Vi punktskriftsläsare 2007 · Nr 1 Utgiven av Talboks- och punktskriftsbiblioteket och Punktskriftsnämnden Projekt pågår i Norden Louise: Praktiskt med punktskrift Innehåll Redaktören har ordet Insändare Telefonutlåningen öppen hela sommaren Låna direkt på TPB Punktskriftslördag i höst Punktskriftsnämnden informerar Individuell punktskriftsservice Finlandssvenskt Braille-projekt i fokus Från elev till lärarinna på hantverksskolan Vi fyra: Om punktskrift Nytt produktionssystem för punktskrift – Braille in DAISY Punktskriftslånen ökar Tusentals noter i punktskrift räddas Alla Astrids barn Gedigen biografi om punktskriftens fader Enkel taktil bilderbok för de yngsta Vi punktskriftsläsare ges ut av Talboks- och punktskriftsbiblioteket och Punktskriftsnämnden 2007 • Nr 1 Utgivning: 2 ggr/år Ansvarig utgivare: Kjell Hansson Redaktör: Lena Boqvist lena.boqvist@tpb.se Layout: Annika Sundin Redaktion: Beatrice Christensen Sköld Åsa Danielsson Ann-Sofie Falck Monica Hedbjörn Marie Ivarsson Henry Larsson Ingela Lindberg Jenny Nilsson Björn Westling Adress: Talboks- och punktskriftsbiblioteket 122 88 Enskede Besöksadress: Sandsborgsvägen 52 Prenumeration (gratis) Telefon: 08-39 93 50 (vx) Telefax: 08-659 94 67 E-post: info@tpb.se Internet: www.tpb.se Vi punktskriftsläsare finns i punktskrift, i svartskrift samt på TPB:s webbplats. ISSN 1401-6524 Omslag: Bild på Louise Jannering. Foto: Annika Sundin Redaktören har ordet Välkommen till årets (och mitt) allra första nummer av Vi punktskriftsläsare. Det är nytt och intressant för mig att bara fokusera på punktskriften. Jag är sedan sex år tillbaka redaktör för TPB:s andra tidning Bibliotek för alla där information om hela TPB:s verksamhet finns med. I detta nummer har vi kastat några blickar mot våra grannländer Danmark och Finland. Danmarks Blindebibliotek skannar in tusentals noter i punktskrift för att rädda dem till eftervärlden. Det kommer troligen att på sikt påverka även svenska låntagare. Och ett lyckat punktskriftsprojekt i Finland får en fortsättning till och med 2008. Nu ska det bli ännu bättre utbildning i punktskrift för vuxna, och ännu bättre läromedel. Hos oss i Sverige kan man se att punktskriftslånen från TPB ökar. Från och med januari till mars i år ökade utlåningen med 7,9 procent jämfört med i fjol. Det är inte bara här i Norden som vi satsar på punktskrift. Det internationella DAISY-konsortiet har fått upp ögonen och vill att det ska vara möjligt att skriva ut ”exakt samma” punktskriftsbok var som helst i världen. Tanken är att det ska ge låntagarna fler böcker att välja bland. TPB har en betydande roll i projektet. Det ser ljust ut för punktskriften! Ha en riktigt skön sommar. Lena Boqvist, nybliven redaktör för Vi punktskriftsläsare Insändare Nu är jag trött på det här. Nu måste jag klaga. Punktskriftsböckerna är rent ut sagt snuskiga. När jag låg i sängen och läste en bok, trodde jag först att jag glömt smörja in handkrämen ordentligt. Men det var inte den, det var boken som kladdade på mig. Skriv i Vi punktskriftsläsare och kräv att folk inte äter när de läser. Man vill ju inte hitta halva menyer i böcker. Barbro Lindell, punktskriftslåntagare Svar Kära Barbro, Jag förstår mycket väl din upprördhet över att finna icke önskvärda tillägg i böckerna. Genom att publicera dina synpunkter hoppas vi att alla läsare tar till sig det du framför. Kjell Hansson Ansvarig utgivare Telefonutlåningen öppen hela sommaren Vill du låna punktskriftsböcker via telefon under sommaren kan du ringa TPB. Vi har öppet som vanligt till och med sista juni. Det vill säga måndag-fredag kl. 9-12 och 13-15 (telefonsvarare finns när utlåningen är obemannad). Under juli månad är utlåningen öppen måndag till fredag mellan 9?12. Telefonnumret är 020-48 17 31 för privatpersoner. Bibliotek