Innehåll Bibliotek för alla April 2006 • Nr 1 3 Ledare Gärna pension men först en rejäl vision 4 Ingar @ TPB 17 år av stark utveckling 6 Umeå först med svensk uppfinning Peka på boken - och den talar till dig 7 Mer samarbete mellan TPB och IB Mångkulturåret ska sätta avtryck 8 Hallunda i världens mitt Marja-Leena Ahola möter talbokslåntagare med andra modersmål 10 Talböcker kan fjärrlånas från andra länder All världens talböcker kan nås från minsta filial 11 Notiser: Köpetalböcker. Biografi över Louis Braille. TPB i Egypten 12 Nu strömmar talböckerna från digitala biblioteket Direktläsning på webben och samlade medier i katalogen 13 Notiser SIT:s läromedel i TPB-katalogen. Lexiläser. Barnen får moderna talböcker. TPB på Skolforum. Nytt informationsmaterial 14 Fler får använda de nya taktila bilderböckerna Ny tryckteknik ger robustare böcker 16 Cia och Mia tar pulsen på talboksverksamheten TPB:s omvärldsprojekt ger en bild av läget i landet 17 Notiser Talboksberättigade och låntagarkortet. Ansökan hos Justitiedepartementet 18 ”DAISY för alla” är nästa mål Konferensen DAISY - Reading the future i Stockholm 30-31 mars 20 Mångkultur ? boktips Bibliotek för alla Bibliotek för alla ges ut av Talboks- och punktskriftsbiblioteket April 2006 • Nr 1 Utgivning: 2-3 ggr/år Nästa nummer beräknas komma i september 2006 Ansvarig utgivare: Ingar Beckman Hirschfeldt Redaktör: Lena Boqvist, tjl Mona Quick, uppdragsredaktör Layout: Annika Sundin Redaktion: Ingar Beckman Hirschfeldt Beatrice Christensen Sköld Lena Ljungquist Jenny Nilsson Mona Quick Annika Sundin Cia Sutinen Adress: Talboks- och punktskriftsbiblioteket 122 88 Enskede Besöksadress: Sandsborgsvägen 52 Prenumeration (gratis) Telefon: 08-39 93 50 (vx) Telefax: 08-659 94 67 E-post: info@tpb.se Internet: www.tpb.se Bibliotek för alla finns även på cd-romskiva (DAISY-format). ISSN 1400-6332 Omslag: Fotograf Susanne Kronholm Citera oss gärna, men glöm inte att ange källan LEDARE Gärna pension men först en rejäl vision Hur påverkar man framtiden? Ja det är ju bara att formulera en vision och hitta metoderna och prioritera vägarna som leder dit. Lätt som en plätt! 2010 ska Sverige vara ett tillgängligt land för personer med funktionshinder, har riksdagen bestämt. Så där finns en vision. Alla offentliga institutioner ska då vara tillgängliga. Tänk er bara på kulturens område: allt material på bibliotek, arkiv, museer. Finns tillgänglighetsfrågorna med i alla Accessjobb som sätts igång, månne? TPB har fått i uppdrag att med bredbandstjänsten som grund utveckla ett nationellt digitalt distributionssystem med läshandikappade som målgrupp. Bibliotek som fått regeringens tillstånd har redan i dag nedladdningsmöjligheter som ger tillgång till TPB:s digitaliserade bestånd och de kan på så sätt ge en fin och snabb service till sina talbokslåntagare. Min vision, som jag gärna vill förmedla i min sista ledare i Bfa, är att TPB:s digitala bibliotek ska utvecklas till en nationell portal som innehåller allt som är framställt i digital form för personer med funktionshinder. Med allt menar jag DAISY-böcker som talbok, som e-text, som fulltext med ljud och bild framställda av TPB, SRF, Specialpedagogiska Institutet, Inläsningstjänst, Btj, Centrum för lättläst. Det ska också kunna innehålla lokala produktioner från folk- läns- och högskolebibliotek, myndigheter och andra som vill leverera in eller länka till sitt anpassade material. Tidningar och tidskrifter kan lägga upp sina daisyfierade nummer för att laddas hem av prenumeranterna. Portalen ska också kunna erbjuda kommersiellt producerade DAISY-böcker. De läromedelsförlag som nappar på Specialpedagogiska institutets produktionsstöd för DAISY-böcker kan ha sina böcker till försäljning i det digitala biblioteket – som ju kommer att utvecklas till en utmärkt anslagstavla för hela målgruppen. Man kanske t.o.m. kan få ljudboksförlagen att lägga dit en daisykopia av sina titlar! Länkar till tillgängliga bestånd på andra bibliotek och institutioner skapar nya möjligheter för såväl enskilda som förmedlare att hitta allt som finns och också skapa incitament att påverka så att mer blir tillgängligt. Min förhoppning är att en sådan här nationell satsning på ett brett tillgängligt utbud med en tydlig målgrupp kan leda till en insikt om att det skulle kunna finnas en övergripande marknadsmässig attraktivitet i tillgänglighet. Kanske kan en portal för tillgängliga media så småningom leda till ett minskat behov av en produktion enligt inskränkningen i 17 §? Det viktiga är ju att man har fokus på målgruppens behov. TPB:s uppgift är att med sin tekniska kompetens och i samverkan med andra aktörer vara med och skapa sådana förutsättningar som underlättar för personer med funktionshinder att få tillgång till den litteratur och information de behöver – utan att det nödvändigtvis är TPB som producerar den. Ingar Beckman Hirschfeldt Ingar @ TPB Ett starkt patos för de utsatta i samhället har varit en av drivkrafterna i Ingar Beckman Hirschfeldts yrkesgärning. Men också att ta ansvar för sitt eget liv och göra något med det. Nu går hon i pension efter 17 år som chef för TPB. Vad hon är mest stolt över att ha åstadkommit under dessa 17 år? Hon funderar på frågan, inte särskilt länge, och slänger en blick genom fönstret, ut mot den starkt trafikerade Nynäsvägen i Enskede. Två saker kommer hon på, spontant. Den första handlar om hennes övertygelse om att folk ska ha rätt att läsa vad de vill. När hon började på TPB var inställningen både där och på folkbiblioteken att det var så kallad kvalitetslitteratur som gällde. Inget skräp skulle köpas in. – Här blev det väldigt tydligt när synskadade drog en lans för att vi skulle göra talböcker av Sidney Sheldons böcker och det blev nej. Lyckligtvis kunde jag som chef ändra bokmötets beslut, vilket jag gjorde. Det här var ju en målgrupp som annars inte skulle fått tag på böckerna på något annat sätt. Nu är den moraliserande synen ett minne blott på TPB. – Bokurvalet blev en viktig demokratisk landvinning. Sättet att tänka, att lyfta in boken och dess läsare i ett samhälleligt sammanhang, har hon haft med sig från början. Ett socialt engagemang har hon överhuvudtaget alltid haft, berättar hon. Men hon minns också Bengt Nermans ord, läraren hon hade i litteratursociologi på bibliotekarieutbildningen: – Han talade om vikten av att se människors behov, vad just de får ut av att läsa en viss bok. Det går aldrig att pracka på folk något som ändå inte svarar hos dem. Det tänkesättet har präglat mig mycket. – Ingången i bibliotekarieyrket kan vara boken, eller en människas glädje över att läsa en viss bok. För mig är det människans glädje som är viktigast, konstaterar Ingar Beckman Hirschfeldt. DAISY en revolution Det andra hon är stolt över är DAISY, den digitala teknik på cd-romskivor som talböckerna numera görs i. Ett format som ligger så nära en tryckt bok som möjligt, där läsaren kan hoppa mellan olika kapitel och stycken, långt bort från de gamla kassettbandens tid. En revolution för alla läsare, inte minst för de läshandikappade studenterna. – För dem är det här som natt och dag. Nu kan de använda sin kurslitteratur på samma sätt som de som har vanliga böcker. Och en kokbok på kassett är ju inte heller urkul. Nu kan man göra bokmärken för recepten och sökbarheten är genial. Hon har varit en stark och pådrivande motor i den här utvecklingen, både