Bibliotek för alla nr 2 2004 Ledare: DAISY för alla DAISY för alla TPB önskar att 2005 blir genombrottsåret för DAISY, inte bara för talböcker utan för producerad text i dess olika former. Vi är på god väg. Vakna förlag och museer har fått upp ögonen för DAISY. Men kan all text bli DAISY? Den frågan besvaras jakande i detta nummer av Bibliotek för alla. Läs mer om hur man snabbt, enkelt och billigt kan omvandla texter till DAISY. Tänk om förlagen börjar producera sina böcker med en inläsning som levereras tillsammans med den tryckta boken. En DAISY-skiva skulle kunna sitta i en ficka på sista insidan av pärmen eller som på detta nummer av Bibliotek för alla mitt på omslaget! Den traditionella målgruppen för talböcker är runt 4 % av befolkningen, det är 360 000 personer. Men det är naturligtvis många fler som skulle föredra att lyssna med öronen istället för att läsa med ögonen. Och Elvira, 12 år, drömmer om att inläsningen ska komma samtidigt som den tryckta boken för att kunna läsa boken samtidigt som sina kamrater. Låt hennes dröm gå i uppfyllelse. Det står i er makt! De statliga myndigheterna, biblioteken, museerna med flera ska vara tillgängliga år 2010 enligt målen för den nationella handikappolitiken. DAISY kan underlätta att nå målet. Allt behöver ju inte vara inspelat med mänskligt tal. Talsynteser blir bättre och bättre och får en allt större roll i sammanhanget. Låt TPB bli er guide in i ett mer tillgängligt informationssamhälle! Ingar Beckman Hirschfeldt Bibliotekschef Kan all text bli DAISY? Ja, nästan all text kan faktiskt bli DAISY snabbt, enkelt och billigt med ny teknik för publicering. För att en större informationsmängd ska kunna presenteras på ett tillgängligt sätt för personer med läshandikapp krävs att den har struktur. Det finns två grundläggande krav på hur information ska vara strukturerad för att kunna bli tillgänglig. 1. Informationen måste komma i rätt ordning. Man läser text, till exempel på en A4-sida, från vänster till höger och uppifrån och ner. 2. Informationen måste vara hierarkiskt strukturerad. I hierarkiskt strukturerad information går det att navigera på flera nivåer Detta innebär till exempel att man kan flytta framåt och bakåt mellan kapitel i en bok och sedan byta till att flytta mellan underrubriker, sidor, stycken eller meningar. Det innebär också att man kan söka i texten efter sidnummer, ord i kapitelrubriker och varför inte ord i den löpande texten? Hur skapas text? Så gott som alla längre textmeddelanden som skapas i dagens samhälle skrivs med hjälp av en dator och en ordbehandlare. Den vanligaste programvaran som används är Microsoft Word. Tänk om alla texter som skrivs i Word kunde omvandlas till DAISY automatiskt. Då skulle man ju plötsligt kunna göra kanske mer än 95 % av all information tillgänglig som DAISY! Tja, det finns faktiskt teknik som gör detta möjligt redan i dag. Tidskrifter blir DAISY TPB bedriver ett flertal projekt där man utvecklar och provar system för att automatiskt omvandla texter som ges ut av förlag till DAISY. För att nå en automatiserad process arbetar man med två huvudområden: 1. Att förmå förlag att själva lagra sin information i ett textformat som går att omvandla till DAISY. Ett sådant format är Microsoft Word. 2. Att förbättra möjligheterna att få svensk text uppläst med hjälp av talsyntes. Ett av projekten heter KURT (Kulturtidskrifter i DAISY-format) och beskrevs i Bibliotek för alla nr 1 2004. Kortfattat fungerar den tekniska lösningen som utarbetats för projektet så här: 1. Tidskriftsförlagen lagrar tidskrifternas text i ett standardiserat format, det vill säga Word-filer som är korrekt formaterade med stilmallar, eller i XML-format. 2. Förlaget laddar via en webbsida in textfilerna i ett produktionssystem som automatiskt omvandlar texten till DAISY-format på en server. Det system som används i KURT-projektet heter Phoneticom DAISY Generator. Produktionssystemet är kopplat till en talsyntesprogramvara som läser in texten. I projektet har Infovox 350 använts. Resultatet blir en vanlig DAISY-bok som distribueras på cd-romskiva till prenumeranterna. Tidskrifterna går att läsa med DAISY-spelare, läsprogram eller mp3-cdspelare. Skillnaden mot vanliga talböcker är att talet är inläst av en talsyntes istället för av en inläsare. Följaktligen låter det inte riktigt lika bra som när en skicklig inläsare har talat in texten. Produktionen i KURT-projektet har pågått i ett år och fungerar bra. Projektet kommer att avrapporteras i oktober 2004. Talsyntes under utveckling Talsyntes, eller text- till talomvandling som det också kallas, har funnits i flera decennier. En talsyntes är en programvara som kan omvandla text till tal. I takt med att datorernas kapacitet utvecklas går det att låta talsynteserna använda större datamängder vid syntetisering. Det leder till att nya syntetiska röster låter naturligare. Dock kvarstår en del arbete för att få satsmelodin jämnare och naturligare i senare generationers talsyntes. Talsynteser