Bibliotek för alla ges ut av Talboks- och punktskriftsbiblioteket Juni 2007 • Nr 2 Utgivning: 4 nr/år Nästa nummer utkommer i september 2007 Ansvarig utgivare: Kjell Hansson Redaktör: Lena Boqvist lena.boqvist@tpb.se Layout: Gita Nabavi Redaktion: Beatrice Christensen Sköld Maria Kimberg Bitte Kronkvist Lena Ljungquist Cecilia Mattsson Jenny Nilsson Annika Sundin Karl Tännérus Adress: Talboks- och punktskriftsbiblioteket 122 88 Enskede Besöksadress: Sandsborgsvägen 52 Prenumeration (gratis) Telefon: 08-39 93 50 (vx) Telefax: 08-659 94 67 E-post: info@tpb.se Internet: www.tpb.se Bibliotek för alla finns även på cd-romskiva (DAISY text och ljud) ISSN 1400-6332 Omslagsfoto: Carl Jan Granqvist av Susanne Kronholm Citera oss gärna, men glöm inte att ange källa. Innehåll 3 Ledare På spaning i vida världen 4 Cirkeln läser samma bok I nedladdningens spår 6 Notiser Läsa strömmande – lyckat projekt som går vidare Alla talböcker för barn som DAISY Rapport om bokbussprojektet klar TPB spanar in i framtiden 7 Egna Bok & DAISY-paket 7 Fler högskolor till DAISY-konsortiet 8 Dyslektiker rör om i grytan 11 Tar språket på allvar Carl Jan Granqvist om dyslexi 12 Tekniken snabbare än lagstiftningen Internationellt talbokssamarbete 14 Pärs med persisk talbok 15 Nytt från utlandet 16 Visst laddas det ned – men stora skillnader mellan länen LEDARE På spaning i vida världen Under april och maj har jag ägnat en hel del tid åt spaning. Som representant för Svenska DAISY-konsortiet deltog jag i det internationella konsortiets årsmöte i Melbourne den 3 maj. Konsortiets medlemmar och vänner (företag) ger bilden av att cd-romskivan snart inte är det allenarådande mediet för DAISY- talböcker. Förändringar planeras på flera håll och ett antal projekt pågår. Engelska Royal National Institute for the Blind, RNIB, samarbetar med det japanska företaget Plextor för att bygga ett ”On-line delivery system” för överföring av talböcker via Internet. På Nya Zeeland har 40 användare med en medelålder på 80 år deltagit i ett projekt med nedladdning av talböcker. Ombyggda Victor-spelare kopplades upp till trådlöst Internet och böcker och tidskrifter laddades ned hemma hos låntagaren. Projektet är en total succé och biblioteket överväger nu att distribuera DAISY- böcker via Internet istället för med post. Spelartillverkarna hakar på trenden och utvecklar spelare för Internetdistribution. HumanWare lanserar en ny serie spelare. Först ut är VR Stream Flash Player for Students, som kommer i juli 2007 och en trådlös version som kommer i januari 2008. Ytterligare tre versioner är planerade. Plextor har gjort Plextor PTX player, en spelare som kopplas upp via kabel eller trådlöst mot Internet. Den har avancerade funktioner för sökning i bibliotekskataloger och nedladdning. Här hemma spanar TPB in i framtiden – till 2012. Vi har fått i uppdrag av regeringen att redovisa vad vi tror om låntagare och efterfrågan på våra tjänster i framtiden. Läs mer i notisen i tidningen. Kjell Hansson Vikarierande bibliotekschef I nedladdningens spår: Cirkeln läser samma bok Text och foto: Maria Kimberg En dag i månaden i fjorton års tid. Så länge har en av Lidingö biblioteks talbokscirklar träffats. Cirkeldeltagarna är mellan 82 och 96 år och värdesätter sina träffar på biblioteket högt. – Och det är ännu bättre nu när vi alla kan läsa och prata om samma bok. Det är fredag eftermiddag och i samlingsrummet på Lidingö bibliotek är det förberett för talbokscirkel. Bibliotekarie David Södergren Medin har kokat kaffe, dukat fram bästa porslinskopparna och köpt två sorters kakor. I mitten av det runda bordet står en lysande gul krukväxt i lerkruka. Och nu börjar cirkeldeltagarna dyka upp. Först kommer Barbro Lindqvist som har varit med från starten 1993. Den första tiden träffades de hemma hos varandra, men snart började de att träffas på biblioteket istället. – Vi är fyra stycken som varit med hela tiden: Margareta, Ninnie, Kicki och jag, berättar Barbro. - Det är väldigt givande och roligt att träffas så här och prata om böcker. Vi är alla gamla storläsare som alltid har gått till biblioteket. Men vi har väldigt olika smak, så man får tips på mycket man aldrig skulle ha kommit på att läsa själv. – Det är spännande att höra vad andra tycker om en bok man just läst och att utbyta erfarenheter. Vår cirkel består av åtta kvinnor och vi är alla numera änkor, så vi har ingen