Yttrande över FUNKIS – funktionshindrade elever i skolan (SOU 1998:66)
Talboks- och punktskriftsbiblioteket, TPB, har anmodats yttra sig över rubricerade betänkande och då särskilt kapitel 10. Med anledning härav vill TPB anföra följande.
Sammanfattning
Kommittén föreslår för närvande ingen samordning mellan de statliga läromedelsåtagandet och verksamhet inom TPB däremot en översyn av statens engagemang för produktion av läromedel och studiematerial för förskola, skola vuxenutbildning samt eftergymnasiala studier. TPB välkomnar en sådan översyn. 
TPB anser att det, i samband med en sådan översyn, ska diskuteras en rättighetslagstiftning om studerandes rätt till ett anpassat studiematerial.
TPB anser också att de behov som elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi har av anpassade läromedel bör belysas ytterligare.
10. Läromedel
10.3 Ny teknik och nya medier
TPB instämmer i kommitténs åsikt att IT för funktionshindrade elever är av stor vikt och även i konstaterandet att den tekniska utvecklingen i sig är ingen garanti för att läromedlen för funktionshindrade blir bättre eller mer tillgängliga. 
Tekniska tillämpningar som är bra för funktionshindrade kommer inte fram av sig själva i den allmänna produktutvecklingen. Detta är mycket sant och såväl SIH som TPB är aktiva när det gäller att bedriva utvecklingsarbete för att förbättra lässituationen för såväl funktionshindrade elever som högskolestuderande. 
Läsprogrammet Textview är framtaget för att underlätta läsningen av e-textböcker och sammanlagt finns idag över 2000 textviewböcker fördelade jämt på SIH:s och TPB:s målgrupp. 
TPB har även utvecklat ett digitalt talbokskoncept som numera förvaltas och utvecklas av ett internationellt konsortium, DAISY Consortium, i vilket TPB och Synskadades Riksförbund är medlemmar och SIH blir associerad medlem 1999. Den digitala talboken kan också utvecklas till ett multimedium eller en s.k. hybridbok med text länkad till inspelat tal. Daisytalboken innebär att en talbok kan läsas på samma sätt som en vanlig tryckt bok, man kan bläddra, skumma, stryka under, lägga bokmärken, göra röst- och textanteckningar samt söka med hjälp av en utvecklad innehållsförteckning. Med länkad text kommer Daisytalboken bli överlägsen den tryckta boken då man kan kontrollera stavning, söka på ord med hjälp av punktskriftsdisplay, talsyntes eller förstoringsprogram. Talboken distribueras idag på cd-rom. Boken läses på datorn eller i särskilda cd-romspelare, varav den första finns på marknaden från och med i januari 1999. Det internationella samarbetet gör det möjligt att påskynda utvecklingen.
En positiv utveckling av tillgängliggörandet av digital text måste dock följas av tvingande undantagsregler i upphovsrättslagstiftningen. 
10.4 Offentliga aktörer
10.4.5 Vissa jämförelser mellan SIH och TPB
I kommitténs beskrivning betonas främst skillnaderna i de två myndigheternas verksamhet. TPB avstår från kriarättande synpunkter men vill ända framhålla att myndigheten såväl producerar som förvärvar sådana läromedel för grundskola och gymnasium som efterfrågas och som kan bedömas berika det allmänna beståndet. Hälften av våra kunder är skolor/skolbibliotek och lärare som lånar talböcker till sina elever med läs-och skrivsvårigheter/dyslexi. TPB var mycket aktiv i dyslexikampanjen och sedan 1992 har TPB initierat ca 200 projekt i såväl särskola som grundskola där eleverna får arbeta med talböcker som lästräning.
Genom att SIH 1997 fick talbokstillstånd distribueras ju numera läromedlen genom skolbiblioteken som får köpa dem för skolans räkning för utlån till aktuella elever. Så småningom kommer skolbiblioteken att bygga upp egna bestånd av läromedel som kan lånas ut igen till såväl synskadade och dyslektiska elever. Den begränsning som SIH har i sitt uppdrag kan inte hävdas på skolbiblioteket vid utlån av talböckerna.
10.7 Överväganden och förslag
Kommittén påpekar att uppdraget gäller elever med funktionshinder. Trots detta är man beredd att utesluta en stor del av de dyslektiska eleverna av vad som verkar vara främst statsfinansiella skäl. Man påstår att dessa elever får sin läromedelssituation löst på den fria marknaden. Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi blev erkänt som ett handikapp 1990 och medlemsorganisationen är ett handikappförbund med statligt stöd ändå skriver kommittén att dessa elevers behov är jämförbara med funktionshindrade elevers. Statens åtagande rör en begränsad grupp skriver kommittén. Hur begränsad? Vem begränsar den? 