behöver ha tillgång till stora uttalslexikon för att ”veta” hur ord i texten ska uttalas. Många namn uttalas till exempel fel med dagens talsyntessystem. TPB startar under hösten ett projekt tillsammans med Kungliga Tekniska Högskolan för att skapa ett stort uttalslexikon med hundratusentals ord. Detta lexikon förväntas leda till att talsynteser klarar att uttala många fler ord korrekt än tidigare. Produktion av böcker och tidningar Nästan all text författas med hjälp av ordbehandlingsprogram. Dessa ursprungliga format, som förlaget får från skribenten, är oftast möjliga att omvandla till DAISY enligt den beskrivna metoden. Problemet med tillgänglighet uppstår när texten sedan ska layoutas innan publicering. När förlagets layoutare bearbetar texten försvinner nämligen mycket av den datastruktur som fanns i det textdokument som författaren skapade. Detta beror oftast inte på okunskap utan på de programvaror layoutaren använder. Dessutom förändras också textens innehåll i detta skede. Kanske rättas fel, eller delar stryks som inte får plats eller är överflödiga. När en bok sedan är klar för tryckning har mycket av informationens originalstruktur gått förlorad. Om bokförlag och tidnings-/tidskriftsförlag kunde förändra sina produktionssätt så att texten som ges ut i tryckt form lagrades i ett standardiserat format så skulle stora mängder information kunna göras tillgänglig för läshandikappade. Och det utan att man skulle behöva höja kostnaderna märkbart. Men, för detta krävs att den teknik som förlagsindustrin använder moderniseras avsevärt. Text: Jesper Klein Fakta: Bilder Bilder kan inte göras tillgängliga per automatik. De kräver tolkning av en seende person som förmedlar informationen via text eller ljud. För att göra både text och bild tillgänglig för synskadade är det lämpligt om förlag och organisationer som producerar anpassade medier samarbetar. Talböcker innehåller i dag bildtolkningar då bilden eller figuren innehåller betydande fakta. Ny guidning på Göteborgsmuseum Stadsmuseet i Göteborg är först med DAISY. De erbjuder sina besökare en ny typ av rundvandring. Det är utställningen Handens intelligens, hantverk förr och nu som finns inläst på cd-romskiva i DAISY-format. Föremålens utseende, färg och form samt informationstexter finns att beskåda med öronen. Informationen är indelad i avsnitt och kapitel så att man enkelt kan förflytta sig mellan önskade rum och montrar. Detta innebär en stor frihet för till exempel en synskadad person som nu kan se utställningen i sin egen takt, ensam och inte i grupp. Hela guidningen tar cirka en timme. Projektet, som är det första i sitt slag i Sverige, är ett samarbete mellan Göteborgs Stadsmuseum, Synskadades riksförbund och Göteborgs handikappråd. Det vänder sig främst till personer med synskada, dyslexi eller annat informationshinder men kan även uppskattas av alla museibesökare. Göteborgs Stadsmuseum har som ambition att erbjuda fler utställningar med DAISY-guidning. Initiativtagare till projektet är Anders Josby som själv är synskadad och Karl Arvidsson, museipedagog. Andra museer i Göteborg har visat intresse för projektet och funderar på att erbjuda sina besökare denna typ av guidning. Visste du att… DAISY är en informationsstandard som är framtagen för att göra information tillgänglig för personer med läshandikapp. DAISY står för Digitalt Audiobaserat InformationsSYstem Vakna bokförlag Många bokförlag har fått upp ögonen för DAISY och gett sig in en ny värld. Almqvist & Wiksell har gjort boken Skriv rätt med dator som fulltext-DAISY. Med varje tryckt bok medföljer en digitalbok på cd-rom. Personer med läshandikapp kan alltså lyssna på boken och samtidigt följa med i texten på en bildskärm. Boken är skriven av Karin Ohlis och Kerstin Erlandsson-Svevar och kommer att lanseras under hösten. Carlssons bokförlag har också släppt en tryckt bok med tillhörande ljudbok. Texten är inläst i DAISY-format och finns även som textfiler på en cd-romskiva. Boken Rutten, blodig och skön är skriven av Torbjörn Lundgren och handlar om en dyslektikers resa till läsning och författande. I ett pågående försök att erbjuda läsare att låna och läsa böcker i DAISY-format via Internet är en mängd förlag involverade. Bland annat Piratförlaget, Modernista, Natur och Kultur, Ordupplaget, Bakhåll, Lind & Co, Bengt Nordin Agency och Samsonfiles. Time Warner Audiobooks var det första förlaget som gjorde en kommersiellt tillgänglig e-ljudbok. Det skedde i början av år 2003. Tanken var att boken The Jester av James Patterson skulle bli tillgänglig för alla. Den kom ut samtidigt i tryckt version och som e-ljudbok, e-text och inläst på cd. Texten kan också läsas som stor stil och med punktskriftsskärm. I somras fick Time Warner Audiobooks ta emot Helen Keller-priset för just denna bok. Visste du att… Information som bearbetats med hjälp av DAISY-tekniken kan presenteras via ljud men också via text och bilder på bildskärm. DAISY utvecklades i Sverige 1993 av TPB och Labyrinten