Yttrande över betänkande (SOU 2002:27) Mål i mun. Förslag till handlingsprogram för svenska språket Ku2002/88/Ko
Talboks- och punktskriftsbiblioteket (TPB) har anmodats yttra sig över rubricerade betänkande. TPB får härmed anföra följande.
Sammanfattning
TPB har begränsat sitt yttrande till att gälla kapitlen 5, 6, 7, 9, 10, 11, 14, 15, 16, 17, 18, 19 och 20. TPB berör de bedömningar och förslag som har anknytning till myndighetens ansvarsområde. TPB beklagar att utredningen inte integrerat handikappaspekten i hela betänkandet utan valt att behandla dessa frågor något ofullständigt i kapitel 14. TPB menar också att de kommunikations- och informationshandikapp många funktionshinder utgör inte beaktats, dvs. kopplingen mellan språk och kommunikation. 
TPB framhåller i yttrandet vikten av att punktskriftens ställning klargörs, att lexika och språkdatabaser blir tillgängliga för läshandikappade samt att funktionshindrade barns språkutveckling bör främjas, bl.a. bör gravt synskadade småbarn få tillgång till fler taktila bilderböcker. TPB föreslår vidare att en ny språklag bör innehålla en diskrimineringsparagraf för att funktionshindrade skall kunna garanteras lika tillgång till svenska språket och samma möjligheter till språkutveckling som övriga medborgare.
Yttrande
5 Arbetsliv, marknad, kultur och medier, informationsteknik samt hälso- och sjukvård
5.4  Svenskan som IT-språk
5.4.2 Bedömningar och förslag
TPB instämmer med utredningen om att skolor bör stimuleras att använda svenskspråkiga program. Särskilt viktigt anser TPB det vara att program utvecklas som kan vara till stöd för elever med läs- och skrivsvårigheter.  TPB vill i detta sammanhang påminna om det skärmläsarprogram Förbundet Funktionshindrade Med Läs- och Skrivsvårigheter (FMLS) kommer att utveckla med stöd ur Allmänna arvsfonden, vilket kan bli till stor nytta för elever med läshandikapp. Det är TPB:s förhoppning att det färdigutvecklade programmet skall få stor spridning i skola och förvärvsliv.
6 Svenska termer och uttryck
6.3 Bedömningar och förslag
TPB instämmer med utredningen om att det är viktigt att åtgärder vidtas för att säkerställa att svenska termer och uttryck skapas inom alla de områden där vi vill kunna använda svenska. Ett område som berör TPB:s ansvarsområde är handikappteknologin. TPB anser att det är av största vikt att också terminologin inom handikappområdet integreras i terminologiarbetet. TPB har praktiska erfarenheter från hur instanser inom EU inom många språkområden har svårt att översätta detta slags termer. TPB vill också framhålla vikten av ett skandinaviskt samarbete då det gäller tekniska termer.
7 Det mångspråkiga Sverige
7.2 Attityder till och kunskaper i nordiska språk
7.2.5 Bedömningar och förslag
Som TPB redan framfört i yttrandet över avsnitt 6.3 är det viktigt med en skandinavisk samordning också när det gäller termer inom handikappområdet, särskilt gäller detta handikappteknologin där nya hjälpmedel o.dyl. lanseras i takt med den allt snabbare IT-utvecklingen.
TPB instämmer också i kommitténs förslag om ett ökat nordiskt utbyte. I och med Sveriges inträde i EU minskade resurserna för de regelbundna sammankomster de nordiska talboks- och punktskriftsbiblioteken tidigare hade, vid vilka man bl.a. behandlade terminologifrågor.
7.3 Minoritetsspråk, invandrarspråk och teckenspråk
7.3.6 Bedömningar och förslag
TPB har påtagit sig det nationella ansvaret för förvärv och produktion av talböcker på invandrar- och minoritetsspråk. Detta ansvar finns dock inte inskrivet i myndighetens instruktion.  TPB vill samtidigt framhålla att om nuvarande upphovsrättsliga hinder undanröjs skulle beslutet om en gemensam standard för digitala talböcker – DAISY – kunna innebära ett ökat internationellt lånesamarbete på talboksområdet. Det skulle bli ett betydligt billigare sätt att snabbt få fram de böcker läshandikappade personer med annat modersmål än svenska önskar läsa.
TPB svarar också för produktion, förvärv och utlåning av punktskriftsböcker. Målgruppen för denna verksamhet är ca 1200 gravt synskadade personer. Bland punktskriftsläsarna finns flera personer vilka till modersmål har språk som skrivs med annat alfabete än det latinska. Dessa språk saknar ofta punktskriftsnotation vilket gör det omöjligt att transkribera böcker. TPB föreslår att Sverige mer aktivt stöder World Blind Union och Unesco i arbetet att få fram punktskriftsnotation inom dessa språkområden. TPB föreslår att den statliga punktskriftsnämnden som idag administreras av TPB får i uppdrag att delta i ett sådant utvecklingsarbete.
