Bibliotek för alla ges ut av Talboks- och punktskriftsbiblioteket mars 2009 • Nr 1 Utgivning: 4 nr/år Nästa nummer kommer ut i maj 2009 Ansvarig utgivare: Roland Esaiasson Redaktör: Lena Boqvist lena.boqvist@tpb.se Layout: Gita Nabavi Redaktion: Jenny Nilsson Anne Stigell Annika Sundin Karl Tännérus Adress: Talboks- och punktskriftsbiblioteket 122 88 Enskede Besöksadress: Sandsborgsvägen 52 Prenumeration (gratis) Telefon: 08-39 93 50 (vx) Telefax: 08-659 94 67 E-post: info@tpb.se Internet: www.tpb.se Bibliotek för alla finns även på cd-romskiva (DAISY text och ljud) ISSN 1400-6332 Omslagsfoto: Studenten Sofie Elbertsdotter framför Mälardalens högskola. Foto av Lena Boqvist. Citera oss gärna, men glöm inte att ange källa. Ledare Kulturutredningen har landat Strålande student Porträtt av Sofie Elbertsdotter i Eskilstuna. Ökning av studenter med läshinder i Mälardalen Talbok direkt till student Smått & gott Busenkel satsning i Sörmland Vad döljer sig i TPB-katalogen? Nominera Årets DAISY-bibliotek Boktips i TPB-katalogen TPB:s chef i Taltidningsnämnden Nytt på andra språk När blindskriften kom till punkt Punktskriftens skapare Louis Braille fyller 200 år. Punktskrift och teknik i samspel Notiser Beställ punktskriftsalfabetet Taktil Noas ark Ny rapport från TPB Teckenspråkig litteratur Nedladdning i Uppsala 6 frågor till Maria Lundqvist Ny ordförande i Svenska DAISY-konsortiet. Uppåt för nedladdning 16 Nedladdat 2008 Kulturutredningen har landat Kulturutredningen är glädjerik för TPB – både när det gäller utvecklingen hittills och i förslagen inför fram-tiden. Vad är det då man säger egentligen? Utredningen föreslår att TPB får ett utvidgat ansvar för tillgängliga medier och lyfter fram den digitala utvecklingen och dess möjligheter till ökad och snabb tillgänglighet. TPB föreslås få ett förstärkt uppdrag att ”följa och stödja de statliga myndigheternas insatser med att anpassa sin information”. Redan 2008 inledde vi ett samarbete med Taltidningsnämnden. I utredningen föreslås nu att detta samarbete fördjupas. TPB föreslås få ansvar för ”att följa efterlevnaden av 8 § bibliotekslagen /…/ det vill säga att folk- och skolbiblioteken skall ägna särskild uppmärksamhet åt vissa utpekade grupper”. Vår sedan länge uttryckta önskan om digitala pliktleveranser av förlagsfiler framhålls som en viktig del i arbetet att ge personer med läshandikapp snabbare tillgång till anpassade medier. Vi kan komma att ha vår naturliga plats i sfären för frågor om arkiv, bibliotek och språk. Men TPB:s plats i den organisationen kommer att övervägas först 2014. Nytt år och ett nytt nummer av Bibliotek för alla. Följ med oss på besök i Lundellska skolan i Uppsala, läs historien om punktskriftens fader Louis Braille, möt högskolestudenten Sofie och hennes mödosamma väg till framgångsrika studier. Och fundera på om ni har någon aspirant att nominera till Årets DAISY-bibliotek! Välkomna till ett nytt fullspäckat nummer av Bibliotek för alla! Roland Esaiasson, myndighetschef Strålande student Porträtt av Sofie Elbertsdotter Text och foto: Lena Boqvist När Sofie Elbertsdotter gick tredje terminen på Mälardalens högskola i Eskilstuna bestämde hon sig för att hoppa av. - Jag höll på att ge upp men den inlästa litteraturen räddade mig, säger hon. Sofie Elbersdotter ger ett trevligt och säkert intryck. Hennes rödbruna hår är uppsatt i en knut och några korkskruvslockar ramar in ansiktet. I grundskolan hade hon inte några problem i skolan. Problem med att läsa kom plötsligt på högskolan ? hon fick koncen-trationssvårigheter. - Det hade hänt många grejer i mitt privatliv som gjorde att jag blev stressad och fick panikångestattacker. Jag tog mig igenom första året på högskolan med vanlig litteratur men det var ett tungt år, säger Sofie. ”Kändes som ett nederlag” När hon lyssnade på föreläsningar fungerade det bra. Värre var det när hon kom hem och skulle läsa kurslitteraturen. Då glömde hon bort vad hon läste och hon fick läsa samma text om och om igen. – Det var svårt för mig att acceptera att jag plötsligt hade problem som jag tidigare inte haft. Det kändes som ett nederlag och jag höll på att ge upp studierna. I hennes klass går det flera personer som har dyslexi. Sofie sneglade avundsjukt på deras inlästa böcker och bestämde sig för att kolla med samordnaren på skolan om det var möjligt för henne att ta del av talböcker. Och det var det. Samordnaren hjälper till - Genom den inlästa litteraturen gick det strålande igen. Jag fick bekräftat att det inte var fel på mig utan på koncentrationen, säger hon. På Mälardalens högskola finns det samordnare för personer med funktionshinder. De kan till exempel hjälpa till med anteckningshjälp, tekniska hjälpmedel och förlängd tentamenstid. - Jag