Data AB och är nu en standard som används över hela världen. Läs e-ljudböcker via nätet Låna och läs e-ljudböcker i DAISY-format direkt på Internet, när som helst på dygnet och utan väntetider. I försök i samarbete mellan bibliotek och företaget eLib kan just nu låntagare på ett fyrtiotal bibliotek pröva att låna e-ljudböcker direkt från bibliotekets webbplats. Bokförlagen Natur och Kultur och Piratförlaget står tillsammans med Internetbokhandeln AdLibris bakom eLib. eLib ägnar sig främst åt produktion och distribution av e-böcker men gör nu också försök med elektroniska ljudböcker på Internet. Lyssna och läs - samtidigt I försöket vill man testa och utvärdera strömmande läsning av elektroniska ljudböcker direkt från Internet. E-ljudböckerna är gjorda i DAISY-format med synkroniserad text och inläsning, så kallad fulltext-DAISY. Man lyssnar på boken med hjälp av ett läsprogram (EaseReader Online) - som också laddas ned från Internet - samtidigt som man kan följa med i den tryckta texten på skärmen. Den upplästa texten markeras när den läses upp, något som är en stor fördel för till exempel dyslektiker. Man kan hoppa mellan bokens kapitel och boken ”minns” var man slutade läsa senast. E-ljudböcker är inlästa av människor och läses alltså inte med talsyntes. Under försöket kan man välja mellan ett trettiotal böcker. E-ljudboken strömmar E-ljudboken laddas inte ned till din dator. Den ligger på servern och strömmar ner till dig vartefter du läser. Detta därför att dokumenten med lyssna-möjlighet ännu så länge är för stora för att vara hanterliga för en vanlig låntagare vid hemmadatorn. För att låna en e-ljudbok krävs endast vanligt lånekort. Utvärderingen av försöket ska vara färdig vid årsskiftet 2004-2005, men allt tyder redan nu på att tjänsten kommer att permanentas. Text: Inger Öhrqvist Visste du att… Information som bearbetats med hjälp av DAISY-tekniken kan presenteras via ljud men också via text och bilder på bildskärm. DAISY utvecklades i Sverige 1993 av TPB och Labyrinten Data AB och är nu en standard som används över hela världen. Elvira vill läsa nytt - Tänk att kunna läsa nya böcker samtidigt som mina kompisar! Det är Elvira, 12 år, som drömmer om framtiden. Elvira är helt blind sedan födseln. Hon är en läshungrig tjej som går i sjätte klass i Turingeskolan i Nykvarn. Elvira tycker att skolan är rolig ibland. Favoritämnen är musik och hemkunskap. Musik sysslar hon även med på fritiden, sjunger i kören Körimell en gång i veckan. Kanske inte helt överraskande är det en framtidsdröm att bli sångerska. Hon gillar lugn musik och Carola är en av favoriterna. Ett annat fritidsintresse är goal-ball, en lagidrott där tremannalag möter varandra. En gång i veckan åker Elvira till stan där hon spelar tillsammans med andra synskadade. Bred litteratursmak Det tredje stora intresset är alltså att läsa. Det gör hon varje dag. Helst läser hon kärleksböcker och äventyrsböcker som Harry Potter. Om hon vill läsa en nyutgiven bok blir det mamma som får läsa den för henne eftersom det kan dröja innan den kommer som talbok eller punktskriftsbok. Förutom Harry Potter står också annan populär barn - och ungdomslitteratur på Elviras favoritlista. Det är till exempel Katarina Taikons böcker om Katitzi, Sören Olssons och Anders Jacobssons böcker om Sune och Moni Nilsson-Brännströms böcker om Tsatsiki. Men också Joyce Carol Oates bok Stor i käften och David Pelzers Pojken som kallades Det. Elvira har uppenbarligen bred litteratursmak. DAISY bättre än kassett Att hon trots sin synskada kan ägna sig så mycket åt läsning beror förstås på att böckerna kommer på medier som hon kan använda. Det är en självklarhet för henne att läsa punktskrift, men hon läser även mycket talböcker. Och då är det DAISY som gäller. – Det är mycket enklare och det går mycket snabbare att flytta sig mellan kapitlen, säger hon. I kassettböcker måste man spola så mycket. Problemet för Elvira och alla andra som läser talböcker och punktskriftsböcker är att de sällan får läsa en helt nyutgiven bok. För att få framställa en ny bok som talbok eller punktskrift måste den först vara utgiven. Sedan kan den köpas in, redigeras och läsas in (respektive skannas in och framställas i punktskrift), emballeras och distribueras till biblioteken. Det kan ta åtskilliga månader innan en ny talbok når läsaren. Bättre vore det om alla böcker var inlästa från början. Då kunde Elvira och alla andra läshandikappade läsa samma böcker samtidigt som sina vänner. Själva och utan mammas hjälp. Text: Inger Öhrqvist Andra lästips från Elvira: Eldens hemlighet av Henning Mankell En ö i havet av Annika Thor Kalle och chokladfabriken av Roald Dahl Alla Elviras favoriter finns som DAISY-talböcker. Visste du att... I en DAISY-bok är det möjligt att bland annat bläddra mellan bokens rubriker och hoppa direkt till rätt avsnitt, söka efter sidnummer och sätta bokmärken. Och läshastigheten kan varieras från långsamt till snabbt. När språket bråkar Poeten Bengt Cidden Andersson om