Innehåll
Så kom då det efterlängtade beslutet från regeringen. Från den 1 augusti har TPB fått uppdraget att gifta ihop Taltidningsnämnden med TPB. Det betyder att de nästan 9 000 taltidningsabonnenterna som är en del av de nästan 50 000 talbokslåntagarna äntligen får en samordnande myndighet. I höst kan vi alltså påbörja arbetet med en gemensam infrastruktur för talböcker och taltidningar. Men vad innebär det? Jo, att på lite sikt se till att alla användare får en bättre service på det sätt som passar dem bäst. Via mobiltelefon, dator eller en fast utrustning hemma med alla talböcker och taltidningar i en och samma mottagare.
Det finns väldigt många personer med läs- och skrivsvårigheter som undviker just bibliotek. Fyra kommuner i Västra Götaland har satsat på en mera uppsökande verksamhet av ett något annorlunda slag. Vi hittade biblioteken och talböckerna mitt i smeten i Nordstans shoppingcenter.
Men hur når man förbipasserande shoppare med sitt budskap? Följ med Bibliotek för allas utsända som har svaret.
Möt också Tobias Stenekull som med obändig envishet och en synnerligen stark vilja lyckats förverkliga sina drömmar att hitta en framkomlig väg till ett yrkesliv som lärare trots dubbla funktionshinder.
I vårsolens maj kommer de Nordiska specialbiblioteken att träffas i Köpenhamn. Bibliotek för alla har tidigare berättat om vilket nära och fruktbart samarbete som utvecklats de senaste åren. Nu fördjupar vi det med gemensamma upphandlingar inom olika områden. Bland annat vill vi förvärva mer engelskspråkig litteratur. Vi lovar att återkomma med en rapport kring detta i nästa nummer.
Välkommen till den efterlängtade våren och ett nytt nummer av Bibliotek för alla!
Roland Esaiasson, myndighetschef på TPB
TEXT: MARIA KIMBERG
– Vi finns här i shoppingcentret Nordstan för att försöka nå alla som har behov av talböcker. Många med läs- och skrivsvårigheter undviker bibliotek – då får vi komma till dem istället, säger Heidi Carlsson-Asplund, Regionbiblioteket Kultur i Väst.
Mitt i myllret i Nordstans shoppingcenter i Göteborg en vanlig tisdagsförmiddag i mars. Mellan Åhléns och affären Feskarbröderna, inte långt från Systembolaget och Clas Ohlson, har biblioteket och talböckerna tagit plats. Från den lilla scenen berättar Anette Borgert, frisör med läs- och skrivsvårigheter, hur hon gjorde allt för att undvika böcker:
– Jag gick in på biblioteket för att kopiera papper. Men jag fick ont i magen när jag såg mängderna av böcker. Det kändes som om alla andra läste, men inte jag. När jag sedan fick veta hur många talböcker som finns inlästa så öppnades en ny värld för mig. Nu kan jag också vara med och prata om vad jag läst och till och med ge boktips till andra.
Uplacerade nedanför scenen finns informationstexter med trycket Svårt att läsa? Det finns andra sätt! Personal från biblioteken i Göteborg, Falköping, Skövde och Borås är på plats för att berätta om talböcker, storstil, lättläst och annat som underlättar när man har svårt att läsa. Alla är klädda i likadana svarta t-shirts, på tröjorna står det ”80 000 titlar” – det syftar på antalet talböcker i TPB:s digitala bibliotek.
Bakgrunden till heldagen i Nordstan är att undersökningar visar att bara ett fåtal av alla som har läs- och skrivsvårigheter kommer till biblioteket. Under 2009 och 2010 arbetar bibliotek i Västra Götaland tillsammans med TPB för att nå ut till flera. Bidrag till projektet Låna, ladda, lyssnakommer från Kulturrådet.
– Den här dagen är en kickoff inför att de fyra kommunerna ska arbeta mera uppsökande utanför biblioteket i sina egna hemkommuner. Förra året startade projektet genom att låta enskilda låntagare själva ladda ned talböcker hemma, eller komma till bibliotekets DAISY-kiosk och ladda ett minneskort, berättar Heidi Carlsson-Asplund.