har bara nyttjat extra tid till tentamen en gång. Vetskapen om att jag kan få hjälp om jag vill betyder mycket för mig, säger Sofie. Redo för arbetslivet För Sofies del är det talböcker som hjälper. Hon beställer dem via TPB-katalogen eller lånar från högskolebiblioteket. - Jag hoppas att fler som är i samma situation som jag får reda på att den här möjligheten finns, säger Sofie. Om några månader har hon läst färdigt sin treåriga utbildning på Välfärdsprogrammet med inriktning på rehabilitering. Och hon är redo att ge sig ut i arbetslivet. Drömmen är att arbeta med rådgivning eller coachning. Ökning av studenter med läshinder i Mälardalen Text och foto: Lena Boqvist Antalet studenter med dyslexi och kognitiva funktionshinder ökar i hela landet. På Mälardalens högskola i Eskilstuna och Västerås är trenden extra tydlig. - Ja, det kan nog bero på alla varsel i Södermanland och Västmanland, säger Stefan Dahlgren, hjälpmedelsutbildare på Mälardalens högskola i Västerås. Då brukar folk börja studera och kanske också sådana personer som annars inte hade sökt utbildning. Hösten 2008 skrev 72 studenter med funktionsnedsättningar in sig hos samordnaren. En normal höst brukar det vara cirka 25 nya enligt Stefan. Sammanlagt får 450 av skolans 13 000 studenter stöd av olika slag varav 250 har läs- och skrivsvårigheter. - Det finns ovanligt många dyslektiker här, säger Stefan Dahlgren. En orsak kan enligt honom vara att Mälardalens högskola länge satsat på studenter med läshinder och att ryktet sprider sig. - Självklart handlar det om ekonomi i botten. Högskoleledningen vill att så många som möjligt ska klara sig igenom studierna eftersom det ger mer pengar, säger Stefan. Men det lönar sig att bekosta utredningar och hjälpa dessa personer. Ovanligt många av de nya studenterna har inte fått någon hjälp i skolan förut. - Vi ser till exempel att studenter med vuxen-ADHD ökar, säger Angela Andersson, samordnare i Eskilstuna. Stefan berättar att det kan ligga latent och kan utlösas av en livskris. Angela och Stefan tror att ökningen av studenter med läshinder kan bero på en ökad acceptans i samhället och att fler får diagnoser. I dagsläget hjälper de studenter med till exempel anorexi, bulimi, allergi, anemi, reumatism, rörelsehinder, synnedsättning, läs- och skrivsvårigheter och hörselproblem. - Vi arbetar med kompensatoriska hjälpmedel (hjälp till självhjälp, reds. anm.). Det är A och O för oss. Den inlästa litteraturen är den mest populära, säger Stefan. - Man ser ju resultatet så fort. När någon fått hjälp av oss gör vi uppföljningar för att se hur det går på proven och det är ju en fantastisk förändring, säger Angela. Högskolebiblioteket hjälper till med lån och nedladdning från TPB eller så kan studenten registrera sig som låntagare hos TPB via samordnaren. Annat stöd från samordnaren kan vara anteckningshjälp, förlängd tentamenstid, muntliga tentamen, tekniska hjälpmedel, studierum och datorer, personlig assistent och handledning. Studenter som använder TPB 3 213 studenter i Sverige är registrerade som låntagare på TPB 67,7 procent av dessa studenter är kvinnor 80 procent har dyslexi eller läs- och skrivsvårigheter, 6 procent har synnedsättningar, 3,5 procent har rörelsehinder, 10 procent hör till gruppen ”övrigt” (hit räknas till exempel koncentrationssvårigheter, psykiska besvär, neuropsykiatriska funktionshinder), resterande 0,5 procent läser basår. Talbok direkt till student Text: Lena Boqvist Illustration: Katarina Lernmark Studenter vid tre högskolor och universitet laddar själva hem sina talböcker från TPB eller läser strömmande över internet. Målet är att alla studenter med läshinder ska kunna göra det hösten 2009 oavsett vilken skola de studerar vid. Sedan november 2008 testar cirka 80 studenter på Södertörns högskola, Lunds universitet och lärarutbildningen vid Stockholms universitet att ladda ned talböcker eller läsa strömmande i hemmen. Projektet kallas Student Direkt och drivs av TPB. En undersökning som gjordes i februari visar att 76 procent av deltagarna tycker att nedladdning eller strömmande läsning förbättrat deras studiesituation. - Det är bra resultat. Tyvärr är det många som inte har kommit igång med tjänsten ännu, säger Torbjörn Dahlander på TPB som arbetar med projektet. Tillgängligheten ökar Biblioteken som ingår i projektet ansvarar för att registrera studenterna hos TPB och ge support i nedladdningsfrågor. - Vi som jobbar med nedladdning av talböcker till studenter tycker att det nya sättet att distribuera är både bra och smidigt, säger Ann-Louise Löfgren, kontaktperson för studenter med funktionshinder på Lärarutbildningen vid Stockholms Universitet. - Tillgängligheten ökar för den enskilde studenten som blir