och institutioner når oss via telefonnummer 08-39 93 55 eller 08-39 93 56. Låna direkt på TPB Vill du besöka TPB för att låna punktskriftsböcker är du välkommen sista torsdagen i varje månad. Öppettiden är 12?16.30. Boka in 31 maj, 28 juni, 30 augusti, 27 september, 25 oktober och 29 november. Observera att TPB håller stängt för besök sista torsdagen i juli. Punktskriftslördag i höst SRF och TPB inbjuder till Punktskriftslördag 17 november kl 10-15, Sandsborgsvägen 52 i Enskede. • Lyssna på författaren Elsie Johansson • Gå runt på vår utställning med det allra senaste inom punktskriftsområdet • Fråga om och låna punktskriftsböcker för alla åldrar Mer information kommer efter sommaren. Välkommen! Punktskriftsnämnden informerar Som många kanske har uppmärksammat är det numera vanligt att det finns punktskrift på medicinförpackningar. Detta är mycket glädjande och ett stort steg framåt i att göra punktskriften mer använd i människors vardag. Det kommer också att göra punktskriften känd för en bredare allmänhet på ett sätt som vi inte varit med om förut. Ursprunget är ett EU-direktiv som stadgar att alla nya läkemedel sedan drygt ett år tillbaka ska förses med punktskrift. Sedan den här märkningen började har både Punktskriftsnämnden och Synskadades Riksförbund haft många kontakter med läkemedelsföretag. Företagen vill förstås att samma förpackning ska kunna säljas i flera länder. Ett problem man stötte på är att en del tecken som används på förpackningarna ofta ser olika ut i punktskrift för olika språk. För att komma till rätta med detta har European Blind Union tagit fram en rekommendation för hur man ska skriva några enheter och tecken just på läkemedel. Nämnden stödjer detta och har också publicerat den informationen på webben. Här följer de viktigaste rekommendationerna som nämnden står för: Procent förkortas till ”pc”. Promille förkortas till ”pm”. Milligram förkortas till ”mg” (som i vanlig skrift). Mikrogram förkortas till ”mcg”. Text: Björn Westling, sekreterare i Punktskriftsnämnden Individuell punktskriftsservice Punktskriftstjänsten på TPB är en individuell service för personer med dövblindhet och personer med synskada som läser punktskrift. Här kan man få artiklar, resereportage, matrecept, stickbeskrivningar, bruksanvisningar, skvaller, sport, träningstexter med mera utskrivet i punktskrift. Man kan också få viss hjälp med att söka information på Internet. Tjänsten omfattar inte hela böcker, hela tidskrifter, skol- eller föreningsmaterial. Vi har även en tidskriftsservice, där man kan prenumerera på innehållsförteckningar och beställa de artiklar man vill ha. Det finns också möjlighet att få lokala dövtidningar överförda till punktskrift. Servicen är gratis för privatpersoner. Personer med dövblindhet får obegränsat antal sidor och personer med synskada får 1 000 punktskriftssidor per år. Kopior räknas inte in i sidkvoten. Vill du veta mer kan du höra av dig till: TPB, Punktskriftstjänsten, 122 88 Enskede E-post: pskrift@tpb.se Tfn: 08/39 93 50 (växel) Fax: 08/659 94 67 Finlandssvenskt Braille-projekt i fokus Lyckat punktskriftsprojekt i Finland förlängs till och med 2008. Förbundet Finlands Svenska synskadade satsar stort på utbildning i punktskrift för vuxna och höjer statusen på punktskrift. Förbundet Finlands Svenska Synskadade (FSS) är en organisation av svenskspråkiga synskadade i Finland. De har cirka 800 synskadade medlemmar. I Finland finns det omkring 80 000 synskadade personer varav i Svenskfinland ungefär 5 000. Förbundets mål är att bevaka deras intressen och producera tjänster som kompletterar samhällets serviceutbud. För några år sedan konstaterade förbundet att det inte fanns en helhetsplan för utbildningen i punktskrift. Det fanns bara enstaka kurser. Man