Bibliotek för alla nr 1 2004 Ledare: Påverkansarbete gör susen! Inför detta nummer av Bibliotek för alla har redaktionen gjort en kartläggning av landstingens förskrivning av DAISY-spelare. Resultatet inger ett visst hopp med ett par dystra undantag. Huvudfåran tycks vara att förskriva ett antal DAISY-spelare om året men inte kunna göra det till alla som behöver. Några landsting, som Uppsala, Stockholm, Västerbotten och Dalarna liksom Västra Götalandregionen, har satsat mer och har nu flera hundra DAISY-spelare till förskrivning. Under 2003 kom ytterligare några landsting in på banan med raketfart: Skåne, Västernorrland och Halland, som alla gjorde större inköp. Västernorrland är det enda landsting som har formulerat en tydlig policy som också omfattar andra än synskadade. Där har framförallt SRF varit mycket aktiva i sitt påverkansarbete. I Halland har Länsbiblioteket varit mycket aktivt med en ambitiös talboksutredning. Hallands landsting satsade stort förra året med en miljon kronor öronmärkta för inköp av DAISY- spelare, men 2004 signaleras där en mer restriktiv hållning, trots kö. Landstingen behöver underlag för sina ställningstaganden från biblioteken och från berörda handikapporganisationer. SRF är viktiga men även FMLS (Förbundet Funktionshindrade Med Läs- och Skrivsvårigheter) måste mobilisera om man är intresserad av att få DAISY-spelare förskrivna. I Gävleborg har landstinget beslutat att inte förskriva DAISY-spelare som hjälpmedel trots flera uppvaktningar från SRF. Skälet anges vara att gränsen mellan hjälpmedel och egenansvar går mellan det som måste utprovas individuellt av utbildad personal och det som finns som standardartikel på öppna marknaden. Denna lite lustiga logik leder till att läshandikappade inte får tillgång till för dem specialdesignade hjälpmedel! En ytterligare anledning är att läsning i Gävleborg ses som en hobby och inte en demokratisk rättighet. Demokratiminister Mona Sahlin borde kanske intressera sig för denna inställning - med tanke på det Förslag till strategi för att minska de digitala klyftorna som just har överlämnats till henne. Ett av förslagen är att inkludera dator och Internetuppkoppling i socialbidragsnormen. Men ännu viktigare är att landstingen faktiskt tar ansvar för att funktionshindrade får de hjälpmedel de behöver för att leva ett jämlikt liv. Att läsa är otvetydigt en rättighet. Det är samhällets ansvar att möjliggöra detta. Om man som läshandikappad vill ta del av det bokbestånd som icke läshandikappade kan göra, genom våra med gemensamma skattemedel finansierade bibliotek, så behöver man DAISY-spelare eller dator. Staten framställer talböckerna, kommunerna förmedlar dessa i sin service till brukarna och landstinget ska möjliggöra det hela genom förskrivning av hjälpmedlen. Det kan inte bara vara ett egenansvar! Ingar Beckman Hirschfeldt Bibliotekschef Förskrivning av DAISY-spelare kartlagd: Stora skillnader mellan landstingen DAISY-spelaren gör livet lättare för läshandikappade - om de får tillgång till den. Men det är ingen självklarhet. Det visar den kartläggning av landstingens förskrivning av DAISY-spelare som TPB har gjort. Än är det långt till målet "allas tillgång till läsning på anpassade medier". Sammanlagt förskrev landstingen cirka 2000 DAISY-spelare förra året. En vanlig uppskattning av antalet läshandikappade är fyra procent av befolkningen, cirka 360 000 personer. Alltså går det 180 läshandikappade på varje förskriven DAISY-spelare. DAISY-spelare landstingens ansvar I Sverige är det landstingen som har ansvar för att funktionshindrade har tillgång till hjälpmedel för att kunna "leva sitt dagliga liv" på samma villkor som andra medborgare. Med talböcker i DAISY- format har det blivit möjligt för läshandikappade att läsa böcker under samma förutsättningar som andra: man kan till exempel bläddra, söka i innehållsförteckningen och sätta bokmärken. För att läsa talböcker i DAISY- format behövs antingen en anpassad dator med ett läsprogram – eller en DAISY- spelare. Stor skillnad mellan landstingen TPB:s kartläggning av förskrivningen av DAISY-spelare visar att det skiljer sig mycket åt mellan landstingen. I fyra landsting förskrevs inte en enda DAISY- spelare förra året. Två av dem börjar förskriva under 2004. De andra två har antingen inte bedömt DAISY-spelare som hjälpmedel (Gävleborg) eller inte ansett sig ha ekonomi nog att göra det (Värmland). I övriga landsting är dock skillnaderna mycket stora. Räknat per 100 000 invånare förskrevs det mellan åtta och åttio DAISY-spelare i landstingen förra året. Flest var det i Halland (81 per 100 000) där man 2003 hade en öronmärkt engångssumma för inköp av DAISY-spelare. Som god tvåa kommer Uppsala (50 per 100 000) och på delad tredjeplats Blekinge och Västernorrland (42 per 100 000). Ekonomin sätter gränser Knappt två tredjedelar av landstingen säger sig inte ha kunnat förskriva DAISY- spelare till alla som har ansetts ha behov av den. I de landsting som har någon form av kösystem (13 av 21) anger man kötiden till mellan tre veckor och "oändlig". I ungefär hälften av landstingen bedömer man att man inte kommer att kunna möta behovet av DAISY-spelare i år. Alla som anger något skäl för att de inte kan förskriva i den omfattning som skulle behövas hänvisar till de ekonomiska ramarna. Öronmärkta pengar för inköp av DAISY-spelare finns i drygt en fjärdedel av landstingen. För övriga gäller att medlen tas ur den vanliga hjälpmedelsbudgeten – vilket innebär att man måste väga mot andra behov av hjälpmedel och prioritera. Endast synskadade