Bibliotek för alla ges ut av Talboks- och punktskriftsbiblioteket mars 2008 • Nr 1 Utgivning: 4 nr/år Nästa nummer utkommer i maj 2008 Ansvarig utgivare: Roland Esaiasson Redaktör: Lena Boqvist lena.boqvist@tpb.se Layout: Gita Nabavi Redaktion: Maria Kimberg Bitte Kronkvist Lena Ljungquist Jenny Nilsson Annika Sundin Adress: Talboks- och punktskriftsbiblioteket 122 88 Enskede Besöksadress: Sandsborgsvägen 52 Prenumeration (gratis) Telefon: 08-39 93 50 (vx) Telefax: 08-659 94 67 E-post: info@tpb.se Internet: www.tpb.se Bibliotek för alla finns även på cd-romskiva (DAISY text och ljud) ISSN 1400-6332 Omslagsillustration: Katarina Lernmark Citera oss gärna, men glöm inte att ange källa. Innehåll 3 Ledare Utmanande ambitioner 4 Snabbhet, rådgivning och skyltning ger resultat 5 DAISY-drop in i Göteborg 6 Mer läsning med mp3 i Skövde Notis: Enklare nedladdning på gång 7 DAISY-boom i Finland Notis: Populär spelare för minneskort 8 Lyft med böcker direkt i spelaren 8 Unikt projekt i Lund Talboken kommer – från internet 10 Nytt uppdrag till Taltidningsnämnden och TPB “Samverkan är nödvändig“ 11 AudioIndex intar biblioteken Notis: Råd istället för styrelse på TPB 12 Notiser Taktila bilderböcker i Sydafrika TPB-profil i pension Ny bok av Torbjörn Lundgren Fint pris till TPB 13 Sant om syntetiska talböcker 14 Röster om talböcker med talsyntes 16 Nedladdat 2007 Ledare Utmanande ambitioner Välkomna till ett nytt nummer och en ny årgång av Bibliotek för alla. Vi tar bland annat med er till DAISY-boomens Finland och till DAISY-drop in i Göteborg. Läs om Taltidningsnämndens och TPB:s spännande uppdrag att utreda en fördjupad samverkan myndigheterna emellan. Möt också 76-åriga Elly i Lund som i pilotprojektet Tidningen och boken kommer digitalt får hem såväl talböcker som taltidningar direkt i sin spelare. Jag lovade i förra numrets ledare att återkomma till vårt arbete med att tydliggöra TPB:s vision och strategier. Målet är att bli ett ledande kunskapscenter som ger alla människor med funktionshinder tillgång till medier som de behöver. Här är fyra huvudstrategier som beskriver hur vi ska nå vårt mål: Genom digital lagring och distribution vill vi möta brukarnas krav på snabb tillgång till anpassade medier. Vi vill också utveckla samarbetet med biblioteken. Genom regelbundna användarundersökningar ska vi kartlägga både slutanvändares och förmedlande organisationers behov och prioriteringar. Genom att göra tillgänglig information i samarbete med andra myndigheter och företag, både nationellt och internationellt, öppnar vi för nya produkter och tjänster. Genom samarbete med förlagen stöder vi deras utveckling för produktion av tillgängliga media. Vår egen produktion kan också effektiviseras genom en ökad tillgång till digitala förlagor. Det är utmanande ambitioner som vi väldigt gärna delar med oss av. Så att ni kan mana på oss, så att vi gemensamt med er kan driva tillgänglighetsfrågorna framåt. För det här kan vi bara uppnå genom att fördjupa samarbetet med er läsare, brukare, bibliotek, producenter, författare, myndigheter, förlag och företag. Roland Esaiasson Snabbhet, rådgivning och skyltning ger resultat Text och foto: Maria Kimberg På talboksavdelningen i Göteborg har man kommit långt när det gäller att förändra rutiner och förbättra servicen för låntagarna. En välskyltad avdelning, mycket resurser till bokprat och rådgivning och en nedladdad talbok direkt i handen är några av förbättringarna. Sedan Göteborgs stadsbibliotek 2005 blev Årets DAISY-bibliotek har verksamheten fortsatt att utvecklas. Talboksavdelningen hör till Enheten för Specialmedia och här arbetar cirka 10 personer: bibliotekarier, assistenter och tre läs- och skrivtekniker. Här finns både gott om personal och ett bra medieanslag på cirka 600 000 kronor under 2007. Chef för verksamheten är Lotta Alverlin. - Vi har verkligen jobbat på att inte lägga alltför mycket tid på själva hanteringen av medierna. Vi vill istället satsa mera på snabb service, bokprat, rådgivning och att göra miljön på avdelningen så inbjudande som möjligt. Många av våra låntagare är inte synskadade utan har andra läshinder, då är det viktigt att skylta så att det väcker intresse. - Vi vänder oss ju till alla åldrar och under terminerna är en stor del av besökarna här personer med läs- och skrivsvårigheter. Snabbt och enkelt Och avdelningen vid Götaplatsen gör verkligen ett ovanligt tilltalande intryck. Här är luftigt och rymligt, många talböcker står i compactushyllor längst in i lokalen så att de andra talböckerna ska kunna exponeras bättre. Hyllorna är låga och överallt står skyltar med lästips. Tipset om att läsa Strindberg finns där på grund av julhelgens filmatisering av Strindbergs liv. Tillsammans är man mindre ensam skyltas också eftersom romanen kommit som film. Vid lästipsen finns många exemplar av varje talbok – nedladdade och brända titlar i enkla plastfickor färdiga att låna ut. Också talböcker som inte finns