Funktionshindrades tillgång till publicerat material - anpassningar av upphovsrättslagen. Skrivelse till Justitiedepartementet 2001-06-01 Skolverket, Statens Institut för Handikappfrågor i skolan, SIH, Talboks- och punktskriftsbiblioteket, TPB, och Handikappombudsmannen vill med denna skrivelse fästa regeringens uppmärksamhet på den viktiga tillgänglighetsfrågan om funktionshindrade personers möjligheter att ta del av upphovsrättsligt skyddat material. Vi anser att det nu finns starka skäl för att genomföra en grundlig översyn av upphovsrättslagens andra kapitel 17 § med anledning av de möjligheter som den nya informations- och kommunikationstekniken innebär för människor med olika funktionshinder när det gäller tillgång till text, bild och ljud. Bakgrund Den 31 maj 2000 antog riksdagen en ny nationell handlingsplan förhandikappolitiken. Planen markerar ett perspektivskifte där fokus ska förskjutas från patienten till medborgaren. Politiken ska förändras och hinder för funktionshindrades rätt att delta fullt ut i samhället ska rivas. I planen slås mål och medel fast. Målet är att med mångfald som grund skapa full delaktighet i samhällslivet och jämlikhet i levnadsvillkoren för personer med funktionshinder. Arbetet ska bland annat inriktas på att identifiera och undanröja hinder för full delaktighet i samhället för personer med funktionshinder. Ett av de huvudområden som ska prioriteras i det handikappolitiska arbetet de närmaste åren är att skapa ett tillgängligt samhälle. I planen slås fast att den grundläggande principen för tillgängligheten är ansvars- och finansieringsprincipen. Sveriges regering och riksdag har ställt sig bakom FN:s standardregler om delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning och har även varit drivande för att få dessa regler till stånd. Regel nummer 5 tar upp att människor med funktionsnedsättningar skall få tillgång till information och möjlighet till kommunikation. Regel nummer 6 föreskriver att barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning ska ha lika möjligheter till utbildning på grundskole-, gymnasie- och högskolenivå. Inför implementeringen av EU:s direktiv beträffande harmonisering av vissa aspekter på upphovsrätt i informationssamhället är det hög tid att analysera vilka konsekvenser en sådan harmonisering har för svensk upphovsrätt vad avser tillgängligheten för funktionshindrade till upphovsskyddad material. Artikel 5.3 Member States may provide for limitations to the rights referred to in Articles 2 and 3 in the following cases: b) uses for the benefit of people with a disability, which are directly related to the disability and of non-commercial nature, to the extent required by the specific disability När direktivet ska inlemmas i svensk rätt bör enligt vår mening radikala förändringar göras i den svenska upphovsrättslagens undantagsparagraf för att därigenom tillförsäkra människor med olika funktionshinder delaktighet till all den information som ges ut i samhället. Nuvarande situation I 17 § URL första stycket regleras framställningen av exemplar åt synskadade m.fl. Enligt denna paragraf, första stycket, får var och en framställa exemplar i blindskrift av utgivna litterära och musikaliska verk Andra stycket i 17 § URL reglerar framställningen av talböcker. Talböcker får endast framställas av de bibliotek och organisationer som regeringen beslutar i enskilda fall för utlåning till synskadade och andra funktionshindrade som inte kan ta del av verken i skriftlig form. Vad som saknas idag och som kommer att bli allt mer uppenbart är en reglering, som till vissa delar redan finns i de andra nordiska länderna, kring framställning av elektronisk text. Informationstekniken öppnar möjligheter för människor med funktionshinder att för första gången få en vidare tillgång till material och tjänster av skilda slag. Det gäller såväl texter som finns elektroniskt lagrade eller kan skannas för vidare läsning på punktskriftsdisplay, talsyntes eller med förstoringsprogram som bilder vilka i taktil form kan göras tillgängliga för gravt synskade. Detta gäller också personer med grava rörelsehinder för vilka ett datorstöd är den enda