efterlyste därför en systematiskt upplagd undervisning i punktskrift och lade upp en projektplan för 2003-2005. Pengar till Braille-projektet sökte man från RAY, den finländska penningautomatföreningen. Projektets syfte och målgrupp I början av projektet gjordes en kartläggning av punktskriftens användning bland svenskspråkiga synskadade i Finland. Två studerande vid Åbo Akademis pedagogiska fakultet i Vasa fick uppdraget. Kartläggningen visade att det fanns ett fortsatt behov av att utveckla punktskriftsundervisningen, att utbilda yrkeskunniga lärare samt av att skapa ett bredare urval av punktskriftsmaterial. Cirka 600 av de 5 000 svenskspråkiga synskadade som bor i Finland utgjorde målgruppen för Braille-projektet. Projektets syfte var att öka medvetenheten om punkskriftens betydelse, höja statusen på punktskrift och skapa en fungerande utbildning i punktskrift. Utbildningen växer fram En projektledare, Tessa Bamberg, tillsattes. Hon hade gedigna kunskaper i punktskrift samt pedagogiska och administrativa färdigheter. Till projektet anställdes och utbildades sex punktskriftsinstruktörer. Huvudlärare för instruktörerna var Maria von Rutenberg från ARLA-institutet. De skapade en läroplan i tre nivåer: grundutbildning, fortsatta studier och effektiv punktskriftsläsning. Därefter startade utbildningen på nivå ett. I projektet har det även ingått att ge punktskriftskurser för föräldrar som har barn med synskada och personal som i sitt arbete kommer i kontakt med synskadade. Dessa kurser visade sig fylla ett stort behov och kommer hädanefter att hållas vartannat år. Under projektet inventerade man också läromedel i punktskrift, både i Sverige och i Finland. Öka medvetenheten om punktskrift Förutom själva undervisningen i punktskrift anordnade FSS informationsträffar om punktskriften, seminarier och studieresor. Och en ny punktskriftstidning Oss emellan startades. Det är ett kontaktorgan för punktskriftsanvändare. Från och med 2004 distribueras tidningen till alla punktskriftsläsare som vill ha den. Innehållet trycks delvis i glestryck och kan därför också fungera som lästräningsmaterial för nya punktskriftsanvändare. Braille-projektet har lyckats i sin strävan att öka medvetenheten om punkskriftens betydelse och höja statusen på punktskrift. Det har även förbättrat utbildningen i punktskrift för vuxna. Men projektet visar också hur stort behovet är av information och utbildning. Det har därför fått en fortsättning Braille-projekt 2. Även denna gång heter finansiären Penningautomatföreningen RAY. Tessa Bamberg fortsätter som projektledare i det nya projektet som pågår till slutet av 2008. Text: Beatrice Christensen Sköld Från elev till lärarinna på hantverksskolan Lovisa Strandman var en av de få synskadade kvinnor som i slutet av 1800-talet vidareutbildade sig. Hon blev lärarinna i Uppsala och hon var också poet. Lovisa Strandman föddes den 7 mars 1877 i Umeå landsförsamling i en lantbrukarfamilj. Hon och två av hennes systrar hade redan som små barn kraftigt nedsatt syn. När Lovisa var 12 år fick hon scharlakansfeber, och efter det blev hon helt blind. Hon hade börjat sin skolgång vid 7 års ålder i hemförsamlingens folkskola och där fick hon också fortsätta efter det att hon blivit blind. Redan som liten hade hon en brinnande läslust. Det berättas att hon i förskoleåldern erbjöd sin fem år äldre syster att mot 25 öre i ersättning lära henne lilla katekesen. Lovisa var också duktig i handarbete och kunde hjälpa till i hushållet. Undervisning i hemmet På 1890-talet fanns det ett mindre antal ambulerande lärare och lärarinnor som reste runt och undervisade i punktskrift och vad man kallade ”enklare blindarbeten”. En sådan ambulerande lärare kom också till det Strandmanska hemmet och undervisade de tre flickorna