Yttrande över Vuxenutbildning för alla? (SOU 1999:39)
Talboks- och punktskriftsbiblioteket, TPB har anmodats att yttra sig över rubricerade betänkande. TPB lämnar endast synpunkter på Del 2 Studerande med funktionshinder, vuxenutbildning och livslångt lärande.
Sammanfattning
TPB instämmer till fullo med Kunskapslyftskommitténs uppfattning att det behövs en bred översyn av statens engagemang vad gäller läromedel och studiematerial för människor med funktionshinder.
TPB tillstyrker också livligt att utgångspunkten för kommitténs fortsatta arbete ska vara en strävan efter att åstadkomma ett system där behovet av anpassad litteratur styr möjligheten att få stöd, och inte utbildningsform eller diagnos. 
TPB anser att utvecklingen av ny teknik kräver ett samlat grepp kring läromedelsfrågorna för funktionshindrade.
17.2.1 Läromedel
TPB har stor erfarenhet av framställning av läromedel för personer med olika typer av funktionshinder som gör att de inte lätt kan ta till sig tryckt text. Men TPB har inte något uttalat ansvar för att se till att kurslitteratur och läromedel blir producerade till kursstart annat än för högskolestuderande. I vår utlåningstjänst och informationstjänst får TPB nästan dagligen frågor som gäller litteratur som ska användas i vuxenstudier. En del litteratur finns framställd hos TPB eller på SIH, Inläsningstjänst eller förlag och TPB kan förmedla dessa kontakter. Men TPB kan också bekräfta den bild som Kunskapslyftskommittén ger av hur eländigt ojämlik läromedelssituationen är för den som behöver få sin litteratur på ett anpassat medium.
TPB har samma erfarenhet som Kunskapslyftskommittén att även om komvuxenheterna och folkhögskolan inte har på sitt ansvar att förse de studerande med litteratur, är det ändå vanligt att de tar på sig detta ansvar.
När det gäller anpassad litteratur som beställs kan det uppstå problem med lång leveranstid på läromedlet. Läromedel som levereras först efter att delar av utbildningen genomförts, kan innebära att studierna omintetgörs. TPB vill återigen betona att detta är själva kärnan i problemet: ingen har i uppdrag att förse de vuxenstuderande med litteratur i tid. 
TPB instämmer i kommitténs verklighetsbeskrivning av många komvux-enheter och folkhögskolor där utbildningsanordnaren försöker ordna så att studerande med synskada eller läs- och skrivsvårigheter kan få sin litteratur inläst på band. Ibland har skolorna elevassistenter eller motsvarande som inom sina arbetsuppgifter sysslar med detta, andra gånger har skolorna vänt sig till andra instanser i samhället (t.ex. biblioteket) för att få texter inlästa. Även lärare använder delar av sin arbetstid åt att läsa in läroböcker på band. Sammantaget ger detta en bild av att det vid många skolor läses in litteratur på band, ofta från samma läroböcker. TPB kan inte nog understryka kommitténs slutsats att detta innebär en ineffektiv och kvalitetsmässigt sämre hantering än om inläsning av läromedel sköttes centralt.
TPB anser, och det grundar sig på lång erfarenhet av kurslitteratur-framställning, att en central hantering där böckerna framställs endast en gång för att sedan kunna kopieras efter behov är den enda ekonomiska och handikappolitiskt värdiga lösningen. Särskilt med tanke på utvecklingen av ny teknik och digitalisering av såväl ljud som text kommer behovet av centrala samordning bli ännu större för att dels tillförsäkra de studerande en kvalitet som de annars kan gå miste om och, inte att förakta, en samhälls-ekonomiskt fördelaktig lösning. I TPB:s utredning Talboken och framtiden underbyggs och framförs till regeringen samma förslag som FUNKIS (SOU 1998:66) och nu Kunskapslyftskommittén att ett samlat grepp bör tas om hela läromedels- och kurslitteraturförsörjningen för läshandikappade studerande på alla utbildningsstadier för att ge landets läshandikappade en väsentligt förbättrad studiesituation, mer lik den för icke läshandikappade.
TPB instämmer alltså i Kunskapslyftskommittén och FUNKIS uppfattning att det behövs en bred översyn av statens engagemang vad gäller läromedel och studiematerial för människor med funktionshinder.
Kommittén avvaktar regeringens reaktion på FUNKIS förslag och återkommer vid behov till frågan om läromedel och studiematerial för vuxenstuderande med synskada, liksom läromedel och studiematerial för vuxenstuderande med andra funktionsnedsättningar. TPB vill dock påpeka att det hastar, många årskullar funktionshindrade vuxenstuderande offras åt tveksamheten från regeringens sida. Eller är det ointresse? Den sammanställning som Kunskapskommittén gjort om läromedelssituationen är förtjänstfull men inte några nyheter för Utbildningsdepartementet.
TPB ställer stora förväntningar på Kunskapskommitténs utfästelse för kommitténs fortsatta arbete är en strävan efter att åstadkomma ett system där behovet av anpassad litteratur styr möjligheten att få stöd, och inte utbildningsform eller diagnos.
Ingar Beckman Hirschfeldt
Bibliotekschef
1999-08-13