Yttrande över betänkandet KB – ett nav i kunskapssamhället (SOU 2003:129) Betänkandet kan läsas som pdf-fil på regeringens webbplats www.regeringen.se/sb/d/108/a/669 2004-05-27, dnr 18-254/04 Talboks- och punktskriftsbiblioteket (TPB) har anmodats att yttra sig över rubricerade betänkande. Sammanfattning Talboks- och punktskriftsbiblioteket, TPB, framhåller i sitt yttrande att de nationella målen för handikappolitiken som ska leda till ett tillgängligt samhälle år 2010 inte avspeglas i betänkandet. TPB beklagar att en utredning, som handlar om hur en nationell bibliotekspolitik kan utvecklas, inte har beaktat den erfarenhet som finns av nationell samordning för den i dag helt integrerade del av biblioteksverksamheten som vänder sig till personer med någon form av läshandikapp vid alla typer av bibliotek. TPB anser att en utredning med anspråk på att forma en nationell bibliotekspolitik för utbildning och forskning borde ha uppmärksammat frågan om tillgänglighet för studenter med funktionshinder. Särskilt med hänsyn till att det finns en lagstiftning som förbjuder diskriminering av studenter med funktionshinder i högskolan. Det digitaliserade kulturarvet måste vara möjligt att utnyttja av personer med funktionshinder– såväl forskare som andra. Bibliotekens digitaliserade samlingar kan med utnyttjande av rätt teknik göras tillgängliga, men med fel kan de förbli helt otillgängliga. I utredningen belyses inte detta problem. TPB beklagar att utredningen inte uppmärksammat den erfarenhet som TPB har av digitalisering och utveckling av programvaror i ett internationellt standardiseringsarbete som lett till DAISY 3- standarden ANSI/NISO Z39.86-2002. Genom att använda DAISY 3 för uppmärkning skapar man ett källdokument som i sin tur kan användas för att skapa alla önskade tillgängliga media. TPB beklagar också att TPB inte beretts tillfälle att delta i de undersökningar som utredningen gjort, vilket bland annat kan vara orsaken till att belysningen av tillgänglighetsaspekten för funktionshindrade åsidosatts i betänkandet. TPB menar att om regeringens handlingsprogram om ett tillgängligt samhälle 2010 skall kunna uppnås måste de utredningar regeringen tillsätter också få i uppdrag att belysa dessa frågor. Annars blir konsekvensen, som i detta betänkande, att dessa grupper av medborgare fortsätter att vara osynliga och deras behov av tillgänglighet nonchalerade i sammanhang där det vore naturligt att planera för integration och normalisering. TPB noterar att utredningen uppmärksammar TPB:s önskemål om att få pliktleveransansvar för talböcker som ljudfil och TPB:s behov av digitala textfiler för framställning av exemplar med hänvisning till 17 URL. Utredaren låter dock inte frågan få bäring på betänkandet i övrigt, utan detta blir en isolerad fråga. TPB tillstyrker att frågan utreds men då i en vidare kontext: vad är TPB:s nationella ansvar och förhållande till KB och SLBA. TPB har inget emot en enda pliktmottagande myndighet av digitalt material förutsatt att även material framställt enligt URL § 17 ingår. Yttrande 3. Samla in – Pliktlagen 3.1 Bakgrund I utredningen nämns att det i en tidigare utredning (SOU 1989:89) Översyn av lagen om pliktleverans föreslagits att TPB skulle få ansvaret för det långsiktiga bevarandet av publikationer för personer med funktionshinder . TPB anser att det med tanke på den tekniska utveckling som skett sedan dess hade varit motiverat att ta upp denna frågeställning igen och därmed införlivat TPB bland de myndigheter som fått yttra sig under hand när det gällt föreliggande utredning. 3.2 Utgångspunkter TPB saknar en adekvat definition av begreppet tillgänglig. Begreppet används inte i betänkandet som synonymt med tillgängligt ur handikappsynpunkt. Enligt TPB:s syn måste begreppet tillgänglig innebära att information är tillgänglig också för personer med funktionshinder. 3.3 Insamling av tryckta material – hur har det fungerat? Bland de övriga forskningsbibliotek, myndigheter och organisationer som fått yttra sig borde TPB, enligt TPB:s mening, inbjudits att ha synpunkter. I arbetsgruppens slutsatser (3.3.3) påpekas att en viktig utgångspunkt för pliktlagen är att lagen syftar till ”att bidra till varje medborgares rätt till insyn i samhället och att ta del av det fria ordet i Sverige oavsett bostadsort”. TPB vill där lägga till ”oavsett funktionshinder”. 3.4 Det digitala kulturarvet TPB beklagar att TPB inte beretts tillfälle att ingå i utredningens undersökningar och besvara enkäter. Då hade redan tidigt den handikappolitiskt viktiga synpunkten på bevarandet av digitalt material kunnat framföras för att sedan finnas med mer integrerat i utredningen. TPB är mycket positiv till att PL förändras så att det blir leveransplikt på digitalt material. TPB vill också understryka vikten av att materialet levereras i exempelvis XML, som är ett format som är tillgängligt för alla, inklusive personer med funktionshinder. 