Bibliotek för alla Upphovsrätten - en grundbult September 2005 - Nr 2 Utgiven av Talboks- och punktskriftsbiblioteket Innehåll nr 2 2005 Ledare Att läsa - en livsviktig rättighet! Hjälp, hur ska jag kunna fortsätta läsa? Margareta Olsson ersatte bokhandeln med biblioteket. Tema/barn Notiser: Häxor i taktil bilderbok, studiedag med mera. Serietecknarna Emma & Lisen Adbåge Intervju med tvillingsystrarna om barnböcker och serier. Med 17 § i ryggen Ny lag positiv för funktionshindrade. #H’U:R L’Å:TER B’O:KEN#? Kan syntetiskt tal ersätta inläsaren? Talboksmingel Bilder från TPB:s talboksfirande. Årets DAISY-bibliotek 2005 Nytt pris delas ut på Bok & Biblioteksmässan. Romsk litteratur i centrum Romskt kulturcentrum synliggör romernas liv. TPB på Bok- och biblioteksmässan. Prov och kommunal information i DAISY AV-media gör Västernorrland tillgängligt. Profilen H. C. Andersen Tips på hans verk i punktskrift och som talbok. Bibliotek för alla Bibliotek för alla ges ut av Talboks- och punktskriftsbiblioteket Utgivning: 2-3 ggr/år Nästa nummer beräknas komma i April 2006 Ansvarig utgivare: Ingar Beckman Hirschfeldt Redaktör: Lena Boqvist lena.boqvist@tpb.se Layout: Annika Sundin Redaktion: Ingar Beckman Hirschfeldt Lena Boqvist Beatrice Christensen Sköld Lena Ljungquist Jenny Nilsson Annika Sundin Cia Sutinen Maria Tapaninen Adress: Talboks- och punktskriftsbiblioteket 122 88 Enskede Besöksadress: Sandsborgsvägen 52 Prenumeration (gratis) Telefon: 08-39 93 50 (vx) Telefax: 08-659 94 67 E-post: info@tpb.se Internet: www.tpb.se Bibliotek för alla finns även på cd-romskiva (DAISY-format). ISSN 1400-6332 Citera oss gärna, men glöm inte att ange källan LEDARE Att läsa - en livsviktig rättighet! Välkommen till ett nytt nummer av Bibliotek för alla – ett nummer som speglar såväl historien som framtiden. Intervjun med Margareta Olsson är en god illustration till talbokens historia från rullband till DAISY. Hon berättar om hur livsviktigt det var att det fanns talböcker när hon plötsligt förlorade synen i början av 70-talet. Hon hade inte vetat om att talböcker fanns men hon blev ändå chockad av det magra utbudet. Och så var det ju då. Bara några hundra nya titlar producerades om året – att jämföra med dagens förhållanden, ett par tre tusen nya titlar per år. Det viktigaste som hänt under de gångna drygt 30 åren är inte teknikutvecklingen utan det ökade utbudet av talböcker. Inte bara nominellt men också konkret och synligt ute på biblioteken. Den svenska talboksmodellen som innebär att låntagarna vänder sig till sitt lokala bibliotek istället för till ett specialbibliotek har presenterats i år i internationella bibliotekssammanhang först på IFLA-förseminariet i Göteborg i augusti och sedan på IFLA-konferensen i Oslo. Begrepp som tillgänglighet och demokratiska rättigheter leder till att bibliotek även i andra länder ser att de måste ha ett utbud som kan läsas av alla medborgare. Biblioteken kan spela en större roll i takt med den tekniska utvecklingen. Bibliotekens samlingar digitaliseras och utbudet av e-böcker och e-tidskrifter ökar. Då är det viktigt att vara medveten om tillgänglighetsaspekten. Bibliotekens upphandlare måste bli tillgänglighetsexperter! I Sverige finns det redan många som är bra på tillgänglighet på biblioteken men de kanske inte alltid finns bland dem som upphandlar databaser, elektroniska tidskrifter eller digitalisering av dokument och samlingar. Upphandlingskompetens har väl inte ännu framhållits så mycket men det kan i framtiden vara ett viktigt kriterium på ett bra DAISY-bibliotek. På Bok & Biblioteksmässan utses nu Årets DAISY-bibliotek. Det är fantastiskt roligt att få tillfälle att visa uppskattning för de förnämliga insatser som görs ute på biblioteken och vi på TPB hoppas att få ännu fler nomineringar till nästa år. Bok & Biblioteksmässan är ett viktigt informationstillfälle för TPB när så många bok- och informationsproducenter och förmedlare är samlade. Inte bara för att visa upp vad TPB gör utan också inspirera till att tillgänglighet ska bli normen, inte undan-taget. Än så länge behövs undantaget i upphovsrätten för att garantera detta. Vi kommer att informera om den nya 17 § i upphovsrättslagen på ett miniseminarium. Och tillgänglighet utan undantag presenteras i vårt andra seminarium Kan alla läsa era publikationer? Seminariet vill inspirera informationsproducenter till att tänka efter före så att materialet kan läsas av alla utan omfattande anpassningar. Att en DAISY-bok inte bara är en talbok, utan kan vara bara text eller text och syntetiskt tal illustreras på cd-bilagan till detta nummer av Bibliotek för alla. Läs, lyssna och begrunda. Det kan vara värt att försöka själv! Ingar Beckman Hirschfeldt Bibliotekschef "Hjälp, hur ska jag kunna fortsätta läsa?" På skälvande ben kom jag ut i arbetslivet igen, säger Margareta som tre år efter hon blev blind började arbeta på biblioteket. När Margareta Olsson jobbade i bokhandel och var 33 år förlorade hon synen. Det första hon tänkte på var "Hjälp, hur ska jag kunna fortsätta läsa?" Nu drygt 30 år senare summerar hon åren som gått med talböcker. En vacker solig dag i Sundsvall står jag framför Kulturmagasinet som tornar upp sig mot himlen. De enorma glasrutorna på husets entré speglar trafiken från gatan. Här inne finns Sundsvalls stadsbibliotek där Margareta Olsson tillbringat mycket tid både privat och i tjänst. Den