afasi Fakta: Bengt Cidden Andersson Född: 1948, Landskrona Bor: Läckeby (utanför Kalmar) Familj: Jeanette och dottern Julie 9 år Kuriosa: Son till rysk ishockeyspelare och svensk cirkusprinsessa. Cidden har gett ut 10 böcker. Fem av dem finns som talbok. Punken är död, leve tvåans buss finns som DAISY. Flera diktsamlingar i bagaget, strålande recensioner och stor efterfrågan på författarbesök. Och så Pang! En stroke slår till och förändrar allt. Plötsligt kan Cidden inte tala och skriva ordentligt. Rörmokaren, poeten och fotbollsspelaren Bengt Cidden Andersson drabbades av afasi 1993. Sedan dess har han inte skrivit dikter. Det är alltför besvärligt att uttrycka sina tankar i tal och skrift. Men han formulerar fortfarande dikter inom sig. Tankeverksamheten är det inget fel på. - Lite konstigt är det, säger Cidden själv. Det var jobbigt att förlora språket och han saknar skrivandet. Gamla texter som han skrivit lever trots allt vidare. Senast i fjol släpptes en bok med skrönor. Och hans dikter citeras på olika arbetsplatser. Tryckt text och talböcker Att läsa tryckt text är ett mödosamt jobb för Cidden. Det går ganska långsamt. Trots det läser han gärna musikböcker i lugnt tempo. Han ser ett ord här och ett ord där vilket leder till att han måste läsa om samma sida flera gånger. Men han ger inte upp. ”Man ska vara så envis så man nästan blir dum” är ett ordspråk som Cidden lever efter. Annars lyssnar han mycket på musik. Talböcker går också bra att läsa. När han lyssnar på en bok kan han ta till sig hela texten. En av favoritförfattarna är Slas . Många av Ciddens egna diktsamlingar finns som talböcker. Några av dem har han läst in själv, innan stroken slog till. Vid den tiden kunde han nog aldrig föreställa sig att han en dag skulle höra till dem som efterfrågar talböcker. Musikens kraft Musiken går som en röd tråd genom Ciddens liv. Enligt hans livskamrat Jeanette hade Cidden aldrig varit den han är i dag om inte Rolling Stones format honom. ”Den som inte cyklat tre mil för Stones och tre mellanöl har inte levt livet”, lär han ha sagt. Kvällen innan stroken var han på en Neil Young-konsert. Och själva vändningen i rehabiliteringen kom efter ett starkt möte med Paul McCartney som bemötte honom värdigt och fint. – Han såg dig som en människa och inte som ett paket, fyller Jeanette i som agerar tolk under vårt samtal. Cidden kan inte formulera hela meningar utan orden kommer oftast ett i taget. Kroppsspråket är däremot livligt och Cidden skriver ned betydelsefulla ord på en lapp, till exempel årtal eller namn, som styr samtalet rätt. Text: Lena Nordström Ur diktsamlingen Karl Viktor Persson och andra byggjobbare En näve 4" spik i vänstra blusfickan. En näve 3" spik i vänstra byxfickan. Då är man klädd! Fakta Afasi Afasi är en språkstörning som uppstår när hjärnans språkcentrum skadas. En vanlig orsak är stroke eller slaganfall på grund av blodpropp, blödning eller trauma. Varje år får 35 000 personer stroke i Sverige. Hos cirka 8 000 av dessa leder det till afasi. En person med afasi kan ha svårt att uttrycka sina tankar i tal och skrift, förstå det hon hör och läser och att räkna eller känna igen siffror. Ur Vårdguiden Stockholm läns landsting Hjälpmedelsutredningen förordar DAISY LSS- och hjälpmedelsutredningen har kommit med sitt efterlängtade betänkande Hjälpmedel (SOU 2004:83). Efterlängtat då landstingens begränsade förskrivning av DAISY-spelare ofta kopplats till att man avvaktade utredningens förslag. Behovet av DAISY-spelare har uppmärksammats ordentligt. Nya förutsättningar genom utvecklingen av IT och digital teknik gås igenom och under rubriken Förbättrad funktionalitet beskrivs DAISY på ett heltäckande sätt. IT-hjälpmedel inte dyra I en översikt av kostnaderna för IT-hjälpmedel gör utredaren den bedömningen att det råder en obalans mellan behov, tekniska möjligheter och tillgång till IT- baserade hjälpmedel. Det tycks finnas en föreställning om att hjälpmedlen är dyra och att det handlar om produkter som inte är nödvändiga i vardagen. Utredningens genomgång visar att kostnaden för IT-baserade hjälpmedel är relativt låg. Syncentralernas kostnader för datorbaserade hjälpmedel sjönk med 25 % mellan åren 2001 och 2002. Utredaren menar att lägre priser i sin helhet inte kan förklara de senaste årens minskade offentliga utgifter för IT-hjälpmedel. Utredningen föreslår inte någon ändring i huvudmannaskapet vad avser IT- hjälpmedel men specialistenheter på regional nivå bör skapas. Hjälpmedelsinstitutets uppgifter vad avser IT-hjälpmedel bör breddas för att utöver ansvar för hälso- och sjukvårdssektorn även gälla utbildningsområdet, arbetslivet, kultursektorn och transportsektorn. Nya medel för inköp Utredaren anser att det är angeläget att regeringskansliet i arbetet med den forskningspolitiska propositionen beaktar behovet av stöd, till ett flerårigt brett forskningsprogram om IT-baserade hjälpmedel för personer med funktionshinder. Ett förslag på åtgärdsområde är förbättrad tillgång till