Datum Vår referens YTTRANDE 18-380/04 2004-12-29 Ingar Beckman Hirschfeldt Hjälpmedel. (SOU 2004:83) Betänkande av LSS- och hjälpmedelsutredningen. Ref. S2004/5615/ST Betänkandet kan läsas på regeringens webbplats www.regeringen.se/sb/d/108/a/28243. Talboks- och punktskriftsbiblioteket, TPB har anmodats yttra sig över rubricerade betänkande. Sammanfattning TPB anser att utredningen är ytterst vederhäftig och klarsynt visar på det problem som finns idag när det gäller främst IT-baserade hjälpmedel. Att ett land som Sverige som både vill vara ett föregångsland både vad gäller IT och handikappolitik inte har kommit längre måste anses anmärkningsvärt. De digitala klyftorna är stora och TPB är tveksam till om utredningens förslag till organisationsförändringar och de modesta finansieringsinsatserna kommer att förändra sakernas tillstånd. 4. Behovsbedömning av hjälpmedel 4.4 Förslag TPB tillstyrker förslaget att en behovsbedömning inte skall kunna vägras någon med hänvisning till exempelvis typ av funktionshinder, diagnos eller vilket hjälpmedel som kan vara aktuellt. 7. Hjälpmedel inom utbildningsområdet Bristerna i dagen hjälpmedelsförsörjning har lett till att TPB fått använda produktionsmedel att betala hjälpmedel till högskolestuderande med så väl dyslexi som synskada. TPB välkomnar därför utredningens förslag att landstingen skall erbjuda personliga hjälpmedel som personer med funktionshinder behöver för utbildning som är offentligt finansieras eller berättigar till studiestöd. TPB instämmer med utredaren att otydligheter kan leda till diskussioner om huruvida ett hjälpmedel bör tillhandahållas. TPB välkomnar utredningens på den punkten. TPB instämmer också i utredarens förslag om att program och spelare som ger synskadade och läshandikappade möjlighet att lyssna på DAISY- skiva är områden där sjukvårdhuvudmannen skall ha ansvaret (sid 152, s. 155) TPB uppskattar också utredningens lakoniska konstaterande att det inte hjälper med DAISY-spelare om inte de studerande får tillgång till kurslitteratur på ett användbart medium, en situation som är mycket vanlig utanför högskolans område. 8. Hjälpmedel i arbetslivet. TPB har tillsammans med Synskadades Riksförbund, SRF, framfört till regeringen, och även i andra sammanhang framhållit behovet att förenkla bidragsgivningen till yrkesverksamma med läshandikapp när det gäller anpassad litteratur som krävs för arbetets genomförande. Skälen härför är flera: Dels upplever många synskadade yrkesverksamma idag att det är svårt att få beslut om bidrag till arbetslitteratur och att handläggningen av sådana ärenden är olika över landet. Dels är det kostsamt för staten att böcker framställs för en enskild person i stället för att kunna tillföras ett gemensamt bestånd på TPB. Många yrkesverksamma är före detta studenter som varit inskrivna vid TPB. TPB har redan i dag en service till yrkesverksamma som innebär att myndigheten gör kopior av redan producerad litteratur som efterfrågas av denna grupp. TPB har cirka 80 000 titlar inlästa varav mer än hälften är facklitteratur samt ett stort bestånd av e-textböcker och böcker i punktskrift.. TPB framställer cirka 2 000 nya fackbokstitlar om året. Det är mycket men inte allt. Ny litteratur behöver läsas in eller framställas som e-text, punktskrift eller storstil och framställningen bör ske någorlunda snabbt. Frågor som vi ställt är vilka kriterier följs idag för beviljad litteratur som arbetstekniskt hjälpmedel? Hur bedöms kostnaden för framställningen?. Känner alla handläggare på Försäkringskassan till TPB:s stora bestånd och möjligheten för yrkesverksamma att få kopior? TPB borde kunna följa samma riktlinjer - som ur rättssäkerhetssynpunkt bör vara de samma över hela landet. TPB strävar efter att bli en ”One-stop shop” när det gäller litteratur, vilket kommer att underlättas av att litteraturen finns inlagd i ett digitalt arkiv och kan laddas ner av registrerade användare. TPB:s projekt med att utveckla en svensk talsyntes som lämpar sig för framställning av facklitteratur kommer att leda till minskade kostnader och även innebära snabbare produktionstider när det gäller