ödesdigra dagen 1973 då hon fick beskedet att hon aldrig mer skulle se ligger bakom henne. Sedan lång tid tillbaka arbetar hon på bibliotekets talboksavdelning. – Nu jobbar jag med böcker i annan form. Här säljer man ju inte, utan man vägleder och informerar. Det är härligt att hjälpa människor till ett bättre liv, säger Margareta. "Jag ville inte leva" Margareta är diabetiker. På grund av det fick hon kraftiga blödningar på ögonen som tog synen. Hon hade visserligen hört talas om det fenomenet men skjutit det ifrån sig. – Försämringen kom successivt, men det stora raset kom ganska snabbt. I dag har den medicinska forskningen gått framåt så nu kan man förebygga den här typen av åkomma, säger hon. För Margareta var det en jobbig tid att ställa om sig från livet som seende till blind. De första åren var hon sjukskriven och ägnade sig åt att tycka synd om sig själv. – Jag ville inte leva! Jag sa åt min man att han skulle lämna mig eftersom jag kände mig värdelös. Men han sa "ett normalt liv för mig är ett liv tillsammans med dig vare sig du ser eller inte." Det glömmer jag aldrig. – Den största sorgen då jag blev blind var körkortet och läsandet. När Margareta förlorade synen visste hon inte att talböcker fanns. Och hon fick heller ingen information om det förrän ett år senare. – Min man fick via sin företagssköterska höra talas om talböcker. Så han kontaktade De blindas förening i Sundsvall som lånade ut en tandbergare (rullbandsspelare) till mig. Och så for han till biblioteket och lånade talböcker på öppna spolar. Det tog mig en hel dag innan jag förstod att jag skulle läsa baksidan också. Sen blev jag förskräckt över utbudet. Jag som var van vid NYA böcker. Ändå var det en stor hjälp att komma vidare. Att återigen få tillgång till böckernas värld. Vändpunkten Stödet från maken och den då 6–åriga dottern gjorde att Margareta ryckte upp sig. Hon gick olika kurser på Komvux, bland annat läste hon engelska, psykologi och punktskrift. – Jag ansåg att jag var analfabet eftersom jag inte kunde ta del av det tryckta ordet. Så det var skönt när jag fick punktskriften. Jag började märka upp allt; kryddburkar, skivor..., säger Margareta. Den stora vändpunkten kom tre år efter "beskedet" då hon fick en tjänst på Stadsbibliotekets talboksavdelning. – På skälvande ben kom jag ut i arbetslivet igen. Då började klättringen uppåt. Jag märkte att jag behövdes. Jag mötte folk som var i samma situation som jag varit i. Kontakten med låntagare är en stor del av Margaretas arbete. Hon sysslar också med inköp av talböcker, bokvård och information. Det stora intresset för böcker kommer väl till pass. – Jag testläser böcker för att veta vem vi kan låna ut dem till. Har du samma förhållande till böcker nu som tidigare? – Nä, jag vill till exempel inte gå på bokrean eftersom jag inte kan frossa i böckerna. Det finns ingenting för oss blinda. Men böcker betyder fortfarande enormt mycket för mig. Jag läser varje kväll. I dag läser Margareta i stort sett bara DAISY–talböcker. Och det är också dem som biblioteket satsar på. – Vi köper bara DAISY. Det är mycket bättre ljud och du kan inte förstöra skivan eller apparaten. Utbudet av nya böcker är också bättre på DAISY, säger hon. Fastän Margareta lov­­­­ordar digitala talböcker så var hon relativt nöjd med kassetterna. – De var lätta att ta med sig och hantera. Det var en välsignelse att slippa vända rullbanden. Om man inte var skärpt blev det vridet och då lät det ju som Kalle Anka. Jag kan förstå att det måste vara bra med DAISY när man studerar. Jag studerade med kassetter och fick glosor och sådant i punkt. Tre liv Margareta lever sitt "andra liv" just nu. – Jag vet min kapacitet som seende och kan inte ta för mig på samma sätt som tidigare. Jag behöver mer hjälp i dag, ofta hjälp av ett par ögon. Hon har slutat åka till fjällen eftersom hon inte kan ta del av allt det vackra och underbara. – Om man är barndomsblind slipper man den här saknaden jag känner. Jag saknar naturen och att inte ha sett mina barnbarn! Men min dotter säger att de ser ut som hon gjorde då hon var liten. Och min man – han hade hår då jag såg honom sist! Margareta står inför en ny stor förändring i livet. I oktober går hon nämligen i pension. – Jag kommer att sakna jobbet. Det är tur att jag är talboksläsare så jag får fortsätta ringa hit. En stor hobby som jag har går att kombinera med läsning – jag väver! Dessutom ska jag undersöka vad det finns för studiecirklar, kanske om någon konstnär. – Någon gång tar det slut. Vem vet, det kanske blir mitt tredje liv. Det första föddes jag med. Det andra hade jag som synskadad och det tredje kanske blir jättefint. Huvudsaken att det finns talböcker! Text: Lena Boqvist TEMA/BARN 1950-talets inläsningar för barn Vilka böcker valde man att läsa in för barn när talboken kom? Det finns både klassiker och samtida titlar bland de äldsta inspelningarna man kan hitta i TPB:s katalog. Den tekniska kvalitén varierar mycket och är i sanningens namn ganska dålig. Men inläsarna har ett mycket tydligt sätt att tala, inte helt olikt skådespelare i den tidens filmer, så texten går ändå fram. Några typiska exempel på titlar och inläsare från 1950-talet: Pellas bok skriven av Claque och inläst av Boy Wiberg 1959, Kenneth Grahames Det susar i säven inläst av Dagmar Sverák 1958 och Walter Farleys bok Svarta hingstens son inläst av Elsa Nordin 1955. Häxor