Begreppet läshandikapp verkar i nästan alla landsting jämställas med synskada. Att DAISY-spelare förskrivs till dyslektiker eller till personer med olika typer av rörelsehinder förekommer mycket sparsamt. Ett par undantag finns dock: i Västernorrland kan även dyslektiker och vissa rörelsehindrade få DAISY-spelare och i Dalarna är gruppen dyslektiker under diskussion. I så gott som alla landsting har även barn fått DAISY-spelare och några av landstingen anger att barn är prioriterade och får DAISY-spelare så snart som de har behov. Glädjande tendenser Kartläggningen visar trots allt en del glädjande tendenser: – allt fler landsting förskriver DAISY-spelare, 2004 är det 19 landsting av 21 (2003 var det 17 och 2002 var det 12) – nära hälften anser sig kunna möta behovet av DAISY-spelare under 2004 – gruppen läshandikappade börjar sakta att utvidgas till att även omfatta till exempel dyslektiker. Kartläggningen till riksdagen TPB:s kartläggning har också nått riksdagen. Den ingår som en del i betänkandet 2003/04:KrU6 Övergripande frågor inom kulturområdet som enligt uppgift ska debatteras i kammaren den 28 april innan det är dags för riksdagen att ta ställning till lagstiftning. Text: Inger Öhrqvist Västernorrland vidgar målgruppen I Västernorrland kan även dyslektiker och rörelsehindrade få DAISY- spelare. - Det gäller att lyfta behovsperspektivet, säger landstingsrådet Eva Söderberg. Västernorrland är det landsting som i TPB:s kartläggning visar det sammantaget bästa resultatet. Det var ett av de landsting som förra året förskrev flest DAISY- spelare per invånare. Där fick alla som hade behov av DAISY-spelare en sådan förskriven och där anser man sig kunna möta behoven också i år. Det är också i Västernorrland som man har vidgat begreppet läshandikappade till att gälla även dyslektiker och rörelsehindrade. Möte startpunkt Det började med ett möte som SRF-distriktet anordnade för politiker och media. Där visades på plats hur stor skillnaden är mellan att lyssna på böcker i en DAISY-spelare och i en vanlig kassettbandspelare. – Vi fick stor uppmärksamhet i media och alla politiska partier ställde sig bakom vårt krav på att DAISY-spelare skulle bli kostnadsfritt hjälpmedel, säger Kamal Suleimani, SRF Härnösand. Han var en av dem som hade arrangerat mötet. Efter mötet hade man en provperiod när ett antal synskadade personer fick prova spelare och det föll ut väl. Nu förskrivs DAISY-spelare till alla som anses ha behov av dem. Samhällsinformation på DAISY – Jag är jätteglad! För låntagarna betyder det ju att fler kan ta del av de nya medierna, både i form av talböcker och som annan information, säger Roland Tiger, länsbibliotekarie. Han berättar att inläsningstjänsten är igång med att göra till exempel kommunal information, protokoll och så vidare tillgängligt i DAISY- format. Förbättra dialogen! Ett starkt påverkansarbete i kombination med lyhörda politiker verkar vara det som har givit resultat i Västernorrland. Eva Söderberg ger gärna ett gott råd till andra landstingspolitiker. - Förbättra dialogen med dem som har behoven och lyssna på patientorganisationerna, säger hon. Text: Inger Öhrqvist Policy för förskrivning av digitala talboksspelare i Västernorrlands landsting: ”Att ha ett funktionshinder som innebär att man inte kan tillgodogöra sig skriven text innebär framför allt ett stort informationshandikapp. Tillgång till text i annat format är viktigt för personer med synskada men också för grupper med andra läshandikapp som till exempel dyslexi eller rörelsehinder som gör det svårt att hålla i en bok. Digitala talboksspelare kan därför förskrivas till de personer inom dessa grupper som uppfyller vissa kriterier.” - DAISY-spelare inte vårt ansvar Det säger landstingsrådet Ann-Catrin Bergman i Gävleborg. Där hanteras inte DAISY-spelare som hjälpmedel. Det innebär att läshandikappade inte kan få DAISY-spelare förskrivna av landstinget. Det kallas för egenansvar. – Gränsen mellan hjälpmedel och egenansvar går mellan det som måste utprovas individuellt av utbildad personal och det som finns som standardartikel på öppna marknaden, säger Ann-Catrin Bergman, ansvarigt landstingsråd. Uppvaktning utan resultat Precis som i Västernorrland har SRF varit aktivt i frågan, dock inte lika framgångsrikt. Redan för två år sedan gjorde SRF en uppvaktning av landstingsrådet och för ett år sedan ytterligare en uppvaktning. Ännu har inget hänt. – Men syncentralens personal är positiv till att vi i SRF är aktiva och det är påtalat även i syncentralens brukarråd, säger Sören Norman, SRF Gävleborg. Läsning bara hobby Landstingsrådet Ann-Catrin Bergman ger ytterligare en motivering till att DAISY- spelare inte betraktas som hjälpmedel: – Hjälpmedel är det som bedöms höra till det vardagliga. Läsning av romaner och deckare hänförs till hobby- och fritidsverksamhet där landstinget inte har något ansvar. Hon medger dock att användning av till exempel uppslagsverk och kokböcker får betraktas som gränsfall och att tillgång till läsning är en del av demokratifundamentet och därmed skiljer sig från sådant som boulespel och vindsurfande. – Vi diskuterar att göra informationen från landstinget tillgänglig, säger hon. Olyckligt tycker länsbibliotekarien – Det är djupt olyckligt. Det säger länsbibliotekarie Jan Boman om att Gävleborg ännu inte har tagit beslut om DAISY-spelare som hjälpmedel. – DAISY-skivorna har så många fördelar jämfört med den gamla tekniken. De är lättare att hantera, de är billigare, de är mindre. Dessutom kommer de analoga kassettböckerna att bli svårare