i hyllorna på biblioteket kan låntagaren få med sig direkt, om de går att ladda ned: - Vi har skaffat en ny brännare som bränner två skivor samtidigt som den skriver etiketten på en tredje. Det har blivit lite av en revolution hos oss. Det går oerhört enkelt och snabbt, berättar bibliotekarie Marie-Louise Ekelöf. Rådgivning viktigt Sammanlagt har biblioteket ett 50-tal DAISY-spelare av olika fabrikat att låna ut. Sedan förra sommaren lånar man också ut minneskort med talböcker. Spelare och kort har avdelningen köpt för medieanslaget. Man har också medverkat till att ta fram ett emballage för att skicka minneskort på posten. - När förutsättningarna för verksamheten förändras gäller det att tänka om. Vi har ett bra medieanslag och det har varit självklart att vi får behålla och omfördela pengarna. Nu kan vi köpa färre smala titlar och ladda ned dem istället. - Men bland det viktigaste är nog att hela tiden handleda och ge råd, både till låntagarna och till den egna personalen. Det är ju ingen idé att satsa på ny teknik om den inte används, säger Lotta Alverlin. DAISY-drop in i Göteborg Text och foto: Maria Kimberg DAISY-drop in på stadsbiblioteket i Göteborg – kom och fråga vad du vill! - Otroligt vilken service och vad mycket jag fått veta i dag, säger 81-årige talboksläsaren Lennart Broman. Gråmulen januarimåndag på Stadsbiblioteket i Göteborg. Andra arbetsveckan efter julledigheterna och lite känsla av halvfart innan skolor och resten av samhället dragit igång på allvar igen. Men på talboksavdelningen vid Götaplatsen är det full fart redan sedan förra veckan. Då startade DAISY-drop in som nu fortsätter varje måndag eftermiddag. - Trots att vi ännu inte marknadsfört oss så mycket har vi många besökare, berättar Örjan Petersson, läs- och skrivtekniker vid stadsbiblioteket. Svar på allt Tanken bakom drop in är att det ska vara enkelt för talbokslåntagarna att få råd i allt som rör hanteringen av DAISY. Utan att behöva boka tid ska man kunna komma och fråga om DAISY-spelare, minneskort, mp3-spelare och annat man undrar över. På plats finns tekniker, bibliotekarier och assistenter. - Den här typen av rådgivning tar lång tid, så det gäller att vi är flera som jobbar. Det är ju inte meningen att vi ska lära folk i detalj hur deras egna mp3-spelare fungerar, men vi hjälper till så långt vi kan och kopplar ihop det med hur man kan använda DAISY-tekniken, säger Örjan Petersson. Samma frågor Linkande på en krycka kommer Eva Wallmark fram till informationsdisken. Hon ska operera höften och kommer att bli konvalescent under två månader, nu är hon på jakt efter en talboksspelare. - Jag tänkte egentligen gå direkt ut och köpa en mp3-spelare, men jag kom på att först kolla här vad man ska tänka på, berättar Eva. Eva har lyssnat på talböcker tidigare, när hon för några år sedan fick en stroke började hon läsa talböcker i kassettbandspelare. Eva och Örjan börjar prata om skillnaderna mellan DAISY och mp3 och de får strax sällskap av Lennart Broman som också är intresserad av att få de här sakerna utredda för sig. 81-årige Lennart är synskadad och läser talböcker i sin DAISY- spelare. Han är ute efter en mindre bärbar spelare som han kan ha med sig på sina promenader. Båda två tycker de att den lilla DAISY-spelaren ”Milestone” med minneskort verkar vara ett bra alternativ. Spelaren direkt Att reda ut skillnaderna mellan DAISY- och mp3-spelare är inte helt enkelt. Både Eva och Lennart tycker också att juridiken kring talbokshanteringen känns snårig. Att biblioteket får låna ut minneskort och spelare, men inte lägga in talböcker på låntagarens egen mp3-spelare uppfattar de som märkligt. Örjan förklarar skillnaderna mellan bibliotekets och låntagarens rättigheter och efter hand klarnar det lite mera. Efter samtalet har Eva sådan tur att hon direkt kan få låna med sig den enda Milestone-spelaren som finns inne just nu. Hon fyller i en blankett med vilka fem talböcker hon vill läsa, böckerna laddas och läggs in på minneskort. Nöjd går hon därifrån med bland annat Tillsammans är man mindre ensam och En dåres försvarstal i DAISY-spelaren. - Konvalescensen är räddad, nu ska jag testa den här spelaren och fundera på vad jag ska skaffa själv framöver, säger Eva. Nöjd med dagen Just nu är alla spelare utlånade, utlåningstiden är fyra veckor, så Lennart får ställa sig på kö. - Jag har fått väldigt bra service här, och jag ser fram emot att få låna en liten spelare som jag kan ta med mig ut i naturen. Jag har också fått bra tips på hur jag själv i datorn kan hitta de astronomiböcker jag är intresserad av. Det var verkligen lyckat att gå hit i dag, sammanfattar Lennart. Mer läsning med mp3 i Skövde Text: Maria Kimberg Foto: Annika Sundin ”När talböcker kan läsas i enkla mp3-spelare ökar intresset och låntagarna läser mera.” Det konstaterar Skövde Stadsbibliotek i en rapport till Kulturrådet. Biblioteket i Skövde var först ut att testa mp3-spelare i projektet Mp3-boken kommer. Skövde