i taktil bilderbok Lennart Hellsing har i boken Trollringen skrivit fantastiska dikter om sagoväsen. Du möter trollet, älvan, häxan och jätten och så några mindre vanliga som bjäran och bäckahästen. De taktila bilderna är gjorda av formgivaren Maria Beskow efter originalbilder av Tord Nygren. Boken kan lånas eller köpas från TPB. Priset för privatpersoner är 212 kronor inklusive moms och för institutioner 800 kronor exklusive moms. Hur hjälper man sitt barn? Som förälder till barn och ungdomar med läshinder kan det vara svårt att veta hur man hjälper sitt barn. Vilka rättigheter har man egentligen? TPB försöker att reda ut begreppen. På webbplatsen finns en sida om vad TPB erbjuder och tips om andra myndigheter och organisationer att vända sig till. Se www.tpb.se/for_foraldrar/ Studiedag om barn och talböcker Fredag den 7 oktober anordnar TPB en studiedag om talböcker - Jag vill också läsa. Innehållet är samma som i fjolårets uppskattade studiedag: information om lagar och avtal som reglerar talboksutgivningen, hur talböcker kan inkluderas i "vanligt" barnbiblioteksarbete, information om målgrupperna, visning av läsprogram och tips på guldkorn bland talböcker för barn. Dagen är främst till för barn- och skolbibliotekarier och är avgiftsfri. I mån av plats är även andra välkomna. Anmälan görs på www.tpb.se. Serietecknarna Emma & Lisen Adbåge Födda: 1982, vi vet inte om vi är en- eller tvåäggstvillingar. Uppvuxna: I Sya på den vackra landsbygden i Östergötland. Familj: Mamma, pappa, lillasyster och häst* (*men som numera inte heller bor "hemma"). Bor: Centrala Malmö Eftergymnasiala studier: Hofors Serietecknarskola, serieteckning/Illustration i 2 år. Andra intressen: Musik, litteratur, film, konst, naturen, vänner, djur (i synnerhet boxrar) och vegetarisk mat. Vad gör ni? – Vår huvudsakliga sysselsättning är att illustrera för barnböcker, tidningar och läromedel. Vad gäller barnböcker är det både andras och eget material vi jobbar med. Även serier förekommer, men när det gäller dessa så är både manus och bild alltid eget. Vi driver ett handelsbolag tillsammans, under namnet Hjördis de Mördis. Vad har ni på gång? Emma: – Jag håller på att färdigställa illustrationerna till min tredje egna barnbok, Femtikronorskrämen. Parallellt med detta blir det lite andra manus, serier och bilder till antologin Min Skattkammare. På sensommaren/hösten kommer vi båda att åka ut på en föreläsningsturné tillsammans med BTJ, Bibliotekstjänst, och prata om ungas vanor vad gäller serier. Lisen: – Det kommer några nya böcker till hösten, av olika författare jag samarbetat med. Bland annat Salmiak & Spocke av Moni Nilsson-Brännström. Just nu håller jag på med Matte & Myran – grottfinnaren (nummer fyra i serien) av Bengt Ingelstam. Jag planerar några nya barnboksjobb och en del uppdrag för KP (Kamratposten). Lisen, du har i år fått bokjurypris för boken Kan man? Hur känns det? – Det känns jättekul och ärofyllt att det just är barnen som röstat fram den. Det känns också lite som en revansch i och med att boken är ganska blodig och inte gillats av en del. Vad betyder barnböcker för er? – Det är roligt att kunna få vara med att påverka barnboksutbudet och att kunna göra det i både bild och text. Som små valde vi nya böcker nästan helt efter hur bilderna såg ut. När man inte kan läsa är det viktigt att bilderna får den att verka intressant. Det vore roligt om ens bilder fastnar i barns minnen i dag, liksom man själv kan bli nostalgisk över gamla barnboksbilder. Var kan man se mer av er? – Fortfarande finns Barn- och Ungdomsbokkatalogen 2004 ute på bibliotek och bokhandlar; omslaget som syns där är ett samarbete mellan oss båda. Ica-kurirens barnsida har varje vecka en strippserie som görs av oss, och till bokhandlarna kommer det lite nytt. Lisen syns i KP och i Corren (Östgöta Correspondenten) då och då, och Bokmässan i Göteborg får förmodligen påhälsning i september. Emma är med i ett serieprojekt som hittills är lite hemligt... Text: Lena Boqvist Några av systrarnas böcker finns i anpassat format Ellen och Bebis av Lisen Adbåge (punktskrift, interfolierad), Kan man? av Petter Lidbeck och Lisen Adbåge, (punktskrift, interfolierad), Hämta Joel av Emma Adbåge (punktskrift, interfolierad), Susanne och den lilla grisen (talbok för lästräning) av Mårten Melin med illustrationer av Emma Adbåge. Med 17 § i ryggen Illustrationen visar en kostymkläddman som håller i en bok i en hand och en dator i den andra handen. Mannen har ett utropstecken som huvud. Illustrationen är gjord i färgerna gult och blått. Riksdagen har antagit en ny upphovsrättslagstiftning som gäller från den 1 juli 2005. Den påverkar framställningen av talböcker med mera för personer med funktionshinder. TPB:s chef Ingar Beckman Hirschfeldt kommenterar här några av förändringarna i 17 §. Vem får göra vad utan tillstånd? Personer eller institutioner som i sin verksamhet behöver anpassa verk för personer med funktionshinder får nu göra det på flera sätt. Tidigare var möjligheten för "var och en" begränsad till att framställa litterära och musikaliska verk på punktskrift utan att fråga författaren eller förlaget om lov. Nu har lagstiftningen öppnat för att man kan framställa exemplar på valfritt sätt - utom genom ljudinläsning. Det kan vara som elektronisk text, stor stil, teckenspråk, Lättläst, punktskrift eller taktila bilder. Man får använda sig av