hemma att prata med om det vi läser. – Vi har åldrats tillsammans de här åren, och vi förstår varandra så bra eftersom vi alla vet hur det är att inte kunna läsa vanliga böcker längre, säger Barbro. Mycket att tala om Efterhand kommer också de andra cirkeldeltagarna och börjar slå sig ned i de bekväma röda fåtöljerna kring bordet. Vackra halsband, pärlor i öronen, blusar, damkavajer och fina frisyrer. Det här är en bokcirkel där deltagarna håller stilen. Efter lite inledande bestyr kring kaffedrickandet kommer vi in på boken de just har läst. Mitt Iran av Shirin Ebadi. Det är en biografi om Irans första kvinnliga domare som fick Nobels fredspris 2003. Hon stödde den islamiska revolutionen men degraderades själv till kontorist och hamnade i fängelse. David börjar med att läsa ett utdrag ur boken där huvudpersonen blir uppringd av Nobelkommittén men direkt lägger på luren för att hon tror att någon driver med henne. – Hon var väldigt modig, kommenterar Barbro. Hon såg vad som hände, men fortsatte att opponera sig trots att hon till och med hamnade i fängelse. Samtalet fortsätter sedan att bölja fram och tillbaka mellan olika ämnen. Margareta berättar om en iransk taxichaufför som hon nyligen har åkt med och vad han berättat om läget i Iran i dag. Kicki har varit i Teheran för många år sedan, hon åkte med på en av sin mans tjänsteresor. Frågan dyker upp: finns det egentligen flest muslimer eller kristna på jorden? Och framöver kanske cirkeln borde välja Lena Einhorns nya bok om Jesu liv, föreslår Ninnie. Nu räcker talböckerna Cirkeln läser gärna biografier och böcker som utspelar sig i främmande världsdelar. Nästa träff blir det fjärde gången som alla har haft samma bok. David har laddat ned från TPB:s digitala bibliotek eller kopierat de titlar som är producerade av BTJ. Deltagarna har tyckt att det är roligare att läsa samma bok, samtalen har blivit mera givande. Första gemensamma boken man valde var Orhan Pamuks Den svarta boken. Men den tyckte många var för svår och flera gav upp före slutet. Förra boken var en barndomsskildring om en judisk pojke uppväxt i New York på 1910-talet, Den osynliga väggen av Harry Bernstein. En berättelse som de flesta tyckte mycket om. Efter samtalet kring biografin från Iran tipsar David om några andra bra, nya böcker. Deltagarna i cirkeln läser mycket, några flera böcker i veckan. Och många av de talböcker David tipsar om blir snabbt utlånade. – Kan jag verkligen med att ta den här boken också, jag har redan tre, frågar Ninnie Willners. Men David lugnar henne och säger att hon kan ta hur många hon vill: ”Jag kan kopiera om fler är intresserade av den här”. Intresset stort Innan cirkeldeltagarna sedan så sakta börjar bege sig av hemåt enas man om nästa månads bok. Det blir Med högklackade skor i Sibiriens snö, en biografi av Sandra Kalniete, före detta utrikesminister i Lettland. David börjar plocka av kaffekoppar och göra i ordning rummet så att datorerna, som står uppställda vid väggarna, kan börja användas igen. Han får hjälp av sin kollega Karin Ljunggren som har varit med i dag, men som egentligen håller i Lidingös andra talbokscirkel. – Det är väldigt roligt och givande att jobba med cirklarna. Och det är uppskattat av deltagarna, det ska mycket till för att någon inte kommer. Hade vi bara möjlighet finns det säkert underlag för att dra igång två-tre cirklar till, berättar David och Karin. Läsa strömmande – lyckat projekt som går vidare Text: Maria Kimberg Strömmande läsning av talböcker blev något av en succé i det användartest som genomfördes under hösten 2006. Ord som ”Helt ovärderligt” och ”Det bästa som hänt” är några av de omdömen som förekommer i utvärderingen. Nu startar etapp två i projektet kring strömmande läsning. Strömmande läsning via TPB-katalogen finns än så länge endast i projektform. Under hösten har drygt 60 användare från folkbibliotek, grundskolor, universitet och högskolor deltagit i projektet. Hälften av användarna har läs- och skrivproblem, hälften synskada. Testet visar att programvaran och rutinerna fungerar bra och att majoriteten av användarna är väldigt nöjda med att läsa strömmande. Största fördelarna är att ständigt ha tillgång till talböcker. En enkel bredbandsuppkoppling räcker och låntagaren får tag på boken själv utan förmedlarhjälp. 