att få tag på och så småningom helt att försvinna. Det känns inte bra att vi i Gävleborg ligger så illa till jämfört med resten av Sverige, säger han. Dörren inte stängd Ann-Catrin Bergman stänger dock inte dörren helt för DAISY- spelarna. – Vi kommer att vara mycket restriktiva och det är behoven som ska styra. Men om någon kan visa på tillräckligt stort behov av DAISY-spelare så ska det också vara möjligt för tjänstemännen att förskriva en. Efter intervjun med Ann-Catrin Bergman nås Bfa:s redaktion av ett mejl från syncentralen i Gävleborg där det anges att barn under vissa förutsättningar " bör få möjlighet att få Daisyspelare som ett hjälpmedel som en del i vård och behandling". Hittills har dock inget barn bedömts ha ett så stort behov av en DAISY-spelare - ingen vuxen heller. Inte i Gävleborg. Text: Inger Öhrqvist Nya TPB-katalogen TPB-katalogen på Internet öppnas nu successivt för biblioteken för sökning och beställning av böcker ur TPB:s bokbestånd. I början av året testades katalogen av några bibliotek, i april får biblioteken i Stockholms län tillgång till den och i maj beräknas alla landets bibliotek kunna gå över till TPB-katalogen. Alla berörda bibliotek får i god tid brev med instruktioner, låne-id och pin-kod för låneidentitet. I TPB-katalogen kan man direkt se om en bok är tillgänglig för lån och biblioteken kan själva beställa böcker, förlänga lånetid och göra depositioner. Högskolestudenter och punktskriftslåntagare kommer att släppas in som låntagare i TPB-katalogen efter sommaren när man har gjort färdigt anpassningar av olika slag. Katalogen blir offentlig under hösten och alla ska då kunna söka fritt i den men bara registrerade låntagare kan göra beställningar och reservationer. Privatpersoner som vill låna talböcker vänder sig som tidigare till sitt lokala bibliotek. Handikat fungerar precis som vanligt för alla dem som ännu inte fått tillgång till TPB-katalogen. I Handikat, som naturligtvis finns kvar även sedan TPB-katalogen är helt klar, finns både TPB:s böcker och de anpassade böcker som inte ingår i TPB:s bokbestånd. I Handikat kan man även se på vilka bibliotek i landet boken finns. - Bara fördelar med DAISY-spelare! Arne Gywik, 82, är en människa som har lite bråttom. Det är en av anledningarna till att han gillar DAISY. Arne Gywik i Kristianstad gillar DAISY. Han tycker om när det går undan. – Man kan ställa in läsningen på högre hastighet utan att det låter konstigt, det är underbart! Punktskrift i småskolan Arne är blind sedan födseln. Han föddes för 82 år sedan i Immeln, strax norr om Kristianstad. När han var sju år skickades han till skolan för blinda barn i Växjö. – Vi fick gå där i fyra år, det motsvarade väl de första två åren i småskolan. Det verkade som om de trodde att det skulle ta längre tid för oss än för andra barn att lära oss läsa och skriva och så. Men det gjorde det inte alls för Arne. Snabbt lärde han sig att läsa och skriva punktskrift. – Det var jättelätt. Vem som helst kan lära sig det på en kafferast. Det är ju så logiskt uppbyggt. Sen tar det förstås lite tid att få upp hastigheten. Och så ger Arne en lektion i hur bokstäverna i punktskrift är konstruerade. Själv använder han ofta sin pichtmaskin (skrivmaskin för punktskrift). Han sjunger med i pensionärsföreningens kör. Då använder han kassettbandspelaren på repetitionerna för att spela in musiken. När han kommer hem överför han noterna till punktskrift. Texterna får han från en kollega i kören per telefon och så skriver han ner också dem i punktskrift. Sedan kan han öva hemma inför repetitioner och konserter. Musik istället för borstbindning Han har ägnat sig åt musik i hela sitt yrkesverksamma liv, som organist och som pianostämmare. Men det var en slump att han kom in på den banan. På Tomteboda, där han gick mellan han var elva och nitton år, var det så att alla skulle bli antingen borstbindare eller korgmakare. Arnes händer var dock inte riktigt överens med de materialen. – När jag skulle binda borstar förstörde jag material för tusentals kronor och när de skulle få mig att bli korgmakare höll jag på att skära av mig fingrarna. Som tur var blev en dag organisten på skolan sjuk och barnen skulle bli tvungna att sjunga "Den klara sol går åter upp" utan ackompanjemang. - Det är väl ingen konst att spela den! Det klarar jag! sa Arne, som hade spelat lite på tramporgeln hemma på gården. Och så uppdagades hans musikaliska talang och att han faktiskt hade absolut gehör. En musiklärare från Hagalund kom till Tomteboda och undervisade i musik. Tre gånger i veckan åkte Arne sedan själv från Tomteboda - utan vit käpp - till Tor Erikssons Pianomagasin bredvid NK och 1939 tog han pianostämmarexamen. 1941 tog han sin organistexamen i Uppsala. Ett aktivt liv Tillbaka i Skåne fick han först bara vikariat – det fanns mycket fördomar mot blinda – men 1957, samma år som han gifte sig, fick han fast tjänst som organist i Näsby kyrka, där han blev kvar till pensionen 1985. Som pensionär lever han ett aktivt liv. – Det är inget jag tänker på, men visst har jag fullt upp. Jag gillar när det rör sig. Förutom kören är han också med i en lyssnarkurs i musik. Där ska deltagarna sätta ihop egna musikprogram och presentera för gruppen. Det innebär en del läsning i musikhistoriska verk. Musikhistoria och vanlig historia hör för övrigt till favoritlitteraturen. Just nu läser han parallellt Alf Åbergs Svenska historia och Berndt Olssons Litteraturhistoria i Sverige. Annars är det skönlitteratur som gäller, gärna deckare i den klassiska stilen, som Agatha