Innehåll
I år fyller myndigheten TPB 30 år. Det vill vi bland annat fira med att instifta ett nytt och angeläget pris: Amy-priset. Priset har fått sitt namn efter Amy Segerstedt, en sann filantrop och stor visionär i sin samtid, som skapade biblioteket som är grunden till dagens TPB. Priset vill uppmuntra alla som arbetar med tillgängliga medier eller med förmedling av dessa. Den högtidliga och festliga prisceremonin kommer att hållas på årets Bok- och biblioteksmässa.
TPB:s jubileum sammanfaller med tillgänglighetsåret 2010. Här finns fortfarande mycket kvar att göra, men TPB:s långsiktiga mål att alla låntagare ska ha tillgång till tillgängliga medier 24 timmar om dygnet – hemma, på jobbet, på biblioteket eller i skolan – har tagit stora steg framåt. I dag kan landets alla studenter med läshinder själva ladda ned hela TPB:s bestånd av nästan 80 000 talböcker. Nu arbetar vi vidare för att alla låntagare ska ha samma möjlighet.
Just nu pågår också förberedelser för att TPB ska växa som myndighet. Om allt går som planerat kommer Taltidningsnämnden den 1 juli bli en del av TPB. Det här är ett fantastiskt spännande uppdrag som på lite sikt kommer att ge alla användare av talböcker och taltidningar en ökad servicegrad genom enklare hantering, ökad valfrihet, snabbhet och tillgänglighet.
Det finns många dolda skatter runt om i landet i form av lokala inläsningar av talböcker. På Gotland har man inte bara funnit skatten utan också putsat upp den rejält genom att daisyfiera och göra den tillgänglig för alla genom TPB-katalogen. Ni som ännu inte funnit er skatt, ta efter Gotlands goda exempel till glädje för många ute i landet.
Varmt välkomna till TPB:s jubileumsår och en ny årgång av Bibliotek för alla.
Roland Esaiasson, myndighetschef på TPB
TEXT: ANNE STIGELL
Gunilla Herdenberg är chef för Avdelningen för nationell samverkan på Kungliga Biblioteket, KB. De har fått i uppdrag av regeringen att ta ett nationellt ansvar för biblioteksfrågorna i Sverige.
1 KB har fått i uppdrag att ta ett samlat ansvar för biblioteks-Sverige. Hur ser KB på det? – KB är ödmjuka inför det nya uppdraget, men vi var väl förberedda och tror att alla användare kan gynnas av samverkan. Jag kan se styrkan i att samla resurserna och lägga det på en myndighet. Om man ser till hela Sverige så utgör biblioteksverksamheten ungefär 1 procent av den kommunala ekonomin. Det är alltså en väldigt liten del i verksamhetsbudgeten men med ett väldigt stort genomslag. Biblioteken är oftast den kommunala verksamhet som har fest besökare, fler än till exempel sporthallar och liknande anläggningar. Det vi ser som vår främsta prioritet just nu är en nationell katalog, Libris. KB för diskussioner med BTJ i Lund som har BURK-katalogen om det strukturella arbetet kring detta.
2 Hur ser KB på arbetet med digitalisering av medier? – På KB ser vi TPB som en modern myndighet och ett föredöme när det gäller digitaliseringsarbete och där har KB mycket att lära. Redan för flera år sedan hade TPB en klarare bild av digitalisering och tillgänglighetsarbete än vi. Även internationellt kan man se att många nationalbibliotek först på senare år vaknat upp och börjat digitalisera sina samlingar. Tidigare har vi kanske tänkt att det är handskrifter och liknande dokument som i första hand varit aktuella för digitalisering medan vi nu ser att det är det som används mycket som framförallt bör digitaliseras. Det är ju också viktigt att tillgodose behovet av tillgänglighet och det är ju ett område där TPB är en viktig medspelare.
3 Hur kommer KB att skaffa sig kompetens inom de specialområden där ni tidigare inte verkat? – Självklart hoppas vi kunna anställa ny kompetens inom de områden där vi i dag saknar detta på grund av att det inte ingått i uppdraget tidigare. Det gäller väl främst barn och unga men även äldre. Språklig mångfald har ju till en del ingått eftersom universitets- och högskolebiblioteken haft de frågorna tidigare. Sedan kommer naturligtvis samarbetet och samverkan med länsbiblioteken och TPB att vara mycket viktigt framledes eftersom KB inte har den kompetensen. Jag ser samverkan som ett nyckelord eftersom det är mycket vidare än samordning och det innebär både ett givande och tagande för alla parter.