nationellt och internationellt. Under flera år på 90-talet var hon ordförande i det internationella konsortiet kring DAISY. – Min roll har varit att redan från början förmedla en tilltro till att det här skulle bli bra. Jag släppte medarbetarna fria och bidrog till att förankra tekniken internationellt. DAISY är numera en öppen, internationell standard, vilket gör att det går att ladda ner text och annan information på samma sätt över hela världen. Dessa två landvinningar – att läsa VAD man vill och även HUR böckerna är tänkta att läsas – ser hon som lika viktiga jämlikhetsfrågor. Skapa samma förutsättningar Ingar Beckman Hirschfeldt har själv erfarenhet av utsatthet och av bristande samhälleligt stöd. Hon hade en dotter som var svårt handikappad. – Gud, vad vi fick kämpa för allt! Man var verkligen tvungen att använda hela sin verbala förmåga för att få den hjälp som behövdes. Men den möjligheten har inte alla. Eliten klarar sig alltid. Så det gäller att bädda för att förutsättningarna är desamma för alla. Det har verkligen varit en drivkraft för mig, något slags jämlikhetspatos. Det finns fler landvinningar för TPB att göra ur ett rättviseperspektiv. Utmaningen framåt i tiden är att fortsätta förmå landets bibliotek att följa paragraf åtta i bibliotekslagen, den som handlar om att särskilt uppmärksamma funktionshindrades behov. Den prioriteringen måste göras högre upp i bibliotekshierarkin, betonar Ingar. Om inte cheferna lyfter fram de här grupperna är det lätt att inget händer. – Ta till exempel personer med dyslexi. Vägledningen in i böckernas värld betyder mycket för dem. Liksom att alla läshandikappade med bibliotekens hjälp ska ha rätt att känna till allt utbud som finns inom talboksområdet, inte bara det som skyltas. – Det gäller att ha en väl fungerande webbkatalog med en tydlig portal där vi inte bara har med våra egna talböcker, utan även andra talboksproducenters böcker. Den uppgiften ligger på TPB, liksom att allmänt ha en samordnande funktion. Ett annat projekt som redan startat men som kommer att utvecklas i framtiden är regeringsuppdraget att få fram en riktigt bra talsyntes som kan ersätta ”levande” inläsarröster. En sådan teknikutveckling sparar massor av pengar, vilket skulle kunna innebära att fler talböcker kan produceras. Böckerna kan också bli klara snabbare. Stolt över medarbetare Under vårt samtal kommer Ingar på en sak till hon är extra stolt över. – Jag har jobbat framgångsrikt med organisationen på TPB. Den har hon stuvat om hit och dit ett antal gånger, så som chefer gör. Modetrenderna inom organisationssvängen har hon följt, det medger hon. Ibland platt organisation, ibland hierarkisk. Just nu mer hierarkisk – för att medarbetarna ska känna sig sedda och uppskattade av fler personer än hon själv. Inte alltid har det varit helt lätt för personalen att hänga med i svängarna, men Ingar Beckman Hirschfeldt ger dem högsta beröm. Hon ler varmt när hon pratar om sina medarbetare. – De ska vara stolta över sig själva och över den utveckling de åstadkommit. Även dem är jag väldigt stolt över. I maj tar hon steget över i pensionärstillvaron. En stor trädgård, barnbarn, ett välfyllt arkiv med brev och andra samlingar från föräldrarnas författargärningar samt politiskt engagemang i socialdemokraterna lär fylla hennes dagar. – Men jag tänker också njuta och lata mig lite mer. Text: Eva Bergstedt TPB:s chef får DAISY Culture of Sharing Award DAISY-konsortiet har tilldelat Ingar Beckman Hirschfeldt 2006 DAISY Culture of Sharing Award. Priset tilldelas personer eller organisationer som gjort utomordentliga insatser i ledarskap och samarbete för att föra DAISY framåt i världen. Priset representeras av en glasskulptur föreställande en inukshuk, en stenfigur hos inuiterna som symboliserar ledarskap och vänskap. I motiveringen framhålls Ingars ledarskap i att utveckla ett digitalt talboksformat, i det internationella samverkansarbetet och i visionen för att göra DAISY till ett standardformat. Ingar har förutom att leda arbetet på TPB även varit DAISY-konsortiets president under dess första åtta år. Umeå först med svensk uppfinning Med hjälp av en helt ny uppfinning kan personer med synskada lättare hitta rätt i talboksbiblioteket. Genom att bara peka på en bokrygg får de titel, författare och en beskrivning av boken upplästa. Synskadade är hjälpta av talböcker. Men punktskriften på omslaget omfattar bara titel och författare så hur ska de veta vad boken handlar om? Från den frågan utgick teamet på Designhögskolan i Umeå när de tog fram Audioindex eller ”Det talande biblioteket”. Tekniken är enkel och lätt att använda. Den som ska låna talböcker hänger en liten handdator runt halsen, placerar en örsnäcka i örat och trär en fingerläsare över fingret. I talböckernas ryggar finns elektroniska chip inmonterade och när man pekar med fingerläsaren på chipet så läser en syntetisk röst information om boken, bland annat sammanfattningen av handlingen. Systemet hade världspremiär på Umeå stadsbibliotek i början av mars. ? Vi som har funktionshinder vill vara så lika andra som möjligt och det här inbjuder ju till att botanisera i hyllorna. Det är jättebra service, säger Kristina Strindlund, synskadad och från Umeå. Hon tillägger: ? Hittills har jag alltid kollat innan jag kommer hit vad jag vill låna. Nu ska jag börja leta förutsättningslöst. Självklart kommer jag att använda fingerläsarna. Erik Bergkvist är ordförande i Umeå kommuns kulturnämnd och dessutom synskadad. ? Kultur har varit tillgängligt för alla i och med talböckerna men nu hamnar vi i en ny dimension. Det är ett viktigt oberoende att själv kunna söka i hyllorna. Att låna en bok är en privat handling, säger Bergkvist. Frihetskänsla Stadsbiblioteket i Umeå har köpt in åtta talande sök-enheter, åtta personer kan alltså botanisera samtidigt. Datorerna är vanliga handdatorer och chipen i bokryggarna har kostat tio kronor styck. När det blir aktuellt med serietillverkning kommer priset att sjunka. I Umeå är det många som ringer och beställer talböcker som sedan skickas hem med posten. Förhoppningen är att fler funktionshindrade ska ta sig till biblioteken. ? Visionen är att alla ska kunna besöka oss på lika villkor, säger bibliotekschefen Inger Edebro Sikström. Tiina Nummi-Södergren är förbundsordförande i Synskadades Riksförbund. Hon berömmer ”Det talande biblioteket” som en glad nyhet. ? Det är en frihetskänsla att inte tvingas be om hjälp för att få veta vilka böcker man kan låna. Dessutom är det en poäng att inte behöva vara utlämnad åt någon annans förutfattade mening om vad han eller hon tror att jag vill läsa. ? Nu kan synskadade leta på samma sätt som seende och söka rätt på för dem helt okända författare, säger Tiina Nummi-Södergren. Det är åtta forskare vid Designhögskolan i Umeå som arbetat med Audioindex. Det är en del i Bibliotek 2007, en satsning på att öka tillgängligheten till bibliotekstjänster i Umeå. Samtliga bibliotek i Umeå ska förses med chip och läsare, dessutom ska kranskommunerna få fingerläsarutrustning. ? Bordet är dukat för andra, konstaterar Erik Bergkvist. Text: Anders Boström Mångkulturåret Mer samarbete mellan TPB och IB TPB:s talböcker på andra språk efterfrågas inte i så stor utsträckning, och inte heller ljudböcker från Internationella Biblioteket. Men behoven finns ju. TPB och IB kommer att öka samarbetet för att ge bra mångspråkiga