Sammanfattning KURT-projektet har gått ut på att utveckla och utvärdera en ny modell för hur kulturtidskrifter skall kunna framställas i DAISY, ett format som är tillgängligt för prenumeranter med läshandikapp. Projektet har pågått under perioden juli 2003 till och med juli 2004. Efter att projektet utvärderats färdigt skall det beslutas om projektets modell för produktion av anpassade kulturtidskrifter kan införas i större skala i landet. Preliminärt visar resultaten att den produktionsmodell som utvecklats är en tekniskt framkomlig och ekonomiskt väl fungerande lösning. De 30 brukare som fått pröva kulturtidskrifter i DAISY-format med syntetiskt tal har givit en positiv respons till systemet. KURT-projektet har fungerat som ett pilotprojekt för TPB i arbetet med att utveckla tekniken för att använda talsyntes vid produktion av talböcker. Projektets mål I. Att utveckla en produktionsmodell för att framställa kulturtidskrifter i DAISY-format med hög grad av automatisering. Grundkomponenterna i detta blir ett system för: * Strukturering av text på tidskriftsförlagen * Ett system för DAISY-produktion där man använder talsyntes på svenska. II. Att under projekttiden framställa ett års utgivning av två tidskrifter i DAISY-format. Omfattningen blir totalt 12 nummer och innefattar tidskrifterna Forskning och Framsteg och Tidningen Boken. III. Att undersöka användbarheten hos de producerade tidskrifterna i samarbete med KTH, Synskadades Riksförbund och Malmö Stadsbibliotek. Syfte Syftet med projektet är att den produktionsmodell för kulturtidskrifter som kommer att tas fram för ändamålet skall kunna användas för att fler tidskrifter i större omfattning ska kunna anpassas för läshandikappade. Detta antas kunna ske med högre kvalitet, kortare leveranstid och bättre ekonomi än tidigare. Bakgrund Anpassning av tidskrifter - kassettstödet Personer med läshandikapp kan i dag ta del kulturtidskrifter antingen genom att med datorutrustning skanna in det tryckta materialet, eller genom att prenumerera på tidskrifter som läses in på till exempel kassettband. Inläsning och distribution av kulturtidskrifter på kassettband finansieras av Statens Kulturråd och sker med ett femtontal tidskrifter. Kassettstödet fördelas årligen på tidskrifter som anses prioriterade och tidskrifterna själva hanterar beställning av produktion och distribution från externa leverantörer, framför allt från företaget Iris Intermedia. TPB har en förteckning från 2003 över tidskrifter som ges ut i anpassad form. Den visar att ett drygt hundratal tidskrifter produceras på kassett och totalt rör det sig om en årsproduktion om närmare 1500 nummer per år. Antalet prenumeranter som får dessa kassetter är okänt. www.tpb.se Kort om informationstillgänglighet För att tidskrifter och annan text ska bli läsbar för personer med läshandikapp krävs väsentligen två saker. 1. Informationen måste finnas tillgänglig i ett digitalt, öppet och strukturerat textformat, och/eller 2. informationen måste omvandlas till tal eller punktskrift- och/eller förstoras. Om gruppen läshandikappade Gruppen läshandikappade som även omfattar normalseende personer med läs- och skrivsvårigheter uppskattas i Sverige till cirka 5% av befolkningen. Denna grupp är i sitt dagliga liv beroende av att information omvandlas till anpassad form för att tillgodogörande ska bli möjligt. Den flesta inom gruppen läshandikappade kan framförallt tillgodogöra sig information via hörseln, eller i kombination hörsel/syn. Personer som är beroende av information i talad form finns inom alla grupper läshandikappade och utgör alltså hundratusentals personer i Sverige. Enligt synskadades riksförbund är gruppen punktskriftskunniga som kan läsa längre texter i punktskriftsform färre än 2000 personer i Sverige. Om förlagsproduktion Förlags- och tryckeribranschen använder i dag digital teknik för text, layout och typsättning. Detta innebär att alla tidskrifter som tillverkas, i något led i förlagens produktion existerar i form av rena textdokument. Många förlag arbetar så att frilansande skribenter/journalister skickar sina manuskript till förlagets redaktion som sedan färdigställer dessa till tryckfärdig form med hjälp av desktop publishing-teknik. Denna redigerings och layoutprocess innebär i många fall tekniskt sett att textdokumenten (manuskripten) omvandlas från "öppen" textuell data med struktur, till binär data utan åtkomlig struktur. Det senare innebär alltså att möjligheterna till direkt läsbarhet av det digitala förlagsmaterialet omintetgörs. Parallell publicering Flera företag inom förlagsbranschen ser i dag ett behov av att gå över till att använda ett "meta"-produktionsformat. Ett av motiven är att möjliggöra parallell publicering, det vill säga, att en publikation kan framställas både i tryckt form och i olika digitala former, alltihop utgående från ett och samma källdata. Automatisering, handel och utbyte av data blir möjlig på detta sätt. Inom dagstidningsindustrin är den främsta tillämpningen att framställa en webbversion av tidningen som uppdateras automatiskt på hemsidan. För bokförlag innebär detta möjligheten att ge ut en titel både som tryckt bok och som e-bok. Tillgänglighet på WWW I och med lanseringen av Internet har många tidningar och tidskrifter börjat publicera hela eller delar av sitt innehåll i en särskild webbutgåva. Dessa webbsidor är i varierande grad tillgängliga för läshandikappade. För att som läshandikappad kunna tillgodogöra sig denna ökning av det kulturella utbudet på Internet krävs både avancerad utrustning och avancerade kunskaper i att använda utrustning som skärmläsare. De flesta webbsidor har inte heller en navigationsstruktur som är direkt anpassad för läshandikappade. En tidskrift i form av en webbsida är oftast strukturerad så att en sida utgör en innehållsförteckning och varje artikel finns som separata webbsidor. Detta gör att förflyttning mellan olika delar av en publikation blir krånglig för den läshandikappade användaren. Vid läsning av en webbsida med hjälp av skärmläsare måste vanligen användaren själv driva läsningen framåt. Läsningen sker också radvis och ofta måste användaren interagera genom att följa länkar etc. För mer information om webbdesign och tillgänglighet se www.w3.org/wai. XML Den standard som anses bli den gällande i produktionssystem för cross media publishing är XML. XML är en öppen standard och används som ett regelverk för uppmärkning av data. XML utgör grunden i DAISY-standarden och används också i kommande versioner av Microsoft Word. Den möjlighet som kan urskiljas vid horisonten blir då att information som tillverkas av ett förlag kan komma att kunna omvandlas direkt till DAISY som ett led i den ordinarie produktionen. Detta är en av de möjligheter som detta projekt har som syfte att undersöka. DAISY Sedan slutet av 1990-talet har användningen av DAISY-standarden för läsning och produktion av talböcker globaliserats. Allt fler användare i Sverige förses i dag med utrustning för läsning av DAISY. DAISY är en öppen internationell standard som från början utvecklats för talböcker men med lämpliga produktions- och distributionsprocesser kan standarden med fördel användas även för tidskrifter. Fördelarna med DAISY är tydliga i en