Bibliotek för alla nr 2 2003 Ledare Skolbibliotek - satsa på DAISY! Välkommen att läsa Bibliotek för allas temanummer om barn och ungdomar med olika läshandikapp. Numret vill spegla aktiviteter ute i landet liksom TPB:s satsning på barn och produktion av anpassade medier. Vi får träffa elever med läs –och skrivsvårigheter som fått chansen att läsa talböcker i skolan. Lärarna spelar där en betydelsefull roll. Skolbiblioteken börjar bli mer aktiva än tidigare och köper och lånar hem talböcker, även från TPB. TPB:s utlåning av barn- och ungdomsböcker är dock fortfarande mycket liten (17 491 lån under 2002) även om den ökar, särskilt DAISY-lånen. TPB har beslutat att prioritera överföringen av barnlitteratur från analog till DAISY under 2003 för att underlätta för skolbiblioteken att satsa direkt på DAISY-böcker. Utlåningen av talböcker från TPB är inte, och ska ju inte vara, av avgörande betydelse för tillgången av talböcker för barn och ungdomar. Det är det lokala biblioteket och skolbiblioteket som spelar huvudrollen som förmedlare och inspiratör till att upptäcka talböckerna. När det gäller anpassade läromedel är det i dag Specialpedagogiska institutet som har ansvar för produktion och produktionsstöd till elever med synskada, rörelsehinder, utvecklingsstörning och hörselskador. För elever med läs- och skrivsvårigheter finns en del kommersiellt producerade anpassade läromedel att köpa men skolan tvekar ofta inför kostnaden. Situationen är ofta besvärlig. TPB kan få en ny roll när det gäller elever med läshandikapp i skolan liksom barn i förskolan och vuxenstuderande. Utredningen om läromedel för funktionshindrade har nu lämnat sitt betänkande kallat Läromedel- specifikt- (SOU 2003:15). Utredaren föreslår att TPB ska få ett utvidgat uppdrag att låna ut läromedel. Förslaget är lite diffust ännu (en organisationskommitté föreslås arbeta vidare) men vad som är intressant är utredarens betonande av biblioteksfunktionen för att underlätta tillgängligheten, värdet av katalogisering och samlad information. TPB håller på att arbeta på sitt remissvar och där kommer vi att framhålla att skolbiblioteken då blir viktiga aktörer. Det viktiga är dock att läromedelsutredningens ambitioner blir verkliga, nämligen ”att tillgången på och tillgängligheten till läromedel för funktionshindrade barn, elever och vuxenstuderande säkerställs”. Då kan elever med olika lässvårigheter se fram emot ett enklare sätt att få de läromedel de behöver. Oavsett läromedelsfrågan bör skolbiblioteket spela en central roll för att elever med läshandikapp ska få tillgång till litteratur och information på ett sätt som de kan ta till sig. Beställ hem några DAISY-böcker och tanka hem TPB Reader redan i morgon! Ingar Beckman Hirschfeldt Bibliotekschef Äventyr för Emma Blod, strider och äventyr tilltalar Emma Åstrand, snart 10 år, som går på Karlbergsskolan i Stockholm. Emma har ett rörelsehinder som gör att hon inte orkar lyfta tunga saker. Ibland kan till och med en bok bli för tung att hantera. Då är det talböcker som gäller. Vad gillar du? - Magi, fantisera och hitta på berättelser, porslinsdockor och böcker. Läser du någon bok just nu? - Ja, Sagan om ringen. Jag lyssnar på den på DAISY. Varför läser du den som DAISY-talbok? - För att den boken är så tjock och tung att hålla i själv. Då är det lättare att lyssna. Om jag skulle läsa den som vanlig bok måste jag hålla fast sidorna då jag läser så att de inte bläddrar tillbaka, och då får jag så ont i armarna. Jag vill läsa själv och bli uppskrämd själv så det är bättre att lyssna än att någon annan läser högt. Hur läser du DAISY-talböcker? - Jag lyssnar i en spelare… Victor reader classic. Den tycker jag är bra. Jag kan inte sätta på den själv för den knappen är tung och svår, men jag kan trycka på play och hoppa i boken och så. När jag läser Sagan om ringen hoppar jag ibland över vissa verser eftersom jag blir så trött på dem. När läser du talböcker? - Ibland läser hela familjen och ibland lyssnar jag i sängen eller när jag sitter och ritar. Hur är det i skolan, läser du någonsin läromedel som talbok? - I skolan läser jag alltid tryckta böcker. Det skulle vara så krångligt att läsa talböcker. Alla skulle undra vad det var och det skulle inte vara så roligt eller så skulle alla lyssna. Jag är bland de snabbaste i hela klassen på att läsa, jag läser jättefort. Är det någon annan i klassen som läser talböcker? - Njaa, inte i skolan, men en i klassen har provat DAISY hemma och tycker det är bra. Man märker att det är jobbigt för honom att läsa högt i skolan och så. Det är synd om honom. Vad gillar du för böcker? - Äventyrsböcker och "gammeldagsböcker", det är böcker som utspelar sig förr i tiden innan det fanns tv och sådant, t ex Narnia, Sagan om ringen och Det förtrollade urverket. Finns det någon bra bok du vill tipsa om? - Får jag tipsa om Sagan om ringen fast jag inte är klar med den? Ok! Då vill jag tipsa om den. Sagan om Ringen av J.R.R. Tolkien. Vad handlar den om och varför gillar du den? - Den handlar om Frodo som är en hob och som blir ringbärare och får ett brödraskap. Den handlar mycket om den mörka och den ljusa sidan. Och så är det mycket blod och strider. Det är skoj. Jag gillar den för att det är mycket äventyr och att den är lite gammeldags. Att det tar tid att läsa den tycker jag är roligt. För då får man hålla på länge och den tar inte slut på en gång. Text: Lena