tekniska möjligheter. Under det området ligger förslaget att tillgången till IT-baserade hjälpmedel för personer med läshandikapp skall ökas (Förslag 3). Förslaget presenteras med ett Varför Hur Vem Kostnad. Varför Utvecklingen har medfört nya möjligheter, DAISY. Personliga hjälpmedel för personer med läshandikapp har av sjukvårdshuvudmännen tillhandahållits i liten utsträckning i förhållande till de behov som finns. Hur Tillfälliga stimulansmedel tillförs sjukvårdshuvudmännen för att täcka vissa kostnader för att tillgodose behov av personliga hjälpmedel för personer med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi inom ramen för det ansvar som åvilar sjukvårdshuvudmännen. Särskilda medel tillförs för att utrusta biblioteken med digitala spelare och andra hjälpmedel att disponera i samband med lån av talböcker och andra böcker. Förslaget utgör en komplettering av landstingens förskrivning av personliga hjälpmedel. Vem Förslaget innebär att medlen till landstingen skall fördelas av Socialstyrelsen. Medlen för hjälpmedel till biblioteken skall förvaltas av Talboks- och punktskriftsbiblioteket. Kostnad Den årliga kostnaden under en fyraårsperiod beräknas bli 6 miljoner kronor, varav 5 miljoner tillförs landstingen och 1 miljon tillförs TPB. Som en jämförelse nämns att 6 miljoner kronor ungefär täcker cirka 2000 talboksspelare och motsvarar kostnaden för det antal DAISY-spelare som förskrevs av sjukvårdhuvudmännen under 2003. Stimulansmedlen ska ses i ljuset av att sjukvårdshuvudmännen föreslås förskriva efter behov, och att behoven alltid ska utredas vilket inte skett i någon högre utsträckning i dag när det gäller personer med läs- och skrivsvårigheter. Om utredningens förslag går igenom kommer det att leda till minst en fördubbling av förskrivningar av DAISY-spelare jämfört med dagsläget. Text: Ingar Beckman Hirschfeldt Visste du att... 4 % av Sveriges befolkning har ett läshandikapp, cirka 360 000 personer. Gudbjörg är inte längre avundsjuk Lusten till läsning fanns under ytan, men det behövdes talböcker för att locka fram den. Nu lever Gudbjörg med DAISY-talböcker nästan dygnet runt – hemma, på jobbet och i FMLS-föreningen. Gudbjörg Gudjonsdottir Holm har inte tid med struntböcker. Romaner som innehåller mycket fakta vill hon ha, för hon har missat så mycket. Gärna svensk historia, som Mor gifter sig av Moa Martinson. - Jag var aldrig någon ungdomsläsare, jag blev 28 år innan jag läste något annat än det jag måste. Då började jag med talböcker och jag lyssnade så mycket att jag fick lust att läsa också. När jag lyssnar på talböcker hänger jag med i boken och kommer ihåg, jag fladdrar inte iväg som jag gör när jag läser. - Jag har alltid älskat att se folk läsa och varit avundsjuk på dem. Böcker har ju mycket kraft, så mycket att ge som jag inte har fått innan! Men nu läser jag också böckerna, som talbok. När Sagan om ringen kom på film tänkte jag ”Wow, jag har faktiskt läst den här boken, jag hänger med!” Just nu läser jag Grottbjörnens folk, som alla har pratat om så länge. Liza Marklund har folk också rekommenderat, fast jag tänkte att deckare är inget för mig, men det finns ju mycket om samhället i hennes böcker, så jag gillar dem. Att släppa clownen Gudbjörg var 17 år när hon kom till Sverige från Island 1971. Hon lärde sig snabbt tala svenska men det var svårt att skriva. - Jag visste nog egentligen att jag hade särskilda läs- och skrivsvårigheter, men jag ville inte veta. Jag älskade min skola, men jag hade svårt för mig och gömde mig genom att vara den snälla, tysta flickan. Senare blev jag clown. Så småningom började hon på komvux, utbildade sig till undersköterska och arbetade med missbrukarvård. - Komvux blev som ett andra hem. De visade mig talböckerna och jag kom i kontakt med FMLS (Förbundet Funktionshindrade med Läs- och Skrivsvårigheter) i Norrköping, där jag i dag är ordförande. Efter tio år gick det företag hon då arbetade för i konkurs och Gudbjörg fick tips om en utbildning på Brunnsviks folkhögskola med inriktning mot att bli dyslexikonsulent/pedagogassistent (ja det heter faktiskt något så krångligt). Där upptäcktes av en tillfällighet att Gudbjörg också har en hörselskada. - Då kom sorgen, tänk vad mycket jag aldrig har hört! Sorgen över mina läs- och skrivsvårigheter hade jag ju aldrig känt, för jag tog inte in att jag hade det. När jag fick det beskedet tog jag fram min gamla clown igen. Men andra dagen släppte jag clownen och berättade för de andra. Tårarna strömmade men det var bra både för mig och för de andra som inte hade läs- och skrivsvårigheter, att få reda på hur ett barn kan maskera sina svårigheter. Visar DAISY först Nu arbetar Gudbjörg med ett treårigt projekt, Skoldatateket, för lärare som undervisar elever med läs- och skrivsvårigheter eller DAMP/ADHD. Lärarna får veta mer om datorprogram som kan hjälpa eleverna. Projektet finns på Mediacentralen i Norrköping, som är kommunens pedagogiska resurs och som lånar ut olika sorters läromedel till