underlag till biblioteken. Det är ganska självklart att målet för Mångkulturåret 2006 är att göra skillnad för personer med funktionshinder som behöver anpassade medier på andra språk än svenska. Men det är inte helt enkelt. Samma paragraf i Bibliotekslagen gäller för att uppmärksamma bibliotekens särskilda service till personer med funktionshinder och personer med invandrarbakgrund. Biblioteken måste ha en service som är tillgänglig till form och innehåll. En person som har ett funktionshinder som innebär att han/hon behöver texten inläst för att kunna läsa den måste också kunna önska sig inläst litteratur på sitt modersmål. Det låter enkelt, men är det ingalunda, då utbudet är begränsat och möjligheten till förvärv eller inlån likaså. Digitaliseringen av medier innebär dock nya öppningar och man kan, genom det enorma utbudet på Internet och ett spirande samarbete mellan DAISY-bibliotek i världen, se ljusare på saken. TPB:s roll Med hjälp av den analys av mångkulturinsatser som har tagits fram av Mångkulturellt centrum i ”Tid för Mångfald” kan man skärskåda om ens verksamhet främst handlar om etnisk och kulturell mångfald, eller om verksamheter görs för personer med mångkulturell bakgrund, eller om man utformar verksamheten tillsammans med målgruppen eller om verksamheten utformas av personer med mångkulturell bakgrund. För TPB, som ju inte har någon publik verksamhet, blir inriktningen mångspråklighet i stället för mångkultur men analysen kan ge intressanta ingångar till en utveckling av verksamheten. • Om mångfald som tema TPB avser att framställa fler talböcker som handlar om etnisk och kulturell mångfald. Se ett axplock av titlar på baksidan i detta nummer. • För målgruppen Det är TPB:s uppgift att se till att talböcker på andra språk förvärvas, lånas in och förmedlas till bibliotekens talbokslåntagare. En högre växel kan läggas in allt eftersom samarbetet mellan världens talboksbibliotek fördjupas. • Med grupper som representerar etnisk och kulturell mångfald Verksamheten måste utformas som ett mångfaldigt samarbete. För att nå ut med information om att talböcker finns eller kan förvärvas på andra språk än svenska behöver TPB utveckla många nya mångfaldskontakter. • Av personer med utländsk bakgrund TPB planerar att ta initiativ så att böcker producerade i Sverige av författare som publicerar böcker på sitt eget modersmål och som får produktionsstöd av Kulturrådet även läses in av författaren. Det är också viktigt att det finns personer med utländsk bakgrund bland TPB:s personal. TPB, IB och biblioteken Den 1 mars anordnade regionbib­liotek Västra Götaland en konferens om talböcker, upphovsrätt och mångspråkighet, med TPB och Internationella biblioteket, IB, som talare. Efter en förmiddag om de praktiska konsekvenserna av den nya 17 § så ägnades eftermiddagen åt frågan om tillgänglighet till både språk och form. Möjlighet till kataloger och talsynteser på olika språk är önskemål som uppstår när man skärskådar tillgängligheten på webben. I den avslutande diskussionen enades man om att ett närmare samarbete behövs mellan IB och TPB när det gäller att sprida information om vad som finns och vad som är möjligt att få tag på. Idag är inte efterfrågan särskilt stor vare sig hos TPB när det gäller talböcker eller hos IB när det gäller ljudböcker. Men behoven måste ju finnas! Många med utländsk bakgrund blir äldre och synsvaga, andra kommer hit med funktionshinder som innebär att de behöver anpassningar för att kunna läsa. Informationstexter TPB behöver i samarbete med IB skapa nedladdningsbara informationstexter på lätt svenska och på de mest efterfrågade språken för att underlätta för biblioteken att nå potentiella talbokslåntagare bland personer med utländsk bakgrund som vill läsa på sitt eget språk. Biblioteken har ju en central roll för att kartlägga det lokala behovet och skapa efterfrågan på talböcker på andra språk än svenska och förmedla den efterfrågan till TPB. Men liksom när det gäller böcker på svenska är det viktigt att biblioteken också köper in ljudböcker på andra språk än svenska. IB och TPB kan informera om länkar och inköpsställen av ljudböcker på sina webbplatser. Även länkar till andra talbokskataloger är viktig information, så att biblioteken kan informera låntagaren om titlar som lätt kan förvärvas eller lånas in av TPB. Tillgängligheten till katalogposter med andra alfabet än det latinska är en utmaning och en del av arbetet på IB men också på TPB och inom The Global Library. Böcker på lätt svenska Att ha ett annat modersmål gör en ju inte talboksberättigad, men IB och TPB har ett gemensamt intresse kring en ökad produktion av att viktiga böcker också ges ut på lätt svenska, till exempel körkortsboken. Mångkulturåret kan vara startpunkten för ett nytt intressant samarbete! TPB välkomnar Mångkulturåret och hoppas att det kommer att innebära att fler personer med funktionshinder får chansen att läsa talböcker (och ljudböcker) på sitt eget modersmål, men också att flera möjligheter prövas för att tillgängliggöra texter för dem som behöver det. Text: Ingar Beckman Hirschfeldt Hallunda i världens mitt Språken är många i Hallunda bibliotek, men talbokslånen på andra språk är inte så många – att nå ut med informationen till dem som skulle behöva det är svårt. Ljudböckerna är dock populära, hos både vuxna och barn. Hallunda bibliotek i Botkyrka kommun har låntagare från hela världen. Sedan länge har man ett ansvar för att bevaka och föra ut mångkulturfrågor till kommunens övriga bibliotek, och i biblioteksplanen föreslås en ytterligare förstärkning av den spetskompetensen så att ”Hallunda bibliotek ska bli centrum för utveckling av mångkulturellt biblioteksarbete.” - Det är ju mångkulturår, men vi satsar inte på några jippon för jippon leder inte till förändringar, säger Marja-Leena Ahola. Man tänker i stället fördjupa samarbetet mellan alla aktörer som finns i närområdet och skapa större medvetenhet om vad alla kan göra. Hallunda bibliotek har en stor samling medier på olika språk, och dessa kan förstås lånas till alla kommunens bibliotek. En del ljudböcker köps, främst på finska och spanska som är mest efterfrågat. - Det har inte alltid funnits så mycket att köpa på andra språk, säger Marja-Leena, som ändå kan visa paket med bok och ljudbok på kinesiska. Det är lättare att hitta ljudböcker för barn, med sagor och andra berättelser, och dessa är populära. Turkiska barnljudböcker lånas mycket, och även de nya flerspråkiga ljudböckerna efterfrågas av förskolepersonal. - Många barn kan inte läsa t.ex. arabiska men förstår talad arabiska. Där kan det vara svårt att hitta enkla texter som inte är barnsliga. Finska och spanska Hallunda köper inte talböcker på andra språk, utan tar depositioner och lånar enstaka titlar från TPB. Depositionerna är oftast på finska, men man lånar också in en del spanska titlar. - Det går i vågor, ibland har vi talbokslåntagare som läser spanska och då lånar de ofta ganska mycket. Men så kanske de flyttar eller någon avlider, och då sjunker efterfrågan ett tag. Låntagaren vet ofta vad han vill ha, författare eller inriktning, men de spanska titlarna har inte alltid funnits att låna som talbok. Vad Marja-Leena vet har inte biblioteket använt TPB:s fjärrlåneservice för att leta efter sådana titlar utomlands, förmodligen har inte all bibliotekspersonal tänkt på att den möjligheten finns. - På