Nordström Bluffar elever med att de har dyslexi? Det finns fortfarande enstaka lärare som tror att duktiga elever inte har dyslexi. Det bekräftar både speciallärare och elever på Östra Reals gymnasium i Stockholm. - Ibland kommer lärare till mig och frågar om det verkligen stämmer att den eller den eleven har dyslexi, säger Laila Naeselius, speciallärare i svenska. - Det händer att både lärare och klasskompisar tror att man inte har dyslexi om man får bra betyg, säger Oscar Egnell som läser samhällsvetenskapligt program med ekonomisk inriktning. Laila Naeselius har varit med och utrett många elever i fråga om läs- och skrivsvårigheter och har hittills inte råkat på någon elev som försökt fuska sig till benämningen dyslektiker. - Jag tror inte att många vet hur känsligt det kan vara för elever att ha den stämpeln. Den vill de nog helst slippa, säger hon - Jag byter gärna bort det, kontrar Robert Carleson som går individuellt program. Han berättar att det varit tungt många gånger i skolan, kanske speciellt i lågstadiet. - Andra elever tyckte att man var lite dum. I fyran fick vi en ny lärare som såg vad det handlade om och lät mig göra ett test, som visade att jag har dyslexi. Efter det fick jag en annan syn på mig själv och även andra i klassen fick en annan syn på mig. Muntliga prov och datorer Oscar Egnell och Anette Selander (naturvetenskapliga programmet) fick däremot stöd och hjälp tidigare i skolan. De har båda storasyskon med dyslexi vilket ledde till att Oscar och Anette testades tidigt och också fick diagnosen dyslexi. I dag träffas Robert, Oscar och Anette två gånger i veckan hos specialläraren. De läser kursen "Språk och utveckling" 100p, som ska öka förmågan att tala, läsa och skriva. - När man ser att man blir bättre på stavning får man bättre självförtroende, säger Robert. De andra två nickar instämmande. Laila berättar att många lärare anpassar undervisningen för dyslektiker. - De tar sig extra pratstunder med dem, ger dem längre tid för att läsa litteratur, skriver tydligare på tavlan eller ändrar layouten på arbetsövningar. Förutom denna hjälp erbjuder Östra Real sina 40 dyslektiker längre tid på proven eller muntliga prov. De får även använda datorer till uppsatser och nationella prov och har tillgång till inläst material på kassett och talböcker. - Det underlättar otroligt mycket för mig att lyssna och läsa i den tryckta boken samtidigt. När jag läser tryckt text är det okej de första minuterna, sedan somnar jag. Det är jobbigt för mig att läsa svart text på vit botten, säger Robert. Läsa på universitet Oscar är den enda av de tre som testat DAISY-talböcker på cd-rom. - Det var nödvändigt att det kom talböcker på cd för att man ska kunna hitta det man ska. Jag tycker att det är jättebra och väldigt smidigt att man lätt kan hoppa mellan kapitel. Laila har däremot upplevt det som "trassligt" att byta system eftersom eleverna inte kan lyssna i sina vanliga freestyles. Hon funderar också över hur budgeten ska räcka till DAISY-spelare. Alla tre planerar att läsa vidare på universitet eller högskola. - Jag har alltid velat bli läkare, men det känns långt borta, säger Anette. Känns det långt borta på grund av dyslexin undrar Laila. - Det förbättrar väl inte precis, men det är väl framförallt för att det behövs så höga betyg för att komma in, svarar Anette. Men det örat lyssnar inte Laila på. Hon peppar istället Anette och säger: "Ge inte upp. Kämpa för att bli det!". Text: Lena Nordström Hur känns en räv och hur uppfattas en rävnos? Det är frågor som Annica Norberg stöter på i sin vardag. Hon formger taktila bilderböcker för barn med grav synskada och det är väldigt viktigt att materialet "känns" rätt. En taktil bilderbok blir till - Om jag skulle välja rävpäls på bilden av en räv så skulle den bli alldeles för långhårig och klumpig och omöjligt att uppfatta formen på. I det fallet skulle jag kanske välja mocka eller alcantara, fuskmocka, säger Annica. Annica Norberg, Uppsala, är utbildad på Konstindustriskolan i Göteborg, numera heter skolan Högskolan för design och konsthantverk, HDK. Hon valde tidigt inriktning mot textil. I början av 90-talet kom hon via bekanta i kontakt med Yvonne Eriksson på TPB som hade planer på att göra taktila bilderböcker för barn. Annica tyckte att det lät spännande och hoppade på tåget. I dag tolv år senare formger hon fortfarande taktila bilder åt TPB. Val av material viktigt En taktil bilderbok har oftast en tryckt bok som förlaga. Bokens text är överförd i sin helhet till punktskrift och storstil. Bilderna är gjorda i olika material som gör det möjligt att uppleva bilderna med känseln. De har även kontrastrika färger för att synskadade lättare ska kunna särskilja formerna. När man formger dessa böcker är det enligt Annica mycket att tänka på: - Boken måste vara hållbar. Den ska tålas att röra vid många gånger. Bilderna ska ha tydliga former och inte för små detaljer. Föremålen presenteras oftast rakt framifrån. Materialet ska hålla, gå att montera, klara av att skäras i, ha rätt färg och rätt kontrast. Trots att den taktila avläsningen är viktigast betonar hon att det ska vara tilltalande även för seende. Därför kan man till exempel inte ta ett ljusgrönt material till en hund fastän det kanske känns rätt. En bok blir till TPB har i dag cirka 25 taktila bilderböcker och producerar 3-4 nya titlar per år. Varje bok görs i 75 exemplar. Att framställa