Christie och Dorothy Sayers. Bara fördelar med DAISY När man läser flera böcker samtidigt är det så klart en stor fördel att man kan sätta bokmärken som man kan i DAISY-böcker. Och så naturligtvis att de är så lätta att hantera: ett stort historieverk på två cd-skivor istället för tjugo kassettband. – När jag kom hem från Tomteboda brukade jag skicka efter punktskriftsböcker från De blindas bibliotek. De kom i stora korgar som vardera rymde två eller tre titlar. I jämförelse med det kändes det därför naturligtvis mycket enklare när kassettbandspelaren kom. Men idag är det DAISY som gäller för Arne. – Det är bara fördelar. Tänk att min DAISY-spelare kan man till exempel ställa in så att den stänger av sig själv efter en kvart eller halvtimme eller timme. Det är ju perfekt när man vill läsa en stund på kvällen när man har gått och lagt sig. Vid utsikten att det så småningom kan bli möjligt att själv ladda ner böcker via Internet kommer hans kommentar spontant. – Det skulle vara härligt! Han använder en DAISY-spelare som han fått låna från "de underbara människorna" på biblioteket i Kristianstad. Att läsa DAISY i datorn har aldrig varit aktuellt för Arne. – Jag har visserligen en dator, en gammal en, med både talsyntes och punktskriftsskärm men jag föredrar spelaren. Framtidens tidning som DAISY? Kassettbandspelaren har dock fortfarande sin plats i Arnes vardag. Förutom att spela in musik vid körövningarna använder han den till att läsa dagstidningen med. Tidningen läses in under natten, sänds över radionätet och spelas in så att han har den lagom till morgonkaffet. – Men det ryms ju bara nittio minuter på kassetten så hela tidningen kan aldrig få plats, det måste ju bli bara ett urval. Tänk vad bra det vore om tidningen också fanns på DAISY! Kanske kan det bli aktuellt att några av Sveriges kulturtidskrifter snart kommer på DAISY istället för som taltidningar. Det är vad projektet KURT just nu utreder. I så fall kommer säkert Arne Gywik, 82, att läsa flera av dem. På hög hastighet. Text: Inger Öhrqvist *Fotnot: Projektet KURT - kulturtidskrifter i DAISY-format - lägger fram sin rapport i sommar. För alla om dyslexi "Vad alla bör veta om läs- och skrivsvårigheter" är titeln på en bok om barn med dyslexi. Den innehåller bland annat en beskrivning av vad dyslexi egentligen innebär, ger konkreta råd och tips om hur man kan underlätta för barn med dyslexi och gör en genomgång av pedagogiska hjälpmedel. Den diskuterar även bemötande och förhållningssätt inför elever med läs- och skrivsvårigheter. Boken levereras tillsammans med en DAISY-cd. Den är skriven av Torbjörn Lundgren och Karin Ohlis och ges ut i samarbete mellan FMLS och Specialpedagogiska institutet. Följesedlar för att skicka talböcker Från 1 april kommer det att krävas följesedlar när bibliotek skickar blindskriftsförsändelser – till exempel talböcker eller taltidningar – med Posten AB. Anledningen är att Post- och telestyrelsen som betalar Posten för denna tjänst nu också vill veta om de betalar tillräckligt – eller kanske för mycket. Det är bara när böcker lånas ut – till exempel från TPB till länsbibliotek, från länsbibliotek till kommunbibliotek eller från kommunbibliotek till låntagare – som följesedlar måste fyllas i. Vid returer räcker det om det framgår av adressetiketten att det är en returförsändelse. Ljudbok eller talbok? I förra numret av Bibliotek för alla presenterades Torbjörn Lundgrens bok Rutten, blodig och skön... som första skönlitterära bok att samtidigt komma ut som DAISY-cd. På ett ställe i artikeln omnämns den som talbok. Det är fel –det är en ljudbok. Talbok och ljudbok kan se precis likadana ut, fungera likadant, låta likadant... Skillnaden är juridisk: en talbok framställs endast av dem som har talbokstillstånd. Det innebär att den görs i enlighet med upphovsrättslagen paragraf 17. Lagen är till för att tillförsäkra läshandikappades tillgång till litteratur på medier som är anpassade för dem. TPB har talbokstillstånd och det har även till exempel länsbiblioteken. En ljudbok däremot görs i kommersiellt syfte – precis som den tryckta boken som är förlaga. Bokförlaget producerar, marknadsför, distribuerar och säljer – precis som med vanliga böcker. Ljudböcker görs dock normalt inte i DAISY- format utan på vanliga cd som spelas i vanliga cd-spelare eller som kassettböcker. Undantag är just Torbjörn Lundgrens Rutten, blodig och skön... och några av de böcker som givits ut i samarbete med FMLS, bland annat Vad alla bör veta om läs- och skrivsvårigheter. Fakta om DAISY DAISY (Digitalt Audiobaserat Informationssystem) är ett standardiserat sätt att lagra textinformation på en cd-rom som gör att man både kan läsa den på datorn – som tal, som vanlig text, som storstil eller med punktskriftsskärm – och lyssna på den i en speciell DAISY-spelare. En viktig fördel jämfört med talbok på kassett är att man kan bläddra och söka i texten på ett enkelt sätt. En annan fördel är att mycket mer text ryms på en cd-rom än på kassetter. DAISY-standarden används i dag vid produktion av alla TPB:s talböcker. Nya upphovsrättslagen försenad! Enligt de senaste uppgifterna från Justitiedepartementet beräknas den nya upphovsrättslagen träda i kraft vid årsskiftet 2004-2005. Ändringar i upphovsrättslagen kan få stora konsekvenser för läshandikappades möjligheter att läsa på anpassade medier. Efter remisstiden hade det kommit in cirka 130 remissvar plus många synpunkter från allmänheten. Dessa vägs nu in i det förslag som lagrådet ger och efter det är det dags för regeringen att lägga fram sin