skolorna. Mediacentralen är en egen enhet inom stadsbiblioteket. - Jag börjar alltid med att visa TPB Reader och hur man kan läsa DAISY- talböcker i dator. Lärarna tycker att det är fantastiskt – de får med sig programmet och kan låna talböcker på biblioteket och sedan säger de till eleverna att gå till biblioteket och låna fler talböcker. Även föräldrarna till de inskrivna barnen i Skoldatateket kan få instruktion om hur deras barn kan använda hjälpmedel. Själv har hon läst DAISY-talböcker i fem år så hon vet att DAISY har många fördelar. - Man hittar bättre i boken, kan gå fram och tillbaka i kapitel och till sidor och man kan sätta bokmärken. I datorn kan man se kapitelrubrikerna, det är jättebra, hoppas att det även blir så att man kan få se hela texten. Just nu lär hon sig alla finesser i en bärbar spelare, men hon skulle vilja ha billigare sådana för hon vet många som behöver spelare. - En mp3-cdspelare går ju också, men då kan man inte sätta bokmärken så den är inte bra för studerande. Själv vill jag testa att ladda ner filer till en liten mp3- spelare, då kan jag alltid ha med mig boken. Lyssna och njut Gudbjörg är ju välkänd på biblioteket så hon behöver inte skygga för lånedisken. Men hon vet att många hon träffar i FMLS gör det. - Vi går först till informationen, så får de skriva in i låneregistret att personen får låna talböcker. Då slipper man alla frågor vid utlåningen. Vi som har läs- och skrivsvårigheter är känsliga och vill inte ha frågor. Men jag vill inte heller att det ska vara helt fritt, att alla ska kunna låna talböcker, för då räcker de inte till oss som behöver dem. Tillgänglighet och bemötande är viktigt för dem som lånar talböcker, men viktigast av allt tycker Gudbjörg det är att förmedla: - Lyssna på en bok och njut! Läs den inte bara för att redovisa. Text: Mona Quick Visste du att... DAISY-böcker läser man med läsprogram i dator. Om boken finns på cd-romskiva kan man också läsa den i en speciell talboksspelare (så kallad DAISY-spelare) och i mp3-cdspelare. DAISY-spelare är ett hjälpmedel och förskrivs av landstingen. Det går också att låna dem på bibliotek eller att köpa dem av återförsäljare. Köp TPB:s speldosa Bygg torn, mosa skalbaggar, klä på Lilla trollet och jaga Bip! På TPB:s webbplats finns spel som är gjorda främst för att vara tillgängliga för synskadade/synsvaga personer. Men de kan även vara till glädje för andra stora som små. Nu finns spelen också på cd-romskiva, med namnet TPB:s speldosa. Den kostar 120 kr (inkl moms 150 kr) och kan beställas via TPB:s punktskriftsförsäljning. Bibliotek som köper spelen får låna ut dem. Vissa av spelen kan spelas med enbart ljud och i andra används både mycket tydliga bilder och ljud. Delat ansvar mellan staten och förlagen Per Gunvall från Specialpedagogiska institutet om läromedelsutredningen. En utredning har genomförts om statens framtida ansvar när det gäller utveckling och framställning av specialpedagogiska läromedel. (Läromedel - specifikt SOU 2003:15). För små målgrupper i skolan, som elever med funktionshinder, finns det inte en kommersiell grund för att utveckla läromedel eller att anpassa produkter. Att utveckla nya produkter är kostsamt och kräver även specialiserad kunskap om funktionshindrens art men också om de möjligheter som eleven har oberoende av funktionshindret. Staten har ansvaret för utveckling av nya produkter för elever med olika funktionshinder samt anpassning av marknadens produkter till punktskrift, talbok och teckenspråksversioner. Läromedelsframställningen för det obligatoriska skolväsendet har skett genom Specialpedagogiska institutet, tidigare Statens Institut för Handikappfrågor i skolan, SIH. Utökat stöd till förlag Läromedelsutredningen föreslår att staten även i framtiden ska ansvara för att det finns specialpedagogiska läromedel men att förlagen i ökad utsträckning bör engageras i framställningen av produkter genom ett utökat produktionsstöd. Regeringen har beslutat att Specialpedagogiska institutet fortsättningsvis ska främja utveckling, anpassning, framställning och distribution av läromedel för barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder inom det offentliga skolväsendet. Detta gäller även utbildningar med enskild huvudman. Om behoven inte kan tillgodoses på den kommersiella marknaden så får institutet på egen hand sköta läromedelsframställningen. Nybildat läromedelsråd Till stöd för den förändrade inriktningen, med ett utökat engagemang för förlagen och fristående producenter, har regeringen beslutat att inrätta ett läromedelsråd som leds av institutets generaldirektör. Rådet ska se till att det genomförs behovsanalyser och utvecklingsarbete kring specialpedagogiska läromedel. Rådet ska även följa teknikutvecklingen och se hur den kan tas tillvara i läromedelsframställningen. Till rådets viktiga uppgift hör att främja tillgången till och tillgängligheten av läromedel för barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder. Rådet beslutar om fördelning av