finska finns det ju så mycket, där kan man oftast låna något annat i stället om inte den efterfrågade boken finns. Det är en avvägning om man ska ha mycket talboksdepositioner och att veta vilka språk som kan vara efterfrågade. Men Marja-Leena säger också att det måste finnas synliga talböcker för att påminna om att de finns, men även om det finns synliga talböcker betyder det inte att de används. - Har finska låntagare sett finska talböcker i hyllan så drar de dit någon annan, det är ett läsande folk. Men har man inte en läsande tradition så börjar man inte läsa talböcker heller. Svårt informera om talböcker Det är inte lätt att nå ut med informationen om att det finns talböcker på flera språk. Besökare i biblioteket hittar ljudböckerna i samma hylla som tryckta böcker på det språket. Men att placera även talböckerna här blir för komplicerat ur informationssynpunkt. De kommer att förväxlas med ljudböckerna. Å andra sidan upptäcks inte talböckerna på andra språk när de står samlade med de svenska talböckerna, eftersom man som låntagare går direkt till sin språkhylla. - Korta och enkla skyltar om talböcker, på respektive språk, vore bra att sätta på hyllgavlarna, säger Marja-Leena. Kan inte TPB och Internationella biblioteket samarbeta kring det och ha för nedladdning, precis som de andra skyltarna som finns på IB:s webbplats? Att berätta om skillnaden mellan talböcker och ljudböcker är inte heller så lätt när besökarna inte kan så bra svenska. Det kompliceras ju av att man inte får låna talböcker för att öva sin svenska, men att för att förklara den skillnaden mot att ha ett läshandikapp behöver man tala samma språk. - SFI-grupper kommer till biblioteket, men på det stadiet är allt nytt. Vi har fullt upp med att berätta om lånekort och pin-kod, information om talböcker skulle bli för mycket. Samma personer skulle behöva komma flera gånger, när de börjar kunna svenska bättre. Vi har dock inte märkt något missbruk av talböcker. På biblioteket finns några medarbetare som talar andra språk och låntagarna berättar mycket mera ingående vad de vill ha när de inte behöver kämpa med svenskan. - De som frågar efter talböcker har oftast fått höra om dem via bekanta, det verkar vara det effektivaste, även om det står i broschyrer och på Internet. Det är ju även ett problem att informera om vad som finns att låna. Någon annan måste hjälpa till att läsa de listor som tas ut från TPB:s katalog, och pricka för vilka titlar som önskas. Marja-Leena önskar att biblioteket skulle kunna gå ut mer och informera kontaktpersoner av olika slag, t.ex. lärare och omsorgspersonal, men det är svårt att få tiden att räcka till för något utöver den rullande biblioteksverksamheten. - Vi kan inte förvänta oss att det ska gå jättesnabbt att få ut information om talböcker på andra språk, men man får påminna hela tiden där man kan. Text och foto: Mona Quick Marja-Leena Ahola börjar på TPB den 1 september och ska arbeta med mångspråksfrågor. Talböcker kan fjärrlånas från andra länder TPB kan låna in talböcker och punktskriftsböcker från andra länder, än så länge med vanlig postgång. På sikt planeras ett globalt digitalt bibliotek, så att talboksbiblioteken snabbt kan hitta och hämta hem titlar. Det är nog ganska välkänt hos bibliotekspersonal att man från minsta filialbibliotek kan låna in hela TPB:s bestånd. Kanske är det inte lika välkänt att man faktiskt har tillgång till hela världens bestånd. Om den efterfrågade talboken eller punktskriftsboken på ett annat språk än svenska inte finns hos TPB så lånas den in från ett annat bibliotek någonstans i världen. De flesta lånen sker dock från TPB:s eget bestånd av talböcker på nästan femtio språk, eller punktskriftsböcker på elva språk. På många språk finns det dock bara några enstaka titlar. Upparbetade kanaler för inlån av talböcker och punktskriftsböcker finns för ett stort antal språk, bland annat engelska, franska, spanska, italienska, kroatiska, estniska, tyska och de nordiska språken. Detektivarbete Varje år är det omkring hundra talbokstitlar som lånas in och för punktskriftsböckerna brukar antalet ligga kring tio titlar. När förfrågan kommer från ett bibliotek eller en punktskriftslåntagare, så söks utländska kataloger igenom på jakt efter det bibliotek TPB ska beställa boken från. Hur lång tid det sedan tar för talboken eller punktskriftsboken att komma till TPB kan det vara svårt att veta på förhand, det tar allt från några veckor till flera månader. Som alltid när det rör sig om fjärrlån är man som bibliotek beroende av det utländska bibliotekets service, men även det faktiska avståndet. Engelskspråkiga talböcker lånas från både England, USA och Australien. Nya samarbetsbibliotek ute i världen tillkommer genom ”detektivarbete” av TPB:s medarbetare. Att hitta nya kanaler kräver både kreativitet, tålamod och inte sällan personliga kontakter. Om man inte hittar biblioteken i internationella förteckningar över talboks- och punktskriftsbibliotek kontaktar man bland annat ambassader och blindorganisationer för att få tips. Globalt bibliotek Inlån av DAISY-böcker har hittills skett från de nordiska länderna och från Tyskland. Från övriga länder är det fortfarande vanliga kassetter eller fyrspårskassetter som lånas in. En viktig tanke med arbetet inom det internationella DAISY-konsortiet är att skapa ett Globalt Bibliotek (The Global Library). En intensiv diskussion om hur The Global Library ska realiseras förs inom ramen för DAISY-konsortiet och IFLA, den internationella biblioteksfederationen. Målet är att utveckla en gemensam standard för både produktion och katalogisering, så att olika länder kan köpa och låna talböcker av varandra. Fjärrlån skulle då kunna ersättas av nedladdning från respektive biblioteks digitala bibliotek. Informera mera Antalet beställningar på titlar som behöver fjärrlånas är inte särskilt många. Biblioteken kanske inte tänker på den möjligheten, eller glömmer att berätta om detta för sina låntagare med andra modersmål. Under Mångkulturåret 2006 är det planerat att informationen om möjligheten att låna och läsa böcker på det egna språket ska förbättras. Förhoppningsvis leder det till att fler i målgruppen kan få tillgång till litteratur som är anpassad för deras behov. Så tveka inte att fråga - finns de önskade talböckerna eller punktskriftsböckerna till utlån någonstans i världen gör TPB allt som går för att låntagare i hela Sverige ska få ta del av dem! Text: Anna-Karin Hugo Förfrågan till TPB kan ske via e-post: lib@tpb.se eller telefon 08-39 93 55 eller 08-39 93 56. Köpetalböcker Talböcker är ju först och främst något som man lånar, men den nya upphovsrättslagen ger enskilda personer med funktionshinder rätt att köpa böcker framställda enligt 17 §. En ersättning ska i så fall utgå till upphovsmannen. TPB har slutit ett avtal med Sveriges Författarförbund om hur detta ska gå till. De bibliotek och organisationer som önskar överlåta eller sälja de titlar som de själva producerat ska använda TPB som mellanhand till Författarförbundet. Kontakta TPB om det blir aktuellt. TPB kommer snart att erbjuda sina DAISY-böcker till försäljning till enskilda, men eftersom TPB inte har enskilda talbokslåntagare inskrivna är vi tacksamma om talboksköparna kan få hjälp på sitt lokala bibliotek. Rutinen är enkel - den som vill köpa en DAISY-talbok vänder sig till sitt bibliotek och beställer önskad