61 av 63 användare vill fortsätta med strömmande läsning. På frågan hur man föredrar att läsa bedömdes mp3-spelare, strömmande läsning och DAISY-spelare som ungefär likvärdiga. Uppenbart är att allt fler väljer att läsa talböcker på flera olika sätt, beroende på typ av talbok och vilken miljö man för tillfället vistas i. Nackdelarna som kom fram i svaren är att läsningen i det här testet måste ske vid en dator och att talböckerna inte kunde laddas ned. När nu nästa del av projektet startar kommer flera användare att testa tekniken. I samarbete med en eller ett par kommersiella aktörer ska strömmande läsning till såväl mobil som dator testas. Bland annat kommer företaget Bokilur som redan levererar ljudböcker till mobiler att vara en utvecklingspartner. Flera olika användargrupper kommer att ingå i testet: alla studenter med läshinder vid en utvald högskola, grundskoleelever och Boken kommer-låntagare. Rapporten från första delen av projektet Strömmande läsning är gjord av utredningsinstitutet HANDU. Hela rapporten kan läsas på TPB:s webbplats, www.tpb.se. Om strömmande läsning Strömmande läsning innebär att man läser talböcker vid datorn direkt uppkopplad mot TPB:s digitala bibliotek på Internet. Fördelarna är att man har direkt tillgång till drygt 44 000 talböcker och att det är lätt att använda tekniken. Inga fysiska skivor eller nedladdade filer behövs. Det är enkelt att navigera i talboken och läsprogrammet lägger ett bokmärke där man slutar läsa. Hastigheten på uppläsningen kan varieras. Talboken lämnar aldrig TPB:s digitala bibliotek. Det innebär att man undviker de svårlösta upphovsrättsproblem som kommer om låntagare själv ska ladda ned talböcker. Alla talböcker för barn som DAISY TPB har överfört alla talböcker på kassett för barn till DAISY. Nu finns det gamla klassiska inläsningar av till exempel Maria Gripes och Astrid Lindgrens böcker i DAISY-format. Det gäller också ett stort antal fackböcker för barn. Fackböckerna har TPB lagt ner extra arbete på för att de ska bli så sökbara i som möjligt efter en överföring från kassetter. Nu pågår ett arbete med inläsningar av talböcker för barn som tidigare bara har funnits som ljudböcker. Den nya upphovsrätten tillåter inläsning även av dessa böcker. Rapport om bokbussprojektet klar I Bibliotek för alla nr 3 2006 fanns ett reportage om projektet Bok & DAISY i Jämtland. Där har man spridit kunskap om talböcker till skolor med hjälp av bokbussen. Slutrapporten från det projektet finns nu på Jämtlands läns biblioteks webbplats: www.z.lanbib.se/projekt.htm TPB spanar in i framtiden Hur ser det ut de kommande fem åren? Kommer de som lånar talböcker att bli fler och vilka tjänster ska TPB erbjuda dem? Detta är frågor som regeringen vill att TPB svarar på senast sista maj i år. För att komma fram till svaren har TPB tagit hjälp av analysföretaget Kairos Future. Tillsammans med dem, personal från TPB och representanter för vår omvärld ska en spaning genomföras i form av två breddseminarier. Prognosen ska gälla för perioden 2007-2012. En mindre analysgrupp kommer sedan att bearbeta resultatet. I skrivande stund har det första breddseminariet genomförts med stort engagemang från alla inblandade. Rapporten kommer att finnas tillgänglig på TPB:s webbplats så snart den är klar. Egna Bok & DAISY-paket Många bibliotek gör sina egna kombinationer av bok och DAISY. Det vanligaste är att skivan sätts i en plastficka som fästs på bokpärmens insida. Ofta står dessa paket på bibliotekets Äppelhylla. Det är ett bra sätt att nå till exempel dyslektiker med talböcker. De kan ha glädje av den tryckta boken och talboken tillsammans och känner sig mer lockade av en bok med omslagsbild. Det är viktigt att tänka på att man då tydligt måste visa att detta paket bara kan lånas av talbokslåntagare. Det gör man genom att sätta en talboksetikett på bokens omslag. Etiketten köps från BTJ och där står att talboken är framställd enligt 17 § upphovsrättslagen. Fler högskolor till DAISY-konsortiet Text: Anne Stigell Snart är en tredjedel av medlemmarna i Svenska DAISY-konsortiet universitets- och högskolebibliotek. 