testade tre olika mp3-spelare i en grupp på 15 talbokslåntagare i åldrarna 18-86 år. Projektet pågick under 2006-2007 och deltagarna hade olika typer av läshinder. - Vi var rätt säkra på att det skulle falla väl ut redan före projektet och det gjorde det verkligen. Alla var nöjda och totalt lånade deltagarna dubbelt så många talböcker som vanligt. Det berodde både på att spelaren var liten och enkel att ta med sig och att varje minneskort eller spelare kunde laddas med flera talböcker, berättar Margareta Perman, bibliotekarie på Skövde Stadsbibliotek. Viktig kunskap Skövde testade tre spelare: Sony, Samsung och Milestone. Bäst tyckte deltagarna om Milestone som egentligen är en liten DAISY-spelare. Men även den vanliga mp3- spelaren från Samsung fungerade bra, med bra display, tydliga knappar och ett tonljud när man förflyttar sig i menyerna. Sämre fungerade Sony-spelaren med små reglage och en färg som störde displayen för de i testgruppen som inte var synskadade. - Det har kommit många nya mp3-spelare på marknaden sedan testet startade, men våra spelare står sig fortfarande bra. Och vi har fått mycket kunskap om vad man bör tänka på när man väljer mellan olika modeller, säger Margareta Perman. Fler skaffat spelare - Efter projektet har flera av deltagarna köpt egna mp3-spelare av olika märken, både Milestone och andra. Några har också fått spelare från Syncentralen, säger Margareta Perman. I projektet tog Skövde också tillsammans med en industridesigner fram det nya emballaget att skicka minneskort i. Ett emballage som nu säljs till andra bibliotek. - Vår utlåning av minneskort och spelare ökar hela tiden. Det enda negativa för oss är att det tar tid för personalen att ladda ned böckerna till minneskorten. Vi ser verkligen fram emot att de rutinerna blir enklare. Enklare nedladdning på gång Det ska bli enklare och snabbare att ladda ned talböcker från TPB-katalogen. Just nu pågår utvecklingsarbete för att minska antalet moment och göra tjänsten bättre. En nyhet blir att man direkt vid nedladdningen kommer att kunna välja hur talboken ska sparas; på cd-skiva, minneskort eller mp3-spelare. Det innebär att det blir enkelt att spara direkt på minneskort och att de som vill kan hoppa över bränningen av cd-skivan. Det är en efterlängtad förenkling för de bibliotek som börjat låna ut enbart minneskort eller spelare. Framöver kommer det enbart att krävas en inloggning för att söka och ladda talböcker. Det blir enklare att ladda flera talböcker i rad. Talböckerna kommer också att bli lättare att identifiera eftersom filerna döps efter författarnamn och titel, inte som i dag efter talbokens nummer. TPB räknar med att genomföra förändringarna under sommaren. Populär spelare för minneskort Victor Reader Stream är en liten och behändig talboksspelare som använder minneskort. Enligt återförsäljaren Polar Print är det en riktig storsäljare. Det är övervägande skolor som köper den, men också bibliotek. Observera att Victor Reader Stream inte har cd-spelare. Talböckerna överförs till spelaren från en dator via en USB-kabel eller via minneskort. Funktionerna är likadana som på en större spelare. Man kan navigera i bokens struktur, höja eller sänka hastigheten, lägga in och hoppa till bokmärken. Även insomningsfunktion finns. Victor Reader Stream går att använda som digitalt fickminne. Det finns en inbyggd mikrofon och uttag för extern mikrofon. Dessutom går det att lyssna på textfiler med hjälp av en inbyggd talsyntes. Humanware i Kanada producerar spelaren och återförsäljare i Sverige är Polar Print, Iris hjälpmedel, Inläsningstjänst och ICAP. DAISY-boom i Finland Text: Maria Kimberg Illustration: Katarina Lernmark Talboksutlåningen i Finland ökar lavinartat och har nästan fördubblats under de senaste två åren. Där beställer låntagaren själv talböcker via internet och får dem hemskickade. Men Sverige går andra vägar och satsar på nedladdning istället. Under 2005 lånade man i grannlandet Finland ut enbart ljudkassetter. Då lånade Celia, centralbiblioteket för personer med synskada och andra läshandikapp, ut 348 000 talböcker. Under förra året, när låntagarna själva beställde hemifrån, lånades 683 000 DAISY-talböcker ut från Celia. - Vi marknadsför oss mycket mera nu. Det var inte möjligt att gå ut så brett när vi enbart lånade ut kassetter, nu kan vi nå så många fler och mycket snabbare. Dessutom har portokostnaderna halverats, säger Celiabibliotekets direktör Marketta Ryömä. Annan modell Den finländska modellen för att låna ut talböcker skiljer sig från den svenska. I Finland lånas de allra flesta talböckerna ut centralt från Celia-biblioteket. Det är där låntagarna finns inlagda i bibliotekssystemet och därifrån man skickar ut talböckerna. Den svenska talboksmodellen bygger på att de flesta talböckerna lånas ut från lokala bibliotek. Med många lokala förmedlare som informerar om talböcker blir utlåningssiffrorna höga, 1,7 miljoner talböcker lånades ut i