TPB stöder kommitténs förslag om att teckenspråkets ställning skall klargöras. TPB menar dock att en liknande insats krävs för de gravt synskadades eget skriftspråk, den brailleska punktskriften. TPB menar också att man bör klargöra om inte också punktskriften är att betrakta som ett eget språk.
9 Den offentliga administrationens språk
9.1 Det svenska myndighetsspråket
9.1.4 Bedömningar och förslag
TPB instämmer med kommittén att varje myndighet skall ges ett tydligare ansvar för sin egen språkvård samt att regeringen skall rapportera om myndighetsspråkvården. TPB anser också att ett rapporteringssystem för nya termer använda inom resp. myndighets ansvarsområde bör upprättas.
9.2 EU-svenska
9.2.6 Bedömningar och förslag
TPB instämmer med kommittén om att arbetet med att förbättra svenska EU-texter skall fortsätta. TPB ser här flera möjligheter. Dels en utbyggd tolk- och översättarutbildning, dels en utveckling av programvaror för översättning.
10 IT som normskapare, normflyttare och diskriminerare
10.1  IT som normskapare
10.1.2 Bedömningar och förslag
TPB instämmer med kommittén om att svenska datortermer skall tas fram samt att språkvården ges möjlighet att på uppdrag och mot betalning kvalitetsmärka språkstödsprogram och andra program av språkligt intresse.  TPB anser att man vid en sådan kvalitetsmärkning särskilt bör ta hänsyn till läshandikappades behov. TPB instämmer också i förslaget om att Statskontoret bör ta hänsyn till språkkvaliteten i IT-upphandlingen.
10.2 IT som diskriminerar
10.2.6 Bedömningar och förslag
TPB anser att tillgängligheten till IT för läshandikappade inte bara är ett språkligt problem.  Parallellt med språkvårdsarbetet bör t.ex. statliga och kommunala myndigheters webbsidor utvecklas efter de riktlinjer som arbetats fram av Specialpedagogiska institut och Hjälpmedelsinstitutet. En dålig lay-out kan också påverka tillgängligheten.
11 Social bakgrund och möjlighet att tillägna sig svenska språket
11.1 Minskat läsande och ökande skillnader
TPB vill framhålla betydelsen av läsandet särskilt då det gäller gravt synskadade barn. Gravt synskadade barn kan behöva särskilt stöd i skolan när det gäller läsinlärning då de använder en annan skrift än sina seende kamrater – punktskriften. Men problemet är inte bara pedagogiskt utan också en fråga om bristande tillgång till litteratur och annan information som t.ex. tidningar. För små synskadade barn leder bristen på ”sign-reading” och taktila bilderböcker till att dessa barn ofta har en betydligt sämre språkutveckling än seende kamrater i samma ålder. 
11.3 Bedömningar och förslag
TPB har idag regeringens uppdrag att årligen framställa taktila bilderböcker. Då denna produktion, trots fortsatt metodutveckling, är mycket dyr räcker TPB:s medel endast till att producera tre böcker per år i 75 exemplar. Den årliga bilderboksutgivningen för seende barn uppgår till 400 titlar totalt.
TPB anser därför att regering och riksdag bör anslå medel till utveckling av taktila bilderböcker för gravt synskadade barn, dels i syfte att få fram nya billigare produktionsmetoder, dels för att få fram flera titlar som kan stimulera barnens språkutveckling.
TPB vill också peka på vikten av att det finns förmedlare som informerar om läshandikappade barns rätt till litteratur. Staten satsar årligen medel för produktion av talböcker och punktskriftsböcker men den ökade decentraliseringen har dessvärre medfört att många föräldrar till handikappade barn inte nås av informationen om att det verkligen finns böcker som är tillgängliga för deras barn. TPB menar att förskolorna och barnavårdscentralerna här vid sidan av syncentraler och andra landstingskommunala hjälpmedelscentraler har en viktig uppgift att förmedla kunskap om det utbud som finns. 
14 Funktionshinder
14.3 Bedömningar och förslag
TPB menar att utredningen i varje kapitel borde ha tagit hänsyn till funktionshindrades behov och inte behandlat dessa frågor i ett särskilt kapitel. Kartläggningen är visserligen god men ofullständig. Förslagen är heller inte väl underbyggda. 
TPB menar att utredningens förslag om att TPB, Taltidningsnämnden och LL-stiftelsen bör göra en undersökning om det finns förändrade behov av offentligt stöd för att funktionshindrades tillgång till tidningar och tidskrifter och litteratur inte är meningfull.  Utvecklingen har inte gått den väg Handikapputredningen en gång förutspådde. De kommersiella förlagen har inte tagit på sig ansvaret för de läshandikappades informationsförsörjning.
TPB anser att kommunikationshinder för funktionshindrade kan undanröjas om man t.ex. i statligt upphandlingsarbete alltid ställde krav på att en produkt (motsv.) också skall kunna användas av funktionshindrade. En diskrimineringslagstiftning skulle också kunna leda till att det kommersiella medieutbudet blev tillgängligt. Statsmakterna bör också bättre följa det handlingsprogram för funktionshindrade som regeringen faktiskt antagit så att man i varje reformarbete också följer regeringens intentioner.