oberoende på ett helt annan sätt än tidigare, eftersom de nu kan välja på vilket sätt och när de vill hämta hem sin kurslitteratur. Vattenmärkta talböcker TPB ska nu utvärdera projektet. Förhoppningen är att kunna erbjuda nedladdning och strömmande läsning till alla studenter med läshinder på högskolor och universitet hösten 2009. Berörda bibliotek kommer att få mer information framöver. Av upphovsrättsliga skäl är det viktigt att studenterna inser att det är ett lån fastän de själva laddar ned talböcker. När lånetiden är slut ska studenten radera boken. Talböckerna är vattenmärkta vilket gör att varje bok och låntagare kan identifieras. Om en talbok dyker upp på någon fildelningssajt så kan man alltså spåra låntagaren. SMÅTT & GOTT Busenkel satsning i Sörmland BUSenkelt – talböcker för barn och unga är ett nytt projekt som Länsbibliotek Sörmland driver i samarbete med TPB för att öka talboksutlåningen och nedladdningen av talböcker för barn och unga i Sörmland. Länsbiblioteket hoppas att projektet ska öka kunskapen om barns läshinder, om hur man bemöter barn och unga på ett bra sätt och om hur böckerna kan tillhandahållas och marknadsföras. Syftet är också att öka målgruppens lust att läsa och förbättra läsförmågan. Vi på TPB är intresserade av att kartlägga hindren för en ökad nedladdning och tillsammans med kommunbiblioteken i Sörmland hitta lösningar för att övervinna dessa hinder. Projektet har fått bidrag från Statens kulturråd och pågår 2009. Vad döljer sig i TPB-katalogen? TPB-katalogen innehåller böcker som är anpassade för vuxna och barn med läshinder. Visste du att katalogen innehåller 90 000 talböcker på 50 olika språk? 67 000 av dem är nedladdningsbara. Här finns även punktskriftsböcker på tio olika språk, taktila bilderböcker och e-textböcker. Böcker som är producerade av TPB samsas med böcker från Bibliotekstjänst, Inläsningstjänst, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Synskadades Riksförbund och från andra länder. Det rör sig mest om skönlitteratur, fackböcker samt kurslitteratur för högskola och universitet. Men det finns också en del läromedel för grundskola och gymnasium samt material för studiecirklar och folkhögskolor. Ta en titt i katalogen som du når via TPB:s webbplats www.tpb.se Nominera Årets DAISY-bibliotek Vilket bibliotek tycker du ska bli Årets DAISY-bibliotek 2009? Lämna ditt förslag till TPB tillsammans med en motivering senast den 30 april. TPB vill med priset uppmuntra och belöna bibliotek som aktivt arbetar med att sprida DAISY till personer med funktionshinder som behöver talböcker aktivt arbetar för att skapa en användarvänlig och tillgänglig miljö på biblioteket för olika målgrupper har en hög medvetenhet hos personalen när det gäller DAISY-talböcker och tillgången till dem Vinnaren avslöjas på Bok- och biblioteksmässan i Göteborg den 24 september 2009. Vill du veta mer om tävlingen se www.tpb.se. Skicka din nominering till info@tpb.se Boktips i TPB-katalogen Nu finns det boktips i TPB-katalogen. TPB:s personal tipsar om böcker och på startsidan lyfter vi fram böcker och författare som vi gillar! Förändringar som rör lån och nedladdning presenteras också väl synligt på första sidan. I vänstra menyn finns det information om hur man söker i katalogen och laddar ned talböcker. TPB:s chef i Taltidningsnämnden Regeringen har utsett Roland Esaiasson, myndighetschef på TPB, till ledamot i Taltidningsnämnden. Ordförande är Annika Sandström, chefsrådman. Vice ordförande är Per Hultengård, direktör. Övriga ledamöter är Dan Berggren, förbundsstyrelse-ledamot, Gunilla C Carlsson och Margareta B Kjellin, riksdagsledamöter, Stefan Näslund, civilingenjör, Claes Tjäder, avdelningschef och Pnina Yavari-Molin, redaktör. Nytt på andra språk 50 talböcker på bosniska finns nu att ladda ned från TPB:s digitala bibliotek. Bland titlarna finns såväl klassiker som nyare skön- och facklitteratur för barn och vuxna. 2 nya DAISY-talböcker finns också på kurdiska (en på sorani och en på kurmanji). De inne-håller folksagor som främst riktar sig till barn. LOUIS BRAILLE 200 ÅR Fransmannen Louis Braille skapade punktskriften 1825 och gav blinda ett skriftspråk som håller än i dag. En hemlig skrift för militärer och diplomater var en av inspirationskällorna. När blindskriften kom till punkt Text: Sten Gustavsson, f.d. bibliotekarie vid Talboks- och punktskriftsbiblioteket Fransmannen Louis Braille skapade punktskriften 1825 och gav blinda ett skriftspråk som håller än i dag. En hemlig skrift för militärer och diplomater var en av inspirationskällorna. ”Jag är blind ... Hur skall jag göra för att kunna se? Hur skall det bli möjligt för mig att läsa det som är skrivet av seende? Om historia? Om konst? Om medicin? Om politik? Om