offentliggjorda litterära, musikaliska och konstnärliga verk. Även sådant som bara finns publicerat på webben. Tyvärr får "var och en" inte överföra anpassade texter eller bilder över nätet till den enskilde, utan det måste alltid vara ett framställt fysiskt exemplar. Material kan framställas till exempel för undervisning, i studiecirklar, föreningsverksamhet, fritids- eller hobbyverksamhet. Exempel: En hembygdsförening ska ha en studiecirkel om hembygden. De böcker som ska användas finns inte inlästa ännu av länsbibliotek, TPB eller SRF. Tre medlemmar med funktionshinder som behöver anpassade exemplar har anmält sig. Två är betjänta av att få boken som elektronisk text: den ene att läsa med talsyntes den andre med punktskriftsdisplay på sin dator. Studieförbundsadministratören låter skanna boken och lägger texten på en cd-romskiva. Den tredje får texten uppförstorad och kopierad på papper. Föreningen tar betalt för arbetet och i priset ligger också en ersättning till upphovsmannen som alltid ska utbetalas om den enskilde får behålla materialet. För vilka personer får anpassningen göras? Målgruppen är en utvidgning jämfört med tidigare lagstiftning. Framställningen får göras för personer med funktionshinder som behöver särskilt anpassat material. Det finns ingen annan definition än att personen med funktionshinder annars inte kan ta del av verket. Nytt i lagen är också att den som framställer exemplar enligt denna bestämmelse har ett uttalat ansvar för att exemplaren inte sprids till andra än de som är berättigade. Det kan vara lämpligt att använda varningstexter som "OBSERVERA! Framställd för personer med funktionshinder i enlighet med 17 § Upphovsrättslagen". Vad får man göra med tillstånd från regeringen? Har man tillstånd av regeringen får man överföra anpassade texter och bilder över nätet till personer med funktionshinder. Man får också framställa talböcker av offentliggjorda litterära verk och sprida och överföra dessa till samma målgrupp. Dessutom får man framställa exemplar av verk som sänds ut i radio och TV och film som döva och hörselskadade behöver för att kunna ta del av verken. De med tillstånd får även kopiera framställda talböcker oavsett vem som framställt talboken från början. Vilka bör söka tillstånd av regeringen? TPB och Specialpedagogiska Institutet har sökt tillstånd för framställning enligt 17 § andra stycket punkt 1, 2 och 3. De bibliotek och organisationer som behöver kunna överföra till exempel framställd elektronisk text över nätet till den enskilde bör söka tillstånd. Universitets- och högskolebibliotek, länsbibliotek och folkbibliotek bör söka tillstånd främst för att kunna ladda ned talböcker från TPB. Två av de nuvarande talboksproducenterna, Bibliotekstjänst och Inläsningstjänst, kommer inte att få tillstånd enligt den nya 17 § på grund av regleringen i tredje stycket där det står att framställningen inte får ske i förvärvssyfte. Dessa bolag får dock fortsätta framställa talböcker enligt en övergångsbestämmelse som säger att man inte kan ta ifrån någon en förvärvad rättighet. Så Bibliotekstjänst kommer att fortsätta att framställa de mest efterfrågade titlarna (mest vuxen skönlitteratur) som talbok och även sälja TPB:s produktion till bibliotek för utlåning. Försäljning till enskilda En ersättning till upphovsmannen ska utgå när en enskild får behålla ett anpassat exemplar. Avtal om utformningen av ersättningen kommer att slutas med Sveriges Författarförbund. Eftersom det nu blir tillåtet att äga talböcker kommer TPB att utveckla en försäljningsverksamhet till enskilda liksom vi i dag har en försäljning av punktskrifts- och e-textböcker. Ljudböcker får göras som talbok En annan trevlig nyhet är att det inte längre är förbjudet att framställa talböcker av titlar som kommit ut i handeln som ljudböcker. Det finns en hel del "gamla godingar" som nu kan väckas upp och göras till DAISY-böcker. När det gäller nya ljudböcker hoppas vi förstås på att ljudboksförlagen ska nappa på ett DAISY-kompatibelt format eller åtminstone lägga till en DAISY-skiva till högen cd-plattor! Men medan förlagen funderar så kommer vi att utnyttja den nya möjligheten och se till att ljudböckerna blir läsbara för alla! Text: Ingar Beckman Hirschfeldt 17 § Var och en får på annat sätt än genom ljudupptagning framställa sådana exemplar av offentliggjorda litterära och musikaliska verk samt av offentliggjorda alster av bildkonst, som personer med funktionshinder behöver för att kunna ta del av verken. Exemplaren får också spridas till dessa personer. De bibliotek och organisationer som regeringen beslutar i enskilda fall får även 1. överföra exemplar av de verk som avses i första stycket till personer med funktionshinder som behöver exemplaren för att kunna ta del av verken, 2. genom ljudupptagning framställa sådana exemplar av offentliggjorda litterära verk som personer med funktionshinder behöver för att kunna ta del av verken, samt sprida och överföra ljudupptagningarna till dessa personer, och 3. framställa sådana exemplar av verk som sänds ut i ljudradio eller television och av filmverk som döva eller hörselskadade behöver för att kunna ta del av verken, samt sprida och överföra exemplar av verken till dessa personer. Framställning av exemplar, spridning av exemplar och överföring till allmänheten av exemplar med stöd av denna paragraf får inte ske i förvärvssyfte. Exemplaren