jämförelse med andra media eftersom uniform, strukturerad åtkomst kan erbjudas till materialet. Användaren kan flytta mellan nästa och föregående avsnitt i en DAISY-publikation med enkla kommandon i form av enstaka knapptryckningar. Det går också att förflytta sig mellan sidor, stycken och meningar i texten. Vid läsning av DAISY-material sker uppläsningen normalt löpande och användaren behöver inte själv driva läsningen framåt. För mer information om DAISY se www.DAISY.org. Läsverktyg för DAISY Det finns ett flertal modeller av fristående DAISY-spelare på marknaden. På den svenska marknaden börjar priserna vid 2900 kronor + moms för en spelare. En DAISY-spelare är alltså väsentligen billigare än ett komplett anpassat datorsystem. Förutom fristående DAISY-spelare finns det ett flertal olika DAISY-läsprogram för PC. Denna typ av programvara är anpassad för funktionshindrade och är oftast självtalande. Det finns i dag två fria programvaror på svenska, TPB Reader och Playback 2000. Fördelen med att använda läsprogram är att användande av den elektroniska texten i en DAISY-publikation blir möjligt. Synskadade personer kan använda sin anpassade datorutrustning för att läsa materialet samtidigt som de lyssnar på den inlästa texten. Normalseende och synsvaga kan läsa texten på skärmen samtidigt som man lyssnar på det inspelade talet. Användning av DAISY-teknik för tidskrifter gör att användaren kan använda samma utrustning som vid läsning av talböcker. Detta är ett krav som hörs inom intresseorganisationerna för läshandikappade, att slippa för många apparater. En annan fördel är att DAISY-publikationer som distribueras med förinspelat tal kan, till skillnad från rena textpublikationer, avlyssnas med hjälp av enklare bärbar uppspelningsutrustning som DAISY-spelare , mp3-spelare DVD-spelare med mera. Förstudie Projektets förstudie har genomförts av Jesper Klein och Lars Sönnebo på TPB under perioden 2003-01-01 till och med 2003-06-28 och har haft flera delmål. De olika delmålen, utförande och resultaten i förstudien beskrivs ingående i Appendix I. Genomförande Projektets produktionsfas har haft tre huvuddelar. 1. Tillverkning av tidskrifterna i DAISY-format. Detta har skett i ett samarbete mellan TPB och förlagen vilket har innefattat ett kontinuerligt arbete med att trimma rutiner och utveckla produktens utformning/utseende/innehåll. 2. Distribution av tidskrifterna till prenumeranterna. Ett system för distribution via Internet har testats på TPB. 3. Utvärdering av prenumeranternas acceptans av systemet. Detta har genomförts som ett examensarbete på KTH och i samarbete med Malmö Stadsbibliotek och SRF. Produktionsflöde I samband med utgivning av ett nummer av tidskrifterna har följande skett under projektet: * Tidskriftsförlaget har strukturerat och sammanställt texten i varje nummer till ett XML-dokument enligt de riktlinjer som tagit fram i förstudien. XML-filen har sedan skickats till TPB med e-post. Riktlinjerna finns att läsa i Appendix IV Riktlinjer. * Från TPB har texten (XML-filerna) laddats upp till produktionsservern med programvaran Phoneticom DAISY-Generator och där konverterats till DAISY-format med hjälp av en talsyntes. * De färdiga har bränts på cd-rom på TPB med hjälp av en CD-robot (Rimage). * CD-skivorna har skickats med post till prenumeranterna. Produkten: tidskrift i DAISY-format med syntetiskt tal Sammanfattning Tidskrifterna har tillverkats i formatet DAISY 2.02 fulltext/fullaudio. Detta innebär att hela tidskrifternas innehåll lagras som text och inspelat tal. Innehållet kan presenteras för läsaren som text på en datorskärm/punktskriftsskärm och som ljud samtidigt eller separerat. Det inspelade talet har genererats med hjälp av talsyntes. DAISY-tidskrifterna distribueras på cd- rom. DAISY-struktur Det har varit en ny erfarenhet för samtliga i projektet att användas DAISY 2.02-formatet för tidningstext eftersom DAISY från början är utvecklat för böcker. Strukturen i tidningar är ofta något annorlunda än i böcker vilket ställde vissa krav på uppfinningsrikedom från flera inblandade i projektet. En stor hjälp i att hitta rätt kvalitetsnivå på strukturen i DAISY- tidskrifterna har varit de önskemål som prenumeranternas själv uttryckt. Forskning & Framsteg nr 4 och 5 kan ses som en förebild för hur tidskrifter bör utformas strukturmässigt i DAISY 2.02-format. De viktigaste egenskaperna är: * Tidskriften är indelad i en hierarkisk struktur i delar, artiklar, underrubriker, faktarutor, stycken och meningar. * Sidnummer ligger placerade på "rätt" plats i texten enligt den tryckta förlagan. Sidnummer läses också upp i innehållsförteckningen i början av tidningen vilket gör att läsaren enkelt kan hitta de artiklar hon/hon är intresserad av. Sidnummer-struktur anses ofta vara mycket viktigt för navigerbarheten i DAISY. * Texten i DAISY-boken skall innehålla så kallad link-back. Detta möjliggör två saker: 1. Användaren kan klicka på en mening i texten på skärmen och få just den texten uppläst. 2. Skärmläsarprogram kan med rätt konfiguration följa med i aktuell spelposition. Talsyntesprogramvaran Den talsyntes som använts för att läsa in talet till samtliga tidskriftsnummer är Infovox 330 för Linux med rösten Ingmar. Infovox 330 som är av så kallad difon-typ är en av de vanligaste talsynteserna på svenska marknaden och har funnits sedan 1996. Talsyntesen är bekant för många synskadade som använder denna som ett hjälpmedel i sina anpassade datorer. Infovox 330 Ingmar valdes ut efter jämförande tester med framförallt talsynteserna Scansoft med rösten Inger och den unit-selection-baserade Infovox Brightspeech med rösten Emma. Kvalitetsproblem i det syntetiska talet Det finns flera områden och aspekter där talsyntes för svenska brister i kvalitet och där vidareutveckling behövs. Dessa beskrivs kortfattat nedan. Uttal I princip har ingen manuell korrigering av uttal skett i samband med produktion av tidskrifterna. Detta har inneburit att en hel del ord, uttryck och förkortningar i texten har uttalats felaktigt av talsyntesen. Uttalsfelen kan härledas till åtminstone tre olika faktorer: 1. Ord förekommer i texten som inte kan uttalas rätt med hjälp av talsyntesens egna språkregler och finns inte heller i talsyntesens undantagslexikon. Typexemplet är person- och ortsnamn. 2. Vissa förekomster av punkter, kolon, snedstreck i förkortningar och t.ex. webbadresser tolkas som skiljetecken och läses upp med felaktig pausering/uttal. 