i punktskrift. Senare fick kyrkoherden i församlingen höra talas om en hantverksskola för blinda kvinnor i Uppsala och skrev till grundaren Anna Wikström om inträde för de tre flickorna. Till Lovisas stora sorg fick bara hennes två äldre systrar plats i skolan höstterminen 1894. Men året efter, hösten 1895, fanns det också en ledig plats i skolan för Lovisa, då 18 år. Hantverksskola för blinda kvinnor Först 1896 blev blindundervisningen obligatorisk i Sverige. Det innebar i praktiken att många synskadade, särskilt kvinnorna, hade stått utanför utbildningssystemet eftersom det endast fanns ett begränsat antal utbildningsplatser vid Kungliga Blindinstitutet på Tomteboda. Visserligen tillkom en statlig hantverksskola i Kristinehamn år 1885 men den var främst avsedd för blinda män. Dessa missförhållanden hade fått Anna Wikström, en förmögen synskadad kvinna, att hösten 1885 grunda en hantverksskola för blinda kvinnor i Uppsala. Här fick många vuxna blinda kvinnor en chans till utbildning i de då manliga hantverken korgmakeri och borstbinderi. Det ledde till att dessa kvinnor bättre kunde försörja sig. Få blinda kvinnor fick vidareutbildning på den tiden, ett av undantagen är Lovisa Strandman. Lovisa begåvad elev Lovisa visade sig vara en begåvad elev både när det gällde teoretiska och praktiska ämnen. ”Professorskan” Ebba Sundén, som vid den tiden undervisade i naturvetenskapliga ämnen vid skolan, fäste sig särskilt vid henne. Det var också Ebba Sundén som menade att Lovisa borde fortsätta att utbilda sig och kontaktade småskoleseminariet i Uppsala. Där fick Lovisa en plats. Dessutom fick hon kompletterande utbildning av olika lärare, som var vänner till Anna Wikström och Ebba Sundén. De såg också till att hon fick ”lektörshjälp” så att hon klarade utbildningen. Att få kurslitteratur överförd till punktskrift var en lång och dyrbar process. Lovisas lärare sägs ha beundrat hennes kunskapstörst och förmåga att minnas och återge vad hon hade hört och läst. Från elev till lärarinna 1901 blev Lovisa examinerad småskollärarinna och fick då plats vid Hantverksskolan för blinda kvinnor. Hon undervisade i läsning och skrivning samt i handstickning. Redan tidigt hade Lovisa Strandman skrivit tillfällighetsvers men också andra dikter som ibland publicerades i tidskrifter med anknytning till blindorganisationer. Hon var också aktiv i Uppsala läns blindförening. Skolan omvandlas till hem 1935 tog staten över Hantverksskolan i Uppsala och flyttade den till Växjö. Det blev ett hårt slag för Lovisa Strandman. Anna Wikström hade vid sin död 1919 testamenterat sin förmögenhet och skolan till Diakonissanstalten. Ett av testamentsvillkoren var att skolan skulle omvandlas till ett hem för forna elever den dag staten tog över ansvaret för undervisningen av vuxna blinda kvinnor. Det innebar att Lovisa kunde stanna kvar i Uppsala. Hon fick en bostad i det nystartade hemmet och där stannade hon till sin död. Lovisa är begraven i Stiftelsen Anna Wikströms grav i Uppsala. Text: Beatrice Christensen Sköld Vi fyra: Om punktskrift Gudmundur Bragason, handläggare, TPB Varför är punktskrift viktigt? Som helt blind är det viktigt att precis som alla andra ha ett skriftspråk. Det är nödvändigt både för att kunna läsa själv och för att få förståelse för vad läsning är. Utan punktskrift skulle jag inte kunna göra noteringar eller skriva en minneslista när jag går ut och handlar. Hur använder du själv punktskrift? Jag skriver med hjälp av punkskriftsdisplay i datorn och sedan kontrollerar jag de texter jag själv skrivit innan de publiceras. Jag märker upp min skivsamling och har telefonregister på punktskrift. Lyrik läser jag helst som punktskrift. I talböcker kan inläsaren komma emellan en själv och dikten. Facklitteratur med till