11 universitets- och högskolebibliotek är i dag medlemmar i Svenska DAISY- konsortiet (SDK) och flera är i färd med att lämna in sina ansökningshandlingar. När Svenska DAISY-konsortiet bildades i februari 2003 representerades högskolebibliotekens verksamhet endast av Umeå universitet och Mälardalens högskola. De 36 medlemmarna i dag utgörs av läns- och högskolebibliotek med talbokstillstånd, taltidningar, olika intresseorganisationer samt TPB. Att bli medlem i Svenska DAISY-konsortiet kostar för närvarande 5 000 kronor. Medlemmarna har rätt att delta i svenska och internationella diskussionslistor, möten och tekniska konferenser. De får även fria licenser av programvaror för produktion av material i DAISY-format. De programvaror som i dag ingår är LPStudio/Pro, Sigtuna DAR 3, My Studio PC, och DAISY Validator. Medlemmar erbjuds också kostnadsfri utbildning i DAISY-teknik. Utbildningen sker antingen på TPB eller lokalt ute i landet. Svenska DAISY-konsortiet är medlem i det internationella DAISY-konsortiet som består av 73 medlemmar eller associerade medlemmar från hela världen. De representerar nationella DAISY-konsortier, blindbibliotek, organisationer och institutioner, vilka leder en världsomspännande övergång från analog till digital tillgänglighetsteknik. TPB ansvarar för samordningen av det svenska konsortiet. www.daisy.tpb.se Dyslektiker rör om i grytan Text: Lena Boqvist Att dekantera vin är inga problem för Benny Skyttman. Svårare är det dock att lära sig namnen på viner och uttala dem korrekt. Till sin hjälp har han talböcker liksom flera andra dyslektiker vid Restauranghögskolan i Grythyttan. När man kör in i Grythyttan möts man av en uppseendeväckande byggnad. Ett stort tak i rött, grönt och blått vilar på stora kraftiga pelare av trä. Under taket finns en jättelik veranda, stora fönster och dörrar. Människor går in genom entrén i en strid ström. Byggnaden representerade Sverige i världsutställningen i Sevilla 1992 och fraktades sedan till Grythyttan och blev Restauranghögskola. Teorin blir en chock Här utbildar sig 368 studenter till bland annat kulinariska kockar, matkreatörer och sommelierer (dryckesexperter). Självklart står studenterna en hel del vid grytorna men utbildningen innehåller också mycket teori. - Det blir en chock för många att kurserna innehåller så mycket teori, säger Carola Tedenbring, biblioteksassistent. Efter åtta år har hon koll på både kurslitteratur och studenter. - Det är en trygghet att man inte är anonym, säger Anneli Wennberg som läser andra året på Restaurang- och Måltidskunskap. Hon är en av de 16 studenter som får sin kurslitteratur som talbok på cd-rom från TPB. Carola Tedenbring hjälper till att låna hem dem eller laddar ned direkt från det digitala biblioteket. Detta läsår har hon redan i april laddat ned fler titlar än hela förra läsåret. Talböcker och muntliga tentor – ”Gudomliga Carola”, säger Anneli, har koll på vilka kurser jag läser. Det underlättar oerhört med talböcker. När Anneli började här visste hon inte att hon hade dyslexi. Visserligen hade hon haft det tufft i grundskolan men på något sätt hade hon klarat sig igenom den. Väl här fick hon göra tester som gav henne diagnosen dyslexi men som också gav henne mycket mer ? möjlighet till stöd i studierna. På den här skolan får studenterna förutom inläst litteratur även anteckningsstöd, muntliga tentor och längre tid till genomförandet av skriftliga tentor. De får också spela in föreläsningarna och lyssna på dem i efterhand. Lärarna och resten av personalen är djupt engagerade och det råder en öppenhet kring dyslexi. ”Ovanligt många dyslektiker” - Det finns ovanligt många dyslektiker här, säger Bibbi Nyström, specialpedagog med inriktning på dyslexi. Andelen är ungefär fyra procent jämfört med en procent på de övriga högskolorna i landet. Vid terminsstart ger hon nya studenter information om vilka hjälpmedel som finns för dem med olika typer av läshandikapp. Varannan onsdag under året finns hon sedan till hands på skolan om någon student behöver hjälp. Övrig tid sitter hon vid Örebro Universitet som ansvarar för verksamheten i Grythyttan. - Vi har under de senaste åren satsat allt mer på information eftersom vi har sett att fler och fler behöver hjälp. Att det finns hjälp att få sprids också från student till student. Jag tror också att den nya tekniken med cd-romskivor istället för kassetter bidrar till att fler vill läsa talböcker. Handikapp skapar energi Den här dagen ska Carl Jan Granqvist, initiativtagare till Restauranghögskolan och själv dyslektiker, hålla ett föredrag om måltidskunskap för studenterna. För att få all fakta rätt ringer han till biblioteket för att få hjälp. Och Carola hjälper gärna till. Carl Jan Granqvist har varit