får inte heller användas för andra ändamål än som avses i paragrafen. När bibliotek och organisationer sprider exemplar eller överför exemplar av verk till personer med funktionshinder på ett sådant sätt att dessa personer får behålla ett exemplar av verket, har upphovsmannen rätt till ersättning. Detsamma gäller om någon med stöd av första stycket andra meningen överlåter fler än några få exemplar till personer med funktionshinder. Lag (2005:359). #H’U:R L’Å:TER B’O:KEN#? TPB har börjat använda talsyntes vid produktion av talböcker, men i nuläget bara för viss kurslitteratur för studerande vid högskola eller universitet. Detta väcker förstås frågor om syntetiskt tal verkligen kan ersätta mänskliga inläsare och om kvaliteten på dessa talböcker blir sämre. Syntetiska talböcker är tekniskt sett helt vanliga DAISY-talböcker. De går att spela upp med läsprogram, DAISY-spelare och mp3-spelare. Men de skiljer sig åt på två punkter från de DAISY-talböcker som hittills har funnits att låna på Sveriges bibliotek. • Talet (ljudfilerna) är inspelat med talsyntes istället för inläst av en människa. • Talboken innehåller fulltext, det vill säga, förutom ljudet finns även hela bokens e-text, bilder och NCC (Navigation Control Center, alltså en innehållsförteckning). Det syntetiska talet låter lite robotliknande, ibland betonas fel ord och ibland uttalas vissa ord och uttryck fel. Talet är dock konsekvent genom hela boken, talsynteser tröttnar inte när de kommer till notförteckningen! Att talboken innehåller fulltext och bilder innebär flera fördelar om man använder ett läsprogram i datorn. En av de viktigaste är att seende kan följa med i texten samtidigt som talet spelas upp och den text som läses upp markeras. Men det finns fler fördelar: - Man kan använda den egna datorns talsyntes för att få ord och meningar bokstaverade. - Man kan använda punktskriftsskärm, t.ex. för att kontrollera hur ett ord i texten stavas. - Man kan fritextsöka i bokens text. - Man kan klippa ut små textavsnitt (max 1%) ur boken och använda i egna anteckningar. - Man kan välja om man vill ha bildbeskrivningar, noter, faktarutor och sidnummer upplästa eller inte. I syntetiska talböcker har man, precis som för vanliga talböcker, lagt till beskrivningar av bilder och figurer. Från text till tal Talsyntes, som även kallas Text- till talomvandlare, är en programvara som kan omvandla text till ljudande tal. Det är frågan om en komplicerad process som sker i flera steg. Förenklat kan omvandlingen från text till tal indelas i tre steg: •Texten omvandlas till fonetisk kod. •Programvaran räknar ut satsmelodi, hastighet, ljudstyrka och pauseringar i textstycket som ska läsas upp. •Ljudet (talet) genereras. Alla dessa tre steg måste fungera bra för att resultatet ska bli begripligt och så likt en mänsklig uppläsning som möjligt. Produktion av syntetiska talböcker skiljer sig åt på flera sätt från traditionell talboksproduktion. Det första och största delen av arbetet består i att skapa den digitala textförlaga i XML-format som behövs för produktionen. Det är också arbetet med textförlagan som står för största delen av kostnaderna. När TPB tillverkar syntetiska talböcker görs detta genom att antingen låta skanna och OCR-läsa bokens text, eller införskaffa filer från bokförlaget som givit ut den tryckta boken. En speciell programvara används sedan, som automatiskt omvandlar textförlagan till en DAISY-talbok med syntetiskt tal. Illustrationen visar två bildserier. I den första bildserien pekar en pil från en tryckt bok till en inläsare och en pil pekar vidare till en talbok. I den andra bildserien pekar en pil från en datorskärm med text till en datorskärm med en bild på en inläsare och en pil pekar vidare till en talbok. Snabb produktion Inläst tal behövs för många olika sorters texter. Varje dag behövs inlästa veckotidningar, rockbiografier, barnböcker, dagstidningar, trädgårdstips, diktsamlingar, kokböcker, kursböcker, studiekompendier, romaner, medicintidskrifter... Att läsa in allt detta med mänsklig inläsning skulle ta lång tid. En viktig fördel med talsyntes är snabbheten. En tjock dagstidning kan innehålla så mycket text att den blir uppåt 15 timmar i inläst form, men det är bara några få timmar mellan att tidningen färdigställs på redaktionen och att den ska ut till prenumeranten. Det blir alltså omöjligt att hinna göra en hel dagstidning tillgänglig med mänskliga inläsare, men möjligt om man använder talsyntes. Frågan går till de läshandikappade: vill man ha möjlighet att själv välja det man vill läsa i sin dagstidning, eller vill man ha en 90-minuters version med ett urval som någon annan har gjort? Lägre kostnad En annan fördel med talsyntes jämfört med mänskliga inläsare är den lägre kostnaden. Efterfrågan på inläst kurslitteratur från TPB har sedan 1995 ökat med 95%. Med lägre pris per bok har TPB möjlighet att göra fler böcker till fler läshandikappade, och dessutom producera dem snabb-are med talsyntes. TPB vet ännu inte säkert vad prislappen blir för en syntetisk talbok av studielitteratur, men uppskattningsvis blir det drygt hälften av vad en inläst talbok skulle kosta, alltså cirka 10 000 kr lägre per bok. Denna produktionskostnad kan sjunka ytt-erligare, eftersom tekniken för att utveckla textförlagan utvecklas. Om bokförlagen i framtiden själva tillverkar filer i ett format som är direkt överförbart