bok. Bibliotekspersonalen kontrollerar att personen är talbokslåntagare, letar fram talboksposten i TPB-katalogen samt beställer boken genom ett formulär i TPB-katalogen. Den som får boken måste vara talbokslåntagare men det behöver inte den som betalar! Vi tror inte att det kommer att bli rusning efter att köpa talböcker eftersom talbokslåntagarna fortfarande får göra en egen kopia för privat bruk av de böcker de lånar. Priset för ”köpetalboken” är 200 kr plus moms för en vuxenbok och 100 kr plus moms för en barnbok. Biografi över Louis Braille Louis Braille. Skapare av ett skriftsystem Beatrice Christensen Sköld Punktskriftsnämnden, TPB, 2005 I skriftserien Svensk Punktskrift har det utkommit en biografi över punktskriftens skapare, Louis Braille. På svenska fanns det tidigare endast artiklar om honom. Här beskrivs inte enbart personen Braille, utan även olika sorters blindskrift som användes före punktskriften. Braille började utveckla punktskriften redan vid 13 års ålder, efter inspiration av Barbiers nattskrift som ursprungligen användes som ett militärt kodsystem avsett att läsas utan ljus. 1837 var punktskriftsalfabetet klart, men det tog många år innan det blev helt accepterat och använt, inte bara i Frankrike utan även i tysk- och engelskspråkiga länder. Inte förrän 1971 blev punktskriften standard i USA, trots att Unesco förklarat den som universellt skrivsätt för synskadade på 1950-talet. Braille hade tur som fick studera vidare, men miljön på internatskolan, där han även fortsatte som lärare, var inte så hälsosam. Redan vid 26 års ålder fick Braille tuberkulos och han dog 1852, två dagar före sin 43:e födelsedag. Den 32-sidiga skriften kan beställas kostnadsfritt via TPB:s webbplats. TPB i Egypten Göteborgs universitetsbibliotek driver sedan 2002 ett SIDA-finansierat projekt i syfte att stödja biblioteket i Alexandria. När biblioteket ville börja med talboksproduktion kopplades TPB in. Den 14-15 mars höll Tomas Johansson och Jesper Klein från TPB en utbildning i talboksinläsning och DAISY-teknik. Kursen, som blev en succé, samlade ett femtontal bibliotekarier och IT-tekniker. Bibliotheca Alexandrina är en fantastisk byggnad belägen i Alexandrias östra hamn nära platsen för det ursprungliga biblioteket. Biblioteket innehåller, förutom museer och planetarium, ett antal specialbibliotek bl.a. ett multimediabibliotek och ett bibliotek för synskadade. Nu strömmar talböckerna från digitala biblioteket Att kunna läsa talböcker direkt på webben, med strömmande teknik. Att hitta även anpassade tidningar och tidskrifter i det digitala biblioteket. Det är nästa mål i teknikutvecklingen på TPB. I år har TPB fått två nya uppdrag av regeringen. TPB ska genomföra försök med strömmande läsning av talböcker och TPB ska undersöka möjligheterna att bygga vidare på det digitala biblioteket och skapa ett nationellt digitalt distributionssystem med läshandikappade som målgrupp. TPB:s digitala bibliotek är den nya tjänsten för nedladdning av DAISY-talböcker som TPB har byggt upp, och där finns i dag 30 000 talböcker för nedladdning. Högskolebiblioteken är flitiga användare av biblioteket sedan några år och nu börjar också läns- och kommunbiblioteken ladda ned. Uppdragen ska TPB genomföra i samarbete med Post- och telestyrelsen, PTS. Strömmande läsning Med strömmande läsning menas att man läser boken direkt från TPB:s digitala bibliotek utan att ladda ned den. Fördelen med strömmande läsning är att man kan nå böckerna överallt där det finns en Internetuppkopplad dator och att man inte behöver gå via sitt bibliotek. Strömmande läsning kräver inte heller lika hög bredbandskapacitet som nedladdning av talböcker. Att som enskild ladda ned talböcker stöter dessutom på svårlösta upphovsrättsliga problem. Programmet som används för strömmande läsning i försöket heter Net Plextalk från det japanska företaget Plextor. I Japan används Net Plextalk av talboksläsare i Tokyo och Osaka och tjänsten är mycket uppskattad. I TPB:s försök ska hundra talboksläsare testa programmet. TPB kommer i projektet att samarbeta med högskole-, läns- och kommunbibliotek. Försöken ska pågå under 2006 och utvärderas i slutet av året. Resultatet av utvärdering kommer att bestämma hur satsningen på strömmande läsning ska vidareutvecklas. Det digitala biblioteket Det andra uppdraget från regeringen handlar om framtiden för TPB:s digitala bibliotek. Digital distribution, dvs nedladdning av talböcker, har slagit igenom snabbt på högskolebiblioteken. Nedladdningarna fördubblades från 2004 till 2005. År 2004 laddade högskolebiblioteken ned 3 123 titlar och 2005 var antalet nedladdade titlar 7 594. Nu gäller det att gå vidare och undersöka hur TPB:s digitala bibliotek kan utvecklas till ett nationellt distributionssystem för läshandikappade. Det finns fler än TPB som producerar talböcker; länsbiblioteken, Bibliotekstjänst, Specialpedagogiska institutet. Det finns andra medier än talböcker för personer med läshandikapp; tidskrifter, tidningar, lektörsinläsningar vid högskolorna m.m. Visionen är att alla dessa resurser ska finnas enkelt tillgängliga för nedladdning eller strömmande läsning i ett nationellt digitalt distributionssystem. TPB har nu i uppdrag att i samarbete med PTS undersöka möjligheterna att skapa ett utvidgat digitalt bibliotek där bibliotek och personer med läshandikapp kan hitta alla typer av anpassade medier på ett enda ställe. Text: Torbjörn Dahlander Barnen får moderna talböcker Alla TPB:s talböcker på kassett för barn och ungdomar förs nu över till DAISY-format. Äntligen kan barnen läsa gamla favoriter som DAISY! Titlarna kommer att finnas till försäljning hos BTJ under 2006 och i TPB:s digitala bibliotek, så snart de är katalogiserade. Det här gör det möjligt för de bibliotek som vill att helt övergå till DAISY-talböcker för barn och ungdomar. TPB på Skolforum För att visa vårt intensifierade samarbete kommer TPB och Specialpedagogiska institutet (SIT) göra en gemensam satsning på Skol-forum 20 oktober - 1 november på Stockholmsmässan, www.skolforum.com. Vi kommer bland annat att visa hur man söker SIT:s läromedel i TPB-katalogen. Även SIT:s läromedel i TPB-katalogen Specialpedagogiska institutet (SIT) är den statliga myndighet som har ansvar för anpassade läromedel i grundskola, gymnasium och kommunal vuxenutbildning. TPB katalogiserar från och med februari 2006 SIT:s läromedel och lägger dem i TPB-katalogen allteftersom. Biblioteken kan söka och låna SIT:s katalogiserade läromedel i DAISY-format via TPB-katalogen, och bibliotek med talbokstillstånd kan även ladda ner dem. Tidigare produktioner från SIT återfinns i en förteckning på deras webbplats (www.sit.se), och bibliotek och skolor kan köpa dessa direkt hos SIT. LexiLäser LexiLäser är ett nytt läsprogram med många funktioner, utvecklat av FMLS och Labyrinten AB med stöd av Allmänna arvsfonden och Specialpedagogiska institutet. Förutom att läsa DAISY-böcker kan man med den inbyggda talsyntesen läsa upp andra sorters dokument, som Word-filer och Internetsidor. Man måste dock alltid ha dokumenten sparade i sin dator för att öppna dem i läsprogrammet, det går inte att ”ta med sig” talsyntesen ut på Internet. Det finns även en funktion för att spela in talsyntesinlästa ljudfiler i vanligt ljudformat (inte DAISY). Hastigheten på talsyntesen kan sänkas, vilket är bra eftersom de normalinspelade ljudfilerna är ganska