med och valt ut många av de studenter som gått och går på Restauranghögskolan. - Jag tror att den höga andelen dyslektiker beror på att vi tagit in studenter delvis på personliga intervjuer och yrkesprov. Det kan vara svårare för en dyslektiker att komma in om man bara går på betyg eller högskoleprov, säger Carl Jan Granqvist. För att bli antagen krävdes dessutom både högskolebehörighet och två års yrkeserfarenhet. Nytt för nästa termin är att de personliga intervjuerna är slopade till Carl Jans stora missnöje. - Vi kommer att tappa de profilerade och udda typerna. Handikapp skapar en otrolig energi. Det skapar en motivation, säger Carl Jan Granqvist. Hjälpprogram och talsyntes Ämnet dryckeskunskap är enligt Bibbi Nyström en ”utmaning för en dyslektiker”. Där ska man lära sig viner och vindistrikt utantill. Och de ska uttalas korrekt. Benny Skyttman, som läser Restaurang- och måltidskunskap, håller med: – Jag måste lyssna på orden om och om igen för att komma ihåg hur de ska uttalas, ”Beaujolais” till exempel. Sedan brukar det sitta. Det blir ju svårare eftersom det är uttryck på olika språk: tyska, franska och spanska. Benny Skyttman läser bara ”tung” kurslitteratur med mycket specialuttryck som talbok. När han skriver på dator använder han ett hjälpprogram som föreslår ord medan man skriver. Vid uppsatsskrivning har han en talsyntes för att kunna lyssna på texten i efterhand. - Innan jag började kontaktade jag Bibbi för jag var osäker på om jag skulle klara det här. Men hon gjorde en utredning och sa ”Det här blir inga problem”. - Det intresse jag har för restaurangbranschen och viljan att utvecklas får mig att klara av studierna, säger Benny. Fem böcker som studenter på skolan läser The experience economy : work is theatre & every business a stage av B. Joseph Pine, James H. Gilmore Exploring wines & spirits av Christopher Fielden Näringslära för högskolan, redaktör Lillemor Abrahamsson Handbok i sensorisk analys av Birgit Lundgren Sensory evaluation of techniques av Morten Meilgaard, Gail Vance Civille, B. Thomas Carr Nya studenter och utlån ökar Nya studenter med service från TPB 2004: 760 personer 2005: 827 personer 2006: 978 personer Utlåning och nedladdning till studenter 2004: 15 790 talböcker 2005: 18 987 talböcker 2006: 21 303 talböcker Tar språket på allvar Text: Lena Boqvist Carl Jan Granqvist som både är professor och dyslektiker för in intellektuell stimulans i restaurangvärlden. För honom är det viktigt att hantverk, konst och vetenskap går hand i hand. Carl Jan Granqvist är en riktig Grythytteprofil. Han har till och med fått en egen gata uppkallad efter sig. Att han hamnade i Grythyttan är mest en slump, som mycket i hans liv. Carl Jan Granqvist blev tillfrågad av en god vän att ta över Gästgiveriet 1972. Och det blev en succé. Därefter har det blivit många andra projekt i trakten för honom: Restauranghögskolan, Måltidens Hus, Kokboksmuseet, Måltidsakademin, Måltidens museum, Saxå bruk för att nämna några. – Utan honom hade det ju varit ödemark här uppe, säger biblioteksassistenten Carola Tedenbring vid Restauranghögskolan i Grythyttan. Förbereder föredrag noga – Jag bor halva tiden i Grythyttan och halva tiden i Stockholm, säger Carl Jan Granqvist som har en 15-årig son i Örebro. Carl Jan Granqvist är ofta på resande fot. När jag träffar honom på tåget på väg till Grythyttan kommer han direkt från Peking för att hålla föredrag på Restauranghögskolan. Först för studenterna och senare samma dag för LO-styrelsen. – Det är alltid en pärs för mig att hålla föredrag. Som dyslektiker måste man förbereda sig väldigt noga. Jag memorerar in hela texten och så har jag stolpar som stöd. Han tar språket på allvar och vill att varje ord ska vara rätt. Föredraget för studenterna handlar om Måltidskonst. Han är professor i just det ämnet vid Stavangers Universitet i Norge. Och han är filosofie doktor h.c. i Måltidskunskap vid Örebro universitet. Titlarna betyder mycket för honom liksom högre utbildning. Lyssna ihärdigt Hans far var lärare och hans mamma handarbetslärare. Skolgången i en by utanför Örebro var besvärlig men han fick ett enormt stöd hemifrån. – Det är en glädje att jag hade en mamma som läste mina läxor för mig. Det är fantastiskt. Varenda kväll läste hon. År ut och år in. Trots att han är en van lyssnare har han aldrig provat talböcker. Han kämpar med tryckt text. – Ju tröttare