3. För ovanligare sammansättningar fungerar inte talsyntesens regler för stavelsebetoning och följden blir att ord uttalas/betonas fel. Läsrytm Ibland läses delar av texten upp med en ovanlig eller felaktig rytm. Det är exempelvis önskvärt att strukturella element i texten såsom rubriker, sidnummer och faktarutor omges av pauser före och efter elementet. Det är också önskvärt att vissa strukturella element annonseras med ord som "faktaruta", "sida" etc. Detta har inte gått att lösa inom ramen för projektet. Betoningar på frasnivå Ibland läser talsyntesen upp vissa uttryck med ovanlig eller felaktig betoning, vilket kan leda till förvirring. Ett exempel: Det är svårt att med hjälp av en talsyntes förmedla den finstilta betydelseskillnad som beroende av kontext kan finnas i uttrycket ”musiken i sig” i följande två meningar: "Hon hade musiken i sig redan från tidig ålder." "Problemet är inte musiken i sig, utan sättet den framförs på." Röstklang Det är enkelt att konstatera att Infovox 330 Ingmar lämnar en del att önska i fråga om naturlighet och behaglig röstklang. Det låter monotont och lite lustigt. Bilder, figurer och illustrationer Målet i projektet har varit att all text i den tryckta tidskriften skulle komma med i DAISY- tidskriften. Detta har inneburit att den information som funnits i bilder och illustrationer av olika slag inte har kommit med. Tidningen Boken är nästan helt baserad på text och har därför kommit ut i näst intill komplett form. Forskning & Framsteg innehåller en hel del fotografier, figurer, illustrationer med mera som kompletterar artiklarnas brödtext med information. Detta innehåll har inte gått att få med i DAISY-tidskriften vilket är en av produktionsmodellens större brister. Lästeknik DAISY-tidskrifterna som tillverkades kunde läsas med flera olika sorters utrustning. * DAISY-spelare * Hemdator * Musikspelare med stöd för MP3 DAISY-spelare Det har enligt uppgift från återförsäljare av DAISY-spelare sålts mer än 10 000 DAISY- spelare i Sverige. DAISY-spelare kostar från 3625 kr inklusive moms och klassas i dag som hjälpmedel av landstingen i Sverige. Endast ett fåtal av prenumeranterna som är kopplade till Tidskriftscafé-projektet i Malmö har haft tillgång till fristående DAISY-spelare. Bland personerna i utvärderingsgruppen på SRF i Stockholm har flertalet haft tillgång till DAISY- spelare. Detta kan man göra med DAISY-spelare: * Man kan navigera i en tidskrift på artikelnivå, rubriknivå, sidnivå, och frasnivå. * Man kan sätta bokmärken i tidskriften. Senast lästa position lagras i spelarens minne när man byter till en ny skiva. * Man kan höja och sänka hastigheten i uppläsningen utan att tonhöjden förändras. * De flesta DAISY-spelare är någorlunda bärbara. Hemdator En PC med DAISY-programvara och anpassningar som skärmläsare är kanske den mest kraftfulla läsplattformen eftersom den möjliggör ett fullt utnyttjande av den funktionalitet som DAISY innebär. Bland annat kommer material att kunna avlyssnas, läsas från skärm och läsas från punktskriftsdisplay. Det fungerar också att använda förstoringsprogram som ZOOMTEXT. De fria programvaror för läsning av DAISY-material som finns på marknaden är TPB Reader (www.DAISY.org/tpbreader), AMIS (www.amisproject.org) och Playback 2000 (www.tpb.se), . Köpealternativ som stödjer DAISY med fulltext är EaseReader (www.dolphinse.com) och Victor Reader Soft (www.visuaide.com). Musikspelare med stöd för cd och MP3 Detta innefattar vissa bärbara cd-spelare och vissa dvd-spelare för hemvideo. Det är också tänkbart att användarna av tjänsten sparar tidskrifterna på andra media som till exempel FLASH-baserade mp3-spelare. I dessa typer spelare är dock sökfunktionerna starkt begränsade jämfört med alternativen DAISY-spelare/hemdator. Läs mer om lästeknik för DAISY här: se.DAISY.org Prenumerantgruppen I projektet har det ingått en prenumerantgrupp som fick testa att använda systemet med tidskrifter i DAISY-format. Gruppen bestod av ett 30-tal personer med synskada i varierande åldrar. Denna grupp har också ingått i den acceptansundersökning som genomförts i projektet av Zanyar Adami. Prenumerationsavgifter för tidskrifterna har betalats av projektet tidskriftscafé på Malmö Stadsbibliotek. Distribution Distribution av tidskrifter har skett per post på cd-rom. CD-rom är bra därför att: * Det finns stöd hos många sorters läsverktyg inklusive DAISY-spelare * Mycket information ryms på en skiva (50 timmar tal) * Bärbart - en skiva är lätt att flytta * Relativt billigt - en skiva kostar cirka 3 kronor styck Post- och telestyrelsen tecknar varje år ramavtal om distribution av "Blindskrift". Detta system används i dag för att skicka anpassade tidskrifter på kassettband med post och fungerar naturligtvis också med cd-rom-baserad distribution. Nedladdning I projektet har det genomförts en utveckling av en prototyp till ett system för att prenumeranter själva skall kunna ladda ned tidskrifterna från Internet. En utvärdering av prototypen med användartester gick inte att genomföra på grund av tidsbrist. Milstolpar Projektet har haft följande milstolpar. 1. Förstudie avslutad. Modell för framställning av strukturerade textdokument på tidskriftsförlagen färdig. Offerter på de produktionssystem som ska användas till produktionen av DAISY från involverade företag i projektet. 2003-06-30 2. Produktionen av tidskrifterna påbörjas. 2003-09-01. Forskning & Framsteg nr 6 2003- 09-15 3. Den löpande utvärderingen med referensgruppen på Malmö Stadsbibliotek påbörjas. 2003-09-01. 4. Acceptansundersökningen tillsammans med Zanyar Adami KTH, Malmö Stadsbibliotek och SRF påbörjas. 2003-10-31. 5. Projektet utvärderas i samråd med Statens Kulturråd. 2004-04-01. 6. Projektrapport färdig. 2004-09-31. Tidlinjer Deltagare Projektledare Jesper Klein, TPB Övriga deltagare Statens kulturråd, KUR, Christina Herder och Maria Ågren Talboks- och punktskriftsbiblioteket, TPB, Jesper Klein och Lars Sönnebo. Malmö Stadsbibliotek, Ann-Margret Järås Synskadades Riksförbund, SRF, Vivi-Anne Emanuelsson Leverantörer till projektet Forskning och framsteg Tidningen Boken Babel Infovox Phoneticom Budget * Phoneticom DAISY Generator: 181 250 (varav moms 36 250) * Infovox Talsyntes: 25 000 (varav moms 5 000) * Acceptansundersökning: 5 000 (varav moms 1 000) * Resor projektgrupp: 7 500 (varav moms 1 000) * Konsultarvode Forskning och framsteg: 15 000 (varav moms 3 000) * Konsultarvode Tidningen Boken: 7 500 (varav moms 1 000) * TPB förstudie 350 arbetstimmar: 69 750 (varav moms 17 438) Totalt: 311 000 (varav moms 77 750) Kostnadsredovisning * Phoneticom DAISY Generator: * Infovox Talsyntes: * Acceptansundersökning: * Resor projektgrupp: * Konsultarvode Forskning och framsteg: * Konsultarvode Tidningen Boken: * TPB förstudie 350 arbetstimmar: 182 000 En mer detaljerad redovisning av kostnaderna i projektet finns i Appendix X Ekonomisk redovisning Resultatredovisning Beskrivningen av resultaten i projektet är uppdelade enligt följande: * Samarbetet med förlagen * Samarbetet med Phoneticom som utvecklade produktionssystemet * Produkten: tidskrift i DAISY-format med syntetiskt tal * Acceptansundersökningen Samarbetet med förlagen DAISY-produktion som enkel parallell publicering Målet för samarbetet med de två förlagen var att försöka införa DAISY-publicering som ett "parallell-publicerings"-steg i förlagets produktionsprocess. Parallellpublicering betyder i korta ordalag att man lagrar information i ett format som sedan kan konverteras automatiskt till flera olika "ut-format" som kan publiceras samtidigt/parallellt. Exempelvis kan man ge en bok både i tryckt format och som e-bok. Arbetet har framförallt handlat om att få ut texten i ett tidskriftsnummer som en digital strukturerad textfil utifrån de lagringsformat som tidskrifterna själva använder. Kulturtidskrifterna har små ekonomiska marginaler och systemet som används måste vara tillräckligt enkelt för att man ska slippa behovet av kostsamma IT-konsulter. Målet har varit att tidskriften inte skall uppleva det som svårare att