snabba. Talsyntesen är Ingrid, som låter hyfsat bra men inte är lika duktig på att uttala orden som till exempel den nya talsyntesen Erik. Med den här tekniken blir det alltså lätt att skapa ljudfiler av dokument, men det gäller att komma ihåg upphovsrättslagen. En lärare får inte spela in artiklar och annat skyddat material för att ge till en elev. Det finns en bra sökhjälp, som föreslår andra ord om man stavat fel, och en inbyggd ordbok som förklarar ord i texten. Textnoteringar och intalade noteringar kan göras. Programmet är lätt att använda och relativt billigt (975 kr inklusive moms), och det kan köpas direkt via FMLS webbplats (www.bokhandel.fmls.nu). Nytt informationsmaterial Använd vårt nya fräscha informationsmaterial från TPB:s Högskoleservice. Broschyren Student med läshinder vänder sig till studenter på högskolenivå. Den beskriver den service man har rätt till som student. På broschyrens baksida finns det möjlighet att lägga till lokal information. Läs mer om detta på TPB:s webbplats. Det finns även en affisch på samma tema Låt dig inte hindras av ett läshandikapp. Informationsbladet Eftergymnasiala studier beskriver vilka regler som gäller för anpassad kurslitteratur för utbildningar som till exempel folkhögskola, KY-utbildning och basår. Beställ eller läs informationsmaterialet på www.tpb.se. Fler får använda de nya taktila bilderböckerna Med ny screentryck-teknik blir de taktila bilderböckerna billigare och tåligare. Nya regler gör målgruppen för böckerna mycket större, nu kan exempelvis barn med utvecklingsstörning också njuta av mjuka djurbilder. TPB har gjort taktila bilderböcker för personer med synskada sedan 1992. Produktionen grundas på internationella forskningsresultat samt på fil.dr. Yvonne Erikssons forskning. Det var Yvonne som tog initiativet och tillsammans med formgivaren Annica Norberg gjorde de första böckerna. Sedan flera år tillbaka är fyra formgivare inblandade i produktionen: Maria Beskow, Eva Eriksson, Carina Søe Knudsen och Annica Norberg. Alla bilder har tidigare varit i collage, dvs. figurerna har bestått av olika material som textil, läder, skinn m.m. och har klistrats in för hand. Sedan slutet av 1990-talet har texten och vissa strukturer tryckts med screentryck. Screentrycket har många möjligheter. För att prova om man inte kan göra större ytor taktila med olika strukturer, som t.ex. flocktryck, började TPB ett nytt projekt hösten 2003. TPB gick ut och frågade tolv screentryckerier om de ville vara med i ett projekt med att ta fram böcker för personer med synskada. Ett företag var villigt, nämligen Örebro Screen. Hitintills har det gjorts tre böcker med reliefbilder i enbart screentryck utan inklistrade detaljer. För att få fram mjuka luddiga ytor har man använt s.k. flocktryck. Kossor och kakor De här böckerna är betydligt robustare än böckerna med handgjorda collagebilder. Två av dem, Muuu, säger kon och 7 sorters småkakor, är trycka på plast med en mycket behaglig yta som påminner om papper. Kakboken är en allåldersbok. En av avsikterna med utvecklingen av screentrycket för taktila bilder är att försöka intressera kommersiella förlag att ge ut taktila bilderböcker. Det holländska förlaget Mercis som ger ut Miffy-böckerna var ett tag intresserade men hoppade av detta projekt när de blev medvetna om kostnaderna. Även om kostnaderna tagits ner från 350 000 kr till 60 000 kr per produktion är styckepriset alltför högt för att det skall löna sig för ett förlag att ge ut taktila bilderböcker. Böckerna behöver förstås testas. Under hösten 2005 har några av böckerna provats av barn på Svenska Blindskolan för synskadade i Helsingfors. Varför Helsingfors? Orsaken är att det är svårt att hitta synskadade barn i Sverige eftersom alla är integrerade i det vanliga skolväsendet eller går på vanlig förskola. TPB tävlade också med screentrycksprojektet under Designåret 2005, under projektnamnet Bilderböcker för alla. Böckerna ställdes ut på Stockholms kulturhus och på ett galleri i Gamla Stan, och det var också miniseminarier om verksamheten. Formgivarna berättade då om hur de förenklar bilden och väljer ut de allra viktigaste delarna av förlagan. TPB:s taktila bilderböcker fanns även med på Hjälpmedelsinstitutets utställning under Paralympics i Turin 10-19 mars. Utställningen ingick i ett projekt på temat hjälpmedel för barn med funktionshinder. Nu har TPB:s uppdrag utökats till att omfatta alla funktionshindrade barn. Den nya upphovsrättslagen gör det möjligt att producera och låna ut taktila bilderböcker till en mycket större grupp. Särskilt barn med utvecklingsstörning kan nog ha glädje av våra böcker. När förlagen får reda på målgruppens storlek kanske de också kan samarbeta med TPB, det är i alla fall förhoppningen. Text: Beatrice Christensen Sköld Taktila bilder: Annica Norberg Projektet Bilderböcker för alla har blivit nominerat till stora Designpriset som ska delas ut den 23 maj. Krax läser talböcker Krax är en liten fågel som inte läser så bra. Han lånar talböcker m.m. i äppelhörnan på Jönköpings stadsbibliotek. Krax på biblioteket heter ”boken” om honom och den kan hämtas hem som pdf-fil från stadsbibliotekets och Länsbibliotek Jönköpings webbplatser (www.f.lanbib.se/Opendoor). Texten finns även inläst i DAISY-format. Barnens bibliotek har använt samma bilder och nästan samma text som ett sätt att beskriva vad en äppelhylla är (www.barnensbibliotek.se/hkp). För vuxna som vill veta mer om äppelhyllornas innehåll finns det ett bildspel, med eller utan uppläst text, att ladda hem från Länsbibliotek Jönköping. Innehållet är gjort på ett allmänt sätt, så att alla bibliotek som vill kan använda det. Text och foto till Krax och bildspelet är gjort av Mona Quick på uppdrag av Länsbibliotek Jönköping inom projektet Öppen dörr. Cia och Mia tar pulsen på talboksverksamheten Omvärldsprojektet vill skapa en samlad bild av hur talboksverksamheten ser ut idag på biblioteken. DAISY har tagit över, men de orange boxarna syns fortfarande bäst. Att alla talbokslåntagare inte är synskadade glöms ibland bort. TPB:s omvärldsprojekt startade i november 2004 och nu är det snart dags för den första rapporten. Det är många intryck att sammanställa för Mia Snygg och Cia Sutinen, som hunnit besöka 23 bibliotek hittills. Avsikten med projekt är att få en bild av bibliotekens service till personer med läshandikapp och övergången till DAISY. Målsättningen är att två bibliotek per län ska besökas, men stora län kan få fler besök. -Vi var litet oroliga först att biblioteken skulle se oss som ”statliga spioner”, säger Mia Snygg, men så är det inte alls. Man blir glad över att få diskutera detta ordentligt, i grupp med bibliotekschefen och flera från personalen. TPB:s syfte med besöken är inte att informera, utan att samla in information, men det blir ju ändå ett bra tillfälle för bibliotekspersonalen att fråga om saker man undrat över. Det är en diger frågelista Mia och Cia har med sig och samtalen brukar ta 2-3 timmar. - Vi vill veta hur TPB ska informera, vad biblioteken tycker sig sakna i information. Hur biblioteken använder vår katalog och vår webbplats. Vi tittar på hur det är skyltat i biblioteken, vilken information som finns på deras webbplatser, om det finns anpassade datorer och var dessa står. Bibliotekens nya möjligheter att kopiera och ladda ner talböcker kommer ju att förändra biblioteksverksamheten, så vad vi