exempel diskografier är också svåra att läsa som talbok. När lärde du dig punktskrift? Vid sju års ålder i Tomtebodaskolan. Jag visste redan vad läsning var eftersom jag kom från ett hem där man läste. Har punktskriften någon framtid? Ja, utan punktskrift skulle vi flyttas tillbaka till 1800-talet. Men det gäller verkligen att också arbeta aktivt för att föra ut punktskriften. Jag tycker att det har blivit svårare att ta sig fram, till exempel i centrumet där jag bor, i dag än för tio år sedan. Miljön är rörigare och samhället bygger mera på att synskadade ska ha hjälp av ledsagare. Märkning av knapparna i hissar är ett område där punktskrift är synnerligen användbar. Det är viktigt att hela tiden arbeta för att synskadade ska klara sig bättre på egen hand. Bengt Troberg, rehabiliteringskonsulent, Synskadades Riksförbund Varför är punktskrift viktigt? Det är viktigt för alla människor att ha ett läs- och skriftspråk. Punkskriften höjer livskvaliteten i det dagliga livet. Man får en bättre struktur på tillvaron genom att kunna märka upp saker i sin omgivning, göra inköpslistor och skriva stolpar och stödanteckningar. Hur använder du själv punktskrift? Förutom att anteckna och märka upp så läser jag tidningsartiklar på punktskrift. Jag använder också punktskriften för att skriva i datorn och redigera och kontrolläsa det jag skrivit. På möten kan jag ta med mig en liten dator med punktskrifts-display så att jag både kan läsa det jag har förberett till mötet och anteckna. När lärde du dig punktskrift? Jag har läst punktskrift i ungefär 15 år och började lära mig i 40-årsåldern, först när synen blivit väldigt svag. Jag tycker nu att jag borde ha börjat mycket tidigare, kanske redan i 25-årsåldern. Men jag försökte länge klara mig med förstoringar och olika optiska lösningar. Har punktskriften någon framtid? Ja, synskadade kommer alltid att behöva ett skriftspråk för att kunna hävda sig. Teknikutvecklingen har också gjort det så mycket lättare att ta fram punktskrift och märka allt ifrån anslagstavlor till förpackningar och läkemedel. Jag tror snarast att vi kommer att få mycket mer punktskrift omkring oss i vardagen framöver. Louise Jannering, skolår 3, Nynäshamn Varför är punktskrift viktigt? Med punktskrift är det lätt att läsa för oss som inte ser. Det är så praktiskt, fastän det tar mycket plats. Det skulle ju inte vara så smart om man höjde upp en massa svartskriftsbokstäver eftersom det skulle ju ta så lång tid att läsa dem. Då är det bättre med punktskrift. Hur använder du själv punktskrift? Jag gör lite olika. Jag märker upp burkar, mest kryddor och schampo och sådant där. Och så läser jag böcker. När lärde du dig punktskrift? Det pinsamma är att jag inte vet. I sex- årsåldern tror jag. Har punktskriften någon framtid? Jag hoppas att det ska fortsätta att vara så populärt som det är nu. Det är så himla bra på bankomater också. Har du sett att det finns pepparkakor som är märkta med punktskrift? Det är jättebra tycker jag. Kerstin Fellenius, filosofiedoktor i pedagogik (forskningsinriktning läsutveckling för elever med synskada) Varför är punktskrift viktigt? Det är viktigt för att alla människor måste ha rätt till ett skriftspråk. Den är enkel tycker jag. Det är en mänsklig rättighet. Hur använder du själv punktskrift Om jag ska kommunicera med en punktskriftsläsare ser jag till att använda punktskrift, eftersom jag kan det. Det kan till exempel vara att ta fram en reglett och skriva ned någon anteckning. Min ambition är att erbjuda punktskrift till punktskriftsläsare. När lärde du dig punktskrift Det lärde jag mig på Tomteboda 1966 då jag var ”provkandidat” i min utbildning till blindlärare. Har punktskriften någon framtid? Den MÅSTE ha en framtid. Den får inte försvinna. Alternativet är ju att den