jag är desto svårare har jag att ta ut en ordbild. När jag läser skönlitteratur slarvläser jag. Då går det väldigt fort. Det som tar en väldig tid är det som har en svårare innebörd, till exempel forskningsrapporter. Ofta måste jag läsa texten många gånger. En annan som får texter upplästa eller berättade för sig är kronprinsessan Victoria. – Hon berättade för mig att det tar så mycket energi att läsa texter så folk gör ”föredragningar” för henne. Jag kunde identifiera mig med henne i det. - Man måste lyssna ihärdigt som dyslektiker. Vi måste ta in och minnas. Jag hade aldrig klarat mig utan min minneskapacitet. Hantverk, konst och vetenskap När han lär sig svåra ord och namn använder han sig av minnesbilder. Han tar ett exempel: – Namnet Tatiana Sjeremetiev Angelini-Jolin Collingwood. Då börjar jag Tatiana Sjere…hm det låter som ”sherry” och så fortsätter jag på det viset. Och så övar jag om och om igen tills det sitter. När Carl Jan gick restaurangskola i Örebro var han irriterad på att det saknades intellektuell stimulans i skolan. Lärarna kunde inte beskriva med ord för eleverna varför man gjorde vissa saker. Här föddes idén till Restauranghögskolan. – Teori måste vara en del av helheten. Hantverk, konst och vetenskap är alla lika viktiga. Det är som att bli en duktig kirurg eller violinist. Det är ju ingen nackdel om du har musikteori, säger Carl Jan Granqvist. Internationellt talbokssamarbete Tekniken snabbare än lagstiftningen Text: Maria Kimberg Ett gigantiskt digitalt bibliotek med talböcker från hela världen – det är en målsättning i den internationella talboksvärlden. Ny teknik gör det möjligt men lagstiftningen om upphovsrätt hänger inte med i utvecklingen. Rent teoretiskt borde utväxlandet av talböcker länder emellan enbart gynnas av den digitala tekniken. Geografiska avstånd spelar ingen roll när det gäller att skicka eller ladda ned filer. Bibliotekskataloger på nätet har också gjort det enklare att hitta rätt talbok på ett främmande språk. Det som nu istället sätter käppar i hjulet är främst upphovsrättslagar och olika länders sätt att tolka lagstiftningen när det gäller digitala talböcker. Från den amerikanska organisationen Recording for the Blind & Dyslexic lånade TPB tidigare många talböcker på 4-spårskassett till läshandikappade högskolestudenter. Men efter digitaliseringen är det stopp på fjärrlån därifrån. Anledningen är att upphovsrättsinnehavarna är oroliga för att de digitala talböckerna ska spridas till personer som inte är berättigade att läsa talböcker. Olika tolkningar Till och med enskilda bibliotek i samma land kan tolka upphovsrättslagstiftningen på olika sätt. En del menar att det som inte uttryckligen är förbjudet är tillåtet, medan andra läser in restriktioner i en mer generös lagparagraf. Trots att USA och Australien har liknande lagstiftning tolkar man motsvarande paragraf på helt olika sätt. Biblioteksavdelningen vid Vision Australia anser att de har rätt att låna ut sina digitala talböcker till andra länder. Det är därifrån TPB i dag lånar flest engelskspråkiga digitala talböcker. Flerspårskassetter går ännu att låna från USA, men de kräver fortfarande speciella bandspelare och är inte så populära hos låntagarna. Undantagsparagraf Diskussionerna kring upphovsrätten och olika slags kopieringsskydd för talböcker har pågått inom internationella organisationer i många år. Förhandlingarna går trögt och inga snabba lösningar är i sikte. IFLA, International Federation of Library Associations and Institutions tillsammans med World Blind Union, arbetar med att få igenom en undantagsparagraf som gäller bland annat talböcker i enskilda länders lagstiftning. Ett undantag liknande den paragraf 17 som vi har i upphovsrättslagen i Sverige. WIPO, upphovsrättsinnehavarnas internationella organisation, lade nyligen fram en utredning där man rekommenderar FN:s medlemsstater att införa en undantagsparagraf i sin upphovsrättslagstiftning för litteratur anpassad för synskadade. Pengar att spara Rent konkret innebär de här segslitna upphovsrättsdiskussionerna att det blir både dyrare och tar längre tid att få fram en talbok. Under 2002 lånade TPB in 249 talböcker från USA, främst kurslitteratur för högskolestudenter. Det var titlar som TPB inte behövde satsa pengar på att producera själv. En vanlig högskoletitel kostar ungefär 25 000 kronor att ta fram. Men stora och komplicerade