kvinnor och män? Om mig själv? Om det gåtfulla med födelsen och kärleken? Kort sagt, hur skall det bli möjligt för mig, en blind man, att inta min plats i världen som en del av världen?” Louis Braille Louis Braille föddes i den lilla franska staden Coupvray den 4 januari 1809. Fadern var sadelmakare och det var under lek i verkstaden som treårige Louis kom att skada ena ögat med ett vasst verktyg. Ingen kvalificerad medicinsk hjälp stod de förtvivlade föräldrarna till buds och snart påverkades även det oskadade ögat och Louis blev helt blind. Hans första skolgång kom att bli i hemstaden, där all undervisning byggde på att han lyssnade sig till kunskap. Han visade tidigt prov på en säregen begåvning. Louis Braille kom att bli den som slutgiltigt utformade ett heltäckande skrift- och lässystem för blinda. Men hur nådde han fram till sin genomgripande uppfinning? Hittillsvarande forskning pekar på en utveckling i tre steg. Hemlig skrift av Lana År 1670 publicerade den italienske naturforskaren och jesuiten Francesco Terzi Lana (1631-1687) boken Prov på några nya uppfinningar, som förutskickas Konsten som läromästare där andra kapitlet ägnas ”Hur en blindfödd icke blott kan lära sig skriva, utan också dölja sina hemligheter under chifferskrift och förstå svaren i samma chiffer”. Det är veterligt första gången i historien som taktil blindskrift uttrycks med punkter. Lana tänkte sig bokstäverna placerade i ett rutmönster. Deras placering lärde sig den blinde via en taktil tavla. Bokstäverna uttrycktes med punkter, räknat från vänster samt med vinkel eller annan markering som talade om ur vilken ruta de hämtats, allt i upphöjd form på papperet. Man kan här urskilja embryot till punktskriftscellen. Lanas system kom aldrig att brukas i praktiken vilket får tillskrivas bristen på en organiserad blindundervisning vid denna tid. Som hemlig skrift för seende kom Lanas system däremot att bli mycket använt, till exempel inom Frimurarorden och scoutrörelsen. Barbiers nattskrift 1808 inledde den franske artillerikaptenen Charles Barbier de la Serre (1767- 1841) sitt arbete med att skapa en fonetisk, taktil, hemlig skrift för militärer och diplomater. 1815 publicerade Barbier en skrift med inte mindre än tolv olika chifferförslag. Bland dessa fanns några som uttrycktes med punkter, bland dem ett elvapunktsystem. Det är troligt att Barbier vid det laget hade kommit i kontakt med Lanas system. Man kan hos Barbier spåra ett inflytande från Lana i den sammanhållna fyrkanten, cellen för punkterna, i avsaknaden av interpunktion samt i den dubbla funktionen av lönnskrift för seende och skrift för blinda. 1819 hade Barbier slutgiltigt utformat sitt system till att omfatta 12 punkter i cellen, 6 i höjd och 2 i bredd. Han hade identifierat de 36 fonetiska ljuden i talad franska, vilka han placerade i ett rutsystem som något erinrar om Lanas. Barbier kallade sin skrift ”nattskrift” ? en term han använt redan 1815 ? men också ”ljudskrift”. Bort från reliefbokstäver Barbier presenterade 1819 sin uppfinning för Franska vetenskapsakademin. Styrkt av en viss uppmuntran därifrån tog han så kontakt med blindinstitutet Institution Royale des Jeunes Aveugles i Paris. Det blev föreståndaren François- René Pignier som 1821 fick ta ställning till hans uppfinning. Pignier föreslog Barbier att systemet skulle prövas i undervisningen, kallade samman eleverna och beskrev det i detalj. Han delade därefter ut provexemplar som Barbier lämnat. Några år därefter transkriberade institutet ett antal böcker enligt Barbiers system. 1819 blev Louis Braille elev, och senare lärare livet ut, vid det parisiska blindinstitutet, grundat 1784 av Valentin Haüy (1745-1822), världens förste blindpedagog. Vid skolan användes upphöjt tryck i form av latinska bokstäver, ett system som Haüy infört och manifesterat med en första bok 1786. Reliefbokstäverna erbjöd en mycket långsam läsning och eleverna kunde knappast skriva något själva. Braille utvecklar vidare Den unge Braille och hans skolkamrater blev omedelbart begeistrade över Barbiers skrift, särskilt de lättkända punkterna. De fann att de nu kunde läsa mycket snabbare och även skriva. Louis Braille inledde ett intensivt utvecklingsarbete på lediga stunder. Han hade konstaterat en del brister hos Barbier. Han insåg att tolv punkter möjliggjorde för många kombinationer. Vidare var tolvpunktscellen väl stor för fingertoppen. Kanske kom han på sexpunktsidén efter att ha känt på sexans formation på en tärning, som lätt täcks även av en barnfingertopp. Med sex punkter ? som också medgav en snabbare skrift ? kunde han uttrycka 63 olika kombinationer. Han saknade även skiljetecken och musiknoter i Barbiers sonografi. Hans största invändning gällde