en taktilbilderbok från idé till färdig bok tar 9-12 månader. Annica är en av fyra formgivare som arbetar med detta åt TPB. De andra är Maria Beskow, Eva Eriksson och Carina Søe Knutsen. - Mitt favoritmoment är att omforma bilden till taktilbild. Det är allra roligast att fundera över hur bilden ska göras. Ett annat trevligt moment är monteringen om den infaller på sommaren så att jag kan sitta på sommarhusets altan och arbeta. Det är också tillfredsställande att göra någonting klart, säger Annica. För att kort beskriva hur en bok blir till kan man säga så här: Annica ritar formerna i dator och funderar på vilket material som ska användas. Efter det görs en prototyp som TPB får ta ställning till. Därefter trycks boksidorna på Möllehuset i Danmark med en speciell screentrycksmetod där färgen ger en relief. Annica räknar sedan ut hur mycket material som kommer att gå åt till alla böcker. Och företaget SPOT laserskär ut formerna. - Sedan är monteringen kvar för min del och när det är klart skickar jag böckerna till spiralbindning, säger hon. Boken är nu klar för utlån och försäljning. Text: Lena Nordström Läsa med ögon, öron eller fingrar Hur ska böcker anpassas för att de ska fungera för barn med olika typer av funktionshinder? Alla barn har rätt till böcker, även de som inte kan läsa så bra eller som kanske aldrig kommer att kunna läsa själva. Men hur ska böckerna anpassas för att de ska fungera för barn med olika typer av funktionshinder? TPB producerar många olika former av anpassade medier och det är alltid lika intressant att försöka hitta den rätta formen för boken. Ska den bli både en punktskriftsbok och en talbok? Passar den som taktil bilderbok eller som interfolierad? Kanske kan vi göra en specialinläsning? Talböcker av olika slag Talböckerna ska ersätta egen läsning, så korta småbarnsböcker görs inte som talbok, eftersom de är skrivna för högläsning. Specialinläsningar är talböcker, som främst är gjorda för barn med utvecklingsstörning. För att göra det lättare att ta till sig berättelsen finns det ofta musik och ljudillustrationer som förstärker innehållet. Texten är inläst långsamt, tydligt och med inlevelse. Den tryckta boken ska ha lättläst text och rak handling. Här passar ibland de korta småbarnsböckerna som annars inte hade blivit inlästa. Talböcker för lästräning är inlästa i två eller tre hastigheter och den tryckta boken används jämsides. De görs främst för barn med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Böcker för nybörjarläsare och lättlästa böcker för de lite större barnen blir ofta lästräningsböcker. TPB gör även en hel del bredvidläsningsböcker från läromedelsförlagen som talböcker för lästräning. De flesta fackböckerna görs för synskadade och innehåller då oftast bildbeskrivningar. Ibland görs de bara för seende, alltså utan bildbeskrivningar, och då ska den tryckta boken användas parallellt. Talböcker har många olika målgrupper med skilda behov. Det blir ibland ett problem. Synskadade barn önskar ibland att det skulle vara mer bildbeskrivningar i talboken vilket kanske inte passar barn med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Förhoppningsvis kommer tekniken att i framtiden låta läsaren välja att få bildbeskrivningen uppläst eller inte. Punktskriftsböcker TPB är i stort sett barnens enda kanal för att låna och läsa böcker på sitt eget skriftspråk. De kan även köpa böcker från oss. Hur ser då punktskriftsböckerna ut? De flesta är i fullskrift med dubbelsidigt tryck. Fullskrift innebär att det inte är några förkortningar i boken, något som tidigare var vanligt i punktskrift. Glestryck används i böcker för lågstadiebarn och innebär att varannan rad är blank vilket hjälper den ovane läsaren att hålla orienteringen på sidan. För nybörjaren är det också lättare att lära sig läsa när det är punktskrift på bara ena sidan av bladet. Interfolierade bilderböcker En bilderbok görs på olika sätt: interfolierad, som bredvidbok eller med taktila bilder. I en interfolierad bok är genomskinliga plastblad med punktskrift insatta mellan bilderbokens sidor. Dessa böcker görs främst för synskadade vuxna som läser för ett seende barn. Bokens hela text finns på plastbladet och dessutom ofta en kort bildbeskrivning. Då kan den, som läser punktskriften, få veta vad barnet tittar på och ha en möjlighet att prata kring text och bilder. Bredvidbok Bredvidbok kallas det när punktskriftsboken har med den tryckta originalboken i en ficka på pärmen. Punktskriftsboken innehåller den tryckta bokens text och ibland görs även bildbeskrivningar till den tryckta bokens bilder. Bredvidböcker kan vara bilderböcker med längre texter eller böcker som är tänkta som lästräningsböcker. Ett synskadat barn som får hjälp med sin läsning av en seende vuxen har glädje av bredvidböcker och även en synskadad vuxen som läser för ett seende barn. Taktila bilderböcker Synskadade barn ska också ha möjlighet att läsa och förstå bilder. I en taktil bilderbok tolkas den tryckta bokens bilder med hjälp av reliefer i kontrastrika färger, former och material. Läsaren känner på bilden och kan skapa sig en uppfattning om den. Originalbokens text finns med i punktskrift och storstil. Flera taktila böcker kan vara lämpliga även för lästräning, därför innehåller varannan rad tryckt text och varannan punktskrift. Förutom glädjen i att läsa taktila bilder är det också viktigt för de synskadade barnen