tillverka en DAISY-XML-fil än att tillverka den fil som skickas iväg till tryckeriet i samband med publicering av den tryckta tidningen. Forskning & Framsteg F&F har varit med i projektet under hela förstudien och det första numret kom ut i DAISY- format 15/9 2003. Under förstudien inleddes samarbetet tillsammans med Jan Moby och Patric Hadenius på Forskning & Framstegs redaktion. Det framstod under inledande möten som att F&F:s åsikt var att någon möjlighet till kommersiell vinst med att ge ut tidskriften i tillgängligt format för synskadade inte fanns för deras del. Det fanns dock av andra skäl ett stort intresse av att pröva den nya tekniken med DAISY och talsyntes. F&F:s förståelse för den XML-baserade teknik som DAISY baseras på var god och det gick relativt snabbt att komma fram till den tekniska lösning som senare kom att användas under projektet. Denna baserades helt och hållet på ett samarbete med en underleverantör till F&F, mediabyrån Ord & Vetande som 2004 bytte namn till Underhuset. Underhuset lagrar samtliga F&F:s artiklar i en databas. Sammanfattningar av artiklarna i tidskriften omvandlas till webbsidor och läggs ut på www.fof.se. Genom att använda sig av strukturen i databasen samt genom att tillföra några strukturella element (sidnummer) genom manuell redigering, gick det under våren 2004 att till en rimlig arbetskostnad sammanställa varje nummer av F&F i en nära nog perfekt DAISY-XML-fil. Jesper Klein och Pär Dalhielm på Underhuset har haft regelbundna kontakter via e-post och telefon för att lösa tekniska problem och för att enas om utformningen av DAISY-XML-filen. Ett par möten har också blivit av. Pär Dalhielms arbetstid för att utveckla systemet betalades delvis av projektet (en engångskostnad på 15 000 kr). Totalt har 8 nummer av F&F tillverkats i DAISY-format under projektet. Allt om boken I början av projektet arbetade Jesper Klein med att skapa ett samarbete med tidskriften Allt om Boken. På förslag från Marianne von Baumgarten, Allt om Bokens ansvarige utgivare, besökte Jesper Klein Elander Skoghs Tryckeri i Malmö för att utreda om tidskriften kunde konverteras till XML-format på tryckeriet. Detta visade sig vara tekniskt svårt och dyrt. Allt om Böcker lades ned oktober 2003 och drogs sig därför ur projektet. Tidningen Boken Tidningen Boken blev ersättare till Allt om Boken, till stora delar på Ann-Margret Järås initiativ. Samarbetet kom igång under oktober/november 2003 efter kontakter mellan Jesper Klein och Bo Axelsson. Det första numret av Tidningen Boken kom ut i DAISY-format 17/12 2003. Framförallt sköttes de tekniska frågorna om hur Tidningen Boken skulle kunna konverteras till DAISY-XML-fil av Jesper Klein och Richard Sandén. Lösningen blev att använda export- funktionen i Adobe Pagemaker och därefter formatera texten i MS WORD vilket sköttes av Richard. Resultatet av denna metod blev inte lika perfekt som den metod som användes för F&F, vilket delvis berodde på brist på tid för att hinna trimma in rutiner. Totalt har 3 dubbelnummer av Tidningen Boken tillverkats i DAISY-format under projektet. Samarbetet med Phoneticom Phoneticom AB i Uppsala har använts som konsult och leverantör av produktionssystemet som använts för att tillverka DAISY-tidskrifterna, Phoneticom DAISY Generator. Phoneticom är ett mindre programutvecklingsföretag inom området informationstillgänglighet och är med i det internationella DAISY-konsortiet. Under förstudien Delar av Phoneticom DAISY Generator var redan färdigt när förstudien startade. Vissa delar av systemet, bland annat stödet för textstandarden DTBook, har byggts in i systemet av Phoneticom för projektets räkning. Under förstudien pågick intensiva kontakter per e-post, telefon och möten mellan Jesper Klein, Lars Sönnebo och Fredrik Larsson och Niclas Bergström på Phoneticom. En stor del av arbetet bestod i att hitta en lagom komplicerad nivå för konverteringen mellan de olika textformat som ingick i projektet, WORD, HTML och DTBook XML. Efter flera månaders testperiod installerades systemet på TPB:s serverdator i augusti 2003. Under den produktiva fasen Programvaran har fungerat relativt oproblematiskt under projektet. De problem som uppstått har berott på talsyntesprogrammet snarare än på Phoneticom DAISY Generator. Phoneticom har kunnat sköta uppdatering och service av programvaran via Internet från Uppsala. Support har givits via telefon och e-post med kort varsel. TPB:s användning av systemet har lett till flera konkreta förslag till förbättringar som delvis genomförts av Phoneticom under projektåret. Produktionssystemet Phoneticom DAISY Generator Den kanske enskilt viktigaste komponenten i produktionen av DAISY-tidskrifterna har varit produktionssystemet Phoneticom DAISY Generator, som också stått för stor del av kostnaderna. Översiktlig beskrivning av systemet Phoneticom DAISY Generator är ett serverbaserat produktionssystem. Systemet är designat för att möjliggöra automatiserad konvertering från text-dokument till DAISY-bok. Programvaran körs på LINUX och hanteras via ett webbgränssnitt. Grundfunktionerna i systemet är: 1. XSLT-baserad konvertering av textformaten HTML och XHTML till DAISY 3 DTBook XML. 2. Generering av DAISY 2.02 fileset (NCC, SMIL, Stylesheet och ljudfiler) utifrån DTBook-källdokumentet. Det senare innefattar: 3. Två lager av preprocessning av texten för uttalskorrigering. Detta baseras på i förväg skapade uttalsangivelser och reguljära uttryck för text-till text-utbyte i ett särkilt filformat, DICT. Dict-filerna kan redigeras inifrån användargränssnittet. 4. Inläsning av texten i DTBook-källdokumentet till ljudfiler med hjälp av en talsyntes som är kopplad till systemet. Systemet kan kommunicera med de flesta talsynteser för de flesta språk på marknaden. Att använda systemet Phoneticom DAISY Generator styrs som sagt via ett webbgränssnitt. När man ska publicera en text går det till ungefär så här: 1. Man öppnar en speciell webbsida i sin webbläsare (t.ex. Internet Explorer). 2. Man loggar in med namn och lösenord. 3. Man väljer funktionen "publish" och namnger det man ska producera (tidskriftens namn och nummer). 4. Man väljer sin profil, (i projektet "Forskning & Framsteg" eller "Tidningen Boken"). 5. Man laddar upp sitt textdokument genom ett par musklick. 6. Man klickar på "publish". 7. Man väntar tills inläsningen är klar vilket man notifieras via ett e-postmeddelande. 8. Man klickar på en länk i meddelandet och initierar på det sättet nedladdningen av DAISY-tidskriften till den egna datorn. Slutsatsen efter projektet är att systemet är tillräckligt enkelt att använda för att tidskrifterna efter en kort instruktion själva kan klara att tillverka DAISY-materialet på egen hand. Forskning & Framsteg nr 4 2004 tillverkades av Pär Dalhielm på Underhuset helt utan hjälp av Jesper Klein. Möjligheten att fördela arbetsuppgifter En viktig faktor i produktionssystemet för tidskrifter är möjligheten att kunna fördela arbetsuppgifter på olika instanser/företag. Det finns ett väl fungerande stöd för detta i Phoneticom DAISY Generator. 1. En systemadministratör kan förbereda en användarprofil för varje tidskrift i samband med att en ny tidskrift ansluts till tjänsten. Detta gör att inga inställningar behöver utföras av tidskriften själv inför produktion av ett nytt nummer. 