emellertid själva idén med en ljudskrift. Brailles bärande idé var att punktskriften skulle vara ortografisk, det vill säga rättstav-ande. Barbiers system var ägnat enbart för fonetisk franska, vilket därmed utestängde möjligheten att i framtiden läsa böcker på andra språk. Braille insisterade därför på att hans system skulle följa alfabetets ordning, således en återgång till Lanas ortografi. Punktskriften klar 1825 År 1825 var Braille färdig med sitt system och den första boken som avskrevs enligt detta system på institutet stod klar 1827: Grammatikens grunddrag. Två år senare presenterades Ny fransk grammatik av François Noël och Charles-Pierre Chapsal, samt Brailles eget verk Metod att skriva ord, musik och enkla sånger med hjälp av punkter, till bruk för blinda och arrangerade för dem, en förklaring av hans system. 1837 kom en andra och definitiv upplaga av verket och det året utfördes också det första riktiga punktskriftstrycket med rörliga stilar. Från 1830 användes Brailleskriften inom institutet, om än i begränsad utsträckning. Officiellt godtogs den först efter 1850, det år då man upphörde med tryck i latinsk relief. En svensk besökare, Ossian Edmund Borg (1812-1892) som förestod Allmänna institutet för döfstumma och blinda å Manilla på Djurgården i Stockholm, konstaterade i sin resedagbok i juni 1845 att ”punktalfabetet läses med otrolig lätthet”. Detta sagt i förbigående och utan att dra några slutsatser för den svenska blindundervisningen, där Brailles skrift troligen var känd från 1837. Segertåg över världen Det är först under 1850-talet som punktskriften inleder sitt segertåg över världen. Det fick inte Louis Braille uppleva. Svårt tuberkulossjuk avled han i början av 1852. I vårt land inleddes undervisningen på Manilla omkring 1859, i första hand för egen skrivning och musiknoter. Det första Brailletrycket kom visserligen 1866, men det stora genombrottet i fråga om boktryck sker först framemot 1880. År 2009 används Brailles alfa-bet över hela världen. Hans system har aldrig överträffats. Latinska, ryska, arabiska och andra alfabet tecknas i punktskrift lika. Skillnaderna uppstår först vid språkegna bokstäver, som svenskans å, ä och ö, men antalet kombinationer medger särskilda lösningar för detta. Tryckt punktskrift är likadan i dag som 1825. Åt blinda skänkte Braille ett alfabet som är det snabbaste och enklaste i såväl skrift som läsning. Skälen är goda att högtidlighålla 200-årsminnet av Louis Brailles födelse. Förkortad version av artikeln: När blindskriften kom till punkt (Publicerad: SvD 4 januari 2009). Punktskrift och teknik i samspel Text: Björn Westling, sekreterare i Punktskriftsnämnden Teknikutvecklingen under de sen-aste årtiondena har givit punktskriften en förstärkt livskraft. Punktskriften ger även tillgång till ny teknik och kommunikation. Människor som inte ser använder – precis som alla andra – dator och internet för att kommunicera. Hjälpmedlet för att överföra texten på skärmen till punktskrift kallas punktskriftsskärm. Punktskriftsskärmar är en slags display med rörliga piggar som i punktskrift återger text från datorskärmen, oftast en rad åt gången. I Sverige finns fler punktskriftsskärmar än i andra länder, eftersom allmänna medel bekostar dessa hjälpmedel för användning både hemma och på arbetet. Det har givit punktskriften en ny tillämpning som redskap för kommunikation på ett jämställt sätt, som faktiskt inte har någon motsvarighet i historien. Skriftspråk ökar livskvalitet Det viktigaste med punktskriften är att den ger människor med synskada ett skriftspråk. Skriftspråket ger närkontakt med texten när den inte förmedlas genom någon eller något, till exempel högläsning eller inläsningar. Som jämförelse kan en seende person pröva att bara lyssna på texter under en dag och inte läsa något själv, med de inskränkningar det skulle medföra. I praktiken är det så att punktskriftsläsare använder sig både av punktskrift och av inläsningar i en blandning som är personligt vald. Det gör man av praktiska skäl, ungefär som seende gör när de lyssnar på ljudböcker i bilen. Uppläst text är ett komplement till skriftspråket. Men det skrivna språket är viktigt för alla språkanvändare, med tillgång till det ökar människans livskvalitet och det gör att man kan sköta ett arbete. Uppskattningsvis finns det ungefär 1500 kunniga punktskriftsanvändare i Sverige och många fler som använder punktskrift i mindre grad, men mörk-ertalet kan vara stort. Taktila bilder Även bilder är viktiga för punktskriftsanvändare. Taktila bilder kan göras med olika tekniker. Svällpapper, ett behandlat papper som sväller vid upphettning, används för att mångfaldiga bilder. I vardagen kan man använda en ritmuff, en enkel platta täckt med