som inte kan läsa blir skriftspråkslös. Men om det inte finns tillgång till och kunskap om punktskrift har den ingen framtid. Därför måste vi stimulera punktskriften och utveckla användandet. Det är ett stort ansvar för alla som arbetar med det här. Nytt produktionssystem för punktskrift – Braille in DAISY Sedan några månader tillbaka använder TPB ett helt nytt produktionssystem för punktskriftsböcker, DAISY-böcker med text och ljud och Textview-böcker. Den bärande idén är att olika medier ska kunna skapas från ett och samma textoriginal. Det format som används kallas DTBook och är en del av DAISY- standarden. Med tiden kommer produktionen av punktskrift att förändras ännu mer genom ett utvecklingsprojekt som kallas Braille in DAISY. Projektet drivs av DAISY- konsortiet som är en internationell samarbetsorganisation som ansvarar för spridning och utveckling av teknik kopplad till DAISY-standarden. I Braille in DAISY utvecklas just nu nya format som ska användas i produktionen av punktskrift, bland annat ett generellt tryckformat för punktskrift. De nya formaten bygger på DTBook-formatet. Det kommer till exempel att betyda att en viss punktskriftsbok ska kunna skrivas ut var som helst i världen och se ut exakt som det var tänkt. Så är det inte idag. Det finns en ambition att skapa ett system där de flesta böcker blir billigare att producera. Och där varianter av böckerna kan skapas till en låg kostnad. Förhoppningen är en ökad valfrihet för läsare av punktskriftsböcker. Text: Björn Westling För mer information om Braille in DAISY, se: www.daisy.org/projects/braille Punktskriftslånen ökar Under 2006 lånade TPB ut nästan 2 000 fler punktskriftsvolymer än året innan (25 445 volymer jämfört med 23 597). Gunnel Edmarker, chef för utlåningen, bekräftar: Ja, lånen ökade med 7,8 procent. Vi har aldrig lånat ut så mycket tidigare. Det var mycket höga siffror. Det som ökade mest var vuxenböcker, både skön- och facklitteratur. Fackböcker för barn ökade också något. Jag hoppas att ökningen håller i sig. De höga utlåningssiffrorna beror bland annat på att vi gör flera exemplar av böcker det är kö på. Det är dessutom en relativt liten målgrupp så det beror ju också på hur aktiva storlånarna är, säger Gunnel Edmarker. Tendensen ser ut att hålla i sig. Från och med januari till mars i år ökade utlåningen med 7,9 procent jämfört med året innan. Tusentals noter i punktskrift räddas Noter i punktskrift bevaras till eftervärlden i Danmark genom digital inskanning. Detta kan på sikt påverka svenska låntagare. På Danmarks Blindebibliotek, DBB, pågår sedan 2006 ett stort projekt för att bevara notbeståndet och anpassa lånehanteringen efter dagens krav. DBB i Köpenhamn är det bibliotek i Norden som specialiserat sig på produktion av olika typer av noter i punktskrift. Beståndet omfattar många tusen noter och har genom åren vuxit fram för att tillgodose främst danska punktskriftsläsares behov av musiktryck. Noter ”on demand” Användningen av noter i punktskrift har nästan lika lång tradition som användningen av ”vanlig” punktskrift, och har alltid haft stor betydelse för synskadades möjlighet att utöva musik – även professionellt. I Danmark finns ett 50-tal låntagare som läser noter i punktskrift, åtskilliga av dem är kyrkomusiker och organister. Det har också präglat beståndet som i huvudsak består av piano- och orgelnoter, körpartitur och enklare stämmaterial. Nu ska detta kulturarv bevaras för eftervärlden genom digital inskanning: originalnoterna, som plockas bort från lånehyllorna, räddas från förslitning samtidigt som en ”on demand”-tjänst inrättas där man vid behov kan trycka ut de noter som önskas. Låntagaren behåller alltså sina noter och behöver inte lämna tillbaka dem till biblioteket. TPB gör enklare noter TPB