15 Språkvårdsforskning
15.3 Bedömningar och förslag
TPB instämmer med kommittén om att en särskild satsning skall göras på språkforskning och att en resurs för svensk forskning inom terminologi skall byggas upp. TPB menar att man härvid också bör beakta Punktskriftsnämndens arbete när det gäller termer. TPB instämmer också i kommitténs bedömning att den vetenskapliga kompetensen i minoritets- och invandrarspråk samt teckenspråk bör utvecklas  men anser att en satsning också bör göras när det gäller de gravt synskadades skriftspråk punktskriften.
16 Språkpolitik
16.2 Bedömningar och förslag
TPB kan instämma med kommittén att språkpolitiken bör samlas under ett departement men att denna också i hög grad är en grundlagsfråga och att andra departement inte bör frånhändas ansvaret för språkpolitiken. Kommittén framhåller att det finns en hög ambition att underlätta de funktionshindrades tillgång till språket. TPB vill dock framhålla att ambitionen är högre än genomförandegraden. Gravt synskadade barn har en sämre språkutveckling än seende barn, bl.a. på grund av brist på anpassade böcker och inte minst information och stöd till deras föräldrar. Föräldrar till funktionshindrade barn kan också behöva hjälp och stöd när det gäller hur man läser en bok för t.ex. ett gravt synskadat barn. Själva lässituationen är nämligen mycket viktig för att barnet skall kunna ta till sig information och språk.
TPB instämmer med kommittén om målen för språkpolitiken.
17 Språkteknologiska initiativ
17.1 Insatser för att främja den språkteknologiska utvecklingen
17.1.7 Bedömningar och förslag
TPB instämmer med kommittén om att arbetet med att bygga upp en nationell språkbank bör fortsätta. Samtidigt vill TPB påpeka att de kommersiella ordböcker som idag finns inte är tillgängliga för de flesta läshandikappade. Språkdatabaser har även de stora brister då det gäller tillgänglighet. TPB anser därför att en diskrimineringslagstiftning är av nöden för att garantera funktionshindrade samma tillgång till språket som andra medborgare. Ett annat sätt vore att skapa fri tillgång till en språkdatabas via Internet med talsyntesstöd. 
17.2 Datorbaserad översättning
17.2.4 Bedömning och förslag
TPB instämmer med kommittén att maskinöversättning till svenska bör utvecklas. TPB har mycket dåliga erfarenheter av de maskinöversättningar som idag görs av t.ex. EU.
18 Språklagstiftning och språklig konsekvensbedömning
18.5 Bedömningar och förslag 
TPB instämmer med kommittén om att en särskild ramlag skall införas som fastställer svenskans status som huvudspråk i Sverige. 
19 Språkvårdens uppgifter
TPB anser i likhet med kommittén att en större samordning krävs på terminologiområdet. TPB anser vidare att det krävs klarare regler för hur begrepp och texter utformas för att myndigheterna skall klara av sin uppgift att stå till medborgarnas förfogande 24 timmar om dygnet.
Som TPB redan framhållit är det fortsatt viktigt med ett nordiskt samarbete då det gäller myndighetsspecifik terminologi och teknologi som rör IT.
20 Språkvårdens organisation
TPB instämmer i kommitténs förslag om att den centrala, statligt finansierade språkvården skall samordnas och ges statligt huvudmannaskap. Vad beträffar ansvaret för utvecklingen av punktskriften i ett sådant samband hänvisar TPB dels till yttrandet över avsnitt 15 samt till Punktskriftsnämndens yttrande över rubricerade betänkande.
TPB vill också framhålla vikten av att det finns litteratur tillgänglig i alternativ form för läshandikappade personer som har minoritetsspråk (motsv.) som hemspråk eller första språk.
21 Konsekvensbedömningar
21.3.9 Handikappolitik
TPB menar att utredningen bättre borde ha satt sig in regeringens handlingsplan för äldre och funktionshindrade samt det uppdrag Hjälpmedelsinstitutet redan har när det gäller uppföljning av denna handlingsplan. TPB anser att funktionshindrades språkliga handikapp till största delen är beroende på brist på hjälpmedel som skulle göra det möjligt att få tillgång till informationssamhället. TPB anser vidare att Hjälpmedelsinstitutet i sitt fortsatta arbete med att följa upp och utveckla regeringens handlingsplan också bör beakta de språkliga aspekterna som t.ex. funktionshindrades tillgång till språkdatabaser, utveckling av skärmläsare för läshandikappade etc.
Vidare menar TPB att en diskrimineringslagstiftning är det enda medlet för att göra information m.m. tillgänglig för funktionshindrade.
För Talboks- och punktskriftsbiblioteket
Ingar Beckman Hirschfeldt
Beatrice Christensen Sköld
2002-09-27