plastfolie som man ritar på med en kulspetspenna och på så sätt skapar upphöjda linjer man kan känna. För barn finns det taktilt illustrerade böcker med bilder som är utförda i olika material och i kontrastrika färger. Forskning kring taktil läsning – både text och bild I dag börjar man inse att det taktila lässättet kan ge den vanliga forskningen viktiga bidrag till att förstå läsning, kunskapsinhämtning och samspelet mellan text och bild. Och det är först nu som tekniken finns för att kunna mäta och jämföra taktil läsning med annan läsning. Beställ punktskriftsalfabetet Nu finns en ny folder för seende om punktskriftsalfabetet i ett kombinerat taktilt och grafiskt utförande. Den är i A5-format och innehåller alfabetet, skiljetecken, siffersymboler, övnings-exempel och en kort text om Louis Braille. Foldern är framtagen av Synskadades Riksförbund, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Punktskriftsnämnden och Talboks- och punktskriftsbiblioteket. Du kan beställa den via TPB:s webbplats www.tpb.se. Ny rapport från TPB TPB har gett ut en rapport om Amy Segerstedt. Hon tog 1892 initiativet till ett bibliotek för blinda i Sverige. Det blev embryot till det som i dag är Talboks- och punktskriftsbiblioteket. Rapporten är skriven av Beatrice Christensen Sköld, tidigare medarbetare på TPB. Stora delar av rapporten utgörs av en magisteruppsats. Amy Segerstedt. Punktskriftsbibliotekets grundarinna går att beställa via TPB:s webbplats. Den finns också i pdf-format. Taktil Noas ark Den stora boken om Noas ark av Stacie Strong handlar om Noa och hans familj som bygger arken och räddar alla djuren. Texten är i original på engelska och har fått en fin svensk översättning av Annica Hällzon. I bilderna får man taktilt uppleva till exempel regnbågen som kan vara något ganska abstrakt för den som inte ser. Vi hoppas att boken passar även barn med utvecklingsstörning eftersom historien berättas på ett rakt och enkelt sätt. Boken finns till utlån och försälj-ning från TPB. Teckenspråkig litteratur Text: Jenny Nilsson TPB har fått ett nytt uppdrag i regleringsbrevet för 2009: ”Talboks- och punktskriftsbiblioteket ska i samverkan med Resursbibliotek för döva i Örebro förbättra den nationella spridningen av teckenspråkig litteratur, med särskilt fokus på tillgänglighet för barn och unga.” Ett samarbete mellan TPB, Resursbiblioteket för döva och Specialpedagogiska skolmyndigheten, som producerar teckenspråkig litteratur, har inletts. TPB:s bidrag skulle framför allt kunna vara att synliggöra teckenspråkig litteratur i TPB-katalogen och, om det är tekniskt möjligt, göra materialet tillgängligt för nedladdning. Detta som en del i TPB:s strävan att bygga upp ett nationellt digitalt distributionssystem för tillgänglig litteratur. Resursbiblioteket för döva har fått ett extra anslag från Statens kulturråd som kan användas i samarbetet. Det är Resursbiblioteket som har kompetensen kring teckenspråkig litteratur och därför bäst kan prioritera vad som bör göras inom området. Nedladdning i Uppsala Text och foto: Lena Boqvist Lundellska skolan i Uppsala var bland de första gymnasieskolor i landet som fick nedladdningstillstånd för talböcker. I november 2005 skickade Lundellska skolan in en ansökan till regeringen och cirka ett halvår senare hade de intyget i sin hand. - Det är påskrivet av Thomas Bodström (dåvarande justitieminister, reds anm.) så det känns lite speciellt, säger Annika Parck, bibliotekarie på Lundellska skolan. Från sjukhus till skola Skolan i gult tegel ligger uppe på en höjd nära Fyrisån. Här går 850 elever fördelade på naturvetenskapligt program, samhällsvetenskapligt program och omvårdnadsprogrammet. Skolbiblioteket ligger på nedervåningen. Ljuset flödar in genom ena väggen som är helt täckt med fönster. När Annika Parck började arbeta här 1992 fanns inte något inläst material alls. Hon kom direkt från ett sjukhusbibliotek och var van vid talböcker så hon agerade snabbt när hon märkte att många elever hade läs- och skrivsvårigheter. - Vi startade upp ett litet projekt med Birgitta Ahlén på Länsbiblioteket i Uppsala i syfte att vidga omvårdnadselevernas kunskap om talböcker. Syftet var att också svensklärarna skulle veta mer om materialet, säger Annika Parck. Tredubblad nedladdning Sommaren 2006 fick skolbiblioteket tillstånd att ladda ned talböcker direkt från TPB:s digitala bibliotek. - Det blir ju mycket smidigare eftersom eleverna inte behöver vänta så länge på att få en bok. Och så behöver vi ju inte köpa in så mycket DAISY-talböcker, säger Annika. 