till DAISY-formatet kan kostnaden bli mycket låg. Tröskeleffekt Inläsning av talböcker är en ädel konst. Arbetet består inte bara av att prata in i en mikrofon, utan det krävs ämneskunskaper och research om det man läser, kunskaper i uttal av flera språk, bra och uthållig röst, färdighet i att beskriva bilder och figurer för synskadade m.m. Svaret på frågan om talsyntes ibland kan ersätta mänskliga inläsare beror förstås på vem man frågar. De som är vana vid att använda talsyntes som hjälpmedel i datorn verkar ha lättare att acceptera inläsningar med syntetiskt tal, än de som aldrig använt det tidigare. I projektet Kulturtidskrifter i DAISY-format* (fick en grupp äldre synskadade använda syntetiska inläsningar. Man berättade då om en "tröskeleffekt" - att man efter ett par timmars lyssnande vänjer sig vid talsyntesen och kan fokusera på textens innehåll. Som helhet tyckte brukargruppen att syntetiskt tal gick bra att använda för tidskrifter även om man önskade att det syntetiska talet skulle bli bättre. Många verkar ense om att talsyntes passar bättre för facklitteratur än för prosa eller lyrik. Å andra sidan är vokabulären i facklitteratur ofta så specialiserad att det blir många uttalsfel i det syntetiska talet. TPB gör under 2005-2006 ett större utvärderingsprojekt för att ta reda på hur syntetiska talböcker fungerar för studerande med dyslexi. Text: Jesper Klein. Ordförklaringar: XML – extensible markup language OCR – Optical character recognition * se webbsidan http://se.daisy.org/kurt Talsyntes Vid 1950-talets början ledde forskning inom signalbehandling fram till att man lyckades producera tal på elektromekanisk väg. Kungliga Tekniska Högskolan skapade talmaskinen Ove som kunde säga fullt begripliga fraser. Denna teknologi förfinades därefter under tre årtionden och togs under 1980-talet i bruk bland annat som hjälpmedel för synskadade. I och med pc-revolutionen i början av 1990-talet används talsyntes numera vanligen i form av programvara för persondatorer och webbservrar. Användningsområdena är varierade men domineras av röststyrda telefontjänster och skärmläsning för synskadade och andra läshandikappade. Det finns talsyntes i bland annat mobiltelefoner, anteckningshjälpmedel och bilar. Talsyntes har utvecklats olika långt i olika länder i Europa och övriga världen. För norska och danska har man ganska nyligen fått fram en bra talsyntes. För det engelska språket har bra talsyntes existerat länge, och det finns i dag flera större företag på marknaden som konkurrerar om att utveckla mycket högkvalitativ talsyntes. På senare år har talsyntesutvecklarna blivit allt bättre på att efterlikna mänskligt tal. Ett av de främsta skälen är att den nya tekniken inte enbart baseras på teoretiska modeller av mänskligt tal, utan faktiskt använder sig av små bitar inspelat mänskligt tal vid själva genereringen av ljudet. TPB bedriver ett större projekt 2005-2006 i samarbete med bland annat KTH för att utveckla talsyntes som är bra för uppläsning av text i böcker och tidningar. Bland annat handlar detta om att få fram bättre uttal vid uppläsning av facktext. Talboksmingel Under våren firade TPB talboken stort. Det var invigning av utställningen Talboken 50 år, konferens och Öppet hus. Här är några bilder från evenemangen. Leif Pagrotsky, utbildnings- och kulturminister, och Jan-Erik Wikström fd utbildningsminister inleder konferensen. Gabriel Romanus på museet med Ingar Beckman Hirschfeldt, Bengt Lindkvist och Torbjörn Lundgren. Pierre Hamel, HumanWare, i handgripligt samtal med inläsaren Alf Söderkvist. Eva Björk, SRF, visar hur hon använder talboksspelaren när hon lagar mat. Jubileumsaffischen ute på Stockholms gator. Ann-Margret Järås, Malmö Stadsbibliotek minglar med Kerstin Sjögren Fleischer, fd chef för TPB. Hur firar andra bibliotek? Här följer ett axplock av höstens evenemang: • På biblioteken i Värmland ska talboks- läsarna rösta fram sin favo­ri­t­inläsare. Vinnaren firas i Värm­landsmontern på Bok & Biblioteks­mässan i Göteborg. • På Gotland firas talboken hela vecka 38 med föreläsningar och utställning. • Trollhättans bibliotek ska fira en vecka i mitten av oktober med före- drag, sagoberätterska, tipspromenad och lotteri. Årets DAISY-bibliotek 2005 Illustration: Susanne Engman Nu finns det ett nytt bibliotekspris att kämpa om – Årets DAISY-bibliotek utses av TPB för första gången i år, och vem vinnaren är presenteras på Bok & Biblioteksmässan i Göteborg. TPB vill med sitt pris premiera ett bibliotek som aktivt arbetar med att sprida DAISY till sina låntagare på olika sätt, är användarvänligt och har en hög medvetenhet hos personalen om DAISY. Förutom äran får det vinnande biblioteket ett fint pris med DAISY-anknytning. Tretton nomineringar har gjorts, de flesta är folkbibliotek av olika storlek, med geografisk spridning från Norrbotten till Skåne och med både östkust och västkust representerade. Ett universitetsbibliotek och två samnominerade skolbibliotek finns också med. När detta skrivs är det inte avgjort vilket av biblioteken som tar hem priset och äran. Vid en rundringning till de nominerade biblioteken svarade man bland annat så här på frågan om varför man är ett bra DAISY-bibliotek: Stadsbiblioteket Göteborg, Erika Ågren: "Vi lyfter fram DAISY-talböckerna och våra låntagare uppskattar att vi har uppdelade hyllor med deckare, kärlek m.m. Vi har många visningar av