3.5 Material som blandar text, bild, ljud och film Mycket kombinerat material är i dag helt otillgängligt för personer med funktionshinder i avsaknad av överenskommen standard. TPB vill gärna framhålla att det finns en god standard för kombinerade material i ANSI/NISO Z39 239.86 byggd på den svenska uppfinningen DAISY /Digital Accessible Information System). TPB anser att kombinerat material ska pliktlevereras oavsett vem som producerat det. Den läshandikappade forskaren bör nu och i framtiden ha möjligheten att ta del av sådant material. Alternativet när det gäller det TPB-producerade materialet är att TPB åläggs en bevarandeplikt som myndigheten inte har idag. Men TPB föredrar att det blir som utredningen föreslår att det blir en enda pliktmottagande myndighet. Gränsdragningen mellan KB och SLBA berör ju också TPB. TPB tillstyrker att en särskild utredning snarats tillsätts med uppdrag att utreda frågan om hur bevarandet av tryckt material samt ljud- och bildmaterial ska organiseras framöver, där enligt TPB:s uppfattning även TPB:s roll också bör belysas. 3.6 Lagen om pliktexemplar av dokument – bedömningar och förslag TPB välkomnar pliktleverans av digitalt material samt att KB får i uppdrag att utreda förutsättningarna för att övergå till leverans av digitala förlagor av dagstidningar i ställer för mikrofilmning, vilket öppnar för ett mer tillgängligt format. Samarbete med bl.a. Taltidningsnämnden och TPB bör ske så att lagringsmedia väljs som är tillgängliga för funktionshindrade medborgare. TPB stöder inriktningen att det digitalt bevarade materialet ska vara tillgängligt på distans.(3.6.3.8) 3.7 Pliktleverans av talböcker och punktskrifter TPB noterar att utredningen uppmärksammar TPB:s önskemål om att få pliktleveransansvar för talböcker som ljudfil. Utredaren låter dock inte frågan få bäring på betänkandet i övrigt, utan den blir en isolerad fråga. TPB tillstyrker att frågan utreds men då i en vidare kontext: vad är TPB:s nationella ansvar och förhållande till KB och SLBA. Det är viktigt att inse att i det stora informationsutbudet så kan TPB endast ”säkerställa” en bråkdel genom direkta anpassningar. Tillgängligheten måste garanteras vid källan det gäller utgivare som återgivare på förlag, bibliotek, museer och arkiv. Förlagen kan under en övergångstid bidra med att TPB får rekvirera digitala textfiler för de böcker som ska framställas enligt URL § 17. 4.Informationssystematiska uppgifter 4.2 Bibliografiska uppgifter Talböcker, punktskriftsböcker eller Textviewböcker ingår inte i Nationalbibliografin till följd av att denna typ av publikationer inte pliktlevereras till KB. Ingenstans kan det samlade utbudet av anpassade medier återfinnas då ingen har ett sådant uppdrag. 4.3 Libris Libris omfattar alltså idag inte talböcker, Textviewböcker eller punktskriftsböcker, utan de exemplar som finna på biblioteken återfinns i Bibliotekstjänsts BURK och är därmed åtkomliga för Librisbiblioteken genom Z 39.50 och www.bibliotek.se . Bibliotekstjänst har dessutom en särskild tjänst, Handikat där bibliotekens bestånd av talböcker och andra anpassade medier som videogram för döva finns är sökbart. TPB har sitt eget bestånd i TPB:s webbkatalog som inom kort kommer att kopplas till TPB:s arkiv med nedladdningsbara filer. TPB ser idag inte realismen i utredningens förslag i 4.3.6.1 att Libris bör utvecklas mot ett fullständigt nationellt biblioteksdatasystem. 5. Kulturarv till mångas glädje och nytta – handlingsplan för digitalisering 5.2 Nationella erfarenheter av digitaliseringsprojekt TPB beklagar att utredningen inte uppmärksammat den erfarenhet som TPB har av digitalisering av såväl text som ljud och utveckling av programvaror i ett internationellt standardiseringsarbete som lett till DAISY 3- standarden ANSI/NISO Z39.86-2002. Genom att använda DAISY 3 för uppmärkning skapar man ett källdokument som i sin tur kan användas för att skapa alla önskade tillgängliga media. 5.5 Digitalisering – för vem, av vad och hur. Utredningens undersökningar TPB beklagar igen att myndigheten inte beretts tillfälle att delta i de undersökningar som utredningen gjort, vilket bland annat kan vara orsaken till att belysningen av tillgänglighetsbegreppet åsidosatts i betänkandet. TPB anser att man i den handlingsplan, som arbetsgruppen föreslår ska tas fram, (5.5.3) noga bör analysera vad man menar med att ”göra kulturarvet mer tillgängligt”. Utredningens kontext ger inga indikationer att det inkluderar personer med funktionshinder. 