4 Hur ser KB på det dubbla uppdraget att både vara en tillsynsmyndighet och att vara stöttande i den pågående utvecklingen? – Det kommer naturligtvis att bli svårt och det är i allra högsta grad en utmaning. Och självklart måste vi ha ett nära och starkt samarbete med länsbiblioteken, som är mycket vitala i framför allt utvecklingsarbetet.
5 Vad innebär en nationell handlingsplan? – Efter att KB fått uppdraget att ta fram en nationell handlingsplan för biblioteksområdet så har vi satt ihop en referensgrupp med representanter även utanför universitets- och högskolesfären. Där finns representanter för länsbibliotek och folkbibliotek, Svensk Biblioteksförening, specialbibliotek och också TPB, som ger oss synpunkter och input i vårt uppdrag. För att få en heltäckande bild har vi också inbjudit till sju dialogmöten runt om i landet från Luleå i norr till Malmö i söder. Jag hoppas på stor uppslutning, inte bara från bibliotekarier utan även från politiker och kommunala och regionala chefstjänstemän. Den 16 april ska handlingsplanen vara färdig och då ska det finnas en struktur för det fortsatta arbetet.
Det är skillnad på böcker och böcker. Somliga faller snabbt i glömska, medan andra envist dröjer sig kvar hos läsaren. Kanske någon av följande böcker berör dig lite extra? Här kommer tre boktips från folk som korsat vår väg.
Niklas Hyland, tv-producent
– En sorts kärlek av Ray Kluun. Jag tror aldrig jag har gråtit så mycket av en bok. Sista tredjedelen läste jag på planet hem från Los Angeles. Folk måste ha trott att det var jag som var döende, men det var huvudpersonen Stens fru Carmen som var dödligt sjuk i cancer. Låter det upplyftande? Att Sten sen är notoriskt otrogen, super och knarkar och att de har en liten treårig dotter tillsammans är ju ingredienser som gör att man kanske blir avskräckt att läsa boken, men jag var fast efter tre sidor. För detta är det mest nakna, ärliga och spännande jag har läst. Boken finns som talbok.
Karolina Rochling, bibliotekarie, Katrineholm
– Ungdomsboken Född till hjälte av Rick Riordan. Percy som har ADHD och dyslexi känner sig både misslyckad och missförstådd. En halsbrytande äventyrshistoria tar dock sin början när det visar sig att Percy är son till en av de gamla grekiska gudarna. Knappt hinner han vänja sig vid tanken på sitt ursprung innan han får uppdraget att ta tillbaka Zeus stulna blixt.
Det är jättekul om man kan sin grekiska mytologi, och annars är det en väldigt bra actionhistoria. Boken är filmad och har nyligen haft premiär. Boken finns som talbok och punktskriftsbok.
Pia Hasselrot, handläggare vid TPB
– Oryx och Crake av Margaret Atwood. I en tid av globala epidemier, penicillinresistenta bakterier och massvaccineringar är det intressant att läsa en mycket välskriven dystopi om vad som händer med ett samhälle styrt av läkemedelsföretagens vinstintresse. Ett samhälle med för stora skillnader mellan friska och sjuka, mellan rika och fattiga, mellan vi och dem. Boken finns som talbok på svenska och finska.
TEXT: MARIA KIMBERG
Lokala inläsningar av talböcker – det är en dold skatt i många dammiga biblioteksmagasin. På Gotland tog man krafttag, letade upp, dammade av och daisyfierade gamla masterband. Samtidigt tog inläsningen av ny Gotlandica fart igen.
I TPB-katalogen finns i dag drygt 350 lokala inläsningar av talböcker, gjorda av olika länsbibliotek och möjliga att söka fram och ladda ned överallt. Den första lokala inläsningen är från 1986, men det är under de tre senaste åren som de flesta lokala böckerna kommit in i TPB-katalogen. Under 2009 ökade antalet med nära 100 titlar, de flesta är äldre kassettböcker som nu har överförts till DAISY.