spelarna." Halmstads stadsbibliotek, Birgitta Warén: "Alla bibliotek i kommunen arbetar aktivt med att sprida DAISY. Vi har bl.a. haft Öppet hus och samarbetar med synkonsulenten." Kristianstads stadsbibliotek, Ann-Kristin Krondahl: "Alla som arbetar med talböckerna är intresserade av ett bra resultat, d.v.s. att låntagarna ska bli tillfreds och få det de önskar." Lerums bibliotek, Inger Eliasson: "Vi vill vara ett bra bibliotek för alla våra låntagare, och vi ger mycket personlig service till våra talbokslåntagare. Vi har även bra information på hemsidan." Norrköpings stadsbibliotek, Ingela Karlsson: "Vi satsade tidigt på DAISY och vi har haft många visningar. Bl.a. samarbetar vi med komvux och dyslexiklasser." Oskarshamns bibliotek, Eva Cnattingius: "Alla våra låntagare, med eller utan funktionshinder, har samma rättigheter till god service, och vi samarbetar bra med äldre- och handikappomsorg, särvux och grundvux." Piteå stadsbibliotek, Irene Lidström: "Vi startade direkt när DAISY kom och har arbetat intensivt med att nå föreningar, lärare och föräldrar." Sundsvalls stadsbibliotek, Jörgen Nilsson: "Vi har ett stort bestånd av DAISY, för både unga och vuxna, och även faktaböcker. Många av våra låntagare läser DAISY." Torsby bibliotek, Birgitta Sundberg: "Vi tog det på allvar från första början och lyckades få spelare från kyrkan, Lions och andra föreningar för mer än fem år sedan." Umeå universitetsbibliotek, Maud Johansson: "Vi ger service till många studenter, under 2004 brände vi 650 DAISY-böcker. Vi hade tidigt ett "resurslabb" med anpassade datorer." Fågelforsskolans bibliotek (Vaggeryd), Petra Ryman: "Vi säljer in DAISY till klasslärarna, för att det inte ska kännas svårt att använda, och integrerar talböckerna i läsprojekten." Hjortsjöskolans bibliotek, Maria Kvarnström: "Vi köper in ett brett utbud av DAISY-titlar, har spelare och läsprogram på många datorer och skickar med TPB Reader hem." Åstorps bibliotek, Mats Pettersson: "Vi arbetar offensivt och systematiskt både mot skolor/speciallärare och mot vuxna synskadade, och vi började satsa så fort DAISY kom." Örebro stadsbibliotek, Roger Johansson: "Vi har kunnig och engagerad personal som hjälper låntagarna även med tekniken, och vi arbetar mycket uppsökande mot föreningar och grundskolan." Ja, kunnig och engagerad personal finns det gott om på dessa bibliotek, hur ska arbetsgruppen på TPB kunna välja ut en enda pristagare bland dessa? Som underlag tittar man förstås inte bara på utlåningssiffror, utan tar exempelvis även hänsyn till hur man skaffar sig och lämnar information om DAISY. Prenumererar man på TPB:s nyhetsbrev, skriver man lättläst om talböcker på bibliotekets hemsida? Vad tycker de lokala SRF- och FMLS-föreningarna om bibliotekets service? Det är mycket som ska vägas ihop och i slutändan hamnar nog ett par bibliotek i "semifinal". Den som inte vann i år har förstås chansen igen nästa år. Nominera då också, så att ännu fler bibliotek får säga "Det är så roligt att någon ville att just vi skulle vinna Årets DAISY-bibliotek!" Text: Mona Quick Romsk litteratur i centrum Sverige har fem officiella minoritetsspråk: samiska, finska, mänkieli (tornedalsfinska), jiddisch och romani. Romani talas i de flesta europeiska länderna och romsk musik är känd på många håll. Men hur är det med romsk litteratur? På de svenska biblioteken finns allt som allt cirka 150 titlar på romani. Huvuddelen av dessa är ord- och grammatikböcker samt andra fackböcker. Urvalet av skönlitteratur är litet. Några av böckerna är skrivna på andra språk men har inslag av romani. På TPB finns tre talböcker, en är inläst enbart på romani, de andra två har både svensk och romsk text. På punktskrift finns i dag inget på romani. Bibliotek för alla har intervjuat Domino Kai, föreståndare för Romskt Kulturcentrum, som öppnade i feb­ruari 2004 i Stockholmsförorten Gubbängen. Vad är centrets syfte och hur ser verksamheten ut? – Centrets huvudsyfte är att synliggöra romsk kultur i alla dess uttryck. Det ska vara en mötesplats där romer och icke-romer kan mötas. Vi anordnar regelbundet föreläsningar, musikevenemang, kurser, utställningar och konferenser. En av centrets allra viktigaste uppgifter är att bygga upp ett romskt bibliotek och arkiv, att samla och bevara litteratur och andra medier av romer och om romer, på romani och på andra språk, säger Domino Kai. Hur ser du på behovet av talböcker? – Jag tycker definitivt att det behövs fler talböcker för att det finns så många som har dyslexi bland oss romer. Endast en liten del har blivit testade och fått det bekräftat. Har ett barn gått i skolan i 8-9 år och inte kan läsa, då är det ju något som är fel. Men alla har behov av historier och berättelser! Hur ser den romska litteraturen ut i ett svenskt och europeiskt perspektiv? – En av anledningarna till att det är skralt med böcker på romani är att det av tradition har varit ett talat språk. Bristen på standardiserat skriftspråk har inneburit svårigheter vid framställning av böcker och tidskrifter. Många romska författare har valt att skriva på majoritetssamhällets språk. 