proposition för riksdagen. Detta sker tidigast i maj. På www.justitie.regeringen.se kan man själv hålla sig underrättad om vad som händer. Student med rätt att låna Högskolestudenter med läshandikapp har rätt att låna anpassad kurslitteratur. TPB har tagit fram en affisch, riktad till studenterna själva, med uppmaning att ta del av dessa möjligheter. Dessutom har det gjorts två broschyrer med information om medier och lånerutiner, en riktad till studenterna och en främst till personalen på högskole- och universitetsbibliotek. Materialet kan beställas på www.tpb.se, välj Studentlitteratur: högskoleservice och därefter Informationsmaterial. DAISY-spelaren - den digitala talboksspelaren Idag görs alla nya talböcker i DAISY-format. För att kunna läsa DAISY-talböcker behövs antingen en dator eller en DAISY-spelare. En DAISY-spelare är en fristående cd-romspelare med ett antal funktioner som gör det möjligt att läsa och navigera i DAISY-talboken. Man kan förflytta sig mellan kapitel, underrubriker och avsnitt och man kan sätta bokmärken i talboken. Dessa kan till exempel läggas vid favoritrecept, de bästa dikterna eller viktiga kom-ihåg i en fackbok. Man kan också lyssna på vanliga cd-skivor och mp3-skivor i en DAISY- spelare. På marknaden finns flera modeller och fabrikat att välja mellan. Här presenterar vi en översikt – inget test – av de spelare som är aktuella i mars 2004. I grunden har alla DAISY-spelare likartade funktioner och funktionsknapparna är alltid taktilt märkta. På samtliga kan talhastigheten varieras. Det som skiljer dem åt är prestanda och yttre egenskaper som till exempel storlek och funktionknapparnas antal och placering. Spelare med numeriska funktionsknappar möjliggör till exempel sidsökning i sådana böcker som har sidindexerats. Denna funktion saknas på de allra enklaste spelarna som därför lämpar sig väl för dem som läser en bok rakt igenom och inte har behov av att söka efter speciella sidor. Observera att det är respektive återförsäljare som svarar på frågor och står för support på sina respektive spelare. Victor Classic Plus DAISY-spelare med många funktioner, bland annat sidsökning och hantering av många bokmärken. Automatisk avstängning efter viss tidsperiod kan läggas in (”sleepfunktion”). Antal funktionsknappar: 26 Möjlighet till sidsökning: Ja Antal bokmärken: 4 000 Radering av bokmärken: Kan radera bokmärke för bokmärke eller alla bokmärken samtidigt. Handledning: Svenska, engelska och inläst i DAISY-format (på skivan finns även handledningen som Word-dokument) samt på kassett. Handledningen kan beställas i punktskrift utan kostnad. Drifttid med batteri (ingår): 5 timmar Övrigt: Inbyggda högtalare. Levereras med nätadapter. Kostnadsfri uppgradering Mått: 23,7 x 20,9 x 5,4 cm Vikt: 1,2 kg Pris exkl moms: 3 900 kronor Pris inkl moms: 4 875 kronor Återförsäljare: Iris Hadar AB (www.irishadar.se) Polar Print (www.polarprint.se) Inläsningstjänst AB (www.inlasningstjanst.se) Victor Classic En enklare variant av Victor Classic Plus med färre och tydliga funktionsknappar. Antal funktionsknappar: 18 Möjlighet till sidsökning: Nej Antal bokmärken: 4 000 Radering av bokmärken: Kan radera bokmärke för bokmärke eller alla bokmärken samtidigt Handledning: Svenska, engelska och inläst i DAISY-format (på skivan finns även handledningen som Word-dokument) samt på kassett. Handledningen kan beställas i punktskrift utan kostnad. Drifttid med batteri (ingår): 5 timmar Övrigt: Inbyggda högtalare. Levereras med nätadapter. Kostnadsfri uppgradering. Mått: 23,7 x 20,9 x 5,4 cm Vikt: 1,1 kg Pris exkl moms: 3 900 kronor Pris inkl moms: 4 875 kronor Återförsäljare: Iris Hadar AB (www.irishadar.se) Polar Print (www.polarprint.se) Inläsningstjänst AB (www.inlasningstjanst.se) Plextalk PTR1 Avancerad DAISY-spelare som hanterar både inspelning och uppspelning. Inspelningsfunktion, lagring på mediakort och kopiering direkt till cd-skiva via inbyggd brännare. Klocka, kalkylator och timer. Programvara som möjliggör inspelning och redigering till DAISY-format i dator medföljer. Antal funktionsknappar: 20 Möjlighet till sidsökning: Ja Antal bokmärken: 10 000 Radering av bokmärken: kan radera bokmärke för bokmärke eller alla bokmärken samtidigt Handledning: Svenska, engelska och inläst i DAISY-format. Drifttid med batteri (ingår): 6 timmar (läsning). 2 timmar (inspelning på cd- romskiva). Övrigt: Inbyggda högtalare. Kostnadsfri uppgradering. Mått: 15 x 18 x 3,8 cm Vikt: 800 g Pris exkl moms: 9 500 kronor Pris inkl moms: 11 875 kronor Återförsäljare: Iris Hadar AB (www.irishadar.se) Polar Print (www.polarprint.se) Telex Scholar Liten DAISY-spelare med många funktioner, bland annat sidsökning och hantering av många bokmärken. Spelaren är försedd med en display som bland annat visar rubriktext, titel och sidnummer. Antal funktionsknappar: 18 Möjlighet till sidsökning: Ja Antal bokmärken: 32 Radering av bokmärken: Kan radera bokmärke för bokmärke eller alla bokmärken samtidigt. Handledning: Svenska, engelska och inläst i DAISY-format. Reliefbild av spelaren med förklaringar i punktskrift medföljer. Handledningen kan beställas i punktskrift utan kostnad. Drifttid med batteri (ingår): 10-15 timmar Övrigt: Levereras med hörlurar och nätadapter. Kostnadsfri uppgradering. Mått:13 x 15 x 4 cm Vikt: 300 g Pris exkl moms: 3 100 kronor Pris inkl moms: 3 875 kronor Återförsäljare: Iris Hadar AB (www.irishadar.se) Insyn Sverige AB (www.insyn.se) Inläsningstjänst AB (www.inlasningstjanst.se) Telex EZ DAISY Liten DAISY-spelare som är en enklare variant av Telex Scholar