Men på många håll är de lokala inläsningarna något av ett dåligt samvete. Man borde göra något åt dem, men var finns ursprungsbanden egentligen och hur är kvaliteten på inläsningarna? Och hur för man över dem till DAISY? Just så här var det på Almedalsbiblioteket på Gotland.
– Vi bestämde oss för att göra en inventering och satsa på de lokala talböckerna, berättar Anna Säve-Söderbergh, ansvarig för bibliotekets Gotlandica-avdelning.
– Först sorterade vi upp de gamla masterbanden som låg i magasinet, och kollade vilka som kunde vara intressanta att digitalisera. Här fick vi ta in extrahjälp med tekniken, det fanns ju till exempel inte längre någon rullbandspelare på biblioteket.
Samtidigt gjordes en inventering av hur många talböcker som handlar om Gotland som inte fanns i bibliotekets egna samlingar. Gotland är unikt i landet eftersom det ges ut så mycket lokal litteratur varje år. Bara förra året kom det över 50 nya romaner, fackböcker och barnböcker med Gotlandsanknytning.
– Det visade sig ju att det fanns en hel del som vi inte hade skaffat genom åren, uppemot 40 titlar totalt. Talböcker som vi nu laddade ned från TPB eller köpte från BTJ, säger Anna Säve-Söderbergh.
När man ska överföra gamla inspelningar som finns på kassettband eller rullband till DAISY-format är det enklast att först digitalisera ljudet med hjälp av ett ljudprogram. Det finns flera gratisprogram att välja på, bland annat Audacity. Sedan importeras de digitala ljudfilerna till ett annat program som tillför DAISY-struktur. Det kan till exempel göras i My Studio PC, ett program som alla länsbibliotek som är medlemmar i Svenska DAISY-konsortiet får gratis.
På Gotland har man valt att först producera både gamla och nya inläsningar som ljudböcker på cd. Det är möjligt eftersom biblioteket har fått rättigheter för utgivningen från upphovsmännen. Det innebär att alla låntagare har rätt att låna ljudboken.
Sedan överförs ljudboken till DAISY, på Gotland köper man den tjänsten från BTJ.
Att överföra en ljudbok till talbok är bara tillåtet när man själv har rättigheterna till ljudboken och dessutom har talbokstillstånd.
Gotland är den region i landet som laddar ned flest talböcker per talboksberättigad. Det innebär att man inte längre köper in lika många tal-
böcker, och att inköpsanslaget på 85 000 kronor räcker bra.
– Vår egen lokala inläsning av talböcker har legat nere sedan 2004, så vi bestämde oss för att satsa delar av anslaget på att komma igång med produktionen igen. Det är ju både tid, tekniskt kunnande, studio och inläsare som krävs, säger Anna Säve-Söderbergh.
Under 2009 gjordes två nyinläsningar i taltidningens studio i Almedalsbiblioteket. Båda kom till eftersom det fanns önskemål utifrån på inläsning.
Den ena, Fammors funderinggar är olika berättelser på gutamål. Den andra Och regnet föll ... är en historisk släktroman med verklighetsbakgrund.
– Vi har kommit igång med en liten satsning, och lagt oss på en nivå så vi hinner med annat också, säger Elisabeth Stenberg-Lundin, tillförordnad länsbibliotekarie på Gotland och ansvarig för de lokala inläsningarna.
– Ett bekymmer inför den här typen av satsningar är att det ofta saknas folk som har tid att ta itu med uppgifterna. Så är det väl på de flesta arbetsplatser idag.
– Nu har vi löst det genom att ta in lite extrapersonal och lämna bort en del av arbetet. Det bästa hade förstås varit att inte behöva förlita sig på extrapersonal, då behåller man ju kunskapen inom organisationen och kan satsa mera på att vidareutbilda folk.
– Men nu är vi igång, och det här året ska vi göra minst två nya inläsningar! säger Elisabeth Stenberg Lundin.