talböcker. I Socialdepartementets svar på SRF:s framställning menar man att ” inrättandet av en sammanhållen statlig myndighet för socialförsäkringsadministrationen den 1 januari 2005 bör skapa goda förutsättningar för en enhetlig tillämpning av bestämmelser och riktlinjer, bl.a. avseende arbetslitteratur för synskadade i arbetslivet. För att i möjligaste mån undvika dubbelproduktion av sådan arbetslitteratur kommer Riksförsäkringsverket att informera försäkringskassorna om betydelsen av goda kontakter mellan försäkringskassorna och TPB i handläggningen av dessa ärenden.” TPB anser att frågan om TPB skall få det övergripande ansvaret för framställning av anpassad arbetslitteratur i skenet av den tekniska utvecklingen åter bör diskuteras.. 9 Nya förutsättningar genom utveckling av IT och digital teknik 9.4 Nya möjligheter genom IT-utvecklingen TPB delar utredningens bedömning att de nya möjligheterna till kompensatoriskt stöd vid läs- och skrivsvårigheter tagits tillvara i alltför begränsad utsträckning. TPB tillstyrker förslagen om att extra stimulansmedel ska tillföras sjukvårdshuvudmännen för att tillgodose behov av hjälpmedel för personer med läs och skrivsvårigheter/dyslexi. TPB skulle om medel tillfördes för detta kunna som ett komplement till landstingets ansvar, underlätta för biblioteken att utveckla utlåningen av digitala talböcker. 9.4.1 Den tekniska utvecklingen. Distribution av talböcker via bredband underlättar för såväl biblioteken som den enskilde. Bredbandsdistribution kommer också att skapa nya möjligheter att få snabb tillgång till ett gemensamt bokbestånd var än i landet man befinner sig. Förutsättningen är naturligtvis en utbyggnad av bredband. En reform som innebär att alla funktionshindrade får tillgång till bredband bör vara den mest ändamålsenliga för att skapa en större delaktighet i IT-samhället. 9.4.2 Gränssnitt mellan människa och teknik TPB engagerar sig i utvecklingen av en talsyntes som lämpar sig för inläsning av kurslitteratur för att kunna snabba på produktionen av kurslitteratur för de studerande med funktionshinder. Projektet är nödvändigt eftersom dagens svenska talsynteskvalitet inte lämpar sig för detta ändamål. TPB har därför fått regeringens uppdrag att under 2005 utveckla en talsyntes mer lämpad för detta ändamål. 9.4.3 Förbättrad funktionalitet TPB instämmer i skrivningarna under rubriken Nya förutsättningar att läsa och skriva. När det gäller förbättrade media för hörselskadade och döva kommer DAISY-tekniken också där kunna bli mycket användbar där text, ljud och bild kan kompletteras med rörliga bilder med teckenspråk. TPB vill understryka bibliotekens centrala roll när det gäller introduktionen av äldre och personer med olika funktionshinder i hur IT kan användas inom kulturområdet. 9.4.7 Överväganden och bedömning TPB understödjer utredarens överväganden och bedömning. 9.4.8 Förslag TPB instämmer i förslaget att stimulansmedel tillförs sjukvårdshuvudmännen då de flesta landsting i dag inte beviljar hjälpmedel till personer med läs- och skrivsvårigheter. Det kan också vara realistsikt att TPB får medel att komplettera förskrivningen med spelare som kan lånas ut tillsammans med de digitala talböckerna. 9.5 Tillgången till och användningen av IT TPB vill än en gång framhålla behovet av bredbandsuppkoppling för alla personer med någon form av läshandikapp för att de skall kunna tillgodogöra sig information och tjänster som förmedlas med ljud, bild eller video. 9.5.5 Förslag TPB instämmer i förslaget och anser att det är allt för begränsad målgrupp för att minska den digitala klyftan. TPB menar att förslaget också borde innebära stöd för bredbandsuppkoppling och Internetabonnemang 9.6 Tillhandahållande av IT-hjälpmedel. Regler och ansvarsfördelning 9.6.5 Bedömning TPB vill understryka utredarens påpekanden att det inte är rimligt att de olika sjukvårdshuvudmännens policies skiljer sig så markant när det gäller förskrivningen av datorbaserade hjälpmedel. TPB instämmer också i skrivningen om att det inte är acceptabelt att visa diagnosgrupper utesluts, t.ex. när det gäller IT-baserade hjälpmedel för personer med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Utredaren uttalar sig försiktigt om den kommunala självstyrelsen. TPB vill dock i detta sammanhang påpeka att decentraliseringen i praktiken innebär i många fall godtyckliga inskränkningar i enskilda personer rättigheter att få sina behov bedömda. 