Sverige 2006. Det innebär att vi är bland de länder i världen som lånar ut flest talböcker per invånare. Nedladdning istället TPB kommer inte att utveckla en tjänst liknande Finlands där fysiska skivor skickas direkt hem till låntagaren. TPB:s utvecklingsplan är att upphöra med den fysiska hanteringen av talböcker och övergå till digital distribution. Då kan låntagaren ladda ned talböcker själv, eller lyssna strömmande via internet. Den som behöver hjälp kan fortfarande få det via sitt lokala bibliotek. För att den nya distributionen ska bli möjlig krävs utveckling av TPB:s olika tekniska system. Lyft med böcker direkt i spelaren Text och foto: Maria Kimberg I sin lägenhet i östra delarna av Lund sitter 76-åriga Elly Bettelheim och lyssnar på talböcker via internet. - Det är ett stort framsteg att få böckerna direkt i spelaren. De kommer så snabbt, jag slipper vänta och kan ha böckerna genast efter telefonsamtalet med biblioteket. Att Elly, en av de sju försökspersonerna i projektet Tidningen och boken kommer digitalt, till största delen är nöjd råder det ingen tvekan om. Hon läser mycket och ofta nyutkommen litteratur. Hennes specialintressen är litteratur, språk och internationell politik. I sitt yrkesliv arbetade hon som kontakttolk och nu efter pensioneringen håller hon på att lära sig arabiska. - Jag hörde först talas om projektet i Skånes Taltidning och ville gärna vara med. Jag är nyfiken på nya saker och tekniskt intresserad, jag vill överskrida mina gränser när jag kan. Förslag på ändringar Under projektets gång har Elly läst ungefär tio böcker. Hon är mest imponerad över hur snabbt hon kan få nya efterfrågade titlar. Och att hon slipper allt pysslande med skivor som ska plockas ur och i emballage, adresslappar som ska vändas och böcker som måste iväg till postlådan efter läsningen. - Däremot har det rent tekniskt varit en del problem så här i början. Ibland har spelaren inte fungerat, jag har fått stänga av och sätta på flera gånger, och till slut har den varit igång igen. Susanne från biblioteket har också fått komma hit och starta om systemet vid några tillfällen. Någon gång har jag tagit bort en bok av misstag. Jag har en del synpunkter på hur spelarnas olika kommandon kan bli enklare och bättre. - Och det är tråkigt att man inte kan få alla talböcker direkt till spelaren, jag hoppas att även de böcker som Bibliotekstjänst spelar in ska finnas med framöver. Läst på många sätt Elly vill gärna fortsätta att få talböckerna direkt i spelaren. - Eftersom jag är blind sedan barndomen har jag provat på många sätt att läsa genom åren. I början fanns ju inga talböcker, då var det bara punktböcker. Sedan kom rullbanden, kassetterna och så småningom cd-skivorna. När tekniken blir mera stabil så kommer det här sättet att läsa på att bli väldigt snabbt och bekvämt. - Jag skulle också vilja ha in några rikstidningar, Svenskan eller DN. Nu har jag lyssnat lite på lokaltidningarna men de intresserar mig egentligen inte så mycket. Måste kunna flyttas I en annan läsfåtölj, i lägenheten i centrala Lund, sitter 80-åriga Ingrid Jacobsson, ytterligare en projektdeltagare. Också Ingrid är en van talboksläsare, hon brukar lyssna både i mp3- och dvd-spelare och ibland på kassetter. - Jag har inte haft några problem med tekniken, det har fungerat väldigt bra och enkelt. Jag lyssnar mest på romaner, deckare och biografier och jag har fått flera nya romaner mycket snabbt. Ingrid tycker att en stor nackdel med spelaren är att den inte går att flytta runt. Hon vill kunna lyssna i olika rum vid olika tider på dygnet. Det är svårt att göra med den här första försöksmodellen om man inte har trådlöst bredband och eftersom spelaren inte går på batteri. Under projektets gång har Ingrid också skaffat sig helt nya läsvanor: - Tidigare hade jag aldrig läst en taltidning, men nu har jag börjat läsa Sydsvenskan varje dag. Jag lyssnar på Familje- och Lundasidorna, jag skulle gärna ha kvar den här spelaren om det gick. Sparar mycket tid Också bibliotekets personal är till största delen nöjda med projektet. Gerd Hackberg som är bibliotekarie och själv synskadad, har arbetat med Boken kommer- verksamheten i Lund i sju år: - Det bästa är att slippa alla tidskrävande rutiner med etiketter, posthantering och poststatistik, reservationer, utlåning och återlämning. Med bara sex tangenttryckningar lånar jag ut en talbok som låntagaren sedan själv kan lämna tillbaks. Man sparar mycket tid och slipper dessutom alla fysiska problem som kan uppstå med fodral, knäppen, streckkoder och skivor. - Det sämsta har varit det tekniska strulet, att spelarna inte är riktigt stabila ännu. Det har gjort några av testarna osäkra. Gerd berättar också att det före starten krävdes en hel del övertalning för att få ihop alla testpersonerna: - Många var väldigt osäkra innan och trodde att det skulle bli för avancerat för dem. Men vi förklarade och förklarade igen. Innan starten var vi förstås också hemma hos