kan se är ögonblicksbilder, säger Mia. Orange dominerar En total sammanställning är inte klar men Cia och Mia har sett några klara tendenser. - DAISY har landat. Biblioteken har i stort sett gått över till att köpa in DAISY, säger Cia Sutinen. Det finns dock en viss oro för hur tillgången till analoga titlar ska bli för den lilla grupp talbokslåntagare som inte vill sluta med kassetterna. Synintrycket i hyllorna domineras dock fortfarande av de orange boxarna – de är fler, större och färgstarkare än de mera diskreta DAISY-fodralen. Här behövs bättre skyltning för att lyfta fram DAISY-talböckerna. Biblioteken har relativt gott om spelare, även om de mestadels är utlånade. Mia och Cia brukar påminna om att man fortfarande kan låna in spelare från TPB vid ökad efterfrågan. Att det händer mycket på teknikområdet tycker många bibliotek är positivt. - Vi har träffat bibliotekarier som beklagar att de ska gå i pension nu när utvecklingen är så rolig, säger Mia. Inte bara äldre med synskada Andra tendenser är inte lika positiva. - Talbokslåntagare, det är äldre personer med synskador. Det anser man fortfarande på många ställen, säger Cia. Bibliotekspersonalen börjar genast prata om Boken kommer, som om det vore samma sak som talböcker. Dyslektiska barn uppmärksammas också, men då mest med lästräningsböcker. Vuxna dyslektiker glömmer man ofta bort och någon uppsökande verksamhet har man sällan tid till. - Oftast sker informationen genom eldsjälar; omsorgspersonal eller lärare, säger Mia. Då blir det betoning på äldre och skolbarn, men vuxenutbildningen har man oftast inget samarbete med. I samband med Dyslexikampanjen spred biblioteken läsprogrammet Playback 2000 brett, men sedan har det inte gjorts någon liknande insats för att ersätta detta med TPB Reader i den senaste versionen. Biblioteken behöver ha en policy för uppsökande verksamhet, annars ger man bara service åt dem som självmant kommer till biblioteket, och det är inte alltid ett självklart val för någon med funktionshinder. Det behöver också finnas en medvetenhet hos hela bibliotekspersonalen, kring exempelvis bemötandefrågor, men oftast sprids inte information om funktionshinder och talböcker på något bredare sätt. - På flera bibliotek där talboksfrågorna var bredare förankrade hos personalen upptäckte vi av en slump att det var f.d. barnbibliotekarier som var chefer, säger Cia. Eftersom hon själv har en sådan bakgrund spekulerar hon i att det kanske hör ihop med att de varit ute i skolorna och uppmuntrat läsning. - Det finns ett stort engagemang på många bibliotek för att skapa en bra talboksverksamhet, men ibland saknas förutsättningarna i tid och fortlöpande information, sammanfattar Mia. Text: Mona Quick Foto: Annika Sundin Talboksberättigade och låntagarkortet Endast den som är talboksberättigad får låna talböcker. Talboksberättigad är den som har ett funktionshinder (tillfälligt eller permanent) som medför att man behöver talböcker för att kunna läsa böcker. Detta innebär ju inte någon strängare bedömning än tidigare av vem som är talboksberättigad, men ett strängare krav på att biblioteken har ett system för att kontrollera vem som lånar talböcker, genom en kod i låntagarregistret. Innan man gör denna registrering av koden behöver man ha ett samtal med sina talbokslåntagare, nya som gamla, om behovet av denna registrering samt om de rättigheter låntagaren har att få låna ur hela talboksbeståndet. Samtidigt måste man påminna om förbudet att sprida, dvs. låna vidare, talböcker till andra än talboksberättigade och inte dela med sig av filer på nätet. Ombud och tillfälligt talboksberätti-gade ska också ha en kod som då kan vara tidsbegränsad. Skälet till att vi rekommenderar denna, för en del bibliotek nya, ordning är att lagstiftningen har skärpts på så vis att biblioteken har ansvar för att talböckerna inte sprids olagligen, dvs till andra än talboksberättigade. Det ska finnas rutiner som känns betryggande för en orolig upphovsman, som inte vill stöta på sin bok inläst som talbok spridd i cyberrymden eller på loppisen. Ansökan hos Justitiedepartementet För att enkelt få möjlighet att ladda ned TPB:s DAISY-titlar (idag 30 000 titlar) bör biblioteken söka tillstånd hos Justitiedepartementet för att framställa exemplar. Alla bibliotek som söker regeringens tillstånd enligt 17 § andra stycket Upphovsrättslagen ska uppmärksamma att tillståndet även bör omfatta berörda närstående rättigheter. Se mallar för skrivelse på http://www.tpb.se/filer/dokument/word/ansoktillstandbibl06.doc DAISY Reading the future ”DAISY för alla” är nästa mål En enda bok med alla valmöjligheter, som tryckt text, storstil och inläst tal – det vore väl en dröm? Med John Coles bok Blindness and the visionary ser den första drömmen dagens ljus. DAISY-konsortiet firar 10-årsjubileum i år. TPB och Svenska DAISY-konsortiet anordnade en stor internationell konferens 30-31 mars i Stockholm. Vikten av att upprätthålla en kultur där det är naturligt att dela med sig av arbets- och teknikprocesser, mjukvaror och, så småningom, talböcker via ett globalt bibliotek, betonade DAISY-konsortiets generalsekreterare George Kerscher i sitt inledningsanförande. Med 13 medlemmar, över 40 asso-cierade medlemmar och mer än 15 ”vänner” finns det en hel del utveckling att dela med sig av, och fler samarbetspartners blir det. Tredje världens länder får lägre prisnivåer för medlemskap och en ny vänkategori har skapats för bokförlag och utbildare m.fl. Utbyte av kunskap och talböcker Lynn Leith uppmanade till användning av DAISY Knowledge Network, DKN. Om alla berättar om pågående projekt och utveckling så undviks onödigt dubbelarbete. Nya medlemsorganisationer och medarbetare kan använda DKN som grundläggande undervisning. George Kerscher gav visionen av det globala biblioteket, som kan innebära samsökning, fjärrlån och försäljning till andra bibliotek. Ett stort hinder är att olika länder har olika upphovsrättslagar. DAISY-konsortiet samarbetar bl.a. med IFLA för att skapa opinion för nationella undantagslagar som medger spridning mellan länder. Representanter för de fem nordiska talboksbiblioteken presenterade dagsläget i Norden med övergång till DAISY och automatisering av produktion och utlåning. En glad nyhet för de svenska kommuner som använder operativsystemet Linux är att Norge utvecklar ett läsprogram för den miljön. Strömmande och nedladdning Daniel Ainasoja, Jakobstads Tidning, Finland, leder ett projekt med digitala taltidningar som automatiskt laddas hem till en taltidningsbox. Systemet kallas PratSam och boxen fungerar som en liten och mycket lättanvänd dator. En individuell profil styr vilken tidning (eller talbok) man vill läsa först när boxen öppnas. Tatsu Nishizawa, Plextor, visade Net-Plextalk, en nätbaserad spelare för strömmande DAISY. I Japan finns ett nätbibliotek där man loggar in och väljer vilken bok man vill lyssna på. Denna tjänst är nu mera använd än utlåning av kassett eller cd. Jari Mäkinen, Nokia, beskrev fördelarna med kompressionsformatet AMR-WB+ vid strömmande läsning och bokhämtning till mobiltelefoner, som ju inte har så stor lagringsplats. Framtidens talboksspelare Blake Erickson, Telex Communications, och Ivan Lagacé, Humanware, var överens om att talböcker på minneskort är nästa steg. Alla låntagare är inte datorvana, så det behövs enkla spelare som kan ansluta automatiskt och trådlöst till