att förstå vad en bild är och få en basfärdighet i att läsa bilder med fingrarna. Då kan de senare läsa till exempel taktila kartor och diagram. De senaste årtiondena har betydelsen av attraktiva punktskriftsböckerna betonats mer och mer. Varför det, kanske någon undrar, när läsarna inte ser? Många barn ser lite grann och kan ha glädje av starka färger. Det är också viktigt att föräldrar, syskon och kompisar blir nyfikna på vad det är barnet läser. Tidigare kunde punktskriften till och med helt sakna uppgifter om titel och författare i svartskrift så den var alldeles anonym för dem som inte kunde punktskrift. När man ser att klasskompisen läser Harry Potter är det lättare att börja prata om läsupplevelser! Barn ger och får boktips Våra viktigaste samarbetspartners är barnen själva. För att de lättare ska kunna önska böcker för inläsning eller överföring till punktskrift har TPB en egen webbplats för barn, Barnens TPB www.tpb.se/barnenstpb Där kan barn få lästips och ge förslag på titlar som de skulle vilja läsa i punktskrift eller som talbok. Barnens TPB finns också i lättläst version och där ges tips på bra specialinläsningar. För de lite äldre, 15-18 år, hoppas vi kunna starta en fokusgrupp där ungdomar med olika former av läshandikapp kan delta. Biblioteken skickar många inläsningsförslag när det gäller vuxenlitteratur men det kommer tyvärr färre barnboksförslag. Önskemål som kommer direkt från barn efterlyses alltså! Alla barn kan på ett eller annat sätt ha glädje av böcker! Det gäller bara att hitta rätt bok till rätt barn och låta barnet läsa boken på sitt sätt, med ögon, öron eller fingrar. Text: Jenny Nilsson Philip gillar datorer, spel och DAISY Göra spel i JavaScript för hemsidan, skriva egna berättelser och läsa science fiction är vad Philip Bennefall, 13 år, gärna ägnar sig åt. Philip går i sexan i Ösbyskolan på Värmdö. Hans favoritämnen i skolan är svenska och engelska. När han var 7 år lärde han sig punktskrift eftersom han är synskadad, men han föredrar att läsa DAISY-talböcker framför punktskriftsböcker. - Absolut, då slipper man läsa själv, det är så ansträngande. Om man ska läsa faktaböcker så är det så mycket lättare att navigera i DAISY-talboken, än i en stor tjock punktskriftslunta! Det kanske inte alltid är så lätt att hitta i DAISY men det är i alla fall lättare än i en punktskriftsbok. På frågan om han läser punktskrift för att klara stavningen bättre svarar han: - Nej, jag vet hur de flesta orden stavas ändå. Jag använder stavningsprogrammet i datorn om jag är osäker. Det är jättesmart. Läser DAISY och punktskrift - Jag gillar att läsa science fiction. Jag har nyligen läst tre böcker ur en serie av Marilyn Kaye och väntar på att resten av böckerna ska läsas in. Just nu läser jag Varghunden av Jack London i punktskrift. - Ibland är det väldigt lång kö på DAISY-böckerna. Jag ville till exempel ha med mig Harry Potter 4 när jag skulle på semester förra året och det gick ju inte för då skulle jag få den en månad senare. Alla exemplar på biblioteket var utlånade och det var inte kul. Han tror att det kan bli ännu lättare att läsa DAISY-talböcker i framtiden. - Man borde kunna söka på text, koppla ett externt tangentbord till en spelare och till exempel söka på rubriker, precis som i Playback 2000. - Men jag tycker inte att Playback 2000 är så bra därför att man måste komma ihåg alla kortkommandon och man kan inte använda Alt-tangenter för att gå in i menyn. Skriver egna berättelser Philip nöjer sig inte bara med att läsa böcker, han skriver egna också. En av hans historier "Mörkrets fiender" är utgiven som punktskriftsbok av Punktklubben som drivs av Synskadades Riksförbund, SRF. - Jag får litet inspiration här och var och sedan skriver jag och så får jag se hur det blir. Eftersom jag gärna vill att folk ska läsa mina berättelser lägger jag ut en del av dem på min hemsida, www.fladderfille.cjb.net På Philips hemsida finns också alla spel som han gjort själv i JavaScript. - Jag såg en massa spel som andra hade gjort och blev litet avundsjuk och tänkte varför ska inte jag också kunna göra det. Jag läste på Internet om hur man gör och det tog cirka ett halvår innan jag behärskade det ordentligt. Philip har gjort tänkarspel och snabbhetsspel och ett ljudbaserat spel som heter Kapplöpningen. - Jag vill lära mig riktig programmering och drömmer om att utveckla program för andra företag. Jag tänker välja den linje på gymnasiet som har mest med data att göra. Om han fortsätter i den här takten kommer säkert hans drömmar att uppfyllas Välkommen till världen, TPB Reader TPB erbjuder nu allmänheten ett nytt kostnadsfritt läsprogram för DAISY. TPB Reader är utvecklat för att det ska vara enkelt att läsa talböcker med hjälp av en persondator. Programmet ger tillgång till en rad praktiska funktioner och är utvecklat för att fungera fristående utan separata anpassningar som skärmläsare. Bland annat har programmet fullt talstöd med förinspelade röstmeddelanden på svenska. Den som har egen skärmläsare kan använda denna i kombination med programmet. Läslägen och navigering TPB Reader är ett läsverktyg för olika typer av DAISY-material. Programmet har två läslägen, ett för DAISY-titlar som innehåller inläst tal med navigationsstruktur, och ett för multimedia-DAISY med tal, fulltext och bilder. Programmets textfönster kan anpassas med stilmallar för kontrast, bakgrundsfärg och