med färre och tydliga funktionsknappar. Spelaren är försedd med en display som bland annat visar rubriktext, titel och sidnummer. Antal funktionsknappar: 7 Möjlighet till sidsökning: Nej Bokmärke: Spelaren sätter alltid ett automatiskt bokmärke där läsningen avslutas. Handledning: Svenska, engelska och inläst i DAISY-format. Reliefbild av spelaren med förklaringar i punktskrift medföljer. Handledningen kan beställas i punktskrift utan kostnad. Drifttid med batteri (ingår): 10-15 timmar Övrigt : Levereras med hörlurar och nätadapter. Kostnadsfri uppgradering. Mått:13 x 15 x 4 cm Vikt: 300 g Pris exkl moms: 3 100 kronor Pris inkl moms: 3 875 kronor Återförsäljare: Iris Hadar AB (www.irishadar.se) Insyn Sverige AB (www.insyn.se) Inläsningstjänst AB (www.inlasningstjanst.se) Victor Vibe Liten DAISY-spelare med många funktioner, bland annat sidsökning och hantering av många bokmärken. Spelaren är försedd med en display som bland annat visar rubriktext, titel och sidnummer. Antal funktionsknappar: 11 Möjlighet till sidsökning: Ja Antal bokmärken: 100 Radering av bokmärken: Alla bokmärken raderas samtidigt Handledning: Svenska, engelska och inläst i DAISY-format samt på kassett. Handledningen kan beställas i punktskrift utan kostnad. Drifttid med batteri (ingår): cirka 14 timmar Övrigt: Levereras med nätadapter, hörsnäckor och bärväska. Kostnadsfri uppgradering. Mått: 14,8 x 13,8 x 2,9 cm Vikt: 275 g Pris exkl moms: 2 900 kronor Pris inkl moms: 3 625 kronor Återförsäljare: Iris Hadar AB (www.irishadar.se) Polar Print (www.polarprint.se) Inläsningstjänst AB (www.inlasningstjanst.se) Författaren Beate Grimsrud: - Jag älskar talböcker! Beate Grimsrud är trött på journalister som tycker att det är märkvärdigt att vara författare och samtidigt ha dålig syn och dyslexi: – Det påverkar ju inte varandra alls. Synen ställer ju bara till problem i vardagen, till exempel då man väntar på bussen eller ska läsa menyn på restaurang. Trots att Beate Grimsrud förnekar kopplingen mellan sina ”problem” och författarskapet så verkar det vara just den som fått igång hennes skapande. – Jag läste inte när jag var liten. Kombinationen dålig syn och ordblindhet gjorde att jag istället för att läsa hittade på egna berättelser. Redan som elvaåring debuterade hon i norsk radio med dikter om barn och pensionärer. Sedan dess har hon givit ut fem böcker och skrivit dramatik för scen, radio, tv och film. Hon har även regisserat egna filmer, bland annat dokumentärer och kortfilmer om fotboll och boxning, som visats i Sveriges Television. Författarskap som heltidsliv Beate Grimsrud föddes 1963 utanför Oslo. Som 21- åring flyttade hon till Sverige för att gå på en skrivarkurs på Biskops Arnö Nordiska Folkhögskola. I den vevan träffade hon många intressanta människor som gillade samma saker som hon – böcker och film bland annat – vilket ledde till att hon blev kvar i Sverige. Numera bor hon på Södermalm i Stockholm och har författarskapet som heltidsliv som hon själv uttrycker det. – Om man räknar samman allt jag gör som böcker, filmer och artiklar har jag nog försörjt mig med detta i drygt tio år. Jag har ett väldigt roligt jobb. Skönlitterärt debuterade Beate Grimsrud 1989, vid 26 års ålder, med novellsamlingen Det finns gränser för vad jag inte förstår. Flera recensenter tyckte sig se en ny och egensinnig författarbegåvning stiga fram. Den i Sverige kanske mest kända av hennes böcker kom sju år senare, Jag smyger förbi en yxa. – Jag har alltid fått stor respons på innehåll och allt jag gjort. I alla fall är det de öronen jag har lyssnat med, säger hon. Nobbar DN och tv Att Beate är populär märks på de priser och stipendier som regnar över henne. Nyligen mottog hon Aftonbladets och förlaget Wahlström & Widstrands litteraturpris. Och hon har fått Stockholms stads kulturstipendium 2003 och ett tioårigt författarstipendium från Sveriges författarfond. – Det är ju mycket lättare att arbeta i medvind än i motvind. Min uppgift som författare är dock att skriva det som inte efterfrågas. Det gäller att hålla huvudet kallt och inte låta sig smickras av folk som ringer och vill att man ska göra saker för dem. Jag får säkert tio erbjudanden i veckan som jag inte behöver säga ja till fastän det för andra upplevs som toppenjobb: till exempel skriva krönikor i DN eller skriva för tv. – Jag har en ekonomisk frihet att utveckla det jag själv vill. Tankar i vardagen Hennes senaste projekt är en text- och ljudkomposition som ska visas på en tunnelbanestation i Norge. Korta citat från hennes verk läses upp, till exempel ”Hon är vacker, ungefär som jag, fast på henne syns det mycket bättre”. – Jag vill ge tankar i vardagen istället för bara reklam. Mitt mål är att de som lyssnar ska tänka vidare eller få en ingång till ett minne eller kanske en vy av framtiden. När hon själv läser föredrar hon smala, djupa böcker. – Man ska växa som människa. Böcker ska ge liv och kunskap, inte bara underhållning. Det är talböcker som gäller för Beate. Tryckta böcker läser hon nästan inte alls. – Jag tycker att talboken, bredvid hjulet, är den bästa uppfinningen i hela världen. Jag älskar talböcker. Livet skulle vara hur mycket fattigare som helst utan talböcker. Beate Grimsrud har givit ut följande böcker: Det finns gränser för vad jag inte förstår – Finns som talbok Continental Heaven – Finns som talbok Har noen sett meg et annet sted Jag smyger förbi en yxa – Finns som talbok och i punktskrift Vad är det som finns i skogen barn? – Finns som talbok Text: Lena Nordström För barn Nytt för nyfikna fingrar TPB har