2. Information om att en tidskrift är färdig kan skickas ut med e-post till någon annan än den som startade produktionen. På det sättet behöver det inte vara samma företag som utför exempelvis distributionen på cd-rom som utför produktionen. Produktionstid Att generera ett tidskriftsnummer tog längre tid än förväntat. Forskning & Framsteg blir cirka fyra timmar i inläst format och tar cirka 75 minuter att rendera med nuvarande server och programvara. Det kan vara värt att notera att det Windows-baserade systemet EasePublisher från Dolphin Audio Publisher i TPB:s tester verkar generera cirka 4 gånger snabbare än Phoneticom DAISY Generator med samma talsyntesprogramvara. Enligt Phoneticom beror den låga hastigheten på saker: 1. Talsyntesprogramvaran som körs på produktionsservern är långsam. 2. Datorn som används för produktionsservern bör kunna optimeras ytterligare med mer minne. Man ska dock komma ihåg att ovan nämnda produktionstid till största del utgörs av processtid. Den person som använder systemet kan ägna sig åt något annat under tiden tidskriften läses in. Nedlagd arbetstid för att producera ett nummer av en tidskrift är mindre än 5 minuter. Undersökning av acceptans bland användare För att kunna få en korrekt uppfattning av vad prenumeranterna tyckte om systemet med tidskrifter i DAISY-format har flera intervjuundersökningar genomförts. Detta har skett på tre sätt: 1. Som ett examensarbete utfört av en avgångsstudent vid namn Zanyar Adami vid institutionen för Medieteknik på Kungliga tekniska högskolan. Hela examensarbetet finns att läsa i Appendix II. 2. Genom Ann-Margret Järås intervjuer och träffar med deltagarna i projektet Tidskriftscafé. 3. Genom Vivi-Anne Emanuelssons intervjuer och träffar med en grupp synskadade i Stockholm. Sammanfattning av resultatet Samtliga undersökningar baserades på intervjuer med prenumeranterna. * Samtliga intervjupersoner var positiva till att DAISY-formatet användes för tidskrifterna. * Samtliga av de intervjuade klagade på talsyntesens kvalitet. Åsikter som framkom vara att det lät tråkigt och att rösten uttalade vissa ord fel. En intressant fråga gäller om prenumerantgruppen skulle föredra att få ett bredare utbud av anpassade tidskrifter genom att man övergår till att använda talsyntes istället för att bibehålla dagens utbud (15 titlar med kassettstöd) som är inlästa på traditionellt vis av människor. Enligt Zanyar Adamis undersökning "var fyra av fem nöjda med talsyntesen även om alla tyckte att den kunde bli bättre. De var tyckte att de fördelar talsyntesen medförde övervägde nackdelen att det inte var en mänsklig röst." Samarbetet med Zanyar Adami från KTH Zanyar Adami arbetade i projektet under perioden maj 2003 till februari 2004. Hans arbete, som flutit på bra, bedrevs som ett examensarbete på Medieteknikprogrammet. Förstudien och undersökningen har bedrivits självständigt och inom utsatta tidsramar. Förutom kontakterna med Jesper har Zanyar haft en hel del kontakter med Vivi-Anne Emanuelsson och Ann- Margret Järås för att sätta ihop gruppen av intervjupersoner. Mötena med personerna i intervjuundersökningen har Zanyar bokat på egen hand och genomfört med gott resultat. Jesper Klein och Zanyar hade vid ett tillfälle ett bra möte med Zanyars examinator Mona Ericsson och handledare Fredrik Winberg från institutionen för Människa-dator interaktion. Bland annat framkom flera nyttigheter angående intervjuteknik och utformningen av enkätfrågorna. För mer information om institutionen för Människa-dator interaktion se www.nada.kth.se. Samarbetet med tidskriftcaféet i Malmö Ann-Margret Järås som är bibliotekarie vid talboksavdelningen på Malmö Stadsbibliotek har varit med i projektets styrelse redan innan förstudien 2003. Projektet Tidskriftcafé som bedrivits på stadsbiblioteket har delvis finansierats med medel från Biblioteksföreningen och pågått parallellt med KURT. Tidskriftscaféets deltagare har träffats regelbundet och över kaffe och tilltugg diskuterat KURT-projektet, tidskrifter, lästeknik, anpassningar, DAISY med mera. En majoritet av projektets deltagare var i pensionsåldern men även flera yngre personer deltog. Ålderspannet låg mellan 20-90 år. Samtliga deltagare hade synskada, vissa var helt blinda och vissa hade synrester. Fördelningen mellan kvinnor och män var jämn. Deltagarnas IT-vana och tillgång till IT varierande från expertanvändare till icke-användare. Resultatet från träffarna har sammanställts av Ann-Margret och blivit en utförlig rapport med önskemål och krav på hur anpassade tidskrifter skall vara utformade. De insamlade synpunkterna från prenumerantgruppen har legat till grund för de förändringar av riktlinjerna för utformningen av DAISY-tidskrifterna som genomfördes under projektåret. Jesper Klein har deltagit på två träffar under projektåret. Dessa kontakter har givit flera värdefulla insikter bland annat om hur tekniken fungerar att använda i praktiken. Utvärdering av DAISY-tidskrifternas utformning Utvärdering av tjänsten som helhet Slutsatser * Systemet accepteras av prenumerantgruppen och tidskriftsförlagen. * Systemet är tekniskt och ekonomiskt väl fungerande. * Talsyntesernas förmåga att läsa upp bok-/tidningstext behöver utvecklas vidare, framförallt uttalslexikon. * TPB:s roll i produktionen och distributionen bör kunna minimeras eller tas bort helt. Rekommendationer * Att införa systemet för tidskrifter som i dag får kassettstöd från Statens Kulturråd. * Att upphandla produktionssystem som görs tillgängliga för tidskriftsförlagen. * Att upphandla produktion av distributionsmedia (cd-rom) samt distribution till prenumeranter av tidskrifter. Framtida produktionsflöde Information om projektet Projektrapporten på nätet: se.DAISY.org/kurt Jesper Klein Tfn: 08 39 93 50 jesper.klein@tpb.se Appendix 1 Förstudie Konstruktion av en produktionsmodell Detta arbete har utförts kontinuerligt under förstudien. Arbetet har framförallt genomförts på TPB men har också involverat aktivt deltagande från tidskrifterna och deras underleverantörer. En hel del arbete har också utförts i samarbete med de företag som kontaktats angående produktionssystemen. Mål Målet var att ta fram en modell för produktion av tidskrifter i DAISY-format som till en rimlig investeringskostnad innebar så lite mänskligt arbete i produktionen som möjligt. Produktionsmodellen skulle också kunna implementeras i utökad form i framtiden efter projektet. Produktionsmodellen Den modell som skapades går i korta drag ut på att förlaget i samband med sin ordinarie produktion, förutom att framställa en digital fil för tryckning och webbpublicering, också enkelt ska kunna framställa ett textdokument som är tillräckligt strukturerat för vidare tillverkning av DAISY-filer. Själva tillverkningen av DAISY-filer kan därefter skötas av en extern leverantör som också på ett smidigt sätt ska kunna hantera distributionen till prenumeranterna på tjänsten. Produktionsflöde Forskning och Framsteg och Allt om Böcker/Parnass skapar textdokument som levereras till TPB via e-post i samband med utgivning. TPB framställer DAISY-versioner av tidskrifterna utgående från textdokumenten från förlagen med hjälp av DAISY-produktionssystemet. TPB levererar tidskrifterna till mottagarna via nedladdning och post (cd-rom). Undersökning av möjligheterna till åtkomst av indata. Detta gjordes för att bedöma användbarhet hos det textdata som tidskriftsförlagen framställer för vidare produktion i DAISY-format. För att göra detta skapades det en kravspecifikation för det data som tidskrifterna skulle leverera till TPB för projektet. Kvalitet och typ av utgångsmaterial är helt avgörande för hur pass mycket automatik som kan byggas in i produktionsprocessen. Kvaliteten på originalets struktur avgör om och hur väl slutprodukten kan skapas. Kravspecifikation för text Syftet med kravspecifikationen var att definiera hur pass väl strukturerad texten som skapas hos förlagen måste vara för att kunna användas för vidare produktion av DAISY. Kvaliteten på struktureringen avgör nämligen vilka navigationspunkter som blir tillgängliga för läsaren i de färdiga DAISY-versionerna av tidskrifterna. Det fastlades två utgångspunkter för struktureringsprocessen. 