9.7 Volymer och kostnader för IT-baserade hjälpmedel TPB anser att utredaren gör en intressant bedömning av landstingens och kommunernas kostnader för IT-baserade hjälpmedel. Volymerna IT-hjälpmedel är relativt små i förhållanden till uppskattade och påtalade behov. TPB delar erfarenheten att bort- eller nedprioritering av IT-hjälpmedel kan bero på felaktiga föreställningar. TPB vill gärna understryka utredarens konstaterande att betydelsefulla möjligheter till aktivitet och delaktighet därmed riskerar att gå förlorade. 9.7.2 Statens kostnader När det gäller talboksspelare har sjukvårdhuvudmännens negativa hållning till att förskriva hjälpmedel till personer med läs- och skrivsvårighet inneburit att TPB för sina statliga anslag varit tvungen att köpa in och låna ut spelare till studenter med läs- och skrivsvårigheter för att de ska kunna tillgodogöra sig kurslitteraturen i talboksform som sedan november 2000 endast framställs digitalt. Spelarna lånas ut på 6 månader i taget. Det ständigt ökande antalet studenter med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi har inneburit att ytterligare 457 spelare för detta ändamål behövts köpas in under 2003 och 2004. 9.8 Hinder för att IT tas i bruk TPB vill instämma i utredarens genomgång av de barriärer som finns för att IT ska komma också funktionshindrade till del och särskilt understryka det grundläggande hindret – attityderna till funktionshindrade människor i samhället. 9.8.5 Förslag TPB tillstyrker förslagen 9.9 Kunskap en nyckelfråga TPB vill här framhålla folkbibliotekens betydelse som kompetensutvecklare av sina brukare. Ett stort antal bibliotek har i samarbete med Arbetsmarknadsverket och Försäkringskassan utvecklat en ny tjänst på biblioteken som kallas läs- och skrivtekniker. Det innebär att ett antal personer med olika funktionshinder har utbildats till ett nytt yrke inom biblioteksvärlden. Läs- och skrivteknikern är ansvarig för en lässtation på biblioteket utrustad med dator, förstoringsprogram, rättstavningsprogram, talsyntes, scanner och punktskriftslist dit brukare, såväl äldre som funktionshindrade, kan komma för att lära sig använda datorn och andra hjälpmedel. Detta är ett gott exempel på hur det offentliga rummet kan integrera denna typ av IT-kompetensfrågor. TPB anser att de stimulansbidrag som utredaren föreslår bör även användas till att ytterligare utveckla bibliotekens roll när det gäller IT-stöd för äldre. 9.10 Var hör IT-hjälpmedlen hemma? Huvudmännens ansvar. Behovet av samordning och styrning. 9.10.4 Förslag Utredaren resonerar kring det uttalade behovet av samordning samtidigt som hon visar på värdet av att ansvaret är spritt på många händer. Utredaren föreslår utveckling av regionala specialistenheter för ett effektivare resursutnyttjande och ett breddat ansvar för Hjälpmedelsinstitutet. TPB anser att behovet av samordning är stort och modellen med ”One- stop shop” vore värt att pröva. 9.11 Förutsättningar för fortsatt forskning och utveckling inom IT-området TPB vill påpeka att myndigheten också är en FoU-aktör. TPB har enligt regleringsbrevet i uppdrag att utveckla nya media för läshandikappade. I övrigt vill TPB understryka behovet av forskning och utveckling när det gäller IT för personer med funktionshinder och TPB instämmer här helt med utredarens förslag. 9.12 Konsekvenser av utredningens förslag om IT TPB vill gärna framföra sin uppskattning av en sådan sammanställning som ger läsaren av betänkandet en klar överblick över förslagen och möjliga konsekvenser av dessa. TPB anser dock att kostnadsförslagen är synnerligen modesta. Detta yttrande har beslutats av bibliotekschefen Ingar Beckman Hirschfeldt med föredragande Beatrice Christensen Sköld. 4 Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post 122 88 Enskede Sandsborgsvägen 52 08-39 93 50 08-659 94 67 tpb@tpb.se