teckenstorlek. Avancerade användare kan skapa egna stilmallar för programmets textfönster. Man kan navigera i materialet man läser på fem olika sätt: bokmärke, kapitel, rubrik, sida och fras. Det är också möjligt att söka efter specifika rubriker och sidor genom att skriva in sökord eller sidnummer. Möjligheterna att navigera är beroende av hur väl DAISY-boken är indexerad. På TPB:s webbplats finns en beskrivning av TPB Reader och en manual med de funktioner som finns i programmet. Egen bokhylla TPB Reader har en funktion som heter "bokhylla". Med hjälp av bokhyllan är det enkelt för läsaren att växla mellan olika titlar och att hitta DAISY-böcker som finns lagrade på en hårddisk eller nätverksenhet. Det kan vara till nytta för till exempel skolbibliotek med egna talboksbestånd. Eftersom läspositionen automatiskt sparas när man byter bok eller stänger av programmet, kommer man tillbaka till rätt ställe nästa gång man öppnar boken i samma dator. Utvecklingen pågår TPB har drivit utvecklingen av TPB Reader i drygt två år. Den funktion som har varit svårast att få fram är variabel hastighet för uppspelningen utan tonhöjdsförändring. Denna funktion, "VUPP", är fortfarande inte färdig och saknas därför i den version av programmet som nu släpps. TPB:s förhoppning är att "VUPPEN" ska finnas med i kommande uppdateringar av programmet. Skaffa TPB Reader TPB Reader kan laddas ner från följande webbsida, www.daisy.org/tpbreader. Där finns också ett specialskrivet script för användare av JAWS for Windows. Programmet kan också laddas ner från TPB:s webbplats, där det även finns beställningsblankett för att kostnadsfritt beställa programmet på cd-rom. Det går även bra att beställa cd-rom genom e-post till info@tpb.se (glöm ej skriva egen e-postadress). TPB Reader är enkelt att installera. Programmet fungerar på datorer med operativsystemen Windows 98/2000/NT/ME/XP. Man behöver också ha ljudkort, cd-rom-spelare, Internet Explorer 5 eller högre, samt DirectX 7 eller högre. Text: Jesper Klein Satsningar på barn landet runt TPB efterlyste i vintras pågående barn- och ungdomsprojekt via nyhetsbrevet. Det skulle handla om litteratur eller läshandikapp på något sätt. Här är några av de svar som kom in. Läs och bli inspirerad! DAISY-teknik och talböcker för lästräning I Borås pågår sedan våren 2002 ett projekt om DAISY-teknik och talböcker för lästräning. Anita Widell på Borås stadsbibliotek håller i projektet, som finansieras av Statens Kulturråd med 125 000 kr och är indelat i tre steg: 1. Under en studiedag i höstas för lärare och speciallärare från alla skolor berättade bibliotekspersonalen om dyslexi, regionala resurser och bibliotekets Ordverkstad. Lärarna fick också lära sig hantera DAISY-spelare. 2. De lärare och bibliotekarier, som var med på studiedagen, har därefter informerat vidare ute på de olika skolorna. Läsprogrammet Playback 2000 är inlagt i kommunens Skoldatanät så man kan använda DAISY-skivor i alla datorer som är uppkopplade till detta. 10 nya Telex Scholar-spelare är beställda för att, så snart de levererats, användas för utlåning till skolor och barn. Dessutom har ett antal Victor-spelare placerats på de olika kommundelsbiblioteken. 3. I mars 2003, slutligen, höll Maj-Gun Johansson från Umeå universitet en uppskattad föreläsning för föräldrar och lärare om dyslexi och behandlingsprogram av olika slag. Biblioteket har tydligt märkt en ökad utlåning av talböcker, framför allt talböcker för lästräning. De projektmedel som ännu finns kvar ska användas till att utöka beståndet av talböcker för lästräning. I Borås har man också haft ett läsfrämjande projekt, som vänt sig till skolbarn med läs- och skrivsvårigheter. Projektet kallas "En klok boktok" och presenteras i en egen artikel på nästa sida. DAISY i skolan Fyra funktionshindrade elever mellan 8 och 13 år (barn med synskada, utvecklingsstörning och rörelsehinder) ska under våren 2003 arbeta med tal-böcker i DAISY-format i undervisningen. Syftet är att öka elevernas integration i samhället och ge eleverna möjlighet att läsa på lika villkor som icke läshandikappade. Den ansvarige specialläraren på Bredablicks särskola, Lennart Johansson, ska tillsammans med bibliotekarien vid Norrevångsskolan och en bibliotekarie på Eslövs stadsbibliotek hitta lämpliga talböcker i DAISY-format och även skriva en rapport om projektet. Projektet är ett samarbete mellan skola, skolbibliotek, kommunbibliotek och länsbibliotek. Vid vårterminens slut utvärderas projektet. Leena Månsson, konsulent vid länsbibliotek Skåne, håller i projektet. Allas Barnbarn i Västerbotten Britt Douhan, bibliotekskonsulent på landstinget i Västerbotten berättar: Vi har ett stort projekt, som kallas Allas Barnbarn. Det var från början ett riksprojekt, men ingår nu som ordinarie verksamhet i min tjänst. Projektet är ett samarbete mellan En bok för alla, pensionärsorganisationerna PRO och SPF samt bibliotek och förskolor. Målet är ett generationsmöte mellan unga och gamla, att stärka barns språkkänsla och att inspirera små barns läsning. Här i länet har vi ett 40-tal pensionärer som läser för förskolebarn en gång i veckan, ca 30-60 min per gång. Alla har fått utbildning kring högläsning och bjuds regelbundet in på seminarier kring läsning och läsutveckling. Dessutom träffas pensionärerna en gång i månaden för erfarenhetsutbyte. I januari deltog vi i en utställning på Öppet Stadshus och visade