TEXT: MARIA KIMBERG
Towan Obrador är en välkänd kulturpersonlighet på Gotland. Hon har i många år arbetat med teater, sagor, gycklargrupper och allt som har med barnkultur att göra. Nu, efter pensioneringen, har hon debuterat som författare och läst in sin egen bok Och regnet föll …
– Det var en märklig upplevelse att läsa in det jag själv hade skrivit. Jag återupplevde texten på ett nytt sätt, nu styrde den mig, det var inte som tidigare när jag styrde texten. Vid några tillfällen kände jag, oj då, här skulle jag nog velat ändra.
Towan är annars ganska van – både vid att läsa in och skriva. Hon har bland annat läst sagor i lokalradion och skrivit dramatexter för barn. Hennes röst är djup och vacker och hon läser med känsla och rytm.
– Men jag tänker på att inte dramatisera för mycket, det ska man ju inte när det gäller talböcker, säger Towan, som också har ett förflutet som bibliotekarie, och vet vad som gäller.
Towans roman är en händelserik skildring med verklighetsbakgrund som bygger på makens släktforskning. Handlingen utspelar sig mellan 1791 och 1840 i Stockholm, Sankt Petersburg och på Gotland. Boken är utgiven på gotlandsförlaget Gotlandsboken AB och i höst kommer nästa del.
– Det är en ganska tunn bok, den gick snabbt att läsa in. Jag läste i taltidningens studio och hade hjälp av en tekniker, vi gjorde klart inläsningen på två halvdagar.
– Det är flera människor som frågat efter en inläsning av boken. Framförallt äldre, som kan sitt Gotland, känner igen sig i berättelsen.
Under våren kommer Towan att åka runt på Gotland och berätta om sin bok i bland annat bygdegårdar och pensionärsföreningar. Då berättar hon också om talboken, andra talböcker, och om andra böcker.
– Det går inte över, att man alltid tipsar om böcker, när man ändå är i farten, säger Towan.
TEXT: MARJA-LEENA AHOLA
10-15 augusti står Sverige som värd för den största årliga internationella bibliotekskonferensen – World Library and Information Congress. Över 3 500 deltagare från hela världen väntas då till Göteborg. På öppningsceremonin talar bland andra diplomaten Jan Eliasson. Konferensen kommer att vara fullspäckad med seminarier, diskussioner, utställningar, biblioteksbesök och kvällsprogram. Bibliotekens tjänster för personer med läshinder är självklart med i programmet.
I anslutning till den stora årliga IFLA-konferensen arrangeras varje år flera mindre konferenser, antingen i samma eller i ett närliggande land. Sektionerna Libraries Serving Persons with Print Disabilities, LPD, och Library Services to People With Special Needs, LSN, arrangerar en sådan förkonferens i Oslo 7-9 augusti med rubriken With the Right To Read. Konferensen är öppen för alla intresserade. Mer information om konferenserna i Göteborg och Oslo kommer att läggas upp kontinuerligt under våren på IFLA:s webbplats, www.ifa.org.
Irans nationalepos på persiska och Salim Barakats omtalade Järngräshoppan på arabiska är några av vårens nya utländska talböcker på TPB.
TPB har producerat första delen av storverket Shahnameh (The Books of Kings) på persiska. Den är skriven av Abul-Qasem Ferdowsi. Boken sammanfattar den förislamiska persiska historietraditionen och räknas i dag som Irans nationalepos. Djalal Khaleghi-Motlagh, som har redigerat denna upplaga, har fått mycket beröm för sitt enorma arbete. Den tryckta boken omfattar 12 delar och TPB har ambitionen att läsa in bokens alla delar. Kulidar av författaren Mahmud Dawlat´abadi är en mycket känd släktroman som omfattar flera delar. Romanens första del är nu inläst på persiska. Kulidar är namnet på en by i Iran och händelserna i boken utspelas i byn och dess omgivningar.
Arabiska, tyska, franska …
Nu finns två nya talböcker på arabiska: Imarat Yaqubiyan (Yacoubians hus) av Ala al-Aswani och al-Siratan: al-Jundub al-hadidi (Järngräshoppan) av Salim Barakat. Barakat hör till den samtida arabiska litteraturens stora namn och bor numera i Sverige. TPB har dessutom nya talböcker på nederländska, tjeckiska och tyska och på franska har vi nu den omtalade boken Les gens du Balto av Faïza Guène.