Att nå förbipasserande i ett shoppingcenter är inte det lättaste, men genom att närma sig dem som tveksamt saktar in lite på avstånd möter personalen ändå ganska många under dagen. En del av dem som besöker montern
har aldrig tidigare hört talas om talböcker, bland andra flera medelålders män med läs- och skrivsvårigheter. Några av dem passar på att direkt få ett tillfälligt lånekort utskrivet – ett kort som sedan byts ut på biblioteket. Under dagen skrivs ett tiotal kort ut till besökare.
Bo Bernhard som bor på Hällsö har problem med synfältet och är väl insatt i talböcker och vad de kan betyda:
– Jag läser överallt, på bussen, på träningscykeln, överallt där jag kommer åt. Nu senast har jag läst Evert Lundbergs romanserie om gamla Bohuslän. Jag lånar på biblioteket på Öckerö och är väldigt nöjd med servicen.
På scenen fortsätter ett ambitiöst sammansatt program. Författaren Johan Werkmäster berättar om sitt arbete med att skriva en lättläst bok om Selma Lagerlöf. Han har också arbetat med att bearbeta böcker av bland andra Guillou och Mankell till lättläst svenska.
– Får man verkligen göra om andras böcker, tänkte jag först. Men det har visat sig att nästan alla välkända författare säger ja till lättlästa bearbetningar. De tycker att det är viktigt att alla kan läsa deras böcker, säger Johan Werkmäster.
Kjell Eriksson, som arbetar för dyslexiförbundet FMLS i Göteborg, har också varit med i projektet och laddat ned talböcker själv, och även han berättar om sina upplevelser från scenen.
- Jag började lyssna på talböcker för att jag vill läsa en bok om dyslexi för att förstå mitt funktionshinder. Men mitt mål är att plöja igenom en skönlitterär bok i pappersform, så jag tränar på läsning hela tiden.
Efter heldagen i Nordstan är nästa steg i projektet Låna, ladda, lyssna att biblioteken börjar föra ut budskapet på hemmaplan, också utanför själva biblioteksbyggnaderna. Bland annat kommer man att ge sig ut och träffa människor på arbetsplatsbibliotek, lärcentra och i kriminalvården.
Johan Fransson från Skövde bibliotek visar upp nytryckt informationsmaterial.
På bok- och biblioteksmässan i Göteborg kommer TPB att dela ut Amy-priset för första gången. Det går till en institution, organisation, skola, förlag eller bibliotek som under året satsat på tillgängliga medier på ett spännande eller framgångsrikt sätt. I skrivande stund har nomineringstiden inte gått ut men efter den 21 maj kan du läsa på TPB:s webbplats, www.tpb.se, vilka som är nominerade. Amy-priset har fått sitt namn efter Amy Segerstedt, en stor visionär i sin samtid vad gällde utveckling av tillgänglig litteratur. Hon bildade Föreningen för blindskrift 1892 som skapade det bibliotek som är grunden till dagens TPB.
En del populära böcker produceras som talböcker av BTJ. TPB köper därför rätten att göra många av dessa böcker nedladdningsbara. I senaste omgången blev cirka 140 titlar tillgängliga för ned-laddning i TPB-katalogen. Här följer exempel på några av titlarna:
Under 2010 kommer TPB att köpa in och ladda upp titlar från BTJ kvartalsvis till TPB-katalogen katalog.tpb.se.
Varje månad sammanställer TPB listor över de senaste tillskotten i TPB:s boksamling, en för talböcker och en för punktskriftsböcker. Månadslistorna finns inlästa som DAISY text och ljud, med talsyntesen Folke. De kan laddas ned som ISO-fil eller ZIP-fil. Om du hellre vill läsa textver-sionen finns listorna som webbsida (html) eller som worddokument. Listorna hittar du i TPB-katalogen, katalog.tpb.se.
För barn med synskada har TPB sedan 1992 gjort bilderböcker som man läser med fingrarna. Nu kan barn med andra funktionsnedsättningar också låna taktila bilderböcker på biblioteken. Men vad är bäst för dem? Hur ska bilderna se ut? Vilka böcker passar dem? Har du, eller känner du till någon som har professionell erfarenhet av att använda taktila bilder för den här utökade gruppen? Kontakta Britt Nedestam, som utreder detta på uppdrag av TPB, britt.nedestam@telia.com, tel. 031-88 07 80.
