Yttrande över Att lämna skolan med rak rygg (SOU 1997:108)
Talboks- och punktskriftsbiblioteket (TPB) överlämnar härmed sina synpunkter på (SOU 1997:108) Att lämna skolan med rak rygg.
TPB har inte fått rubricerade betänkande på remiss trots att myndigheten har ansvar för produktion, utveckling och utlåningen av läsmedier i form av talböcker och elektronisk text till personer med läs- och skrivsvårigheter. 
TPB är en statlig myndighet. Enligt sin instruktion skall TPB bl.a. i samverkan med andra bibliotek i landet arbeta för att synskadade och andra handikappade får tillgång till litteratur. Det åligger TPB särskilt att
1. Framställa och låna ut talböcker och punktskriftsböcker
2. Inom sitt verksamhetsområde lämna information och råd till folkbibliotek och andra.
TPB producerar och lånar ut kurslitteratur till synskadade, rörelsehindrade och dyslektiska högskolestuderande.
TPB har regeringens tillstånd att utan upphovsmannens tillstånd läsa in talböcker som endast får lånas ut till personer med läshandikapp (17§ lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk, URL). 
Enligt avtal mellan staten och Sveriges författarförbund har följande grupper, utöver synskadade och rörelsehindrade, rätt att låna talböcker producerade enligt §17 (URL).
Psykiskt utvecklingsstörda
Långtidssjuka
Konvalescenter
Afatiker
Dyslektiker (ordblinda)
Hörselsvaga (för hörselträning)
Sammanfattning
Kommittén har försökt utvärdera Lgr 80 och kartlägga forskningsläget, men utelämnat viktig forskning. Trots att kommittén i enlighet med Föreningens mot läs- och skrivsvårigheter ( FMLS) handlingsprogram föreslår att läroböcker på band och cd-rom skall finnas i skolan finner TPB dock att kommittén är skeptisk mot en av de metoder som visat sig framgångsrik, nämligen bruket av bok och band. Inte en enda av de forskningsrapporter som finns publicerade är medtagna i de annars så digra bibliografierna. TPB menar att det är olyckligt att kommittén gjort ett sådant ställningstagande och att särskilda hjälpmedel i form av talböcker, elektroniska böcker m.m. bör vara en rättighet för elever med läs- och skrivsvårigheter.
Kapitel 2 Att lämna skolan med rak rygg - några utgångspunkter
Olika definitioner
TPB vill inte ge sig in på någon ingående diskussion då det gäller definitioner av begreppet läs- och skrivsvårigheter. TPB kan dock konstatera att kommittén, trots att läs- och skrivsvårigheter sedan 1990 är att betrakta som handikapp, endast behandlar problemen sedda ur en begränsad pedagogisk synvinkel. 
Stöd till elever som får svårigheter
TPB vill framhålla att kommittén tydligtvis på ett tidigt stadium valt vilka forskningsinriktningar och teorier som är de " riktiga". Listan över referenslitteratur tyder på detta. Där saknas all vetenskaplig litteratur i vilken t.ex. den pedagogiska metoden "bok+band" behandlas. 
TPB har sedan 1984 bedrivit utvecklingsarbete då det gällt att anpassa talboken för dyslektiker. Myndigheten har vidare initierat ett trettiotal projekt. Mer än 200 lärare i några hundra skolor runt om i landet har med framgång prövat att använda talböcker för lässvaga elever, bl.a. tillsammans med den tryckta boken. Resultatet av TPB:s utvecklingsarbete finns publicerat i myndighetens rapportserie. TPB har f.n. projekt i flera hundra skolor i tio län, för vilka läns- och kommunbiblioteken är huvudansvariga.
TPB vill uttrycka en djup oro över att kommittén trots de senaste sjutton årens dåliga erfarenheter föreslår att man fortsätter med individuella åtgärdsprogram i stället för att föreslå att det skapas nationella bestämmelser som garanterar en god undervisning och särskilda hjälpmedel för elever med läs- och skrivsvårigheter, oavsett bostadsort. 
Kapitel 5. Förslag
Särskilda hjälpmedel
Enlig kommittén är lagar och förordningar tydliga då det gäller att elever skall ha tillgång till bra läromedel. TPB är av en annan åsikt. Trots att läs- och skrivsvårigheter sedan 1990 är att betrakta som funktionshinder och handikapp är det först nyligen läromedelsförlagen tack vare bidrag från Skolverket börjat framställa läromedel på kassett. Tusentals vittnesmål finns om föräldrar som fått läsa högt ur läromedel för sina lässvaga barn. Det har har dessutom varit omöjligt för personer med läs- och skrivsvårigheter att få sina läromedel i form av talböcker eller kassettböcker. De inspelningar som SIH Läromedel tillhandahållit har på grund av ekonomiska och upphovsrättsliga skäl inte kunnat användas av dyslektiker i någon större utsträckning. TPB har genom produktion av talböcker i olika hastigheter som kan användas tillsammans med den tryckta boken försökt kompensera bristen på goda läromedel. Dessa talböcker har prövats i flera praktiskt-pedagogiska projekt runt om i landet. Resultaten har publicerats i TPB-rapporterna (1995:2) Talböcker i grundskolan för elever med läs- och skrivsvårigheter och (1996:1) Talböcker för barn och ungdom. Samtidigt vill TPB poängtera att den som lyssnar på talböcker faktiskt läser. Man får tillgång till skriftspråket genom öronen. Det är det lässätt som står till buds för majoriteten av de läshandikappade. Att lyssna på inlästa böcker har inget med lättja att göra, vilket antyds på några ställen i betänkandet.
Kommittén visar en skrämmande okunskap på ett viktigt kultur- och handikappolitiskt område och kan genom denna hållning förvärra situationen för läshungriga dyslektiker. Genom talböcker får man läsupplevelse och kan inhämta kunskaper. Många är de dyslektiska elever som genom talböckerna kunnat ta igen de stora luckor man fått i sin allmänbildning genom att man inte kunnat läsa tryckta texter. TPB måste därför uttrycka sin förvåning över kommitténs skepsis mot böcker på band. TPB vill understryka vikten av att särskilda hjälpmedel verkligen finns tillgängliga i skolan. De måste vara en rättighet för personer med läs- och skrivsvårigheter.
Ingar Beckman Hirschfeldt
Beatrice Christensen Sköld
1998-01-13
Bilagor
(Rapport 1995:2) Talböcker i grundskolan
(Rapport 1996.1) Talböcker för barn och ungdom