Böcker på andra språk hittar man i TPB-katalogen genom att välja Språk i sökalternativet Utökad.
För 2010 har TPB fått ett utökat uppdrag och extra medel för att öka tillgången till punktskrift för barn och unga. Det görs genom att öka antalet titlar som produceras och antalet exemplar som finns till utlåning. Punktklubben, som är en läseklubb för punktskriftsläsande barn, kommer successivt att föras över från Synskadades förening, SRF, till TPB. Under 2010 sköter SRF klubben med stöd från TPB. TPB hoppas också kunna utveckla nya metoder för att öka tillgången till taktil läsning.
I Eskilstuna 21-22 april hålls konferensen Multimodal learning processes, understanding the world through eyes, ears, and touch. Den handlar om inlärningsprocesser som rör flera sinnen hos personer med grav synskada. Målgruppen för konferensen är forskare, akademiker, högskolestuderande, lärare samt övriga intresserade. Ansvariga för konferensen är Punktskriftsnämnden och Akademin för innovation, design och teknik vid Mälardalens högskola. För mer information och anmälan se Punktskriftsnämndens webbplats: www.punktskriftsnamnden.se.
Regeringen har gett TPB i uppdrag att lämna in underlag för en nationell strategi för digitalisering, elektronisk tillgång och digitalt bevarande. Uppdraget har även gått till andra myndigheter och institutioner med audiovisuella samlingar, bland annat till Kungliga biblioteket och Kulturrådet.
– Vi behöver nya användarvänliga lösningar och ett gemensamt förhållningssätt inom våra verksamheter för att medborgare ska få bättre tillgång till kulturarvet i den digitala miljön, säger kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth.
Uppdraget ska redovisas senast den 9 april 2010 och ligga till grund för ett ställningstagande vad gäller framtida arbetssätt och prioriteringar.
Vill du veta hur många talböcker ditt bibliotek laddade ned förra året? Nu finns siffror i TPB-katalogen över nedladdningar från alla typer av bibliotek. Sammanställningen är gjord länsvis och finns i http://katalog.tpb.se/
Amy-priset är ett helt nytt pris som har instiftats av TPB. Priset går till den som under året har satsat på tillgängliga medier på ett spännande eller framgångsrikt sätt. Vinnaren kan till exempel vara en institution eller organisation, ett förlag eller förmedlare som bibliotek och skolor. Du är med och bestämmer!
Skicka in ditt förslag med en motivering till info@tpb.se senast den 12 maj. Vill du veta mer om tävlingen, se www.tpb.se. Vinnaren avslöjas på Bok- och biblioteksmässan i Göteborg den 23 september 2010.
Amy-priset har fått sitt namn efter Amy Segerstedt, en stor visionär i sin samtid vad gällde utveckling av tillgänglig litteratur. Hon grundade Föreningen för blindskrift 1892 som skapade ett bibliotek som är grunden till dagens TPB.
Efter att ha utsett Årets DAISY-bibliotek i fem år upphör TPB nu med utnämningen. Syftet med priset var att uppmuntra och belöna bibliotek som aktivt arbetade med att sprida DAISY-talböcker till personer med funktionsnedsättning. Nu är i stort sett alla bibliotek i gång och gör stora insatser på det området. I år är det tillgänglighetsåret och därför dags för TPB att satsa på ett bredare pris som inkluderar även andra tillgängliga medier (se notis ovan). Tack alla ni som har nominerat bibliotek under åren och tack alla vinnare!
2009: Uppsala stadsbibliotek och Karlskoga bibliotek
2008: Falköpings bibliotek
2007: Norrköpings stadsbibliotek
2006: Sölvesborgs bibliotek
2005: Göteborgs stadsbibliotek
TPB tillhör sedan 1 januari 2010 en ny enhet på Kulturdepartementet – Enheten för medier, film och idrott. Den ansvarar för frågor kring bland annat dagspress, film, videogram, radio, television och nya medietjänster. – Med tanke på TPB:s vidgade uppdrag kring teckenspråkig litteratur och taltidningar är detta en naturlig förändring som jag upplever som mycket positiv för det fortsatta arbetet, säger Roland Esaiasson, myndighetschef på TPB. Tidigare tillhörde TPB Enheten för kultur och kulturskapares villkor.