TEXT: LENA BOQVIST
– Man måste svälja stoltheten om man ska göra nyttiga saker i livet, säger Tobias Stenekull som är gymnasielärare i Hyltebruk. Trots att många var skeptiska till hans yrkesval på grund av hans synskada och cp-skada studerade han vidare till lärare och trivs verkligen med sitt yrke.
Med ett stort leende och relativt svagt handslag hälsas jag välkommen till Lärlingsutbildningen i Hyltebruk. Tobias Stenekull 27 år, läraren som tar emot mig, är en gammal studentlåntagare hos TPB och vet allt om hur det är att studera med funktionshinder.
– Universitetsvärlden kan vara rätt så oförstående mot personer som inte passar in i kollektivet, säger han. Men i huvudsak har jag känt mig rättvist behandlad.
Vid första anblicken märker jag inte av hans funktionsnedsättning. Han ser men betraktar sig själv som ”seende blind” eftersom han inte kan förlita sig på sin syn. En grav central synskada gör att det blir fel på kopplingen mellan ögon och hjärna och problem med orienteringen.
Sedan födseln har han också en måttlig cp-skada vilket bland annat gett honom värk i höfter och händer.
– När jag flyttade hemifrån var det ingen som hade en tanke på att jag behövde personlig assistent. Aldrig i livet. Men nu har jag insett att man måste svälja den stoltheten om man ska göra nyttiga saker i livet, säger Tobias.
Sedan två och ett halvt år arbetar han som gymnasielärare. Och han har tillgång till en personlig assistent 17-18 timmar per dygn.
– Men assistenten är nästan aldrig med i klassrummet. Ibland hjälper han mig med praktiska saker som att skriva ut prov till eleverna och sådant som jag dikterar för honom. När det är dags att rätta provet läser assistenten in provsvaren i DAISY-format via programmet Dolphin Publisher så att jag kan lyssna, rätta dem och ge betyg.
Känner du att du har valt rätt yrke?
– Ja! Det har bara varit roligt. Under studietiden kunde jag dock tycka att det var tungt ibland eftersom det var så mycket att läsa.
Kurslitteraturen fick han inläst av TPB vilket underlättade studierna.
– Victorspelaren var en trogen kompis. Och att kunna markera bokmärken var en befrielse. Först satte jag kanske 250-300 bokmärken i en bok så att det blev en form av sammanfattning. Därefter läste assistenten in sammanfattningen så att jag kunde plugga in de delarna extra noga.
– För mig som läste talböcker var det extra viktigt att få litteraturlistorna av läraren i god tid så att TPB hann läsa in böckerna tills jag behövde dem. Ibland hade jag problem med det så jag fick tjata och tjata. En gång gick det så långt att jag sa att jag skulle anmäla skolan för att den bröt mot lagen om likabehandling av studenter. Då gick det undan …
Tobias Stenekull har många gånger gett personer med funktionshinder en röst. Specialpedagogiska skolmyndigheten har anlitat honom för att hålla föredrag om specialpedagogik och handikapp på grundskolor, gym-nasieskolor, Högskolan i Borås och på Göteborgs universitet.
– När jag håller föreläsningar är jag väldigt noga med att inte fokusera på någon livshistoria, för mig skulle det kännas patetiskt. Jag inriktar det mer på hur det fungerar rent praktiskt att studera när man har funktionshinder.
December 2007 blev Tobias klar med lärarutbildningen vid Göteborgs universitet. En månad efter det började han att arbeta som gymnasielärare i Vårgårda.
– Jag har aldrig mötts av några fördomar från eleverna. Det är klart att vissa elever gillar att driva med nya lärare så de brukade byta platser med varandra. Men sådant får man räkna med. På mina lektioner är det viktigt att de sitter på bestämda platser så att jag har koll på vilka som är där, säger han.
Sedan hösten 2009 arbetar Tobias i Hyltebruk, en liten bruksort fem mil från Halmstad.
”Lärlingsutbildning” står det ovanför en dörr på en röd tegelbyggnad där skolan håller till. I huset finns även en pub, hotell och bio. Inte en miljö som man vid första anblicken förknippar med en skola. En trappa upp finns dock flera klassrum och grafittisprayade skåp. Här pågår en intensiv utbildning för cirka 100 gymnasieelever som lär sig ett yrke genom att arbeta på olika företag samtidigt som de får behörighet till högskolan.