upp projektet för allmänheten. Därigenom fick vi många nya läsare till verksamheten. Vi arbetar i Västerbotten också aktivt med Läsrörelsen och Lär för livet. Den 21 maj kommer vi att ha ett stort seminarium, kallat "Lek, lust och läsning", på Älgfarmen i Bjurholm. Medverkande blir Elisabeth Reslegård, kampanjledare för Lär för livet, Lars H Gustafsson, barnläkare och författare, Greger Ottosson, berättare, Krister Svensson, forskare på det internationella lekcentret på Tekniska Högskolan i Stockholm, Louise Sund, dockteaterspelare och Ulf Stark, barnboksförfattare. Skådespelaren Raimo Juntunen brinner för bibliotekets fortlevnad och att ge unga läsare en kick på vägen. Under enmansföreställningen "En klok boktok" i Borås är barnen i publiken minst lika delaktiga som Raimo. Teater med barnasinne, musik och fantasi "En klok boktok" är en föreställning av och med Teater Lila, Raimo Juntunen, från Höganäs. Boktoken är en knasig figur som älskar böcker men inte riktigt vet vad man ska ha en bok till, ska man flyga med den eller kanske äta den? - Nej du ska inte äta boken, du ska läsa den, tjuter barnen av skratt. Och så fortgår det. Rolig väg till läsning Boktoken spelar instrument, spexar och faller och publiken hjälper honom att fylla i ord i sångerna och ställa allt till rätta. Barnen deltar till fullo i föreställningen och stämningen är på topp. - Han var jätterolig. Han jobbar säkert på cirkus, säger en av åskådarna. Publiken på dagens föreställning består av 25 pigga elever från läsår 3, 4 och 5. De är specialinbjudna av Borås stadsbibliotek eftersom just dessa elever behöver lite extra hjälp i sin läsning. Lärarna har själva valt ut vilka elever som får äran att gå på teater. Syftet med Boktoken var att genom lust och nyfikenhet stödja barnen och hitta en rolig ingång till läsning. I samband med föreställningen visades även bibliotekets Ordverkstad upp, där det finns en dator som talar och har mängder av andra hjälpmedel och ordspel. Barnen hade också möjlighet att låna hem böcker från biblioteket. - Det har varit mycket roligt. Det roligaste är att både barnen och lärarna har varit väldigt nöjda, säger Ellen Skaare Håkansson som är läs- och skrivtekniker i Ordverkstaden och initiativtagare till projektet. Med anledning av Handikappåret 2003 ansökte Borås Stad medel från SISUS. Av dessa fick biblioteket 25 000 kronor till projektet "En klok boktok". Detta resulterade i sex föreställningar i slutet av mars. Hyllning till biblioteken - Det känns som rätt använda pengar, säger Ellen. Jag hade hört talas om föreställningen i Göteborg av "goa" kollegor. Och tyckte att det vore kul att ta hit den och samtidigt visa upp ordverkstaden som vi har här på biblioteket. - Boktoken har fångat många och gör det på ett roligt sätt. Raimo Juntanen betonar att pjäsen inte bara ska vara rolig utan att symboliken i föreställningen är viktig. När han fastnar i stolen eller när tungan gör som den vill och växer i munnen symboliserar det den ångest som man kan känna när man inte kan läsa. "En klok boktok" har Raimo spelat sedan 1987. Och långt innan dess började han med teater för barn. - Denna föreställning är en hyllning till biblioteket och bibliotekarien. När jag började var det många bibliotek som var nedläggningshotade och det ville jag agera mot. Text: Lena Nordström Äppelhyllorna står i blom Barnbibliotekarien på TPB tipsar om vad äppelhyllor kan innehålla. På biblioteken finns många olika sorters böcker och medier för och om barn med funktionshinder. Många bibliotek samlar detta på en särskild hylla som kallas äppelhylla. Äppelhyllorna står i blom och sprider sig över landet. Varje bibliotek väljer självklart själva hur de vill att deras hylla ska se ut och vad den ska kallas. Men eftersom många ringer från biblioteken och undrar vad TPB har som passar på äppelhyllorna så kommer här lite tips: Punktskrift Punktskriftsböcker kan både lånas och köpas från TPB. Köp gärna några taktila bilderböcker, både enklare och svårare böcker. Det är bra att kunna visa hur olika taktila bilderböcker kan se ut. Böckerna kostar 800 kr + moms. En bra idé är att köpa några och komplettera med lån från oss. Interfolierade böcker och bredvidböcker finns i viss utsträckning till försäljning och de kan alltid lånas. Böckerna kostar 480 kr + moms. Vanliga punktskriftsböcker kostar också 480 kr + moms och det kan naturligtvis vara bra att visa hur de ser ut. Läs mer om hur olika punktskriftsböcker ser ut och används i artikeln på sid 8. Vill ni köpa böcker, kontakta: Eva Steiner 08-39 93 97 eller Kerstin Ekman 08-39 93 67 under kontorstid, e-post: pfors@tpb.se eller med vanlig post: TPB Punktskriftsförsäljningen, Eva Steiner, 122 88 Enskede. Talböcker Köp gärna några olika typer av talböcker till äppelhyllan. Bibliotekstjänst säljer både sina egna och TPB:s talböcker. Bibliotek kan även låna talböcker via närmaste länsbibliotek eller TPB. Man behöver inte ha hela sitt talboksbestånd på äppelhyllor. Däremot kan man ha några demonstrationsexemplar av de olika typerna av talböcker: specialinläsningar med den tryckta boken, bok & DAISY för lästräning och gärna någon fackbok med den tryckta boken tillgänglig. Några lockande, populära vanliga talböcker för olika åldrar passar bra. En eller flera talboksspelare bör man nog också ha. Informationsmaterial TPB har mycket informationsmaterial som passar för äppelhyllan. Allt material