Ett nytt nordiskt samarbetsavtal gör det möjligt för enskilda låntagare att låna talböcker direkt från de andra ländernas talboksbibliotek. Nu finns ett faktablad om hur svenska låntagare ska göra för att bli direktlåntagare i de andra nordiska länderna. Det innehåller information, kontaktuppgifter och adresser till kataloger på internet. Faktabladet finns på www.tpb.se.
Nu är den svenska versionen av läsprogrammet Amis 3.1 färdig och kan laddas ned från TPB:s webbplats, www.tpb.se. Där finns också mer information om programmet. Tyvärr blev det en del förseningar på grund av att det upptäcktes några fel som nu är åtgärdade.
Amis har förbättrats på flera punkter. Programmet är stabilare och det går snabbare att starta en talbok. I Amis 3.1 kan man också höja och sänka uppspelningshastigheten utan att röstens tonhöjd påverkas. Dessutom finns fler möjligheter att ställa in textens storlek, kontrast och bakgrundsfärg. Ytterligare en nyhet är att man inte behöver installera det svenska språkpaketet separat. Installationen av programmet och språkprogrammet ligger i samma installationsfil.
Systemkrav
Följande PC-konfiguration rekommenderas
TEXT: MARIA KIMBERG
Katrineholm är samarbete och projektet Busenkelt ett vinnande koncept. Här når talböckerna verkligen ut och förra året nära tredubblades nedladdningen till barn och unga.
Katrineholm är grådisigt och lätta snöflingor faller över gator och torg. I snöhögarna vid hörnet Drottninggatan-Djulögatan stöter Karolina, Annika och Perra ihop. Perra jobbar på Skoldatateket på ena sidan gatan, Annika och Karolina på biblioteket snett emot.
– Hur gick det med killen jag skickade till er igår, hittade ni något han ville läsa? frågar Perra.
I Katrineholm är det nära till mycket, både fysiskt och vad gäller kontaktvägar. Här har man byggt upp en väl fungerande organisation för att förse skolelever med talböcker och DAISY-spelare. Allt bygger på samarbetet mellan Elevhälsa, Skoldatatek och Katrineholms bibliotek.
Nu har talboksutlåningen till barn och unga fått ytterligare en skjuts, genom projektet Busenkelt som drivits av Länsbibliotek Sörmland och TPB. I projektet satsade man 2009 på att öka nedladdningen i hela länet. Särskilt väl har det lyckats i fokuskommunerna Katrineholm och Eskilstuna, där nedladdningen av talböcker till unga tredubblats respektive fyrdubblats. Metoderna man har använt är att öka kunskapen för all personal, bland annat genom utbildning, diskussioner och genom att bygga nätverk mellan bibliotek och skolor. En seminarieserie med allt från dyslexiexperter på akademisk nivå till dyslektiker och författare har också haft stor betydelse för resultatet.
Alla elever i Katrineholm som behöver en DAISY-spelare har rätt att få en spelare från Skoldatateket. Det är unikt med en sådan central service, som låter eleverna behålla spelaren under hela skoltiden.
Just nu är runt 300 spelare ute bland de 5 000 eleverna i kommunen. Fler spelare köps in efterhand när det behövs. Och behovet ökar, för två år sedan utreddes 34 elever för läs- och skrivsvårigheter, förra året var man uppe i 300 utredningar. Allt fler föräldrar vill låta sina barn testas. Skoldatateket räknar med att ungefär 500 elever, alltså 10 procent, kommer att behöva DAISY-spelare inom några år.
Det är Elevhälsan som står för dyslexiutredningen. Sedan skickas eleven vidare till Skoldatateket som ansvarar för att eleven får rätt hjälpmedel. De elever som har behov av mera stöd får en ”remiss” till folkbiblioteket.
– Vi bokar in en tid med eleven och föräldrarna, när de sedan kommer vet vi redan lite om elevens intressen och har kunnat plocka fram lämpliga böcker och talböcker. Häromveckan hade jag en kille som var väldigt jaktintresserad, och hittade flera jaktböcker åt honom, berättat Annika Elmhag.