– Det här är ingenting för den som är skoltrött, säger Tobias Stenekull. Dels måste du jobba heltid, 40 timmar i veckan, dels måste du läsa in kärnämnena. Eleven är ute två-tre veckor på arbetsplatsen och därefter är de inne på skolan en vecka och läser vissa kurser.
– Vi har ett annorlunda och intressant sätt att undervisa. I snitt besöker jag mina elever på arbetsplatsen var fjortonde dag, däremellan skickar de in loggrapporter om vad de gör.
Några av eleverna på lärlingsutbildningen har läshinder. Maja Gunnarsson, 17 år, är en av dem. Hon läser talböcker på grund av en hörselskada.
– Jag har alltid haft problem i skolan och kommit efter på grund av att jag inte hänger med. Det är svårt för mig att lyssna, skriva och uppfatta samtidigt. Det är mycket smidigare för mig att lyssna på en lärobok och kunna stryka under i texten samtidigt.
Hon kom i kontakt med talböcker i nian och säger att det bidrog till att hon blev mer självständig. Sedan några år tillbaka använder hon en hörapparat som också gör det lättare för henne att följa med i skolan.
Maja läser omvårdnadsprogrammet och har sin lärlingsplats på ett serviceboende.
– Det går jättebra och jag trivs kanon, säger hon. Efter skolan ska jag nog jobba ett tag och sedan … vet jag inte … kanske plugga vidare.
Tobias ångrar inte en sekund att han pluggade vidare. Trots att många faktiskt var skeptiska till hans yrkesval. Han har fått frågor som ”Hur ska du kunna undervisa om du inte kan läsa själv?” Eller ”Hur ska du kunna hålla föredrag?”.
– När jag gick utbildningen ringde både arbetsförmedlingen och försäkringskassan och frågade om jag inte skulle gå i pension istället. Och jag hade inte ens fått testa att jobba heltid, säger han.
Med facit i hand kan man lätt se att Tobias valde rätt. Han trivs som fisken i vattnet med lärarjobbet.
TEXT: ANNE STIGELL
Åsa Finnström är kanslichef på Taltidningsnämnden, TTN, som avvecklas som myndighet för att inordnas under TPB från och med den 1 augusti.
1 Hur ser ni på att TTN:s verksamhet inordnas under TPB den 1 augusti?
– TTN är positiva till förändringen. Vi ser att det fnns många gemen-samma nämnare mellan TPB och TTN. Det fnns en vinst i att sam-ordna utvecklings- och förändrings-arbetet, så förutsättningarna för att hitta gemensamma lösningar är mycket goda. TTN kommer att bli ett särskilt beslutsorgan inom TPB. TPB har ju fått regeringens uppdrag att se över och lämna förslag till ny instruktion för TTN där det klargörs vilka uppgifter TTN kommer att få och vilken relation vi kommer att ha till TPB och till myndighetschefen. Det är viktigt att titta på TTN:s fram-tida uppdrag, både vad det gäller organisation och verksamhet. Just nu blir det mycket organisationsfrågor. Senare kommer verksamheten att hamna mer i fokus.
2 Kommer tillgången till innehållet i dagstidningar för personer med läshandikapp att förändras?
– Teknikutvecklingen skapar ju möj-lighet att öka tillgängligheten för taltidningsanvändarna och att kunna erbjuda olika lösningar som passa olika målgrupper. Detta kan säker också leda till att taltidningarna nå en större målgrupp, till exempel den stora gruppen personer med läs och skrivsvårigheter. Där har ju TPB stor erfarenhet som vi kan få ta del av
3 Hur påverkas taltidningsprenumeranterna?
– I dag används både analog och digital teknik sida vid sida. De flesta taltidningar som funnits länge läse in med mänskligt tal och distribuera via radionätet. Ett tjugotal tidninga använder istället talsyntes och distri bueras digitalt. Det kan vara svårt för tidningar att byta till talsyntes. I dag är det cirka 8 000 personer som använder en inläst taltidning och medelåldern är hög, ungefär 80 år. Dess prenumeranter är ofta vana vid en viss inläsare och vid att tidningen är 90 minuter lång och inläst på ett visst sätt. Att då få tillgång till en mer omfattande tidning där inläsningen är gjord med talsyntes kan försvår för användarna. Dessutom finns det kvar en bild av att talsyntesen är mekanisk, men dagens talsyntes har ju utvecklats enormt. Övergången till ny teknik för samtliga taltidningar kommer att ta flera år, man måste ha minst ett 5-års perspektiv. Innan arbetet tar fart behövs också tydliga signaler från regeringen. Det kommer att bli ett stort kommunikations- och informationsarbete att uppdatera taltidningarnas nuvarande prenumeranter och samtidigt nå ut till en större målgrupp.