alla och visade dem exakt hur allt fungerar. Fler samtal om böcker Susanne Lindell är samordnare av talboksverksamheten vid Lunds stadsbibliotek. Hon tvekade aldrig inför att delta i projektet: - Det har varit häftigt att få iväg talböckerna så snabbt och behändigt. Själva låntagarkontakten har i en del fall också utvecklats, vi har pratat mera böcker. Istället för att mest syssla med att boka fjärrlån har man kunnat associera mera fritt och kommit på andra titlar under telefonsamtalen. Och att sedan kunna avsluta samtalet med att säga ”de här fem böckerna har du snart i din spelare” har känts bra. Unikt projekt i Lund Talboken kommer – från internet Text: Maria Kimberg En talbok eller taltidning direkt hem till DAISY-spelaren förmedlad från biblioteket via internet. Inga skivor – inga emballage – ingen väntan. Det är ett unikt första försök med digital distribution som just avslutats i Lund. Under några månader har sju Boken kommer-låntagare vid Lunds stadsbibliotek testat att läsa böcker och tidningar helt utan några fysiska skivor. Pilotförsöket heter Tidningen och boken kommer digitalt. Sju personer med olika typer av läshandikapp i åldrarna 42 till 80 år deltar. Slipper fysiska skivor Det unika med projektet är både att bibliotek och låntagare slipper all hantering av fysiska skivor och att man för första gången i samma spelare kan lyssna på både böcker och tidningar. Biblioteket förmedlar med några enkla knapptryckningar böcker från TPB:s digitala bibliotek till låntagaren via internet. Låntagaren kan få sin bok direkt efter samtalet med biblioteket. Taltidningarna läggs in automatiskt varje dag. DAISY-spelaren som används är så enkel att även den mest ovane äldre talbokslåntagare kan hantera den. Spelare för tidning och bok Tekniskt är det frågan om så kallad strömmande läsning, det vill säga att man lyssnar direkt från TPB:s digitala bibliotek. Filerna laddas alltså inte ned till DAISY-spelaren, men spelaren kommer ändå ihåg var man sist slutade läsa. Det är enkelt att växla mellan olika böcker och tidningar i spelarens ”digitala bokhylla”. Systemet kan också spara historiken, det vill säga uppgifter om vem som läst vad. För biblioteket är metoden väldigt arbetsbesparande, man slipper en mängd rutiner kring utlåning, reservationer och distribution. För låntagaren är snabbheten och tillgången till böcker och tidskrifter i samma spelare två av de största fördelarna. Vidareutveckling krävs Den spelare som används, Plextalk PTX, är en prototyp som tagits fram av det japanska företaget Plextor. Såväl spelare som den portal som biblioteket använder för att låna ut talböckerna kommer att kräva vidareutveckling innan tjänsten blir tillräckligt stabil för att användas på riktigt. Projektet är ett samarbete mellan TPB, Lunds stadsbibliotek, Plextor, Taltidningsnämnden, Skånes Taltidning och DARUB (producent av inlästa dagstidningar). Försöket finansieras genom bidrag från Post- och telestyrelsen. Utvärdering och projektrapportering kommer att ske under våren. Nytt uppdrag till Taltidningsnämnden och TPB ”Samverkan är nödvändig” Text och foto: Lena Boqvist Kan samverkan mellan Taltidningsnämnden och TPB öka utbudet av taltidningar och talböcker och förbättra servicen? Det undrar regeringen som i februari gav de två myndigheterna ett gemensamt uppdrag. Taltidningsnämnden och TPB ska utvärdera för- och nackdelar när det gäller olika tekniker för produktion, distribution och mottagning. Förhoppningen är att genom samarbete öka brukarvänligheten och effektivisera användningen av statliga medel. I oktober 2008 ska förslaget presenteras. Förslag till samverkan Henrik Selin, kanslichef på Taltidningsnämnden välkomnar uppdraget: - Det har vuxit fram en insikt om att samverkan är nödvändig. Han får medhåll av Roland Esaiasson, bibliotekschef på TPB, som berättar att de har pratat om samverkan redan innan de fick det här uppdraget. Båda två började på sina poster hösten 2007. - Jag upplever det som att vi har glädje av att vara historielösa, säger Roland Esaiasson. Det är nyttigt att på ett konstruktivt sätt ta reda på hur Taltidningsnämndens verksamhet fungerar. Uppdraget är att komma med ett förslag på hur en framtida samverkan skulle kunna se ut. Kartläggning av abonnenter Taltidningsnämnden ger stöd till dagstidningar som gör en inläst version av sin tidning. Cirka 100 av landets 150 dagstidningar finns som taltidningar, med sammanlagt cirka 8 500 prenumeranter. Det finns två typer av taltidningar: inlästa taltidningar (radiotidning eller cd/kassettidning) och talsyntestidning (så kallad RATS). Totalt har Taltidningsnämnden cirka 126 miljoner kronor att fördela. - Kostnaden per abonnemang är ganska stor. Men det handlar inte om hur vi kan minska de resurser som går till verksamheten utan om hur vi kan få fler brukare och använda resurserna bättre, säger Henrik Selin. I Taltidningsnämndens del av uppdraget ingår en kartläggning av målgruppen, både befintliga