– Ibland finns det en väldig motvilja mot att bara gå in på biblioteket. Det har hänt att föräldrar kommit in med sina barn bara för att fika och avdramatisera det hela.
– Sen gäller det att ha bra rutiner när de kommer tillbaka, det ska inte ta tre dagar att få en bok. Vi laddar ned direkt och skickar mycket med internposten till skolorna.
På Skoldatateket arbetar Perra Jansson sedan två år som pedagog. Han är den som beställer DAISY-spelare och lär både eleven och lärarna att använda dem.
– Mitt mål är att alla 1 200 lärare i Katrineholm ska känna sig trygga med såväl DAISY-spelare som andra hjälpmedel. Det räcker inte att eleverna kan själva, lärarna måste kunna tekniken för att hjälpa eleven med struktur och inlärning.
Perra har valt att satsa på en typ av DAISY-spelare, så att alla lärare ska ha chans att lära sig tekniken. Det är en enkel DAISY-spelare för cd-romskivor.
Perra är själv lärare i grunden. När han ska lämna ett nytt hjälpmedel till en elev åker han ut till skolan och lär ut tekniken.
– Helst vill jag träffa hela arbetslaget och gå igenom spelaren. Jag brukar också ha en lektion ihop med läraren och klassen och testa arbetssättet. Ibland visar jag också föräldrar som kommer in till Skoldatateket.
Perras arbete på Skoldatateket drevs från början i ett projekt finansierat av Specialpedagogiska skolmyndigheten. Nu har tjänsten blivit fast eftersom rektorerna vill ha stödet kvar. Skolorna kommer att ta från sina egna budgetar om inte nya pengar kan hittas.
I Katrineholm hade skola, bibliotek och elevhälsa börjat samarbeta redan före projektet Busenkelt.
– Men nu vi fick vi ytterligare en puff. Vi utvecklade våra kontakter, och försökte tänka igenom allt från grunden. Det blev ett mera målmedvetet arbetssätt, där vi själva styr mera, säger bibliotekarie Karolina Rochling. Dessutom fick vi enväldigt bra fortbildning genom alla de föreläsare som kom hit genom projektet.
Annika Elmhag håller med.
– Den handlingsplan för arbetet som vi tagit fram har också varit till stor hjälp. Och att vår chef tycker att talböcker är viktiga och något som hela personalen ska känna till och arbeta med.
TEXT: LENA BOQVIST
Antalet studenter med läshinder som laddar ned sin högskolelitteratur ökar med raketfart. I februari var cirka 1 500 studenter runt om i landet registrerade till en tjänst som ger dem möjlighet att själva ladda ned talböcker från TPB:s digitala bibliotek.
– Ökningen är jättestor. Funktionen har bara varit öppen för studenter vid högskolor och universitet i ett halvår, säger Hilda Androls, projektledare på TPB.
I dag finns det ungefär 2 000 studenter som använder talböcker från TPB i sina studier. Av dem laddar tre fjärdedelar själva ned talböcker.
Hilda Androls är en av dem som arbetat aktivt för att genomföra tjänsten. Hösten 2008 till december 2009 drev hon projektet Student direkt som ligger till grund för att enskilda låntagare kan ladda ned talböcker.
– Det var mycket lätt och tacksamt att sälja in den här tjänsten. Låntagarna får utökad service genom att de har enkel tillgång till litteraturen, och biblioteken behöver inte ladda ned och bränna talböcker i samma utsträckning som förut, säger hon.
Sedan tjänsten togs i bruk har cirka 11 000 talböcker laddats ned av studenterna. TPB har även minskat
sin portokostnad eftersom kopiering och utskick av talböcker har minskat.
Bibliotek för alla besökte campus Konradsberg, där delar av lärarutbildningen vid Stockholms universitet finns, för att ta del av deras syn på att studenterna kan göra egna nedladdningar.
– Studenterna är jätteglada och nöjda för det här är verkligen till för dem, säger Ann-Louise Löfgren, kontaktperson för studenter med funktionshinder. Vi som arbetar på biblioteket är också förtjusta eftersom det spar en massa tid för oss. Vi hade en gigantisk nedladdning här förut.