är gratis och finns att beställa på TPB:s webbplats www.tpb.se Text: Jenny Nilsson Läs mer om äppelhyllor på www.barnensbibliotek.net Krönika Uppfyll barnkonventionens krav! De stater som ratificerat FN:s barnkonvention förbinder sig enligt artikel 17 att främja barnets "sociala, andliga och moraliska välfärd och fysiska och psykiska hälsa" genom att "uppmuntra produktion och spridning av barnböcker". Utöver det svepande begreppet "massmedia" är boken den enda kulturform som uttryckligen nämns i den utförliga konventionstexten, vilket måste tydas så att den anses ha en grundläggande betydelse för barns kulturtillägnande. Det är ju fulltständigt rimligt - men också uppfordrande. Det görs många läsfrämjande insatser i Sverige. Men skall konventionen efterlevas då måste ambitionen gälla alla barn. Detta kräver mer än den välvilliga parollen "klart att barn skall ha tillgång till böcker". Det förutsätter en klart uttalad nationell viljeinriktning, omsatt i en uthållig handlingsplan som inte rivs upp med varje litteraturpedagogisk moderörelse. Ty: verklig kulturdemokrati kräver samsyn, målmedvetenhet och resurser hos välutrustade, nationella institutioner som ges möjlighet att stärka de svagaste grupperna, tillvarata deras rättigheter och göra dem till krävande konsumenter. Tillfälliga satsningar - de må vara hur välvilliga och framgångsrika som helst - kan snarast motverka sitt syfte. Jag hyser stark tilltro till en institution som t ex TPB och jag tror att mer statliga resurser som satsas där hjälper oss att bättre uppfylla barnkonventionens krav. Jag är säker på det! Sonja Svensson, chef för Barnboksinstitutet Barn tipsar barn På Barnens TPB kan barn tipsa varandra om bra böcker som de har läst som talbok eller i punktskrift. Här kommer några av tipsen. Fler boktips finns på www.tpb.se/barnenstpb Balansgång av Gillian Cross Aschley stannar och stirrar på väggen. En stor yta utan någonting på. Den har funnits där i hela hennes liv, men hon har aldrig tänkt på den. Hennes kompis Vicki ser vart hon tittar och skakar på huvudet, du kan inte Ash. Men Ash har bestämt sig. Det är bara Vicki som vet att Aschley och Cindy är samma person. Sent på natten ger sig Ash iväg med sprayburkarna. Hon klättrar upp på väggen, balanserar fram till den vita ytan. Nu ska hon göra något speciellt. Hon sprejar först sin tag Cindy med svart, sedan gör hon på varje bokstav först gult, sedan orange och svart. Sedan gör hon droppar, illröda med en svart skugga. Då ser hon att någon tittar på henne. Det står en kille nedanför taket… Den var bra. Spännande. Man fattar inte alltid vem det är som pratar. Agnes, 12 år Boken finns som talbok (DAISY + kassett). Eva & Adam - bästa ovänner av Måns Gahrton Den är bra och har en superbra författare. Eva och Adam vill att Annika och Alexander ska bli ihop, men istället blir Annika otroligt kär i Jeremy, som är ny i klassen. Till slut flyttar Jeremy och Eva försöker få Annika att bli kär i Adams bästa kompis Alexander. Men hur ska det gå? Ilhana, 12 år Boken finns som talbok (DAISY + kassett) och i punktskrift, 4 volymer glestryck. Tordyveln flyger i skymningen av Maria Gripe Den är spännande för att den handlar om barn som är deckare och hittar en hemlighet. De får hjälp av en blomma! Hanna, 8 år Boken finns som talbok (DAISY + kassett) och i punktskrift, 5 volymer. Häxan och lejonet av C. S. Lewis Det handlar om 4 barn som kliver in i ett skåp och ett ögonblick senare sitter Peter som var äldst av barnen på något vått och Susan som är mellan barnet satt bredvid ett träd. De 4 barnen hamnar i en helt annan värld. Djuren där kunde tala. I den världen härskade en mycket ond häxa som kallades vita häxan. Peter, Susan och de andra 2 barnen tvingas strida mot häxan och befria djuren från den långa vintern. Jag tycker boken är så bra för att man kan se en bild framför sig och den är så spännande och full av magi. Lisa Ly, 14 år Boken finns som talbok (kassett) och i punktskrift, 3 volymer. Bröderna Lejonhjärta av Astrid Lindgren Den handlar om Skorpan och Jonatan som kommer till Nangijala. Evelina Ekholm, 14 år Boken finns som kassettbok i talboksemballage (även på engelska, estniska, finska och serbokroatiska) och i punktskrift, fullskrift 4 volymer. Pricken av Margret Rey Den handlar om att det inte gör någonting att man är olika. Lilla kaninen Pricken är prickig och hans syskon är vita. De lämnar Pricken när de ska på morfars kalas. Men när Pricken ger sig ut i vida värden upptäcker han att det finns fler som är olika. Sabrina Mari Fagerheim, 10 år Boken finns som talbok (DAISY + kassett) och i punktskrift både som interfolierad och i enkelsidigt glestryck, 39 blad. Hamburgare och coca-cola av Gull Åkerblom Han tog tag i en lastbil, när han körde med sin skateboard. Och det kom ett gupp. Då åkte han omkull. Moa kom till Samuel och gav honom hamburgare och coca-cola och frågade chans på honom. Han svarade ja. Den här boken var bra !!!!!!!!!!!!!!!!!!! Jimmy, 12 år Boken finns som talbok (DAISY + kassett) och i punktskrift, 1 volym. Notiser ur Bibliotek för alla nr 2 2003 Sommartävling på Barnens TPB Det faller klockor från himlen! Klassiska barnböcker blir DAISY TPB på Bok & Bibliotek DAISY-talböcker för barn hos Btj TPB undviker kö på talböcker från Btj IFLA/LBS konferens i Marburg Taktilt vykort i affischformat Premiär för TPB:s katalog Sommartävling på Barnens TPB Alla barn som