deponerade sitt bestånd på 700 noter till DBB i början av 1990-talet. Samtidigt förband sig DBB att betjäna svenska punktskriftslåntagare, som är betydligt färre än i Danmark, på samma villkor som danska. Svenska låntagare lånar i dag dessa noter direkt från DBB eller via TPB. När det gäller enklare noter som till exempel sångböcker med melodistämmor och ackordanalys, kommer TPB som tidigare att producera sådana. DBB påbörjade sitt digitala projekt 2006. Halva kostnaden på cirka 2 miljoner danska kronor är finansierad, men man behöver ytterligare en miljon som man försöker utverka från olika fonder. De svenska noterna ingår inte i denna kostnad. DBB har börjat med de egenproducerade titlarna där man själv har rättigheterna. Utlån av tryckfiler Nästa år ska DBB starta utlåning av tryckfiler för noter i punktskrift till olika synskadebibliotek utanför Danmark. Detta kan på sikt påverka de svenska låntagarna. Under 2007 ska TPB ta ställning till följande frågor: – Ska TPB sköta kopiering och utlån istället för DBB? ? Tillåter tryckformatet att filerna kan tryckas i Sverige? ? Ska de svenskproducerade noterna digitaliseras och ingå i det danska projektet? Text: Henry Larsson och Björn Westling Alla Astrids barn I november 2007 är det 100 år sedan Astrid Lindgren föddes på Näs i Vimmerby. Det ska förstås firas och för detta har en särskild webbplats skapats där man kan läsa mer om olika evenemang: www.astridlindgren2007.com TPB firar med att ge ut boken Alla mina barn i punktskrift. Den innehåller 14 valda avsnitt ur Astrid Lindgrens mest älskade berättelser. Det är ett fint urval texter från bland annat böckerna om Pippi, Emil, Karlsson på taket och bröderna Lejonhjärta. När man ser dessa texter sammanställda i en bok framträder författarens kärlek till barn mycket tydligt, oavsett om de är fattiga, rika, älskade eller ensamma. Punktskriftsboken blir extra fin eftersom flera av Astrids populäraste figurer kommer att finnas med i boken som färgade svällpappersbilder. Boken beräknas bli klar under sommaren. TPB kommer också att göra ett taktilt vykort med motiv från boken. Alla mina barn finns redan nu tillgänglig som talbok. Gedigen biografi om punktskriftens fader Louis Braille : A Touch of Genius Louis Braille, 1809-1852, blev blind vid tre års ålder och sändes till en blindskola i Paris vid tolv. Det var där han uppfann punktskriften, det system med upphöjda punkter som kom att ge blinda ett läs- och skriftsspråk. I en lysande och i högsta grad intressant biografi om denne punktskrifts-pionjär skildras Brailles liv och verk, även som begåvad musiker, lärare och affärsman. Michael C. Mellor, som är historiker och forskare från England, har använt sig av förstahandskällor, vilket resulterat i en tillförlitlig skildring av Braille och hans tid, fri från lösa spekulationer. Boken som är på engelska omfattar också en mängd brev av Louis Braille som aldrig tidigare översatts från franska. Den tryckta svartskriften innehåller dessutom ett unikt och ytterst rikt bildmaterial i färg. Boken finns både i punktskrift och som talbok. Enkel taktil bilderbok för de yngsta Badutflykten är en mycket enkel taktil bilderbok för de yngsta barnen med grav synskada. Den taktila strukturen spelar en central roll. Berättelsen är enkel: Kim, som är blind, åker med sin pappa till badstranden. Efter ett härligt dopp i böljan blå står de åter på torra land. Men vart har deras handduk tagit vägen? Kim blir den som löser mysteriet. TPB och Resurscenter syn, inom Specialpedagogiska institutet, har tillsammans gjort boken. Boken kom till efter att Katarina Östlund Hägglund på SIT efterlyst en bok med mycket enkla taktila bilder. Den blir den enklaste taktila bilderboken i TPB:s samlingar. Badutflykten beräknas bli klar under sommaren.