2008 laddade Lärumbiblioteket ned 637 talböcker. Året därpå började deras studenter ladda ned själva eftersom det biblioteket var med och testade tjänsten. 2009 laddade studenterna ned 927 talböcker.
Ann-Louise Löfgren är en av dem som registrerar nya låntagare till TPB:s digitala bibliotek. Lärumbiblioteket har fram tills nu 58 registrerade studenter.
– För det mesta tar det 30-40 minuter att gå igenom avtal och visa hur en nedladdning går till. Slutligen får studenten göra en sökning med alla moment fram till själva nedladdningen så att de känner sig säkra innan de går hem och ska prova själva.
– När studenten väl kommit igång med nedladdning ser vi knappt till dem längre. De behöver väldigt lite support.
Studenten Angelica Sandberg som läser lärarprogrammet inklusive drama bekräftar påståendet.
– Funktionen fungerar bra! Den är enkel och mycket användbar.
TEXT: MARIA KIMBERG
Full uppslutning blev det när Regionbibliotek Halland betalade resa och konferens för alla kommuner som skickade både barnbibliotekarien och socialbibliotekarien till dyslexikonferensen Nu var det 2010 i Göteborg i december. Dessutom fick varje kommun 15 000 kronor att köpa DAISY-spelare för.
– Det blev full pott, alla kommuner skickade minst två personer, sammanlagt 13 deltagare. Normalt hade nog en 3-4 från våra bibliotek åkt på konferensen, berättar Eiler Jansson, konsulent i Halland, och den som tillsammans med kollegan Maria Ehde Andersson kom på idén.
Bakgrunden till erbjudandet är att Regionbibliotek Halland vill stimulera samarbetet mellan barnbibliotekarier och socialbibliotekarier. Den minienkät som regionbiblioteket har skickat till kommunbiblioteken visar att erfarenhetsutbytet mellan barnbibliotekarier och vuxenbibliotekarier är rätt begränsat.
– Även i småkommuner kan det ibland vara förvånansvärt långt mellan avdelningarna. Och det är speciellt viktigt med samarbete när det gäller dyslexifrågor, säger Eiler.
Två månader efter konferensen har de flesta deltagarna köpt spelare för de 15 000 kronor som ingick i paketerbjudandet. Bidraget kom till för att driva på teknikutvecklingen i kommunerna, och kravet var att minst en av DAISY-spelarna skulle vara utrustad med minneskort.
– Nu jobbar vi vidare med att förbättra samarbetet och öka de tekniska kunskaperna, säger Eiler Jansson på Regionbibliotek Halland.
Konferensen Nu var det 2010 anordnades av TPB, Svensk Biblioteksförening och Regionbibliotek Västra Götaland 1-2 december i Göteborg. Liknande konferenser kommer framöver att arrangeras på andra platser i Sverige.
I de festa länen ökar nedladdning av talböcker för barn. Störst är nedladdningen på Gotland och i Skåne och Västernorrland. Ökningen beror både på att arbetet med nedladdningar på folkbiblioteken nu är fullt etablerad som en löpande verksamhet och att många skolbibliotek fick egna talbokstillstånd under 2009.
Staplarna i tabellen visar hur många talböcker för barn som har laddats ned under 2009 per det antal talboksberättigade barn som finns i de olika länen. Vi har räknat med de talböcker som är klassade för barn (Hcf, Hcg, uHc, uHce och faktaböcker för barn). Många barn, särskilt i de äldre åldrarna lånar också vuxenböcker. Nedladdningarna har gjorts från 15 april till 31 december 2009.
Antalet talboksberättigade barn i länen är beräknade från SCB:s befolkningsstatistik för 2008. 6 procent av det antal personer som finns i ålderspannet 5-19 år räknas som talboksberättigade enligt den schablonsiffra som TPB använder.
Jenny Nilsson, TPB:s barnbibliotekarie om nedladdning:
– Nedladdning ger snabb tillgång till talböcker och det är enkelt att lägga dem på minneskort eller bibliotekets mp3-spelare. Det har visat sig vara ett bra sätt för barn och unga att låna talböcker. Vissa bibliotek satsar på inköp av talboken ihop med den tryckta boken. Det är inte fel. Men även en nedladdad talbok går ju bra att kombinera med en tryckt bok.