läser talböcker eller punktskriftsböcker är välkomna att rita en bild av eller skriva en text om böcker. Det kan vara en bild av favoritsagofiguren, en dikt om hur det känns att läsa eller kanske ett bokomslag. Det är fritt fram att skapa det man vill bara det har något med läsning att göra! Några av bilderna och texterna kommer sedan att publiceras på vår hemsida Barnens TPB, www.tpb.se/barnenstpb. Ett bidrag kommer också att bli ett vykort för TPB. 10 bidrag belönas med något av tre valfria priser: ryggsäck, mini-radio eller docka av en sagofigur. Tävlingen pågår till sista augusti 2003. Bidragen skickas till TPB, Sommartävling, Jenny Nilsson, 122 88 Enskede. Ange ålder, namn och adress. Det faller klockor från himlen! TPB:s spelsida har nu kompletterats med ännu ett spel för synskadade och andra spelare. "Klockregn" är ett händelsespel som går ut på att man ska fånga klockor som faller från himlen. Själv sitter man i en lastbil som går att styra i sidled. Det gäller att man aktar sig för stenarna annars förlorar man! Klockornas, stenarnas och lastbilens position kan man uppfatta med enbart hörseln. Gå in och testa om du klarar svårighetsgrad fyra! www.tpb.se/spel/ljudspel/ TPB:s projekt med att utveckla webbspel är nu snart klart och håller på att sammanfattas i en rapport. Totalt har det blivit nio spel under tre år. Fyra av spelen är speciellt anpassade för personer med synskada och är helt ljudbaserade. De övriga kräver att spelarna har synrester. Mer information om resultatet av spelprojektet kommer att publiceras vid ett senare tillfälle. Klassiska barnböcker blir DAISY Många härliga och omtyckta barnböcker har lästs in på kassett genom åren. Nu är det viktigt att snabbt göra om dem till DAISY-talböcker. Under år 2003 ska TPB satsa på att göra om drygt 500 gamla inläsningar till DAISY. En del är i bra skick tekniskt och kan lätt överföras, en del väljer TPB att läsa in på nytt. Har du frågor om överföringar kontakta TPB:s barnbibliotekarie på e-post jenny.nilsson@tpb.se TPB på Bok & Bibliotek Den 25-28 september är TPB på plats i Göteborg på mässan Bok & Bibliotek ´03. Vår monter ligger på samma plats som ifjol i E-hallen och har nummer E 02:18. Vi kommer bland annat att informera om talböcker, punktskriftsböcker och det svenska DAISY-konsortiet. Besökarna har möjlighet att testa TPB Reader (vårt nya läsprogram för att läsa talböcker i pc) och TPB:s bokkatalog på Internet. DAISY-talböcker för barn hos Btj Passa på att titta i Bibliotekstjänsts försäljningslista med över 700 DAISY-talböcker för barn och ungdom. Listan innehåller samtliga DAISY-talböcker, både fack- och skönlitteratur, som TPB och Btj har producerat för den målgruppen sedan 2001. Btj har även fyra samlingslistor med DAISY-talböcker från BTJ:s eget talboksarkiv. Urvalet består av skönlitteratur för vuxna och barn/ungdom samt ett fåtal facktitlar. Böckerna i samlingslistorna kan beställas under hela år 2003. Talböcker kan köpas av folk- och skolbibliotek för att användas i utlåning. Kundtjänst hos Btj har tfn 046-18 00 00. TPB undviker kö på talböcker från Btj När TPB:s nya bibliotekskatalog öppnar är det stopp för att kunna ställa sig i kö för de Btj- talböcker som finns på TPB. Det går bra att låna de exemplar som finns på hyllan, men om de är utlånade får man helt enkelt försöka på nytt senare. Eller ännu hellre - biblioteken kan köpa böckerna från Btj eller låna dem från länsbiblioteket. De titlar Btj ger ut är populära romaner och biografier som låntagarna lätt bör finna ute på biblioteken i landet. TPB tar förstås, som tidigare, emot lånereservationer på alla de övriga 50 000 titlar som TPB producerat eller förvärvat från andra talboksproducenter. Det är bara Btj-produktionen som har begränsad tillgång till lån från TPB. IFLA/LBS konferens i Marburg IFLA:s Libraries for the Blind Section kommer att hålla en konferens med temat Access Point Library: Where do Blind fit, i Marburg/Lahn i Tyskland den 28-30 juli. På programmet finns talare från hela världen. I anslutning till konferensen kommer det att finnas en utställning med hjälpmedel med anknytning till mediaområdet. Mera information finns på IFLA.s hemsida www.ifla.org/VII/s31/conf/slb-preconf2003.htm. Taktilt vykort i affischformat En av årets taktila bilderböcker från TPB blir "Tyra Tyrannosaurus Rex". Den är skriven av Helen Rundgren och har bilder av Maria Beskow både i den taktila versionen och i originalboken. Maria Beskow har också formgivit ett taktilt vykort (se bild) med dinosaurien Tyra på. Kortet är stort, nästan A4-format, och passar att skylta med till exempel på en äppelhylla. Texten "Låna taktila bilderböcker!" skrivs både i punktskrift och i svartskrift och bilden är i relief. Alla bibliotek som har köpt eller kommer att köpa taktila bilderböcker får ett exemplar av vykortet/affischen från och med hösten 2003. Premiär för TPB:s katalog Under sommaren hoppas vi att den efterlängtade nya TPB-katalogen på nätet ska öppna. Håll ögonen på TPB:s hemsida www.tpb.se - där kommer informationen att läggas så snart den är klar. I den nya katalogen kan biblioteken boka lån och direkt se om en bok är utlånad eller inte. Handikat-katalogen finns också på nätet. Den innehåller även sådana anpassade böcker som inte TPB har. Bokning i Handikat finns kvar som ett alternativ tills vidare för de bibliotek som inte vill börja boka direkt i den nya TPB-katalogen.