givit ut två nya böcker med taktila bilder för barn. Jobba, jobba jämt av Margaret Mayo med reliefbilder av Eva P Eriksson Med lekfulla verser, genialt översatta av Lennart Hellsing, beskrivs olika yrkesfordon i denna glada och färgstarka bok. Här får läsaren bland annat träffa en brandbil, sopbil och ångvält i arbete. Maskinerna är berättelsens verkliga huvudpersoner – det är de som lyfter, tippar, gräver och får sova på natten. Originalboken gavs ut av Alfabeta, 2002 Hur långt når Alfons? av Gunilla Bergström Boken är riktad till de lite äldre bilderboksbarnen (6-7 år). "Vad är en människa?" är den fråga som löper som en röd tråd genom hela boken. På finurligt Alfons-vis berättas vad vi är och hur vi påverkar och inverkar på andras liv. Vi får bland annat följa Alfons spott, som hjälper "krypingar" i marken att bygga bo, och hans andedräkt, som inspirerar till äppelkaksbak. Innehåller en taktil bild av Alfons gjord av Annica Norberg. Boken har också ett taktilt omslag och originalboken i en ficka i pärmen, sk bredvidbok. Originalboken gavs ut av Rabén & Sjögren, 2002 Djur, fantasy och rysare på Barnens TPB Nu är det lättare för barn att hitta talböcker och punktskriftsböcker i sin favoritgenre på Barnens TPB. Barnbibliotekarie Jennys boktips är indelade i populära ämnen som djur, fantasy, kärlek, mysterieböcker, rysare, sport och äventyr. Tipsen fylls på med nya varje vecka. Du hittar Veckans boktips på www.tpb.se under Barnens TPB och spel. Klicka sedan på Boktips och därefter på Fler boktips sist på sidan så kommer du till listan med alla ämnen. Glömda talböcker på samiska Bibliotekskonsulent Peter Sarri på Samernas bibliotek i Jokkmokk efterlyser fler eldsjälar för att sprida kunskap om talböcker på samiska. Varken TPB:s talböcker eller talböckerna på Samernas bibliotek har orsakat någon rusning. Det är nästan 30 minusgrader i Jokkmokk när jag ringer chefen för Samernas bibliotek, Peter Sarri, för att samtala om behovet av talböcker på samiska. Just nu samsas hela tre bibliotek under samemuseet Ájttes tak. Under senhösten 2003 flyttade det samiska depåbiblioteket – som då funnits i tio år – dit och integrerades med Ájttes forskningsbibliotek. Jokkmokks kommunbibliotek drabbades nyligen av en brand och evakuerades tillfälligt till Ájttes lokaler. TPB har i sitt bestånd sjutton böcker på samiska varav tretton på nordsamiska, och två vardera på sydsamiska och lulesamiska. Av de nordsamiska böckerna är sju barnböcker. På punktskrift finns det två böcker, båda barnböcker på nordsamiska. Samtliga är producerade för länge sedan, de flesta av dem producerades i samband med ett samnordiskt projekt i början av 1990-talet. Inom projektets ram producerades även böcker på några andra samiska varieteter, som inte förekommer i Sverige. Under de drygt tio åren som gått har de samiska talböckerna lånats ut från TPB endast några enstaka gånger. Samernas bibliotek har också talböcker i sitt bestånd, hur har de använts? – Inte nämnvärt, säger Peter Sarri. Men sedan projektets dagar har det hänt en hel del på det samiska området. Nu finns det till exempel en egen avdelning för samisktalande i kommunens äldreboende och där vill man gärna veta mer om TPB:s utbud. Men det behövs fler eldsjälar och pionjärer som arbetar med dessa frågor. Den totala budgeten för det samiska depåbibliotekets del är endast 750 000 kronor. Det närmaste sjukhusbiblioteket finns på det nya Sunderbyns sjukhus mellan Luleå och Boden. På grund av den tidigare förda assimilationspolitiken finns det många äldre samer som inte kan tala samiska och ännu flera, som inte kan läsa eller skriva på samiska. Detta framgår tydligt av en mindre enkät som gjordes i samband med utredningen Plan för samiskt bibliotek i Sverige (2003). Med tanke på de stora avstånden i Sápmi, det samiska språkområdet, hur är det med bokbussar? – I princip finns det tre bokbussar. Men den lulesamiska bokbussen kör inte längre i Sverige utan enbart i Norge. I Norge har samerna traditionellt haft bättre villkor och alltid haft mer statliga medel till förfogande än i Sverige. På den norska sidan finns det 4-5 bokbussar. Den sydsamiska bokbussen, som har sin rutt i Sorsele-trakten, har varit hotad men har nu fått medel så att verksamheten kan fortsätta åtminstone ett tag till. Den nordsamiska bokbussen finansieras av Statens kulturråd. Den täcker ett stort område från Kiruna till finska Muonio och kör även en bit på den norska sidan. De som arbetar på bokbussarna träffar ju låntagare och känner förmodligen låntagarnas behov. De kan också informera om talböcker. Det finns sex sameskolor, där undervisning ges på samiska till och med årskurs 6 i grundskolan. På högstadiet är undervisningen integrerad med den svenska undervisningen, men de samiska eleverna får undervisning i specifika samiska ämnen, exempelvis sameslöjd. Det finns också integrerade låg- och mellanstadieklasser i södra delar av Sápmi, till exempel i Östersund. Vad vet man om dyslexi bland samiska elever? – Det finns inget dokumenterat och ingen forskning på dyslexi när det gäller de samiska eleverna och deras läs- och skrivfärdigheter. Man vet att det finns dyslektiker, som det finns bland alla andra elever, och den samiska läromedelskonsulenten är medveten om problemet. För övrigt är läroböcker en stor del av den årliga utgivningen på samiska. Men att Sverige saknar ett samiskt bokförlag (det finns fyra i Norge och två i Finland) är ett stort problem. Det är svårt att påverka förlag som finns i andra länder att satsa på sådant som till exempel produktion av