läroböcker kan också bli mycket dyrare. Den längsta talboksinläsning som gjorts av TPB är en amerikansk lärobok i medicin. Den lästes in nu under våren, boken var 2021 sidor lång och inläsningen blev 257 timmar. Talboken kostade cirka 240 000 kronor att göra. Ett lån från USA hade gett högskolestudenten boken snabbare och TPB hade istället kunnat läsa in flera andra böcker. Läget förbättras när fler av högskoletitlarna i Sverige nu görs med talsyntes istället för att läsas av en inläsare. Internationella frågor - Det är tre stora frågor som drivs internationellt: upphovsrätt, gemensam standard och resurser, säger Beatrice Christensen Sköld, som arbetar med internationella frågor på TPB och som också är ordförande för IFLA Libraries for the Blind Section. - Sverige har kommit långt i DAISY-utvecklingen, vi har redan sett många av de problem som andra nu konfronteras med. Därför kan vi också hjälpa till att driva utvecklingen framåt genom olika projekt. TPB-personal ska till hösten åka till Sydafrika för att genomföra kurser i digital bokproduktion och hur man gör taktila bilderböcker. IFLA ALP (Action for Development through Libraries Programme Core Activity) finansierar projekten. - Även om det kan synas motigt ibland kommer vi att få ett globalt digitalt talboksbibliotek. Snart kommer det att lanseras flera nya kostnadsfria produktionsverktyg som utvecklingsländerna kan använda. Det kommer att innebära ett stort lyft, säger Beatrice Christensen Sköld. IFLA, Libraries for the Blind Section www.ifla.org/VII/s31/index.htm Internationella DAISY-konsortiet www.daisy.org Pärs med persisk talbok Text: Karl Tännérus Foto: Lena Boqvist Efter nästan två år fick synskadade Farial Meyahi, Hagsätra, äntligen läsa Farah Dibas memoarer på persiska. Följ bokens krokiga väg från tryckt version till inläsning i DAISY-format. När Farial Meyahi fick höra talas om Farah Dibas memoarer via persisk lokalradio ville hon genast läsa den. Hon ringde direkt till Farah Dibas sekretariat och de lovade att boken skulle läsas in, men månaderna gick utan att Farial såg skymten av någon ljudbok. Hon var dock inte beredd att ge upp så lätt. - När man, som jag, är synskadad är det jättesvårt att få läsa och diskutera böcker samtidigt med alla andra, säger Farial. Den här boken är dessutom speciellt viktig, eftersom den ger en bild av Iran före den islamiska revolutionen år 1979. Efter att länge ha väntat förgäves på den utlovade ljudboken vände sig Farial istället till TPB under våren 2006. TPB meddelade att boken skulle göras som talbok, och att den troligen skulle vara inläst och färdig att låna under sommaren. Men sommaren både kom och gick utan att talboken såg dagens ljus. Farial lät sig dock inte heller denna gång nedslås av motgången. Omstarten År 2006 var det mångkulturår. På TPB satsade man på att anställa en bibliotekarie/informatör inom området språklig mångfald. Valet föll på Marja- Leena Ahola, en bibliotekarie med många års erfarenhet från folkbiblioteksvärlden. När Marja-Leena började på TPB i september 2006, låg Farah Dibas memoarer och väntade på henne. – Det var en lätt tumultartad upplevelse att kastas så huvudstupa in i det praktiska arbetet, minns Marja-Leena. Produktionen av den här boken hade ju stannat av eftersom det uppstod svårigheter längs vägen, och det visade sig inte heller vara alldeles lätt att reda ut problemen. Under Marja-Leenas första månad på TPB träffade hon Farial för första gången. Farial var då ordförande för den persisktalande gruppen inom SRF:s invandrarkommitté, och hon betonade att det verkligen var angeläget att just denna bok lästes in. För Marja-Leena var det bara att kavla upp ärmarna och sätta igång. Produktionens krokiga väg TPB:s producenter är vana vid all upptänklig litteratur, och som regel går det väldigt snabbt att få till en inläsning, även av de mest komplicerade böckerna. När det gällde inläsning på persiska visade det sig dock ganska snart att såväl TPB som deras producenter saknade nödvändiga rutiner och kontaktvägar. – Vi fick verkligen vara kreativa för att ro den här talboksproduktionen i hamn. Efter att förgäves ha sökt efter lämpliga talboksproducenter och inläsare i närområdet, fick vi till sist napp i Göteborg. När det gällde uppmärkningen och översättningen av bokens rubriker, hade vi dock den stora turen att hitta kunskapen inom husets väggar. Gita