1. Processen skulle innebära låga extra kostnader hos förlagen. Man ska i mesta möjliga mån kunna utgå från den uppmärkning/struktur som redan existerar i förlagens ordinarie produktion och extrahera ut denna till motsvarande struktur i DAISY-tidskriften. 2. Den text som levereras av förlagen ska följa en vitt spridd, väl ansedd och öppen standard. Textens innehåll 1. De textfiler som levereras från förlagen ska innehålla all text som existerar i den tryckta tidskriften. Texten ska följa samma sekventiella ordning som den tryckta texten. 2. Texten ska ha struktur, ett minimum är korrekt artikel-, rubrik-, sid- och styckesindelning. 3. Bilder och rent visuella layoutelement från den tryckfärdiga tidskriften exkluderas helt. Standard för text Den standard för text som valdes för projektet är XML och dokumenttypen DTBook. Det finns två huvudskäl till detta: 1. XML är en öppen, plattformsoberoende standard. Vad har då det för betydelse? Vi tittar framåt och tänker oss ett utvidgat användande av den typ av produktionsmodell som tagits fram för detta projekt, där ett större antal förlag är kopplade till systemet. Det enda förlagen har gemensamt är att det innehåll de skapar anpassas för funktionshindrade i ett centraliserat statligt finansierat produktionssystem. Det blir i detta läge ovärderligt för berörda statliga myndigheter att kunna utveckla nya produktionssystem, samt upphandla och konkurrensutsätta marknaden för produktionssystem. En förutsättning för detta är att den standard för textdata som används har väl utbrett stöd och får användas fritt. Eftersom XML används runt hela jordklotet för liknande syften delar många organisationer med sig av sin utveckling. Det finns därför en mycket stor mängd så kallad open source- programvara som kan användas och utvecklas vidare för ett specifikt ändamål. 2. DAISY bygger på XML. Att DAISY i dag är den viktigaste standard som finns för digital information anpassad för funktionshindrade lämnas oemotsagt. Eftersom DAISY bygger på XML är det mycket fördelaktigt effektivitetsmässigt den text som skapas av förlagen och som ska anpassas är strukturerad enligt XML. Den typ av XML som bör användas för maximal effektivitet är DAISY 3 standardens dokumenttypsdefinition för text, DTBook. Detta är en standard som redan nu, och framförallt inom de kommande åren, kommer att användas av organisationer världen över för framställning av talböcker, e-textböcker, och punktskrift. I USA pågår den utredning som ligger till grund för den nya tillgänglighetslagstiftning som är på väg att träda i kraft gällande läromedel och offentligt information. Den textstandard som föreslås bli gällande för det nationella källformat som kallas "national file format" är DTBook. Tillämpning av DTBook Eftersom DTBook-standarden täcker in strukturering av många olika typer av text är den ganska omfattande och definierar ett 50-tal elementnamn. Det var därför nödvändigt att skapa en specifikation för hur DTBook skulle tillämpas för de två involverade tidskrifterna i projektet. Jesper Klein skapade därför ett exemplifierande XML-dokument av delar av ett nummer av Forskning och Framsteg. Denna har sedan använts i specifikationsarbetet för produktionssystemet för DAISY och textstrukturering på förlagen. Se fof_nr8.xml. Till detta har det även skapats en stilmall för visuell presentation i webbläsarfönster samt undersökning av möjligheter till XSL-konvertering från DTBook till webbsidefärdig XHTML. Undersökning av teknik för automatisk konvertering. Målet för detta var att undersöka vilka möjligheter som fanns att få fram textdokument där innehållets logiska struktur kunde överföras med automatik till DTBook utifrån förlagens befintliga produktionssystem. Tillvägagångssätt Detta arbete utfördes av Jesper Klein genom kontakter via telefon och e-post, samt genom möten med tidskriftsredaktionerna. Ett möte hölls i Malmö den 18/3 2003 mellan Jesper Klein och Roland Persson från Elander Skoghs Tryckeri. Under mötet undersöktes möjligheterna att på tryckeriet konvertera innehållet i de filer som Allt om Böcker /Parnass skickar till tryck till ett tillgängligt format för DAISY-produktion. Kontakterna med Patrick Hadenius på Forskning och Framsteg samt Pär Dalhielm på webbyrån Ord och Vetande, har skett via telefon- och e-postkontakter. Resultat Tidskriften Forskning och Framsteg har i dag ett produktionssystem där tidskriftens färdiga artiklar lagras i en databas. Detta möjliggör att man genom att utveckla befintliga scriptprocesser för webbsideproduktion kan rendera innehållet i varje nummer av FoF till XML för DAISY-produktion med automatik. Tidskriften Allt om Böcker framställer i dag enbart en elektronisk förlaga i ett icke åtkomligt eller svåråtkomligt format, Quark 3. Quarkfilerna kan inte konverteras till XML varken hos förlaget eller tryckeriet med fullgott resultat. Slutsats 1. Projektet bekostar det programmeringsarbete som krävs för att Forskning och Framsteg ska renderas automatiskt till XML hos webbyrån Ord och Vetande. Detta blir en engångskostnad i projektet. Kostnaden för projektet blir 15.000 kr inklusive moms vilket faktureras TPB i samband med produktionens start i augusti 2003. 