en server och hämta väntande bok. En sådan spelare kommer att utvecklas av Humanware och delas ut till en miljon låntagare i USA under 2008. Stephan Knecht, Bones, Schweiz, visade en spelare med minneskort och inbyggd högtalare. Den är liten som ett kreditkort, väger 50 gram, är 4 cm tjock och kan laddas för 10 timmars lästid. Bokmärken kan läggas, den har insomningsfunktion och man kan hoppa mellan flera böcker eller tidningar. Den kommer att kosta kring 289 euro för DAISY-funktion och 349 euro för en utökad funktion med intalade anteckningar m.m. Andra produkter som visades var läsprogrammet LexiLäser, spelaren PTR2 med inspelningsfuktion och Dolphin Producer som kan skapa talsyntesinläst DAISY av Word-dokument. DAISY som grund för all bokproduktion Markus Gylling, TPB, benade upp det digitala bibliotekets nivåer. På tredje nivån har man samma XML-underlag för all produktion och låntagaren kan själv styra på vilket sätt han vill läsa. Det här kan naturligtvis utsträckas till hela publiceringskedjan. Det är inte särskilt effektivt, varken när det gäller kostnader eller produktionstid, att bokförlaget först gör den tryckta boken som sedan överförs till talbok, punktskrift och storstil i separata processer, med separat marknadsföring och försäljning. Om man i stället utgår från ett original i XML-format så kan detta användas för att skapa alla varianter på begäran och inget lager behöver finnas. Med en DAISY-struktur i originalet blir användbarheten ännu större. Samarbete med förlagen är påbörjat i flera länder. Stephen King, RNIB, Storbritannien, berättade om stävan mot ”samma bok, tid, pris och plats”. Först ut var Harry Potter and the Half Blood Prince som utgavs juli 2005 som tryckt bok, storstil och punktskriftsbok, och som redan i augusti kom som cd-bok och DAISY-bok. För en gångs skull var inte de tillgängliga versionerna ”ett steg och sex månader efter”, som vanligtvis är fallet. Ytterligare ett steg framåt tas när den första utgivningen med ”DAISY-boken för alla” kommer i maj 2006. Den tryckta boken Blindness and the visionary av John Coles innehåller även en skiva med filer för storstil, punktskrift, e-text, vanligt ljudformat och DAISY-talbok. FNB i Holland får förlagsfiler som konverteras till XML och sedan på låntagarens begäran tas ut i punktskrift, talsyntesinläst DAISY eller e-text, berättade Maarten Verboom. I framtiden ser FNB sin främsta roll som rådgivare till förlagens egen utgivning i tillgängliga format, och som en del i EU:s nätverk EUAIN för tillgänglig information. Även TPB får förlagsfiler som används i produktion av anpassad högskolelitteratur. Joel Håkansson har gjort ett program som överför texten till XML trots att förlagan är gjord i ett grafiskt layoutprogram. Inläsning med talsyntes Per Sennels, Huseby kompetansesenter, Norge, poängterade att XML t.o.m. är framtidskompatibel med standarder som ännu inte finns. Samma grundinnehåll kan presenteras på många olika sätt, med olika stilmallar. En talsyntes kan ju inte förstå skillnaden mellan en ”viktig” ruta och löpande text, men rutan kan markeras i en stilmall. Arne Kyrkjebø, NLB, Norge, beskrev hur tidningar och tidskrifter görs tillgängliga med talsyntesinläst DAISY. En dagstidning som har 9 timmars tal tar cirka 1,5 timme i produktionstid, varav ca 5 minuter är manuellt arbete. Möjligheten att läsa hela tidningen, i stället för ett urval artiklar, upplevs som viktigare av brukarna än att talsyntesen inte låter lika bra som mänsklig inläsning. För en lång bok kan dock talsyntesens brist på variation bli plågsam, säger Jesper Klein från TPB:s projekt med kurslitteratur. Därför utvecklar TPB en ny talsyntes för talboksändamål, som beräknas vara klar i slutet av 2006. Text: Mona Quick Mångkultur ? boktips För att främja den kulturella mångfalden i Sverige har regeringen utlyst 2006 till ett särskilt mångkulturår. Vad menas med mångkultur? Här finns några talböcker som tar upp olika aspekter av det mångkulturella samhället, som språk, skola, livsfrågor, vård och kvinnofrågor. Fler finns och man hittar dem genom att söka i TPB-katalogen på fritext mångkultur* (91 träffar) eller på fritext invandr* (832 träffar). Då hittar man alla medier, men denna lista innehåller enbart DAISY-böcker. Bjärvall, Katarina En gravad hund : det svenska språket i en mångkulturell vardag Speltid 5 tim 41 min/1 CD-R Inläsare Karin Benecke Boken innehåller reportage, intervjuer och tankar om bruten svenska. Men den handlar även om hur det svenska språket utvecklats i samspel med den brutna svenskan. Ett antal personer intervjuas och olika yrkesverksamma ger sin syn på språkets roll i en mångkulturell vardag. Inläst ur Carlsson, 2001. F Dahlin, Bo Om undran inför livet : barn och livsfrågor i ett mångkulturellt samhälle Speltid 7 tim 19 min/1 CD-R Inläsare Lena Thyberg Boken handlar om existentiella frågor i det multikulturella samhället. Ett genomgående tema är sagornas, myternas, fantasins och det muntliga berättandets betydelse för bearbetningen av livsfrågor. Inläst ur Studentlitteratur, 1998. Eab Hedencrona, Eva Tvärkulturell kommunikation i förskola och skola Speltid 7 tim 8 min/1CD-R Inläsare Margareta Albinsdotter I 15 fallbeskrivningar presenteras tvärkulturella möten som baseras på författarnas egna erfarenheter som pedagoger samt på samtal med pedagoger verksamma i invandrartäta områden. Pedagogerna berättar om svårigheter i samspelet med elever eller föräldrar, där de trott att problemen berott på kulturella skillnader. Inläst ur Studentlitteratur, 2003. Em-c Kultur förändrar : om konsten att gestalta mångfald Speltid 4 tim 20 min/1 CD-R Inläsare Gunnar Johnson Sverige är idag ett land med många kulturer. I denna samtalsbok ger några kulturarbetare sin syn på mångkultur inom konst och kultur. Diskussionerna utgår från fyra teman: Kulturpolitik för vem?, Makten över verklighetsbilden, Konst kan förändra världen samt Den skapande människan. Inläst ur Agora, 2004. Bf Den mångkulturella skolan Speltid 15 tim 18 min/1 CD-R Inläsare Margareta Billerström I 14 artiklar har lärare och forskare skrivit om hur det är att vara ung i Sverige och ha rötterna i en annan kultur. De beskriver hur de tar tillvara den kulturella mångfalden i undervisningen och om identitetsarbete hos ungdomar som lever i skärningen mellan olika normsystem. Inläst ur Studentlitteratur, 1997. Em-c Hanssen, Ingrid Omvårdnad i ett mångkulturellt samhälle Speltid 14 tim 13 min/1 CD-R Inläsare Lena Thyberg Vilken betydelse har en människas tro och kultur för hennes möte med svensk hälso- och sjukvård? Patientgrupper med olika kulturbakgrund presenteras. Inläst ur Studentlitteratur, 1998. Vp Okin, Susan Moller Mångkulturalism - kvinnor i kläm? Speltid 6 tim 29 min/1 CD-R Inläsare Paula Stenström Debattbok som diskuterar hur demokratiska stater bör hantera konflikten mellan sin bekännelse till jämställdhet och mångkulturalismens krav på respekt för minoritetskulturer. I huvudartikeln menar författaren att principen om människors lika värde går före kulturella grupprättigheter. Inläst ur Daidalos, 2002. Ohj Svartskallar : så funkar vi Speltid 2 tim 18 min/1 CD-R Inläsare Cecilia Landström Elva unga personer med invandrarbakgrund har skrivit tänkvärda och personliga texter om tankar och upplevelser kring att vara första eller andra generationens invandrare i Sverige. Inläst ur Uppsala Publishing House, 2003. Ls