4 På vilket sätt gynnar samarbetet med TPB utvecklingen inom taltidnings- och talboksområdet för att öka tillgängligheten?
– Det viktigaste är att ha användaren i fokus. TPB och TTN har ju en gemensam målgrupp så vi kan samla resurserna för att till exempel hitta den gemensamma tekniken för hur man distribuerar och tar emot till-gängliggjort material. En användare ska till exempel inte behöva ha flera apparater. Vårt uppdrag är också att använda resurserna på bästa sätt.
Vid kursstart hösten 2010 kommer det att finnas ett urval av populär högskolelitteratur färdig som DAISY text och ljud – utan att någon student beställt dem. Detta är ett helt nytt sätt att arbeta för TPB. TPB:s referensgrupp för högskolebibliotekarier ligger bakom förslaget att producera titlar i förväg. De högskolebibliotekarier som ingår i referensgruppen har fått i uppdrag att skicka in förslag på titlar som de vet finns på höstens kurslistor och brukar vara efterfrågade. Fokus kommer att ligga på böcker som används på grundkurser i relativt vanliga utbildningar, till exempel socionomprogrammet, lärarutbildningar och psykologprogrammet.
Förhoppningen är att fler studenter får sin litteratur till kursstart. Försöket kommer att utvärderas i december och därefter kommer TPB att ta ställning till om det blir någon fortsättning.
TPB har tagit fram en ny talsyntesröst. Talsyntesen Tora har läst in sina första högskoleböcker under våren. Rösten bygger på inspelningar av Elisabet Thorborg, som till vardags arbetar som talboksinläsare och programpresentatör på Sveriges Radio P1. Inläsaren måste vara rösttränad så att rösten håller samma kvalitet efter flera timmars läsning. Det är viktigt eftersom bitar av tal inspelade vid olika tidspunkter klipps ihop till nya ord och meningar. TPB har producerat talböcker med hjälp av egen talsyntes sedan 2007 med rösten Folke.
Nu kan alla nya studentlåntagare själva ladda ned läsprogrammet EasyReader utan kostnad. Programmet laddas först ned och kan testas i sju dagar. För att få upplåsningskod och kunna uppgradera till en fullvärdig version, kontakta TPB via e-post program@tpb.se.
Läs om EasyReader för studentlåntagare www.tpb.se/verksamhet/ talbocker/easy_reader/.
TPB gör just nu en enkätundersökning med 1 000 högskole- och universitetsstudenter som använder TPB:s tjänster. Vi vill bland annat veta vad de tycker om våra medier, om nedladdning och hur det är att studera med läshandikapp. Syftet är att svaren ska ge oss en möjlighet att förbättra servicen ännu mer. Undersökningen sker tillsammans med Handu. Studenterna kan välja om de vill besvara enkäten muntligt via telefonintervju eller skriftligt. Rapporten förväntas bli klar i mitten av september.
Nationalbiblioteket för personer med lässvårigheter i Danmark, NOTA, har ingått ett samarbetsavtal med det amerikanska nätbaserade digitala biblioteket Bookshare. Avtalet betyder att NOTA:s brukare får tillgång till över 9 000 engelska e-böcker*. Det här gynnar speciellt högskolestudenter som ofta använder sig av engelsk litteratur. Men även andra användare kan ha glädje av detta, exempelvis de som vill läsa Ernest Hemingway eller Stephen King på originalspråk, säger NOTA i ett pressmeddelande.
Bookshare har drygt 60 000 titlar i sitt digitala bibliotek. I dagsläget har alltså NOTA fått rättigheter till en del av dem. TPB håller på att förhandla med Bookshare om ett liknande avtal. Vi återkommer med mer information i nästa nummer av Bibliotek för alla.