Nabavi, produktionshandläggare vid TPB, visade sig vara så pass duktig på persiska att hon kunde översätta bokens rubriker till latinsk skrift. Äntligen! Efter många om och men blev boken till sist klar, och Farial har äntligen fått ta del av Farah Dibas levnadshistoria. – Farah Dibas memoarer var verkligen värd all väntan! Själv var jag bara 16 år när revolutionen skedde, och som så många andra var jag för upptagen med allt det som hände runt omkring mig för att ens fundera över shahen och hans familj. Det är härligt att äntligen få ta del av denna för mig okända del av Irans historia. Den här boken är oerhört viktig, och jag hoppas att många läser den! Om boken Författaren, före detta drottning av Iran, berättar för första gången om sitt liv sedan shahen dog 1981. Hon skriver om barndomen och föräldrarna, skoltiden före andra världskriget då pappan var officer och hade kontakter med hovet. Men också om den komplicerade politiska situationen i samband med kriget då landet var ockuperat av ryssar och britter. 1957 påbörjades studier i Paris och några år senare gifte hon sig med shahen. Inläst på farsi ur Farzad, 2004 Boken finns att låna på TPB som talbok i DAISY-format. Nytt från utlandet På TPB finns talböcker på 50 olika språk. Under senaste året har det kommit en hel del nya titlar. TPB har överfört mp3-böcker från Kroatien och Bosnien till DAISY-format. Nya avtal med England har ökat inköpen av engelsk skönlitteratur. Köpa in från talboksbibliotek i andra länder, fjärrlåna eller producera själv är de alternativ som finns när det gäller talböcker på andra språk. (Läs mer om utländska fjärrlån i Bibliotek för alla nr 1 2006). TPB:s budget för att göra nyinläsningar på andra språk är liten. Kurslitteratur har ett eget anslag från Utbildningsdepartementet och görs ofta på engelska. Men förutom det blir bara enstaka titlar nyinlästa på andra språk än svenska. TPB har tagit ett policybeslut att enbart köpa in digitala talböcker, och i många länder har den digitala produktionen ännu inte kommit så långt. Men genom teknikutveckling har en ny möjlighet öppnat sig: att skaffa mp3-böcker från andra länder och överföra dem till DAISY. Det land som från början har gjort mp3-inläsningen kan sedan få tillbaka DAISY-versionen till sitt bibliotek. Detta har hänt det senaste året: Engelska: Nytt avtal med RNIB, Royal National Institute of the Blind, där TPB har börjat köpa efterfrågade moderna romaner och några klassiker. Hittills ett 60-tal titlar, även barnböcker. Finska: Genom ett samarbetsavtal med finländska blindbiblioteket Celia får TPB varje år cirka 200 nya finska talböcker. Det är både nyutgivning och efterfrågade överföringar av äldre böcker. Celia får lika många svenska talböcker från TPB. Kroatiska och bosniska: Från blindbiblioteken i Zagreb och Sarajevo har drygt 300 mp3-titlar köpts in. Ett 30-tal är redan färdigöverförda till DAISY, resterande är på gång under året. Kurdiska: TPB har producerat sex barnböcker om Ludde av Ulf Löfgren på kurdiska. Persiska: Ett 20-tal överföringar av TPB-inläsningar, gjorda på 90-talet. Skönlitteratur för vuxna. En egen nyinläsning, se separat artikel. Ryska: Ett 10-tal ryska DAISY-titlar har TPB fått från det finländska biblioteket Celia. Spanska: Omkring 200 överföringar har gjorts från kassett till DAISY. Talböckerna är producerade i Uruguay i ett samarbete mellan blindbiblioteket där och TPB. Skönlitteratur för vuxna, och en hel del klassiker. Tyska: Ett antal DAISY-titlar kommer att köpas in från Tyskland under året. Hitta andra språk i TPB-katalogen! Utländska tal- och punktskriftsböcker hittar man i TPB-katalogen genom att välja ”Utökad sökning” och använda sökfältet ”Språk”. http://katalog.tpb.se Visst laddas det ned - men stora skillnader mellan länen Nedladdningen av talböcker fortsätter att öka stort. Redan i slutet av april i år hade folk- och länsbiblioteken laddat ned lika många talböcker som under hela 2006. Men de regionala skillnaderna är stora – mest laddas det ned per talboksberättigad i Östergötland och minst på Gotland. Skillnaderna beror förstås på många olika saker. En del av biblioteken har inte fått sina talbokstillstånd förrän ganska sent, som till exempel på Gotland. Den här tabellen bygger på en schablonberäkning av att ungefär fyra procent av befolkningen är talboksberättigad. Exakt antal nedladdningar per region redovisas på www.tpb.se.