5.6 Infrastrukturella och andra förutsättningar TPB vill understryka arbetsgruppens slutsatser i 5.6.4 att arbetssätten harmonieras och att alla berörda parter deltar. TPB är också en berörd part med sitt digitaliserade talboks- och punktskriftsbestånd. Ett kulturarv att glädjas åt! 5.7 Nationella åtgärder för digitalisering – förslag TPB tillstyrker att en sådan kraftsamling bör göras för att genomföra en digitalisering i större skala. Om det görs på rätt sätt kan det leda till att personer med funktionshinder kan ta del av material som i mycket är otillgängligt såvida det inte läses in. Insatsen för att göra materialet tillgängligt måste planeras och göras från början. De effektiva gränssnitt som ska utvecklas mellan KB och olika brukargrupper i hela landet måste inkludera personer med funktionshinder. 5.8 Planeringsförutsättningar TPB anser att myndighetens erfarenheter av digitalisering och möjligheterna att göra materialet tillgängligt bör tas till vara i planeringen. 6. Nationella bevarandefrågor 6.7 Behov av nationella generella insatser – förslag TPB tillstyrker att Kungl. Biblioteket får i uppdrag att ta fram en nationell bevarandeplan. TPB vill påpeka att i detta sammanhang kan det vara intressant att se på samlingar av äldre material i punktskrift. 6.8 Vård och långsiktigt bevarande av digitalt material – förslag TPB föreslår att även TPB bör få uppdraget att tillsammans med Kungl. Biblioteket och Riksarkivet utreda hur det långsiktiga bevarandet av digital information ska samordnas för att ge en permanent och tillgänglig tillgång till informationen. Formatet som man använder för långsiktig lagring har stor betydelse för om Sverige kommer att vara ett tillgängligt samhälle, för alla. 7. Informationsförsörjning till utbildning och forskning – samordning och utveckling 7.3 Informationsförsörjningen till utbildning och forskning (Bibsams verksamhet) TPB anser att en utredning med anspråk på att vilja forma en nationell bibliotekspolitik för utbildning och forskning borde ha uppmärksammat frågan om tillgänglighet för studenter med funktionshinder. Särskilt med hänsyn att det finns en lagstiftning som förbjuder diskriminering av studenter med funktionshinder i högskolan 7.4 Bibsams roll, uppgifter och nuvarande verksamhet TPB vill påpeka vikten av att upphandling av centrala licensavtal för användning av elektroniska informationsresurser måste bevaka att informationen har rätt format, för att kunna läsas av studenter med funktionshinder, som ju, det tål att upprepas, inte får diskrimineras. 7.7 Specialbibliotek med nationella uppgifter Uppgifterna i avsnittet om TPB har inte speglats i utredningen i övrigt och har inte lett till några andra slutsatser än att man uppmärksammar TPB:s önskan att få pliktleveransansvar för talböcker som ljudfil samt rätt att få del av pliktleverans av digitala filer med hänvisning till 17 URL för att säkra tillgängligheten av de digitala resurserna för personer medfunktionshinder. TPB tillstyrker att frågan utreds och då i en vidare kontext: vad är TPB:s nationella ansvar i förhållande till KB och SLBA. 7.12 Utredningens undersökningar TPB beklagar återigen att TPB, som har i sitt uppdrag att samverka med andra bibliotek, inte beretts tillfälle att delta i de undersökningar som utredningen gjort. 7.13 Insatser för ökad samordning och utveckling av informationsförsörjning till utbildning och forskning TPB anser att ett nationellt insatsprogram måste spegla den nationella handikappolitikens inriktning på ett tillgängligt samhälle 2010. TPB ställer sin erfarenhet och kunskap till förfogande i detta utvecklingsarbete. TPB har en drygt 20-årig erfarenhet av att samordna och utveckla den svenska talboksmodellen. TPB har i nära samarbete med länsbiblioteken och de enskilda folk- och skolbiblioteken stärkt kunskapsuppbyggnaden och utjämnat regionala och lokala skillnader i servicen till personer med läshandikapp. De två sista åren har samordningen och informationsförsörjningen utsträckts till universitets- och högskolebiblioteken. TPB har mycken konkret erfarenhet att dela med sig av. 7.14 Ett nationellt insatsprogram för digital informationsförsörjning till utbildning och forskning (”Sveriges nätbibliotek”) TPB vill återigen påminna om att tillgängligheten för personer med funktionshinder måste skrivas in i insatsprogrammet. 7.16 Författningsändringar – förslag TPB anser att tillgänglighetsaspekten för personer med funktionshinder bör tas upp i såväl KB:s instruktion som regleringsbrev. 10. Organisationsfrågor och KB:s samarbete med andra myndigheter TPB anser att KB bör inleda ett samarbete med TPB som har expertkunskaper när det gäller att digitalisera på ett tillgängligt sätt. TPB har inget emot en enda pliktmottagande myndighet av digitalt material förutsatt att även material framställt enligt URL § 17 ingår. I detta ärende har Ingar Beckman Hirschfeldt beslutat. Föredragande har varit Beatrice Christensen Sköld. I den slutliga handläggningen har också Birgitta Irvall deltagit. Ingar Beckman Hirschfeldt Bibliotekschef