*E-bok är en elektronisk bok som laddas ned till användarens dator och läses upp av talsyntes.
Celia-biblioteket för synskadade i Finland fyller 120 år. Vi vill passa på att säga ett rungande Hurra! Verksamheten startade 1890 när Cely Mechelin grundade föreningen Böcker åt de Blinda. Föreningens syfte var att ”öppna litteraturens skattkammare för blinda”. Innan föreningen grundades fanns bara material med religiöst innehåll i punktskrift tillgängligt för synskadade personer. På 1950-talet utökades boksamlingen med talböcker. I dag är 98 procent av alla lån talböcker, och kundkretsen består av personer med synskada eller andra läshinder. Biblioteket har cirka 15 000 låntagare. Många finsktalande personer i Sverige lånar sina talböcker direkt från Celia.
Ett av seminarierna på IFLA-konferensen i Göteborg 10-15 augusti tar upp alla medborgares rätt att läsa. Där presenterar TPB:s barnbibliotekarie Jenny Nilsson Äppelhyllorna, som nu är vanliga på svenska bibliotek. På Äppelhyllan visar biblioteken upp alternativa sätt att läsa som till exempel talböcker, punktskrift, teckenspråkig litteratur och taktila bilderböcker. Där finns också information om barn med funktionsnedsättningar.
Seminariet heter The right to read - How to include excluded citizens in the knowledge society? Det arrangeras av IFLA:s sektioner Library Services to People with Special Needs och Libraries serving People with Print Disabilities, fredag 13 augusti kl 13.45-15.45.
Konferenser före och efter
I samband med å rets stora konferens i Göteborg hålls många satellitkonferenser runt om i Europa, bland annat i Oslo och Malmö.
TEXT: MARIA KIMBERG
I utbildningssalen i Uddevalla stadshus råder full aktivitet. 23 kursdeltagare från bibliotek runtomkring har samlats för att lära sig ladda ned talböcker till minneskort.
Att ordna utbildning i hantering av minneskort är något som flera läns- och regionbibliotek ägnat sig åt sedan förra året. För Västra Götalands del är det den tredje kursomgången och man räknar med att hålla minst lika många kurser till.
– Att känna sig säker på tekniken och den praktiska hanteringen är en förutsättning för att kunna gå vidare. Först därefter kommer frågorna kring hur man når ut och vad man ska satsa på, säger Heidi Carlsson-Asplund, Regionbiblioteket Kultur i Väst.
Framme vid tavlan står Örjan Petersson, IT-tekniker i Göteborg, och visar detaljerat varje steg i en nedladdningsprocedur. Av deltagarna i dag är det bara 7-8 stycken som tidigare har laddat ned talböcker till minneskort, och uppmärksamheten från eleverna är stor. Det här är delvis en personalgrupp som inte fått denna typ av datakunskaper med sig genom yrkeslivet. Flera moment i processen upplevs som långt ifrån självklara. Det gäller allt ifrån att lägga en mapp på rätt ställe i datorn till att undvika att pop-up fönster blockeras.
– Så här ser det ut på många bibliotek idag, vi måste utgå från var biblioteken befinner sig och starta där, säger Heidi.
Vid tavlan lotsar Örjan vidare, han har just laddat ned Aja baja Alfons Åberg. Det är en liten tunn talbok på 2,9 MB, som passar bra i utbildningssammanhang, 11 sekunder tar nedladdningen. Örjan rekommenderar att man på biblioteket sätter sig ner med en IT-tekniker och gör hela nedladdningen tillsammans. Då förstår teknikern vad det handlar om och kan enklare hjälpa till om det uppstår några frågor framöver. Sedan är det deltagarnas tur att själva göra om hela processen. Ingrid Olofsson och Marie Bönegren kommer från biblioteket i Färgelanda. De har laddat ned en hel del till cd-skivor tidigare, men aldrig till minneskort.
– Det här var inte svårt, säger Ingrid, efter att ha laddat ned fantasyboken Drakens offer.
– De stora utmaningarna med talböcker är ju mera hur man ska kunna nå ut, speciellt till eleverna i grundskolan.
Efter lunchen handlar utbildningsdagen också om olika spelartyper, uppdateringar av gamla spelare, läs-program till datorn och hur man bäst sparar statistik kring utlånen av minneskort. Många små och viktiga detaljfrågor där inte varje bibliotek behöver fundera fram sin egen lös-ning, utan både kan ge och få tips av andra.