2002 bildades International Romani Writers Association med säte i Finland. De främjar kontakter mellan författarna i olika länder och samarbete över språkgränserna. Det finns ett större romskt bibliotek i Köln, och i Wien finns ett arkiv, som har omfattande samlingar av sånger, tidningar, tidskrifter och andra publikationer. Hur tror du framtiden ter sig för språket romani chib? Det beror naturligtvis på hur överföringen från en generation till en annan sker. För att få modersmålsundervisning i romani har kommun-erna skyldighet att ordna det om så bara ett barn vill ha det. Största problemet är att få tag på lärare. Text: Maria Tapaninen Romani chib (romernas språk) Romani chib är som svenskan ett indoeuropeiskt språk, släkt med hindi och punjabi. Det finns ett sextiotal varieteter. I Sverige förekommer finsk romani, kelderash, lovari, sinto, tjurari och svensk romani (resandegruppens språk). Ett gemensamt standardiserat skriftspråk saknas. Romernas Riksförbund arbetar för att skapa ett romskt skriftspråk. Några svenska ord som härstammar från romani är tjej, jycke, vischan, pröjsa och kirra. Romernas historia Det finns cirka 15 miljoner romer och resande i Europa, varav 50 000 lever i Sverige. Romerna började vandra från Indien för cirka 1000 år sedan. De första romerna kom till Sverige i början av 1500-talet. 1925 befallde Gustav Vasa alla romer att lämna landet. Enligt en lag som var i kraft från 1923 till slutet av 1960 fick romerna stanna högst tre veckor i samma stad eller kommun. De ständiga flyttningarna omöjliggjorde barnens skolgång. TPB på Bok & Biblioteksmässan Börja hos oss... och sluta hos oss! Vi finns strax innanför ingång E som vanligt. I år firar vi Talboken 50 år. Välkommen. Torsdag 29 september kl 16.20-16.35 Bokiascenen Utnämningen av Årets DAISY-bibliotek 2005 Fredag 30 september kl 12.00-12.20 Miniseminariet Kan alla läsa era publikationer? Jesper Klein, TPB. Fredag 30 september kl 16.30-16.50 Miniseminariet Hur påverkar den nya upphovsrättslagstiftningen talboksverksamheten? Ingar Beckman Hirschfeldt, TPB. Monter E 02:12 Prov och kommunal information i DAISY Kan man göra matteprov och kommunal information i DAISY-format? – Ja visst, säger Håkan R Johansson AV-media, som arbetar med just detta. Svenska DAISY-konsortiet anordnar utbildningar i DAISY-teknik för sina medlemmar. Ett av de företag som kommit i gång med digital produktion efter en sådan utbildning är AV-media Västernorrland i Sundsvall. De producerar ljud- och bildmaterial i olika former till förskolor, grundskolor, gymnasier och andra utbildare i Västernorrland. AV-media gör bland annat matteprov och SO-prov som fulltext-DAISY. Det innebär att eleven får upp text och bild/räknetal på dataskärmen samtidigt som de hör texten läsas upp. - DAISY är ett av framtidens läromedel! Barn som är i behov av särskilt stöd har stor glädje av detta, säger Håkan R Johansson, projektledare. Han är en av dem som gått konsortiets kurs. Även Lars Bruman, tekniker på AV-media deltog. När de väl förstått principerna för DAISY och provat ut rutiner engagerades flera personer. I dag är det framförallt ljudteknikern Andrés Saavedra Pino och pedagogen Anders Andersson som producerar DAISY. De använder programmet EasePublisher som gör det möjligt att göra den här typen av produktion, med elektronisk text, bilder och inläst tal. De testar dessutom att använda talsyntes vid enstaka tillfällen, till exempel vid sidnummer. AV-media gör inte bara material för skolor. De samarbetar också med Handikapprådet. - Eftersom Sundsvalls kommun ska vara tillgängligt år 2010 har vi fått i uppdrag att utreda hur deras information på webbplatsen ska anpassas på bästa sätt. Vi jobbar med information i olika format till exempel teckentolkat, lättläst, inläst och för talsyntes. - Planerna är att i framtiden erbjuda förvaltningar och bolag smidiga rutiner för att kunna beställa information till olika grupper av funktionshindrade. När det gäller DAISY tror jag på att erbjuda folk att prenumerera på en skiva med information, säger Håkan. Text: Lena Boqvist Profilen H. C. Andersen Det har väl inte undgått någon att H. C. Andersen skulle ha fyllt 200 år 2005. Visste du att flera av hans verk finns i punktskrift och som talböcker på olika språk? Hans Christian Andersen var son till en fattig skomakare i Odense i Danmark. Som 14-åring bestämde han sig för att bli berömd och åkte till Köpenhamn för ett liv med teater, sång och dans. Det visade sig ganska snart att han var oduglig som dansör och skådespelare. Däremot var han duktig på att skriva. I hans självbiografi Sagan om mitt liv kan man läsa om hans många resor och om de kulturpersonligheter han träffat. Till exempel Victor Hugo och den svenska sångerskan Jenny Lind som var hans stora kärlek. Flera av hans sagor och romaner inspirerades av henne, bland annat Näktergalen. Den handlar om en kejsare i Kina som föredrar en konstgjord sjungande näktergal framför den oansenliga levande näktergalen i trädgården. Men när han blir sjuk är det den riktiga näktergalen som ger honom tröst och hjälp. Sagan finns i samlingsverket Sagor och berättelser i punktskrift och som talbok. Den finns också i andra samlingar på olika språk. H. C. Andersens bästa sagor: Prinsessan på ärten, Tummelisa, Den ståndaktiga tennsoldaten, Den fula ankungen, Svinaherden, Flickan med svavelstickorna, Kejsarens nya kläder, Elddonet, Snögubben, Granen, Dummerjöns och De vilda svanarna finns i ett samlat verk som talbok i DAISY-format och som punktskriftsbok. Ett av hans andra samlingsverk, Elddonet och andra sagor, är inläst som talbok långsamt och tydligt och innehåller musikinslag (så kallad specialinläsning).