2006 laddade de ned 3 titlar, 2007 var de uppe i 30 titlar och 2008 hade det tredubblats till 90 titlar. Vilket är höga siffror om man jämför med andra gymnasieskolor. Förutom det lånade de ut sammanlagt 200 talböcker och ljudböcker 2008. På hyllan för inläst litteratur finns ganska få DAISY-talböcker. Där finns desto fler ljudböcker. Kassetterna är i dag bortplockade. Vanlig cd-brännare - Vi laddar nästan bara ned skönlitteratur från TPB eftersom det finns rätt så lite läromedel som vi behöver. Inlästa läromedel och nyinläsningar köper vi från Inläsningstjänst. Vi köp-er även inläst skönlitteratur på vanliga cd-skivor så att alla som vill kan läsa dem, säger Annika. Biblioteket har tillgång till en assistent som arbetar i hela skolan. Assistenten är den som främst sköter nedladdningen av talböcker och bränner dem till skiva. De har en vanlig cd-brännare i en dator. Sedan skriver de titel, författare och texten ”Lundellska skolan biblioteket” på skivan med en märkpenna. Vissa talböcker som lärarna använder år efter år sparar biblioteket och återanvänder. Annars gör de nya skivor varje gång en bok behövs. Specialpedagoger stöttar De inköpta läromedlen i DAISY-format är placerade hos skolans två specialpedagoger som stöttar cirka 60 elever. - Varje höst när nya elever börjar på skolan så gör jag och min kollega screeningstester på alla elever där man mäter läsförståelse, ordförståelse och rättstavning. Vi försöker att fånga upp de elever som har läs- och skrivsvårigheter på ett tidigt stadium, säger Ann Ståhlberg som arbetar som specialpedagog. Biblioteket och pedagogerna har ett nära samarbete som enligt dem är oerhört värdefullt. På skolan finns ett samhällsvetarprogram för elever med Aspergers syndrom*. De eleverna har egna special-pedagoger och får stöd på annat håll. Bibliotekarien Annika besöker dock de klasserna en gång i veckan med så kallad ”Boken kommer”-verksamhet. - Många av dem lånar talböcker, säger Annika. Talbok och tryckt bok för My My Westberg går andra året på naturvetenskapliga programmet med inriktning på media. Hon har dyslexi och använder gärna både talbok och tryckt bok när hon pluggar vissa ämnen. - Vi har nästan alltid några skönlitterära böcker på gång i svenskan och engelskan och då läser jag gärna talböcker eftersom det är så mycket text, säger My. När My gick i skolår sex fick hon reda på att hon har dyslexi. Sedan dess har hon blivit erbjuden inlästa böcker. - Men då fick jag kassettband och det var så otroligt jobbigt att bläddra fram och tillbaka så jag struntade i det. Det är mycket bättre service här. Och det är mycket bättre med skivor eftersom man kan lyssna på vissa stycken och variera hastigheten, säger My. Vill vidare i tekniken Liksom de flesta andra elever som läser ljudböcker och talböcker använder My dator. Dessutom laddar hon gärna över böckerna till sin bärbara mp3-spelare. De som går första året har egna bärbara datorer. Så småningom ska alla skolans elever få varsin dator. Här finns också cirka tio DAISY-spelare som biblioteket har köpt in och som lånas ut via speciallärarna. Men Annika vill vidare i tekniken. - Jag längtar efter att eleverna själva ska kunna ladda ned böckerna direkt till sina stickor (usb-minnen, reds. anm.) och mp3-spelare. Det ska bli skönt när nedladdningen blir ännu enklare så vi slipper skivorna, säger Annika. * Aspergers syndrom kännetecknas av att personen bland annat kan ha bristande inlevelseförmåga, begränsade intressen och svårt att koncentrera sig. Barn kan också ha svårt att samordna sina rörelser. Aspergers syndrom är ofta ärftligt. (ur Vårdguiden) 6 frågor till Maria Lundqvist Text: Lena Boqvist Foto: Joakim Larnö Maria Lundqvist är ny ordförande i Svenska DAISY-konsortiet sedan november 2008. Hon arbetar som konsulent på Länsbibliotek Sydost i Växjö. 1 Hur kommer det att märkas att Svenska DAISY-konsortiet har fått en ny ordförande? - Förhoppningsvis kan jag sprida kännedom om konsortiet inom biblioteksvärlden där jag främst har mina kontakter. 2 Vilken är konsortiets största utmaning under det närmaste året? - Att sprida information och kunskap om de möjligheter som finns att producera i tillgängligt format. Vi vill nå fler och få fler medlemmar. 3 Hur sprider man information och kunskap om det? - Dels via Svenska DAISY-konsortiets webbplats, dels att man pratar om det i olika sammanhang. Och att man bjuder in sig till olika sammanhang. 4 Vilka medlemmar finns det i dag och hur många är de? - Det finns drygt 40 medlemmar. En stor del av dem är läns- och regionbibliotek och universitets- och högskolebibliotek. Och så finns det några intresseorganisationer så som Synskadades Riksförbund och Dyslexiförbundet FMLS. Förutom de är också Centrum för lättläst, Hjälpmedelsinstitutet och TPB med. 5 Hur ser det internationella samarbetet hur? - Vi har kontakter med det internationella DAISY-konsortiet främst genom TPB som deltar i internationella konferenser. Jag har själv haft förmånen att vara med vid ett sådant tillfälle. Vi får även information via deras nyhetsbrev och webbplats. 