2. Projektet betalar löpande ut medel till Allt om böcker/Parnass för extraarbetet med att framställa varje nummer av tidskriften i MS Word enligt den specificerade stilmallen, se MS Word HTML. Allt om Böcker fakturerar 4 gånger under projekttiden för detta arbete. Kostnaden blir 250 kr/timme inklusive moms. Produktionssystem En viktig del av förstudien i projektet har varit att finna adekvata produktionssystem för att omvandla textdokument till DAISY. Följande delmål sattes upp för detta. Definiera nödvändiga funktioner, gränssnitt och plattform för produktionssystemet. Definiera krav på talkvalitet hos talsyntesen som ska användas i systemet. Undersöka marknaden för talsyntes- och DAISY-produktionssystem som passar ändamålet. Skapa en fungerande avtalslösning för framtida användning av produktionssystemen för den av Statens Kulturråds finansierade DAISY-produktionen av kulturtidskrifter. Detta arbetet är inte avslutat utan kommer att fortsätta kontinuerligt under projektet. Produktionssystem text till DAISY I dag finns ett litet antal system på marknaden som kan användas för att med hjälp av talsyntes omvandla textdokument till tal strukturerat enligt DAISY-standarden. De system som undersöktes för projektet var STEB (www.dbb.dk), My Studio PC, och Phoneticom DAISY Generator. Kravspecifikation För projektet har det tagits fram en kravspecifikation på ett produktionssystem för ändamålet produktion av kulturtidskrifter i DAISY-format. Denna beskrivs i bilaga 1. För att den typ av process som systemet ska användas till ska bli effektiv krävs att systemet kan överföra strukturen i ett textdokument till en navigerbar DAISY-bok. För tidskriftsprojektet krävdes även vissa andra speciella funktioner i systemet för att en framtida större användning ska kunna fungera på ett smidigt sätt, bland annat att systemet kunde användas över Internet. Resultat Det system som funnits vara lämpligt för ändamålet är en modifierad version av systemet "DAISY-Generator" från Phoneticom AB. Skälen är flera, här är de viktigaste: Systemet är en webbserverbaserad applikation vilket möjliggör en utvidgning till att fler tidskrifter enkelt kan kopplas till tjänsten i framtiden. Support och maintenance kan skötas centralt av leverantören mot en fast årskostnad. Systemet stödjer XML/DTBook-text som indata. Systemet stödjer DAISY 2.02 Skippability Recommendation. Phoneticom har för DAISY-Generator skapat ett relativt omfattande uttalslexikon för Infovox difonbaserade talsyntes Ingmar och Ann-Mari. Detta bidrar till att säkerställa bästa tillgängliga talkvalitet på svenska i dagsläget. DAISY Generator har en relativt produktoberoende och samt gränssnittsoberoende sätt att anropa talsyntes vilket möjliggör att man i framtiden kan licensiera andra bättre talsynteser som finnes lämpliga. STEB som är utvecklat av danska blindebiblioteket höll god prestanda vad det gäller produktion av DTBook till DAISY men kunde inte för projektet anpassas till en webbserverapplikation. STEB saknade också de möjligheter till vidareutveckling av uttalslexikon för talsyntesen från Infovox. Dessutom fanns inte DAISY Skippability implementerat. My Studio PC var det billigaste alternativet att licensiera men omöjliggjorde den nivå av automatisering som satts upp som ett krav för projektet. My Studio PC kunde inte användas för att omvandla strukturerad text (DTBook) till DAISY, utan kunde endast användas för ASCII-text. Talsyntes På senare tid har svenskspråkig talsyntes nått en kvalitetsnivå som gör den användbar även för användare med liten erfarenhet av syntetiska röster. Genom att använda högklassig talsyntes i ett centraliserat produktionssystem blir det möjligt att skapa röstinspelningar av hög kvalitet automatiskt utifrån elektronisk text. Mottagaren av en tidskrift med centralt förinspelat tal behöver därmed inte själv ha tillgång till en högklassig talsyntes. Tillvägagångssätt Jesper Klein och Lars Sönnebo har under projekttiden lyssnat på talprover från alla talsyntestillverkare med svenska röster som funnits på marknaden. De talsynteser som testats för projektet har varit: 1. Babel Infovox Desktop 2. Babel Infovox Brightspeech, 3. Voxit Macaw, 4. Loquendo, 5. Festival/Lukas 6. Dolphin Orpheus. Resultat Det talsyntes som passar bäst för projektets ändmål bedöms i dagsläget vara BabelInfovox difoniska talsyntes som i användarklientapplikationer säljs under namnet Desktop. Två röster för denna talsyntes kommer att licensieras i ett speciellt licensavtal för projektet och kopplas till Phoneticoms DAISY Generator. För att säkerställa god kvalitet hos den syntetiska talboksproduktionen kommer uttal att behöva korrigeras. Detta kommer under projektet att göras av TPB genom att skapa ytterligare lexikal data där svåruttalade ord ersätts med strängar av fonetisk text. Generellt sätt innehåller kulturtidskrifter förhållandevis många svåruttalade ord. Det kan därför bli ett tämligen omfattande arbete att skapa och upprätthålla dessa lexikon. Avtal Det är viktigt att avtalen för produktionssystemen bör vara utformade på rätt sätt om projektet ska kunna fungera som modell för framtida produktion av kulturtidskrifter i DAISY-format. Under förstudien har diskussioner förts med både Phoneticom och BabelInfovox för att åstadkomma en adekvat avtalslösning. TPB skapade en kravlista för avtalsutformningen. Avtalen får inte begränsa mängden innehåll som får framställas under projekttiden med hjälp av produktionssystemen. Avtalen får inte begränsa antalet mottagare av det framställda innehållet. Avtalet får inte begränsa vilka mottagare som får ta del av det framställda innehållet. Avtalet får begränsa antalet samtida användare av produktionssystemet. Under projekttiden finns endast en användare, TPB. Avtalet får begränsa licensägarens verksamhetsområde. Produktionssystemen får endast användas för ett avgränsat ändamål. Under projektet är verksamhetsområdet liktydigt med TPB:s, framställning av litteratur på anpassat medium för kostnadsfri distribution till läshandikappade personer. Slutsats Som leverantör av produktionssystemet för DAISY-produktion utses Phoneticom AB. Som leverantör av talsyntes utses Babel Infovox AB. Appendix II Examensarbete "Kulturtidskrifter i DAISY-format" Examensarbete 10 poäng i Medieteknik Av Zanyar Adami Medieteknikprogrammet 2000-2004 Kungliga tekniska högskolan Handledare: Fredrik Winberg Examinator: Mona Eriksson Innehåll 1. Inledning 2. Nulägesbeskrivning 3. Teoretisk referensram 4. Faktainsamling 5. Genomförandet 6. Analys 7. Slutsatser 8. Rekommendationer 1. Inledning Tänk dig att du plötsligt blir blind. Allt blir ett enda stort mörker. Saker som du tidigare gjorde utan att ens ägna en tanke åt, som att klä på dig eller ta dig till jobbet, blir nu plötsligt stora utmaningar. Tidningar du läst i hela ditt vuxna liv blir omöjliga att ta till sig. Det är verkligheten för över 15000 synskadade i dagens Sverige. Vi lever i ett informationssamhälle där vi ideligen översköljs av info från alla möjliga håll. Det gäller att hela tiden vara uppdaterad för att hänga med i den snabba utvecklingen. Gör man inte det har man ett handikapp. Det borde vara varje människas rättighet att få ta del av den information som sänds ut i samhället. Men som det ser ut idag är det inte alla som kan utöva sina rättigheter. Informationen finns inte tillgänglig för alla. De synskadade som redan har ett handikapp blir nu dessutom informationsdiskriminerade. Men hur läser man en tidskrift om man inte kan se? Teknikens framväxt öppnar upp nya möjligheter och ger förslag till svar på den ovanstående frågan. Det här examensarbetet handlar om vad de synskadade tycker om det nya sättet att göra tidskrifter tillgängliga för dem. 1.1 Bakgrund Personer med läshandikapp kan i dag ta del av kulturtidskrifter antingen genom att med datorutrustning skanna in det tryckta materialet, eller genom att prenumerera på tidskrifter som läses in på t.ex. kassettband. Inläsning och distribution av kulturtidskrifter på kassettband finansieras av Statens Kulturråd och sker med ett femtontal tidskrifter. Behovet av ett smidigare, effektivare och billigare produktionssystem är överhängande för att göra kulturtidsskrifter tillgängliga till alla läshandikappade. Kulturrådet har givit i uppdrag till Talboks- och punktskiftsbiblioteket (TPB) att utveckla ett effektivare produktionssystem. Examensarbetet görs på uppdrag av TPB som vill veta vad målgruppen tycker om det system man utvecklat. 