ”Talbok för lästräning”. Signum Författare Titel Oea Agell, Anders Civilrätt Uea Berg, Lasse Gryning över Kalahari, hur människan blev människa Hce Boge, Anne-Lise Avgrunden Hce Boge, Anne-Lise Brudköpet Hce Boge, Anne-Lise Frostnätter Hce Boge, Anne-Lise Vårblommor Hce Boge, Anne-Lise Återseendet uMz Brander, Rebecca Vampyr Hce Brown, Dan Da Vinci-koden Qa Eklund, Klas Vår ekonomi, en introduktion till samhällsekonomin Va Ericson, Elsy Klinisk mikrobiologi, infektioner, immunologi, sjukvårdshygien Ikz Fonda, Fonda Mitt liv så här långt Hc Hellberg, Björn Slutkört Hce Hermann, Iselin C. Prioritaire, en korrespondens utgiven av Jean Luc Foreur : roman Oa Kvale, Steinar Den kvalitativa forskningsintervjun Gcz Lagerlöf, Selma Dagbok, Mårbacka III Hc Larsson, Stieg Män som hatar kvinnor Qba Leigh, Andrew Att leda team, hur man entusiasmerar och inspirerar arbetslag Hcf Lindgren, Astrid Barnens Dag i Bullerbyn Hc Lundholm, Kent All världens lycka Hc Läckberg, Camilla Isprinsessan Hce McCullough, C Törnfåglarna Hc Nilsson Piraten, F Historier från Färs Hcf Nordqvist, Sven När Findus var liten och försvann Oab Rasmusson, Ludvig Åldersupproret, om ungdomskult, fyrtiotalisterna och Sveriges framtid Gcz Romberg, Bertil Carl Jonas Love Almqvist, liv och verk Hcg Rowling, Joanne K. Harry Potter och halvblodsprinsen Ibz Tikkanen, Henrik Brändövägen 8 Hc Åberg, John Einar Änglar, finns dom 35 558 titlar att ladda ned från TPB:s digitala bibliotek i augusti. Antalet ökar hela tiden. Antal nedladdningar 2006 folkbibliotek 4 573högskolebibliotek 4 760 Antal nedladdningar april ? augusti 2006 folkbibliotek 3 781 högskolebibliotek 1 646 Nedladdning pågår på 87 folkbibliotek och 73 högskolebibliotek vid 31 högskolor.