institutets medel för läromedelsproduktion. Regeringen har utsett nio ledamöter till rådet som är inrättat från och med den 1 juli 2004. Samordnad produktionsenhet Förändringen innebär att en större omorganisation nu har inletts inom institutet och ett par läromedelsenheter kommer att avvecklas. För övriga utvecklande enheter blir det en samordning till en produktionsenhet med placering i Stockholm och Örebro. Den konsultativa verksamheten gentemot förlag och producenter prioriteras på bekostnad av egen produktion. Anpassningar av marknadens läromedel till punktskrift, e-bok och talbok kommer tills vidare att ske inom institutet liksom framställning av läromedel på teckenspråk. Arbetet med bildsymboler som Pictogram och Bliss kommer även att ligga kvar inom institutet även om en bredare samverkan eftersträvas, eftersom symboler i allt högre utsträckning används inom vitt skilda delar av samhällslivet och inte enbart i utbildningssammanhang. Förändringarna har nu inletts inom institutet och den nya samordnade produktionsenheten är planerad att starta den 1 januari 2005. Text: Per Ch Gunvall, Specialpedagogiska institutet Talboken fyller 50 år Följ med på en historisk vandring i talbokens fotspår. Det börjar på allvar med rullband och slutar med DAISY. Nästa år – 2005 – fyller den svenska talboken 50 år. 1955 startade talboksproduktion och utlåning på allvar. Försök med talboksproduktion på grammofonskiva gjordes redan på 1930-talet men det var inte förrän rullbandspelaren uppfanns som man fick i gång en produktion till en rimlig kostnad. Oberoende av varandra startade talboksverksamheten på två håll, vid De Blindas Förening (DBF) och Malmö stadsbibliotek. Initiativtagare var Charles Hedkvist, DBF:s ordförande och chefen för Malmö stadsbibliotek, Ingeborg Heintze. Att talboken blev verklighet under efterkrigstiden berodde på ett flertal samverkande faktorer. Det utvecklades till exempel en ljudteknik som gjorde det möjligt att till en billig penning göra inspelningar och avspelningsutrustningen betingade ett rimligt pris. Valet av Tandbergsystemet (rullbandspelare) var ingen slump. Det uppfyllde de krav den tekniska kommittén inom World Council for the Welfare of the Blind ställt upp. ”Förströelse för sängbundna” Ytterligare en samverkande faktor var efterkrigstidens folkbildningsreformer. Man kan karakterisera talboken som ett demokratiskt medium som spred litteratur till en stor grupp människor som dittills varit utestängda från det skrivna ordet. Någon bredare insikt bland biblioteksfolk tycks inte ha funnits att döma av en artikel i Biblioteksbladet 1954. Under hela 1950-talet finns i tidskriften bara en artikel där talböcker nämns. Det är en artikel om sjukhusbibliotek i Göteborg där författaren prisar ljudmediets lämplighet som förströelse för sängbundna patienter. Under 1955, då talboken slog igenom, skrevs det inte en rad i BBL. 1955 betraktade DBF:s bibliotek fortfarande de blinda som enda målgrupp för talboken. Antalet helt blinda uppgick på 1950-talet till ca 6 000 personer. Talbokskampanj 1957 Under de första åren producerade DBF ett 20-tal titlar per år. Medel att bygga ut verksamheten fick man först i och med talbokskampanjen 1957 – Aktion talbok. I de artiklar som publicerades i De Blindas Tidskrift inför Talbokskampanjen vittnade låntagare om hur litteraturen nu blivit tillgänglig tack vare talboken. Men det var helt omöjligt för DBF:s bibliotek att ensamt tillgodose låntagargruppens behov. Resurserna räckte inte ens till att betjäna den begränsade målgruppen 6 000 blinda. Det blev därför folkbiblioteken som i första hand fick ta ansvaret för utlåningen till den stora gruppen synskadade trots att man till att börja med inte hade tillgång till DBF:s bestånd. Ett mera organiserat samarbete mellan folkbiblioteken och DBF skedde först från och med 1963 då Skolöverstyrelsen ställer villkor för statsbidrag: DBF:s bibliotek skall ledas av en fackutbildad bibliotekarie och samarbeta med folkbiblioteken. Övergång till kassett 70-talet Ungefär 20 år senare var integrationstanken helt utvecklad och DBF, som hade omvandlats till Synskadades Riksförbund (SRF), krävde då att samhället skulle ta över litteraturförsörjningen för synskadade. Målgruppen för talboksutlåning hade också vidgats till att omfatta inte bara synskadade utan alla personer med läshandikapp. Övergången till kassett på 1970-talet innebar också att bandspelarna blev billiga. Huvudmannaskapet för SRF:s bibliotek övergick år 1980 till staten och biblioteket fick namnet Talboks- och punktskriftsbiblioteket (TPB). Efter det har den svenska talboksmodellen utvecklats så att talboksutlåningen i dag är helt integrerad i folkbibliotekens verksamhet och sedan 2003 också i högskolebiblioteken. Och nu är övergången till DAISY i full gång. Text: Beatrice Christensen Sköld TPB kommer bland annat fira att talboken fyller 50 år med en jubileumsvecka den 11-15 april 2005. De flesta bibliotek i Sverige har sin egen talbokshistoria. TPB hoppas att