användare och de som man i dag inte når. Erfarenheter från annat projekt - Resurserna bör komma fler till godo, till exempel till personer med dyslexi, inflikar Roland Esaiasson. TPB har precis genomfört ett projekt där taltidningar och talböcker kunde läsas strömmande via en spelare uppkopplad till internet. (Läs mer om projektet Tidningen och boken kommer digitalt på sidan 8.) - De erfarenheter ni får av det projektet kommer ju att vara en del av själva degen som vi ska baka brödet av, säger Henrik Selin. ”Valfriheten är viktig” Tidningen och boken kommer digitalt ingår i ett tidigare regeringsuppdrag där TPB och Post- och telestyrelsen utvecklar ett nationellt digitalt distributionssystem. Uppdraget ska redovisas sista mars 2008. - Min förhoppning är att det i framtiden ska bli enklare för brukaren. Det bör finnas olika spelare som klarar av att läsa både tidningar och böcker, till exempel mobiltelefon eller annan bärbar utrustning, säger Roland. Valfriheten är viktig! Var och en ska kunna välja den apparat som passar bäst. Samma teknik vid produktion Taltidningsnämnden ansvarar i dag för att förse taltidningsprenumeranter med apparater. Hittills har det varit olika apparater för taltidningar och talböcker. - Om de som producerar taltidningar och talböcker använder likartad teknik vid produktionen är det ju självklart lättare att ha en gemensam mottagare. Inom kort tror jag att datafilerna som används för taltidningar kommer att vara kompatibla med DAISY, säger Henrik Selin. - Vi ska nu sätta oss ned och diskutera hur arbetet kommer att se ut under året, säger Roland Esaiasson. AudioIndex intar biblioteken Sju bibliotek i landet har köpt AudioIndex. Med hjälp av en fingerläsare kan personer med läshinder lyssna på information som står på talböcker och hyllgavlar. Text: Lena Boqvist Besökare som kommer till biblioteken kan låna hörlurar, fingerläsare och en liten handdator. Med hjälp av den utrustningen kan besökaren sedan peka på skriven text som via en databas blir till tal. AudioIndex bygger på RFID-teknik vilket innebär att chipförsedda elektroniska taggar är placerade på bokryggar och hyllgavlar. När besökaren håller en fingerläsare några centimeter från en sådan bok får hon uppläst information om boken i hörlurarna. Hittills har sju bibliotek köpt AudioIndex: Enköpings kommunbibliotek, Eskilstuna stadsbibliotek, Håbo bibliotek, Norrköping stadsbibliotek, Skellefteå stadsbibliotek, Umeå stadsbibliotek och Uppsala stadsbibliotek. Teknikhuset AudioIndex AB i Umeå utvecklar och säljer produkten. För mer information www.audioindex.se Råd istället för styrelse på TPB Sedan 1 januari i år har TPB, i likhet med flera andra statliga myndigheter, inte längre någon styrelse. Därför vill TPB skapa nya forum för en kontinuerlig kontakt med bland andra handikapporganisationer, bibliotek och systermyndigheter. Den gamla styrelsen diskuterade formerna för detta vid sitt sista möte. De kom fram till att både ett råd och en eller flera referensgrupper vore den bästa vägen. Rådet bör arbeta med de långsiktiga och strategiska frågorna. Medan referensgrupperna (som består av brukare) kan diskutera närliggande frågor och utväxla erfarenheter och goda exempel. TPB välkomnar synpunkter på sammansättning av råd och referensgrupper. Kanske vet du någon som passar som representant? Hör i så fall av dig till TPB:s informationsavdelning: info@tpb.se. Taktila bilderböcker i Sydafrika Text: Beatrice Christensen Sköld Snart finns det taktila bilderböcker i Sydafrika. Det är resultatet av ett samarbetsprojekt mellan TPB och dess sydafrikanska motsvarighet Blindlib. Beatrice Christensen Sköld, medverkande från TPB, berättar mer. Hösten 2007 genomfördes ett projekt mellan TPB och Blindlib i Sydafrika som bekostades av IFLA ALP i samarbete med SIDA. Det inleddes i augusti med en konferens i Sydafrika. Där hade TPB:s formgivare Annica Norberg en workshop om framställning av taktila bilderböcker tillsammans med bibliotekarier och lärare från Storbritannien, Nya Zeeland och Sydafrika. Femton personer från olika länder i Afrika deltog. I november var det ytterligare en kurs i Sydafrika där Annica Norberg och jag medverkade. Kurserna har resulterat i att Blindlib, Grahamstown, har börjat med produktion av taktila bilderböcker. Till sin hjälp har de Lynette Rudman, en förskollärare som redan tidigare gjort bilderböcker till en synskadad elev. Just nu görs tygböcker med punktskrift i 20 exemplar för de allra minsta. Annica och jag höll även ett seminarium i Kapstaden där vi berättade om taktila bilderböcker, hur de används och om olika produktionsmetoder. Åhörare var ett 20-tal personer från bibliotek, skolor och förlag. Ett företag som gör läromedel för synskadade blev inspirerade och gör nu böcker med ungefär samma metod som vi använder i Sverige. Ny bok av Torbjörn Lundgren Språk, kunskap och mänskliga förmågor är en bok av Torbjörn Lundgren om språkliga och kognitiva