möjligheten att på egna villkor få tillgång till en text. Talböcker I den nuvarande 17 § finns det flera begränsningar som är besvärliga, nämligen att de framställda exemplaren idag bara får lånas ut. Detta tolkas som att ett bibliotek måste vara inblandat i distributionen Ett sjukhus utan sjukhusbiblioteksfunktion kan inte handha en talboksförmedling osv. I en framtida tänkt distributionsmodell via bredband direkt från ett talboksarkiv till den som har ett funktionshinder blir kravet på att det ska vara ett lån än mer komplicerat. Naturligtvis kan man tänka sig ”självförstöring”, men överenskommelser som förhindrar missbruk och leder till en icke-kommersiell användning är ändå en bättre lösning. Tillhandahållande av talböcker som läromedel måste idag ske via bibliotek eller skolbibliotek. Läromedel beställs normalt av lärare efter beslut i läromedelskonferens och inom den enskilda skolans eller arbetsenhetens ekonomiska ramar. För att tillgodose läromedelsbehovet för elever som behöver inlästa böcker för att kunna tillgodogöra sig innehållet krävs genom lagtextens utformning ett samarbete mellan skola och bibliotek. Att talböcker endast får lånas ut till berörda elever innebär på samma sätt som för e-böcker att tillgången till läroböcker i form av talböcker för berörda elevgrupper inte heller kan tillgodoses på lika villkor som för övriga elever. Exemplarframställning får idag icke avse verk av vilka ljudupptagning kommit ut i handeln. Detta är en bestämmelse som är mycket diskriminerande med tanke på att en anpassning kan vara nödvändig – en talbok är till sin karaktär mycket olik en kassettbok. De anpassningar som behöver göras i ett läromedel eller en annan litteratur för att produkten skall vara tillgänglig för en person med funktionshinder kommer aldrig till stånd i en kommersiellt utgiven kassettbok. Förlagen tillhandhåller kassettböcker under en viss tid efter det att boken har kommit ut i handeln därefter är det i många fall omöjligt att få tag i kassettboken. Detta faktum kommer att bli tydligt när inom ett par år alla talböcker är överförda på DAISY med fatala luckor för de kommersiella kassettböckerna. I de övriga nordiska länderna finns inte denna inskränkning i upphovsrättslagen. Regeringen tilldelade budgetåret 1994/95 skolverket 3 miljoner kronor för att stimulera läromedelsförlagen att själva ta fram kassettboksversioner av utgivna läromedel. Efter en viss tröghet i starten finns idag mer än hundra lärobokstitlar på kassett att tillgå i handeln som förlagsutgåvor. Förlagsframställda kassettböcker fungerar emellertid dåligt för stora grupper av elever med funktionshinder, t.ex. gravt synskadade, som behöver få bokens kunskapsbärande bilder beskrivna i ord för att innehållet skall bli begripligt. En anpassad version av talboksmodell är även i detta fall nödvändig för målgruppen, men lagtexten tillåter idag inte sådan framställning när en ljudupptagning av boktiteln redan finns att tillgå i handeln. Paradoxalt nog innebär detta att i samma takt som läroböcker finns att tillgå som kassettbok för elevgrupper som inte har behov av ytterligare anpassningar, exempelvis dyslektiker, så upphör möjligheterna att få tillgång till motsvarande talböcker för elever med funktionshinder. För de senare utgör talboksversionen en förutsättning för framgångsrika studier. Det ursprungliga syftet med paragraf 17, andra stycket, - att göra böckers innehåll tillgängligt för personer med funktionshinder - motverkades således av 3-miljonerssatsningen till skolverket 1994/95 på grund av lagtextens utformning. Det nya talboksprogrammet, DAISY, som successivt införs på TPB och SIH från och med november år2000 är en digitaliserad ljudinspelning som även kan kopplas till en synkroniserad text med bilder. En sådan bok är idealisk för alla med funktionshinder som har tillgång till dator. Det nya digitala talboksmediet har en möjlighet att vara en multimediaprodukt med såväl ljud som text och illustrationer. Det viktigt är att det både finns en kommersiell och en icke- kommersiell framställning av ”talböcker”. Men den kommersiella framställningen skall inte kunna förhindra en icke-kommersiell