6 Varför ska man bli medlem i Svenska DAISY-konsortiet? - Som medlem deltar man i den tekniska utvecklingen. Dessutom får man tillgång till programvaror och utbildning och så blir man med i ett nätverk där man kan utbyta erfarenheter. Nedladdning av talböcker på folkbiblioteken fortsätter att nå nya höjder. Totalt sett ökade nedladdningen från TPB med 50 000 titlar år 2007 till nästan 100 000 år 2008. Uppåt för nedladdning Text: Karl Tännérus Nedladdning av talböcker på folkbiblioteken fortsätter att nå nya höjder. Totalt sett ökade nedladdningen från TPB med 50 000 titlar år 2007 till nästan 100 000 år 2008. 2008 har blivit 2009, och därmed har det blivit dags att lägga ännu ett framgångsrikt nedladdningsår till handlingarna. Men låt oss först titta lite närmare på nedladdningen ute i länen under det gångna året. Trio i topp De tre största länen i landet toppar naturligt nog nedladdningsstatistiken för 2008 med god marginal, sett till antalet nedladdningar (se baksida). Topptrions inbördes ordning är dock inte riktigt som man hade kunnat förvänta sig. Under året utökade förstaplacerade Västra Götalands län (22 745 nedladdningar) sitt redan betryggande försprång rejält till Stockholms län (13 732 nedladdningar). Samtidigt närmade sig Skåne län (13 083 nedladdningar) och bjöd upp till en riktig match om andraplatsen. Gotland ökar mest I fråga om procentuell ökning står Gotlands län i en klass för sig. 2007 gjordes 171 nedladdningar. År 2008 var motsvarande siffra 1 353, vilket innebär en ökning med 671 procent! - Verkligen glädjande, säger Thomas Gustavsson på talboksavdelningen vid Almedalsbiblioteket. Han menar att den stora ökningen i antalet nedladdningar främst beror på ökad merkopiering. Nedladdningen ger helt nya möjligheter att erbjuda en och samma titel till fler personer samtidigt. - Och det är tur, för vi har flitiga talboksläsare här på Gotland. Möjligheten att kostnadsfritt ladda ned talböcker har också inneburit nya förutsättningar för litteratururvalet. - Tidigare var det viktigt att en bok skulle kunna uppskattas av flera läsare. Nu kan man utan vidare ladda ned en bok till en enda person. Nedladdningen gör det möjligt för oss att bättre tillgodose våra enskilda läsares specifika önskemål, säger Thomas. Örebro blickar framåt Örebro län hamnar på en blygsam elfteplats i 2008 års nedladdningsstatistik. Något förvånande, med tanke på länets storlek rent befolkningsmässigt. Mona Olsson, avdelningschef vid Örebro stadsbibliotek, menar dock att statistiken är missvisande. - Örebro har ett av landets största talboksbestånd, 6 500 titlar, så det har än så länge inte funnits något behov för oss att ladda ned talböcker i någon större utsträckning, säger hon. Men någonting måste ändå ha hänt – från 2007 till 2008 ökade trots allt nedladdningen bland biblioteken i Örebro län med 274 procent. - Jo, visst har vi arbetat aktivt med nedladdningen under det gångna året, till exempel genom fortbildningsinsatser för våra bibliotekarier. Mona Olsson spår att nedladdningen i Örebro län kommer att ta ytterligare fart under 2009. - Vi kommer att utöka antalet datorer med nedladdningsmöjligheter, så att det ska gå att ladda ned talböcker från varje disk. Detta, tillsammans med ytterligare fortbildningsinsatser för att höja kunskapen kring läsning för personer med läshinder, borgar för en stigande formkurva för Örebro län i nedladdningsstatistiken. Varje siffra en framgångssaga På det hela taget måste nedladdningsåret 2008 betraktas som en stor framgång. Nedladdningen ökar i landets samtliga län. Varje siffra i statistiken rymmer en hel framgångssaga – tack vare det idoga arbete som läggs ner på nedladdning bland biblioteken ute i länen, kan vi alla se framtiden an med tillförsikt. Snyggt jobbat! Nedladdat 2008 Folkbibliotekens talboksnedladdning från TPB tog rejäl fart under 2008. I många län fördubblades, i vissa fall till och med mångdubblades, antalet nedladdningar jämfört med året innan - varje siffra i statistiken nedan rymmer i sig en hel framgångssaga. Län 2007 2008 Blekinge län 1 075 1 486 Dalarnas län 1 524 3 738 Gotlands län 171 1 353 Gävleborgs län 1 382 3 007 Hallands län 1 353 2 138 Jämtlands län 644 1 466 Jönköpings län 2 849 4 105 Kalmar län 1 101 3 060 Kronobergs län 621 1 696 Norrbottens län 1 322 2 449 Skåne län 5 402 13 083 Stockholms län 8 554 13 732 Södermanlands län 1 220 2 443 Uppsala län 2 879 4 143 Värmlands län 848 2 317 Västerbottens län 1 725 2 210 Västernorrlands län 653 2 024 Västmanlands län 2 296 3 658 Västra Götalands län 12 930 22 745 Örebro län 680 2 545 Östergötlands län 3 843 4 950