funktionshinder. Författaren är en välkänd person bland dem som själva är eller har anknytning till personer med dyslexi. Han var i många år verksam inom Dyslexiförbundet FMLS. Boken vänder sig till lärare, skolledare, föräldrar, studenter och personal som möter människor med någon form av läs- och skrivsvårigheter. Till boken hör en cd-romskiva med DAISY text och ljud. Boken ges ut av Studentlitteratur. TPB-profil i pension Beatrice Christensen Sköld, utredare och informatör på TPB, gick i pension sista december 2007. Hon är en välkänd profil i biblioteksvärlden efter 26 år på TPB. - De senaste åren har jag främst arbetat med internationella frågor samt utvecklat tekniken för produktion av taktila bilderböcker, säger Bea. Hon har bland annat varit ordförande i IFLA:s blindbiblioteks sektion (International Federation of Library Associations and Institutions). Marja-Leena Ahola, bibliotekarie/informatör på TPB, kommer att ta över delar av Beas internationella arbete. Fint pris till TPB I december fick TPB det amerikanska priset Mellon Awards for Technology Collaboration (MATC) för arbetet med DAISY och öppen källkod. Priset på 50 000 dollar ska användas i det fortsatta utvecklingsarbetet tillsammans med det internationella DAISY-konsortiet. Service från TPB Alla studenter med läshandikapp på högskola eller universitet kan låna anpassad kurslitteratur på skolans bibliotek. Läsprogrammen TPB Reader och Playback 2000 är kostnadsfria och går att ladda ned via TPB:s webbplats. Om studenten registrerar sig som låntagare hos TPB kan hon eller han även låna kurslitteratur via TPB-katalogen på internet samt låna DAISY-spelare under en längre tid. Dessutom kan de via sitt högskolebibliotek beställa nyproduktion av obligatorisk kurslitteratur. Läsprogrammet EasyReader kommer inom kort att skickas ut till TPB:s aktiva studentlåntagare som ännu inte har fått det. Studenter som vill registrera sig som låntagare gör det via samordnaren på högskolan. Sant om syntetiska talböcker Text: Lena Boqvist Illustration: Katarina Lernmark TPB satsar på syntetiska talböcker för att högskolestudenter med läshandikapp ska få sin kurslitteratur snabbare. I fjol gjorde TPB 44 procent av högskolelitteraturen med hjälp av svensk eller engelsk talsyntes. Fördelarna med syntetiska talböcker är att de är snabbare och billigare att producera. Det resulterar i att studenterna dels får lättare att hålla studietakten, dels kan få fler böcker inlästa. Här har lärarna en viktig roll. Ju tidigare kurslistorna är klara desto snabbare kan produktionen av böcker som ännu inte finns inlästa starta. Det tar cirka två månader att producera en genomsnittlig syntetisk talbok och tre månader när en person läser in boken. Böcker som redan finns inlästa kan studenten låna på biblioteket. Talsyntes eller inte? Det är främst böcker inom samhällsvetenskap, humaniora och enklare juridik som lämpar sig för talsyntes. Man kan använda både engelsk och svensk talsyntes i en och samma bok. För naturvetenskapliga och tekniska ämnen krävs däremot en person som läser in texten. Talsynteser har nämligen svårt att läsa formler, koder, latin och ämnesspecifik terminologi. Lingvistik, språklära och böcker med långa inslag av lyrik är inte heller lämpliga. TPB:s handläggare bedömer om varje enskild bok ska läsas av talsyntes eller en människa. Studenten väljer alltså inte detta själv. EasyReader med text 77 procent av de studenter som TPB servar har dyslexi. För dem har syntetiska talböcker en tydlig fördel. När man läser en sådan talbok i dator med läsprogrammet EasyReader kan man se texten på skärmen. På det viset kan studenten följa med i texten samtidigt som hon eller han lyssnar. Första gången en syntetisk talbok lånas ut innehåller den alltid text. Följande låntagare får endast ljudet på grund av upphovsrättsliga skäl. TPB strävar efter att alla exemplar ska innehålla text före årets slut. Tills vidare får dock studenter som önskar text i en specifik syntetisk talbok höra av sig till TPB:s högskoleservice. Läsprogram för synskadade Tyvärr fungerar inte EasyReader med punktskriftsdisplay ännu. Företaget Dolphins som gör programmet är medvetet om detta och arbetar för att lösa det. TPB kommer att meddela de synskadade studenterna när texten finns tillgänglig även för dem. Ljudet kan man däremot lyssna på i pc med läsprogrammen EasyReader, TPB Reader eller Playback 2000. Det finns även bärbara DAISY-spelare och vissa mp3-spelare som är lämpliga för personer med läshandikapp. Röster om talböcker med talsyntes Text och foto: Lena Boqvist och Annika Sundin Under 2007 gjorde TPB nästan hälften av all ny kurslitteratur med talsyntes. Men vad tycker studenterna själva om sådana talböcker? Bibliotek för alla har talat med några studenter och fått olika svar. Markus Guillermo, civilekonom Studerade på Lunds universitet Arbetar i Oslo Varför använder du talböcker? - Jag har svårt att läsa på grund av min dyslexi. Däremot har jag lätt