alla bibliotek ska uppmärksamma talbokens 50-års jubileum. Visste du att… Det är skillnad på talböcker och ljudböcker. Talböcker är till för personer med läshandikapp och produceras endast av dem som har tillstånd av regeringen. Dessa böcker lånar man på bibliotek. Ljudböcker produceras kommersiellt av olika bokförlag och finns att köpa i bokhandeln. Minst 25 % av den årliga bokutgivningen i Sverige görs som talböcker. Betydligt fler än synskadade har glädje av DAISY. Alla personer som har svårt att ta till sig tryckt text har stor nytta av att informationen är inläst, strukturerad och sökbar. Mat och dryck gör livet festligare Bjud på middag á la Frida Kahlo, ät som en riktig Bernadotte eller tillverka din egen likör. Här följer tips på kokböcker som förgyller din vardag och fest. Bergenström, Anna Kärlek, oliver och timjan Speltid 11 tim 5 min/ 1 CD-R Inläsare Anna Godenius Kokbok med recept för att äta nyttigare och må bättre. Kärlek i titeln står för omtanke och matglädje, oliver för det fina medelhavsköket och timjan för svenska mattraditioner. Boken innehåller drygt 300 matrecept från olika världsdelar med viss förkärlek för fisk och vegetariska rätter. Inläst ur Bonnier, 2001. Qcaa Brown, Celia Brooks Nytt vegetariskt Speltid 4 tim 5 min/1 CD-R Inläsare Helena Gripe Många recept på välkryddade, smakrika vegetariska rätter, främst från Asien och Mellanöstern: exotiska frukostförslag, lättlagade soppor, snabblagade varmrätter, matiga sallader, sötsaker och grillrätter. Inspirationskokbok för nybörjare och erfarna vegetarianer. Inläst ur B Wahlström, 2002. Qcabc Granqvist, Carl-Jan Fest och vardag på Grythyttan Speltid 5 tim 32 min/1 CD-R Inläsare Erik Nyman En kokbok där innehållet är uppbyggt som en årskalender. Här presenteras värdshusets bästa recept på såväl festmat som enklare anrättningar. Krögaren Carl-Jan Granqvist ger menyförslag och vintips. En bok om mat, kultur och traditioner. Inläst ur N&S, 1995. Qca Granqvist, Carl Jan Swanberg, Lena Katarina Carl Jan Granqvist : människan, mötena, måltiden Speltid 11 tim 4 min/1 CD-R Inläsare Per Godenius Mannen bakom Grythyttans värdshus, Måltidens Hus, högskoleutbildningen av restaurangpersonal presenterar sig med sina egna ord. Omtanke om människor, kvalité, idérikedom och förmåga att fånga tillfällen i flykten är utmärkande för denne charmerande entreprenör. Ett antal recept ingår. Inläst ur Bonnier, 2003. Lz Granqvist, Carl Jan Grimlund, Inger Kunglig taffel Speltid 6 tim 5 min/1 CD-R Inläsare Gunilla Nöjd Boken presenterar ett stycke svensk kulturhistoria: hur och vad de olika kungafamiljerna av ätten Bernadotte åt och drack till fest och vardag. Menyer för olika tillfällen, liksom olika favoriträtter, presenteras med recept och serveringsförslag. Inläst ur Bonnier Fakta, 1986. Qca Jamais, Michel Vin & gastronomi Speltid 13 tim 9 min/1 CD-R Inläsare Örjan Blix En heltäckande bok om konsten att kombinera vin och mat efter vinets egenskaper. Recept, praktiska tips och handfasta råd. Författaren är kock, sommelier, vinskribent och auktoritet i konsten att kombinera mat och vin, undervisar bland annat vid Restauranghögskolan i Grythyttan. Inläst ur Millhouse, 2001. Qcaf Meurling, Kim Varje dag en fest! Speltid 24 tim 30 min/1 CD-R Inläsare Per Godenius Rolig och inspirerande kokbok med kulturhistoriska och kulinariska kåserier och recept för alla årets dagar. Varje dag tillägnas en historisk händelse. Kalmarunionen den 20 juli 1397 minns man t.ex. med Kalmarlåda. Murvelmacka kan man äta den 29 oktober eftersom tidningen Stockholms Posten kom ut detta datum år 1778. Inläst ur W&W, 1997. Qca Rivera, Guadalupe På fest hos Frida Kahlo i det blå huset Speltid 4 tim 39 min/1 CD-R Inläsare Karin Benecke I det blå huset på Londresgatan 127 i Coyoacan bodde de färgstarka mexikanska konstnärerna Frida Kahlo och Diego Rivera. Rivieras dotter skildrar livet i det gästfria huset. Hon berättar om parets bröllopsmiddag, fester vid olika helger, dopkalas, De Dödas Dag och många andra tillfällen till fest. För varje fest presenteras en meny med recept. Inläst ur Forum, 1995. Qcab Rolf, Signe All världens tårtor Speltid 5 tim 58 min/1 CD-R Inläsare Marianne Kempe Författaren har samlat sina favorittårtor och pajer, drygt 100 recept. Här finns tårtor för alla smaker och tillfällen från många olika länder. Recepten är föredömliga och författaren ger många praktiska tips. I slutkapitlen finns grundrecept för bottnar, fyllningar och glasyrer, som ger många kombinationsmöjligheter. Inläst ur ICA, 1994. Qcae Töringe, Sanna Sannas likörbok Speltid 3 tim 31 min/1 CD-R Inläsare Gunilla Nöjd När mormor hade kalas satt damerna i salongen och drack likör som hälldes i små glas och dracks i små klunkar. Att tillverka likörer är kokkonst och vetenskap. Här får vi inblick i likörernas historia och hur man själv tillverkar likörer av örter, blommor, bär, frukter och nötter. Även recept på efterrätter med likörer som smaktillsats ingår. Inläst ur Rabén Prisma, 1994. Qcaf