kommersiella ljudböcker. Överhuvudtaget är det svårt att få överblick över den litteratur som ges ut på samiska. Distributionsvägarna varierar och upplagorna är små, sällan mer än tusen exemplar. Antalet skönlitterära titlar – barn- och ungdomsböcker medräknade – är begränsat, cirka tjugo titlar per år. Vad tror du om behovet av talböcker på samiska i den närmaste framtiden? – Det är i mångt och mycket en informationsfråga. Att målgruppen inte känner till att det finns talböcker och punktskriftsböcker är kanske inte så konstigt. Men hur medvetna är biblioteken och andra förmedlare? Behovet finns säkert, men det behövs arbetsinsatser, uppsökande verksamhet och relevant information. Text: Maria Tapaninen Minoritetsspråk i Sverige För fyra år sedan, 2000, fick Sverige fem officiella minoritetsspråk – samiska, finska, meänkieli (tornedalsfinska), jiddisch och romani. Detta innebar att Sveriges nationella minoriteter och deras språk erkändes officiellt. Det innebar också att minoritetsspråken ska ges det stöd som behövs för att de skall hållas levande. Fakta om samiska Samiskan talas av cirka 9 000 av de uppskattningsvis 15 000 till 20 000 samer som bor i Sverige. Det samiska språkområdet, Sapmí, sträcker sig från Hedmarks fylke i Norge och Kopparbergs län i Sverige till norra Finland och de östligaste delarna av Kolahalvön. Dialektområdena i Sapmí följer inte riksgränserna utan är till sin natur gränslösa. Läs mer om samerna och det samiska språket på www.sametinget.se Påske-krim Gör som norrmännen – läs krim i påsk! Här presenteras tips på några gamla deckargodingar att njuta under påskledigheten. Det är inga bloddrypande moderna thrillers utan pusseldeckare från 1930 - 1950-talen – böcker man törs läsa i en ensligt belägen stuga... Allingham, Margery Syndapengar Speltid 8 tim/1 CD-R Inläsare Peter Mattsson En främling vaknar upp på ett sjukhus utan något som helst minne av sitt tidigare liv. Han hör ett samtal mellan en sköterska och en polis och inser att han är misstänkt för ett mord. Han flyr ut i natten och försöker ta reda på sanningen om vad som har hänt. Förf:s återkommande hjälte, Albert Campion, står inför sitt livs svåraste uppdrag med sig själv i huvudrollen. Inläst ur Bonnier, 1943. Hce Blake, Nicholas Mord mellan lektionerna : detektivroman Speltid 8 tim 26 min/1 CD-R Inläsare Christina Carlwind Michael Evans är lärare i engelska på internatskolan Sudeley Hall. När Wemyss, en av eleverna och tillika rektorns systerson, hittas strypt på en äng i närheten av skolan, försöker Michael ta reda på vad som hänt. Han inser att han behöver hjälp och snart anländer Nigel Strangeways, en gammal studiekamrat till Michael. Inläst ur Norstedt, 1937. Hce Dewey, Thomas B. Persontåg till Los Angeles Speltid 7 tim 28 min/1 CD-R Inläsare Gunnar Johnson Privatdetektiven Mac från Chicago får ett uppdrag som först verkar rätt enkelt. Han ska bara skugga en kvinna med två barn som befinner sig på en resa tvärs över kontinenten. Men mystiken kring den skuggade kvinnan tätnar efterhand som tåget rullar västerut, för att kulminera i ett bestialiskt mord i Hollywood. Mac går sina egna vägar och kommer mörka hemligheter på spåren. Inläst ur Tomas, 1957. Hce Dickson, Carter Släkten är värst Speltid 7 tim 29 min/1 CD-R Inläsare Qina Johansson Sir Henry Merrivale, den pensionerade läkaren och advokaten med intresse för mysterier, ropar in en golvklocka på en auktion. Inuti klockan finns inget urverk utan ett skelett som tittar ut genom urtavlan av glas. Sir Henry blir genast mycket intresserad av skelettet och kommer snart ett 20 år gammalt mysterium på spåret. Inläst ur B. Wahlström, 1958. Hce Innes, Michael, Hamlet, hämnas! Speltid 11 tim 57 min/1 CD-R Inläsare Qina Johansson På den engelska herrgården Seamnum Court förbereds en uppsättning av Shakespeares drama Hamlet. Rollen som Polonius spelas av Lord Auldearn som i sin ägo har ett hemligt dokument från premiärministern. I en av de dramatiska scenerna hörs plötsligt ett skott och Lord Auldearn faller död ner. Premiärministern tar genast kontakt med John Appelby vid Scotland Yard och ber honom ta hand om fallet. Inläst ur Geber, 1949. Hce Lockridge, Richard Du kommer aldrig hem Speltid 8 tim 18 min/1 CD-R Inläsare Peter Mattsson Kriminalkommissarie M.T. Heimrich vid New Yorks statspolis blir uppsökt av en ung man, Arthur Meredith, som påstår att någon håller på att förgifta hans farmor, tant Susan. Hon är åttio år gammal, har en betydande förmögenhet och är sedan en tid sängliggande. Heimrich vet inte vad han ska göra men när Susan dör inleder han en undersökning. Det visar sig att det finns många i familjen som har motiv. Inläst ur Geber, 1951. Hce Spicer, Bart Jazzmordet Speltid 9 tim 6 min/1 CD-R Inläsare Per Godenius Deckare vars handling utspelar sig i traditionell amerikansk nattklubbsmiljö bland skumma krögare, jazzmusiker och jazzfantaster. Jazzkungen ”Prinsen”, som på gott och ont dominerat hela sin omgivning, har mördats. Den luttrade privatdeckaren Wilde får i uppdrag att finna hans mördare. Inläst ur W&W, 1952. Hce Wentworth, Patricia, Anna, var är du? : Miss Silver löser en gåta Speltid 8 tim 9 min/1 CD-R Inläsare Kim Rhedin En morgon läser Miss Silver en annons under rubriken personligt i Times: ”Anna var är du? Var snäll och skriv. Thomasina” Föga anar hon att hon just snuddat vid en mordgåta som kommer att sysselsätta både henne och polisen under en lång tid framåt. Miss Silver är en förtjusande silverhårig dam, f.d. guvernant, som blivit privatdetektiv på gamla dar. Inläst ur Forum, 1956. Hce