– Nu behärskar jag det här och ska åka hem och inhandla minneskort, säger Janne Carlsson på Biskopsgårdens bibliotek.
Överlag känns det som att deltagarna efter kursdagens slut är nöjda både med vad de lärt sig och med de olika praktiska hanteringstips som utbytts.
Under nästan två år har DAISY-väskan från Regionbiblioteket Kultur i Väst skickats runt mellan biblioteken i länet. Det är en väska som innehåller olika typer av DAISY-spelare, främst med minneskort. Väskan lånas under tre veckor och ger personalen möjlighet att bekanta sig med de olika modellerna och fundera på vad som skulle passa bra hos dem. Ett enkelt sätt för biblioteken att hålla sig uppdaterade på nya spelartyper. Att låna väskan har varit så populärt att biblioteken har fått köa på en väntelista. Nu har Regionbiblioteket investerat i ytterligare en DAISY-väska så att fler kan ta del av erbjudandet.
Är boken alltid bättre än filmen? En del skulle kanske säga att det lika ofta är tvärtom? På Bibliotek för alla gillar vi när vi inte måste välja. I det här numret tipsar vi om barn- och vuxen-böcker som även har blivit film. Du kan läsa de här boktipsen – och många fler – på TPB:s boktipsblogg, tpbtips.blogspot.com, eller på Barnens TPB, www.tpb.se/barnens_tpb.
Alice i Underlandet har blivit aktuell igen i film och musikal. Boken handlar om flickan Alice som följer efter en vit kanin och trillar ner ett hål i marken, ner till en främmande och lite skrämmande, men mest av allt ganska märklig värld, där den Galne Hattmakaren, Påskharen och Hjärter Dam lever. När kulturministern boktipsade här i tidningen gav hon rådet att läsa om böckerna man läste som ung, för att genom dem se hur man själv har förändrats. Så varför inte plocka upp Alice i Underlandet av Lewis Carroll igen och ta reda på – har du barnasinnet och fantasin kvar?
Boken finns både som talbok och punkt-skriftsbok.
Tips av Linda Jerrewing, bibliotekarie och boktipsbloggare på TPB
Ännu en gång kommer syskonen Edmund och Lucy till landet Narnia tillsammans. Den här gången utan sina storasyskon men i sällskap med sin besvärliga kusin Eustace. Tillsammans med kung Caspian seglar de med skeppet Gryningen till haven bortom de Ensliga Öarna. En fantastisk resa som flera generationer av barn har läst och fascinerats av. Filmen Narnia 3 bygger på boken Kung Caspian och skeppet Gryningen av C. S. Lewis. Del fem.
Boken finns som talbok på svenska och engelska och även som punktskriftsbok.
Tips av Jenny Nilsson, barnbibliotekarie och boktipsare på Barnens TPB.
Hicke Hiskelig Halvulk III är inte någon vanlig vikingapojke. Han är hövdingens son och alla tror att han skall bli en extra modig draktämjare och grym svärdfäktare. Hicke känner sig inte särskilt hjältemodig. Men han kan något som ingen annan kan - drak-språket. En kunskap som visar sig komma väl till pass när ovädret brakar loss och de fasansfulla bestarna i havet vaknar. Det är inte alls vikingahistoriskt korrekt, men väldigt rolig läsning. Filmen Draktränaren bygger på boken Hur du tränar din drake : av Hicke Hiskelig Halvulk III. Den är tolkad från fornnordiskan av Cressida Cowell.
Boken finns som talbok.
Tips av Jenny Nilsson, barnbibliotekarie och boktipsare på Barnens TPB
Ett moln på min himmel passar särskilt bra att läsa på sommaren eftersom solgass och tryckande hetta har en viss betydelse för romanens händelseutveckling. Françoise Sagan var bara nitton när hon 1954 de-buterade med boken. Den blev en skandal-succé och filmatiserades några år senare. Berättarjaget är en cynisk och bortskämd tonårsflicka som lägger sig i sin pappas kärleksliv en gång för mycket, något som får ödesdigra konsekvenser för de inblandade.
Boken finns som talbok.
Tips av Carina Gerdin, bibliotekarie och boktipsbloggare på TPB