10.7.2 Ett statligt åtagande
TPB instämmer i kommitténs förslag. 
TPB anser dock att det staliga åtagandet att tillse att elever med funktionshinder som är beroende av särskilt utvecklade anpassade läromedel, ges tillgång till sådana läromedel har en hake. Liksom idag skall läromedlen köpas och då köpas av kommunen. Eleven är beroende av vilken bedömning kommunen gör med hänsyn till funktionshindret (särskilt svårt om det är ett s.k. dolt funktionshinder) och kommunens finanser. Staten har ansvar men kan inte garantera rätten fullt ut. 
Därför anser TPB att det bör finnas en rättighetslagstiftning på detta område, som omfattar alla funktionshindrade studerande oavsett nivå och det ska gälla rätten att få tillgång till anpassade läromedel och kurslitteratur.
10.7.5 Samordning mellan de statliga aktörerna
TPB instämmer i att det för närvarande inte finns förutsättningar för ett samgående mellan de statliga läromedelsåtagandet och verksamhet inom TPB. 
TPB välkomnar en översyn som kan leda till en samordning av statens engagemang för produktion och distribution av läromedel, studiematerial och kurslitteratur för samtliga stadier från förskola till högskola och universitet.
TPB anser att kommittén inte tillräckligt belyst distributionsfrågan.
Samarbetet mellan aktörerna kan som kommittén påpekar utvecklas ännu mer. Det är därför positivt att regeringen utsåg den 1 juli en representant från SIH till TPB:s styrelse.
10.8 Upphovsrättslagen
TPB instämmer med kommitténs förslag om att upphovsrättslagen snarast måste ses över, men då inte endast för läromedel. Förutom att de digitala medierna behöver få en reglering inom den 17§ URL, instämmer TPB i att frågan om förbudet att framställa en talbok när en ljudupptagning redan finns ute i handeln bör avskaffas. I Danmark och i Norge finns inget sådant förbud och i Danmark finns det ändå en stor kassettboksproduktion. Det finns inte heller någon sådan koppling i de förslag till EU-direktiv beträffande undantag för upphovsrätten när det gäller digitala texter.
10.9 Läromedel för vuxna med funktionshinder
Kommittén sätter fingret på en öm punkt när den påpekar att mycket få elever med funktionshinder går vidare till högre studier. Detta är ett faktum såväl i absoluta tal som i internationell jämförelse. En starkt bidragande orsak är, som kommittén påpekar, det faktum att läromedelsstödet för många vuxenstuderande är bristfälligt. TPB erfar detta nästan dagligen i sin biblioteksverksamhet där såväl lärare som elever från Komvux och folkhögskolor hör sig för om de läromedelstitlar de söker finns som talbok, e-text eller punktskrift och, om så inte är fallet, om TPB kan stå till tjänst med framställning av önskad titel. TPB har beslutat att behandla sådana önskningar positivt samtidigt som vi påpekar att vi inte kan garantera leverans vid kursstart och inte heller kan ge dessa studerande samma förmåner som de högskolestuderande, nämligen årslånga lån och en eftersträvad leverans vid kursstart eftersom detta inte är vårt uppdrag.
TPB anser att det är bra att Kunskapslyftskommittén har (sent om sider) fått tilläggsdirektiv (1997:104) för att utreda situationen för studerande med funktionshinder inom alla former av vuxenutbildning.
TPB anser att den service som idag ges till högskolestuderande skulle kunna utvidgas till funktionshindrade studerande vid folkhögskolor och komvux. Vi har funnit biblioteksmodellen vara mycket effektiv och kostnadsbesparande. En redovisning av stödet till produktion av studielitteratur för läshandikappade högskolestuderande bilades TPB:s årsredovisning för 1997.
TPB vill också framhålla att frågan om läromedel för vuxna med funktionshinder har ytterligare en sida, nämligen funktionshindrade föräldrars möjlighet att ta del av de läromedel som deras icke-funktionshindrade barn använder. Också funktionshindrade personer måste ha möjlighet att hjälpa sina barn i skolarbetet. Därför är det viktigt att anpassade läromedel kan lånas på bibliotek. Föräldrarnas roll i sina barns skolarbete framhålls ju även i FN:s barnkonvention. TPB som i stort sett bygger upp sitt biblioteksbestånd på efterfrågan köper därför också kopior av framställda läromedel från andra producenter, även av förlagen, för utlåning.
Detta yttrande har beslutats av Ingar Beckman Hirschfeldt, bibliotekschef
Föredragande har varit Beatrice Christensen Sköld