framställning som vänder sig till målgrupper med speciella behov av anpassning. Till exempel så kan en person med synskada och en med dyslexi ha helt olika behov av anpassning liksom en person med utvecklingsstörning och en som har ett svårt rörelsehinder. Talboksproduktionen utgör inte något hot mot den kommersiella marknaden. Det genomsnittliga antalet framställda talboksexemplaren hos TPB av de mest populära titlarna (400 titlar om året) är 25 exemplar och av huvuddelen av produktionen ( 2000 titlar om året) framställs endast 2-3 exemplar. Övergången till digitala DAISY-talböcker kan innebära att exemplarantalet ökar något. Tillgängligheten av publicerat material för dem som har ett läshandikapp av publicerat material är en övergripande fråga för alla instanser i samhället. Synnerligen aktuellt är tillgängligheten till elektroniskt publicerat material. Tillgängligheten för personer med funktionshinder borde uppmärksammas i samband med behandlingen av E-pliktsutredningen. Elektroniska böcker En elektronisk bok, e-bok, för funktionshindrade är en förlagsutgiven bok som av SIH eller TPB har överförts till digitalt format så att den kan läsas i en dator med hjälp av punktskriftsdisplay, talsyntes eller med förstorad text. Alla framtagna och distribuerade e- böcker för denna målgrupp är försedda med effektivt kopieringsskydd. Upphovsrättslagens nuvarande undantagsparagraf innebär att också bilder framställs i relief med hjälp av svällpapper bl.a. för att gravt synskadade elever skall kunna ta till sig innehållet i läroböckernas oftast betydelsebärande bilder. Särskilt läroböcker för de yngre eleverna är ofta baserade på bildmaterial och taktilt avläsbara bilder utgör en förutsättning för böckernas användning i en inlärningssituation. I de framtida e-böckerna kommer bilder i böckerna att läggas in förutom text. Detta innebär att de studerande som på grund av rörelsehinder inte kan bläddra i en bok kan se texten och bilderna via datorn och den som behöver förstorad text för att kunna läsa på skärmen kan även få förstoring av bilderna. Lagtexten är tillkommen i en tid då den nya informationstekniken och dess möjligheter inte var kända. Gravt synskadade studerande har idag tillgång till dator med tillhörande punktskriftsdisplay som kan visa digitalt lagrad text i punktskrift direkt på displayen. E- böcker (elektroniska böcker) som används tillsammans med punktskriftsdisplay är betydligt snabbare och lättare att hantera än traditionella punktskriftsböcker. E-böcker är idag mera efterfrågade än punktskriftsböcker på papper av studerande som har behov av taktil avläsning av texten. E-böcker är också användbara för de som på grund av funktionshinder endast kan hantera och läsa en text som finns tillgänglig i en dator. SIH liksom TPB har tecknat särskilda avtal för framställning av e-böcker med förlagsvärlden och berörd författarorganisation. För att avtalet skulle kunna upprättas krävdes det dock att skriftligt tillstånd från upphovsmän och förlag måste inhämtas innan framställningen av en e- bokstitel får påbörjas. Tillståndsprocessen medför ofta onödigt långa leveranstider och de studerande hinner ibland inte få beställda böcker i tid till undervisningen startar. Det har också hänt att författare har sagt nej till en e-boks-framställning och först efter övertalning och förklarande diskussion givit sitt medgivande. Högst 10 exemplar får enligt avtalet framställas av en e-bokstitel, varefter nya förhandlingar skall upptas med berört förlag. Studerande med funktionshinder måste garanteras en rätt att få sina behov av anpassade läromedel tillgodosedda genom samhällets försorg. Nuvarande regelsystem kräver särskilda avtal för e-boks-framställning, vilket hittills inneburit att frågan om en studerande med funktionshinder skall få sin litteratur i princip avgörs av förlag och författare. E-böcker får enligt avtalet inte försäljas utan endast utlånas till berörda studerande, trots att varje exemplar är krypterat och endast tillgängligt för den studerande genom kodat licensnummer. Basläroböcker och arbetsböcker som klasskamraterna i vissa fall får behålla som gåva måste återlämnas av eleven ifråga. Detta