för att skriva. Läser du bara talböcker? - Nej, jag läser tryckta böcker ibland, speciellt om det är en bok som innehåller många siffror. Oftast använder jag talboken och den tryckta boken tillsammans. Har du provat talböcker inlästa med talsyntes? - Ja, jag har läst engelsk kurslitteratur med talsyntes. Vad tycker du om själva rösten? - Den är lätt att lyssna till och låter likt en person som talar. Ser du några nackdelar med syntetiska talböcker? - Nej, jag ser bara fördelar med detta. Matematik är till exempel lättare att läsa med syntetiskt tal och text. En annan fördel är funktionen som gör att man kan hoppa över vald text. Skulle du vilja ha talsyntes och text i alla talböcker? - Absolut. Texten på skärmen tillsammans med talet är bättre än en vanlig talbok. Den gula markeringen av textstycken gör det mycket lättare att följa med i texten. Även när det gäller att komma ihåg texten. Vad skulle kunna bli bättre? - Jag tycker att man ska utveckla tekniken med syntetiska talböcker istället för att låta en inläsare göra jobbet. Det går ju både snabbare att få böckerna och det blir billigare. Åsa Engman Socionomutbildningen Socialhögskolan i Stockholm Varför använder du talböcker? - Jag är gravt synskadad. Förutom att jag är synskadad har jag också en hörselnedsättning. Läser du bara talböcker? - Ja, jag läser bara talböcker i studierna. Men jag skulle gärna vilja veta mer om e-text eftersom jag föredrar att läsa punktskrift utanför skolan. Har du provat talböcker inlästa med talsyntes? - Ja, jag tycker att ljudkvaliteten och läsupplevelsen blir sämre. Namn är till exempel svåra att härleda och citat på engelska känns ohållbart. Jag har bara läst svenska böcker. Hur stor del av de böcker du läser är syntetiska talböcker? - Inte så många, en minoritet. Den senaste terminen har det dykt upp lite oftare. Jag kanske har läst fyra-fem titlar. Vad skulle kunna bli bättre? - Om jag skulle kunna läsa texten på punktskriftsdisplay skulle jag se stora fördelar. Kan man det? (Reds anmärkning: det är under utveckling). På det viset skulle jag kunna gå tillbaka och kontrollera om jag inte uppfattar ett ord. Jessica Wiklund Juristlinjen, Stockholms universitet Varför använder du talböcker? - Jag har en nackskada som jag fick i en bilolycka, vilket gör att jag emellanåt får koncentrationssvårigheter och besvär av tinnitus. Läser du bara talböcker? - Nej, jag läser tryckta böcker och talböcker i ungefär lika stor utsträckning och i vissa fall är det lättare att komma djupt in i texten när jag läser en talbok. Har du provat talböcker inlästa med talsyntes? - Ja, det har jag gjort, men jag gillar inte den entoniga, robotliknande rösten där vissa konsonanter försvinner och det blir stökigt. Jag har testat tre-fyra sådana talböcker. Skulle du vilja ha talsyntes och text i dina talböcker? - Jag har inte kunnat testa talsyntes och text eftersom jag har en Mac och den funkar inte med läsprogrammet EasyReader. Vad skulle kunna bli bättre? - Om talsyntesen förbättras och blir mer lik en människas röst. Eric Fredriksson Masterprogrammet för intersektionalitetstudier Stockholms universitet Varför använder du talböcker? - Jag har dyslexi. Jag kan läsa en bok men jag kommer inte ihåg den. Närminnet klarar inte av det. Läser jag däremot en talbok kommer jag ihåg allt. Läser du bara talböcker? - Ja, det kan man säga. Jag läser talböcker plus inlästa ljudfiler av kompendier som universitet läser in. Har du provat talböcker inlästa med talsyntes? - Ja, de senaste talböckerna jag fått har innehållit text som man kan få upp på skärmen. Och det tycker jag är perfekt. Jag söker på ord eller fraser och sätter bokmärken. Vad tycker du om själva rösten? - Det funkar minst lika bra som en vanlig inläsare. Jag snabbar upp hastigheten och det går jättebra med talsyntesen. Min kurslitteratur är på både engelska och svenska och jag tycker det fungerar bra med båda rösterna. Ser du några nackdelar med syntetiska talböcker? - Nej, inte i mitt läge. Båda fungerar lika bra. Skulle du vilja ha talsyntes och text i alla talböcker? - Ja, fördelen är ju att texten är med och att leveransen är snabbare. Talsyntesen och den snabbare tiden synkar bättre med terminsstart. Vad skulle kunna bli bättre? - Text i allting skulle vara perfekt. Nedladdat 2007 Folkbibliotekens nedladdning av talböcker från TPB fortsätter att nå nya höjder. Under förra året nästan fyrdubblade läns- och folkbibliotek sina nedladdningar. Drygt 53 000 talböcker laddades ned 2007, mot drygt 15 000 året innan. De regionala skillnaderna består – mest laddas det fortfarande i Östergötlands län där man satsat mycket på fortbildning kring talböcker och nedladdning. Den talbok som toppar listan är Stieg Larssons: Män som hatar kvinnor. Nobelpristagaren Doris Lessing var den i särklass mest nedladdade författaren efter utnämningen i oktober. Tabellen bygger på schablonberäkningen att ungefär fyra procent av befolkningen är talboksberättigad.