förhållande omöjliggör därmed en läromedelstillgång för elever med funktionshinder på lika villkor som övriga elever. Upphovsrätt i andra länder Sverige, som har ett gott rykte internationellt för sina insatser för funktionshindrade i samhället, har nu halkat efter många andra länder när det gäller anpassningar i upphovsrättslagen. I Norge infördes 1995-06-30 en ny upphovsrättslag där 17 § behandlar ”eksemplarfremstilling for funktionshemmede”. Lagen medger i denna paragraf generell rätt att för synskadade framtälla exemplar av utgivet eller vetenskapligt verk i annan form än som ljudupptagning. Av förarbetena till lagen framgår att det enligt 17 § ”vil være adgang til å fremstille vederlagsfritt og uden opphavsmannens samtykke, bl.a. eksemplar i elektronisk form, som f.eks. på diskett, CD eller CD- ROM”. Även Danmark förnyade sin ”ophavsretslov”i denna riktning1995. I Finland ändrades 1995 upphovsrättslagens 17 § till att få följande lydelse: ”Av utgivna litterära eller musikaliska verk får exemplar framställas i syfte att göra texten läsbar för synskadade.” Den 16 september 1996 undertecknade president Clinton en ändring av USA:s upphovsrättslag som innbär att funktionshindrade har rätt att få tillgång till information i form av tryckt, utgiven text i den form och det medium som bäst gagnar dem. Behov av reviderad upphovsrättslag i Sverige I inledningen till denna promemoria omnämndes FN:s standardregler om delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning. Vad gäller lagstiftning som lever upp till standardreglerna har USA hittills kommit längst. Mot bakgrund av ovan beskrivna hinder, för att inom nu gällande upphovsrättslag i Sverige, främst 17 §, kunna leva upp till FN:s standardregler och till av regering och riksdag uppsatta mål om en likvärdig utbildning för alla studerande, föreslås att nämnda 17 § snarast blir föremål för en översyn. En anpassning av upphovsrättslagens bör leda till följande: - Att en garanti kan ges för att barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder i såväl utbildning som vid andra tillfällen genom anpassning kan få tillgång till publicerat material.. Det är en förutsättning för framgångsrika studier på jämlika villkor som övriga studerande men också för delaktighet och gemenskap i det svenska samhället. - Att endast auktoriserad verksamhet (exempelvis efter regeringens bedömning och medgivande) omfattas av rätten till befrielse från tillstånd från upphovsrättsinne-havare vid anpassning och utgivning av publicerat material. - Att framställningstiden för anpassade läroböcker till studerande kan avkortas väsentligt och böckerna kan i högre utsträckning levereras i tid inför avsedd studieperiod. - Att lika förutsättningar skall råda för tillhandahållande av olika typer av anpassade böcker i den form och det medium som bäst gagnar den läshandikappade. - Att nuvarande krångliga, ojämlika och otidsenliga regelverk i samband med framställning och tillhandahållande av talböcker och elektroniska utgåvor skall elimineras. Förslag Nedan undertecknande myndigheter föreslår att när EU:s direktiv skall implementeras i den svenska lagstiftningen är det angeläget att en översyn samtidigt görs av upphovsrättslagens 17 paragraf. Väsentligast är att den anpassade framställningen av publicerat material till personer med funktionshinder inte begränsas till ljudupptagning och punktskrift utan till ett mer generellt utryck som ”lämpligt medium”. Det innebär anpassningar av vitt skilda slag som digitalisering av verket, ljudstöd, komplettering med teckenspråk, lättläst version, förstoring, förenkling av bilder och illustrationer samt multimediaproduktioner. Begränsningen och skyddet för upphovsmännen ligger i att framställningen är icke- kommersiell och vänder sig enbart till en målgrupp som har funktionshinder av något slag som innebär att de inte kan tillgodogöra sig det publicerade materialet i originalutgåva. Talboks- och punktskriftsbiblioteket Statens institut för handikappfrågor Ingar Beckman Hirschfeldt i skolan Kenneth Eklindh Skolverket Handikappombudsmannen Mats Ekholm Lars Lööf Hjälpmedelsinstitutet LL-förlaget Håkan Ceder Jarl Tronbacke SISUS