1.2 Målformulering Arbetet ska resultera i att uppdragsgivaren TPB får en bild av vad den framtida användaren tycker om slutprodukten. Baserat på studien om acceptans hos målgruppen kan TPB få en uppfattning om hur mottagandet kan bli vid en större lansering, samt vilka aspekter av detta medium som bör utvecklas och förbättras. 1.3 Avgränsningar För att examensarbetet ska vara genomförbart inom den angivna tids- och resursramen kommer det att endast omfatta målgruppen synskadade. En framtida lansering kommer att gälla alla som på något sätt har ett läshandikapp eller som föredrar att ta till sig information audiellt. Intervjuerna med testpersonerna som legat till grund för slutsatserna avgränsas till fem personer. 1.4 Lösningsmetoder Arbetet har bedrivits med ett hermeneutiskt synsätt. Inga exakta resultat har sökts utan det har konstaterats att fenomenet som ska undersökas är tids-, kultur- och personbundet. Resultaten som fåtts fram är subjektiva utifrån intervjupersonens synsätt och kan inte anges som objektiva sanningar. Den hermeneutiska vetenskapssynen förutsätter en kvalitativ analys. För att få en bred uppfattning om vad målgruppen tycker om fenomenet hade det krävt hundratals försökspersoner som får svara på enkäter. Hade den vägen valts hade man fått ett ytligt kvantitativt mått av inställningen. I stället valdes en kvalitativ metod där fem personer djupintervjuades. Arbetet var flexibelt och anpassades till respondenterna. Ett kvantitativt moment fanns med. Det blev mer en bekräftelse på att respondentens svar var rätt tolkade. Den hjälpte således till att öka intervjuernas reliabilitet. Validiteten bestäms av tre faktorer: (Metodpraktikan sid.61) Överensstämmelse mellan teoretisk definition och operationell indikator Frånvaro av systematiska fel Att vi undersöker det vi påstår att vi undersöker Styrkan med att göra djupintervjuer är att man får omfångsrika svar och ger intervjupersonen möjlighet att i lugn och ro med egna ord berätta vad den verkligen tycker. Lite utrymme lämnas för missförstånd och feluppfattningar eftersom det finns en direktkontakt mellan utredaren och respondenten. Således minskar man risken för systematiska fel och ser till att man undersöker det vi verkligen vill undersöka vilket leder till att validiteten ökar. De felkällor som tas upp i kapitel 5.6 drar däremot ned validiteten i studien. Möjliga och valda metoder för att nå målet. En diskussion bör också finnas om styrkor och svagheter med den valda metoden (validitet, reliabilitet, variabilitet etc.). 2 Nulägesbeskrivning TPB (Talboks- och punktskriftsbiblioteket) som är en statlig myndighet under kulturdepartementet driver under 2003 och 2004 olika projekt kring användning av talsyntesteknik i produktion av DAISY-talböcker och tidskrifter. En viktig del av arbetet under projekttiden är att genomföra studier av hur bra läsning av DAISY-material med talsyntesrenderat tal fungerar i praktiken. Det första pilotprojektet, Tidskriftsprojektet, riktar sig till synskadade prenumeranter av kulturtidskrifter. Detta projekt ägs av Statens Kulturråd. TPB ansvarar i projektet för att tillhandahålla följande resurser för examensarbetaren: Faktakunskap om DAISY-standarden och övrig informationsteknik för läshandikappade. I samarbete med SRF ta fram en testgrupp för studien. . Framställa testmaterialet, se "Studiematerial". Nödvändig teknisk utrustning för studien, (DAISY-spelare, DAISY-programvara, etc.). Lokal för läsförståelsetestet. (Här ges en beskrivning av det företag eller den organisation, dvs. den miljö, där arbetet genomförts, detta för att en icke initierad läsare lättare skall förstå arbetets förutsättningar.) 3 Teoretisk referensram Detta avsnitt skall innehålla en redogörelse för de teoretiska modeller som används i det fortsatta arbetet med att lösa uppgiften. Studien är inom forskningsområdet människa-datorinteraktion. För att ett system ska vara lyckosamt måste användaren finna det användbarhet. Användbarhet är således ett centralt begrepp. Användbarhet kan enligt Carl Martin Allwood delas in i olika egenskaper i användningssituationen. Egenskaperna i sig och hur de samverkar är avgörande för användbarheten. (Allwood s.11) Användbarhet är alltså ett brett begrepp och den del som studien riktar in sig på är användaracceptansen. Även de andra egenskaperna är dock viktiga och kommer att beröras i periferin. Allwoods modell Bilden förklarar begreppet användbarhet. Överst i strukturen finns en box som innehåller begreppet användbarhet. Denna box har fyra kopplingar till fyra underliggande boxar som innehåller begreppen Anpassning, Användarvänlighet, Acceptans, Kompetens. Begreppet Användarvänlighet har fyra kopplingar till fyra boxar som innehåller begreppen Åtkomlighet, Förenlighet med och stöd för människans mentala åtkomstsätt, Individualisering, Hjälpresurser. Anpassning Produkten med DAISY-spelare är speciellt anpassad för synskadade. Knapparna är få och stora. Användaracceptans Hur stor acceptansen av systemet är enligt många forskare den viktigaste aspekten av användbarhet. Användare måste vara välvilligt inställd till produkten och ha motivation att använda den. Annars finns risken att användaren inte lär sig hur man använder produkten eller gör det på ett slarvigt och oengagerat sätt. Acceptansen är beroende av om av i vilken grad användaren upplever systemet som ett hot eller tillgång. Användaren kan känna sig hotad om systemet verkar för avancerat och svårt att använda. Ofta är det äldre personer som upplever en sådan farhåga. Systemet kan ses som en tillgång om användaren misstänker att det kommer bli enklare eller roligare att använda det. (Allwood s.114) Studien har sin tyngdpunkt i denna aspekt av användbarheten. Häri finns dels acceptans av DAISY, men kanske viktigare acceptans av talsyntes. Användarkompetens Talsyntesen kräver ingen extra kompetens utan är något man vänjer sig vid att förstå. Har man stor erfarenhet av talsyntes sedan tidigare är går vänjningsprocessen fortare. DAISY däremot kräver mer kompetens. Åtkomlighet Eftersom DAISY-spelare fortfarande är relativt dyra kommer åtkomligheten att vara begränsad. Utvecklingen går dock mot att allt fler har tillgång till DAISY-spelare eller har dator hemma vilket är en förutsättningen för att produkten används. Den inre åtkomligheten, d.v.s. hur man kommer åt olika delar av materialet, är väl utbyggt. Jämfört med konkurrerande system med kassett är förbättringen avsevärd beträffande åtkomligheten. Fortfarande finns en del problem med strukturen vilket gör navigeringen osmidig. Förenlighet med och stöd för människans mentala funktionssätt Materialet följer en logisk följd och är lik hur man brukar läsa tidskrifter. Möjligheten att navigera mellan artiklar gör att systemet till viss grad efterliknar hur en seende läser tidskrifter. Individualisering Möjligheten till individualisering är begränsad. Ett önskemål som kom upp var till exempel att man skulle kunna välja mellan olika röster på talsyntesen. Viss mån av individualisering finns ändå i och med att man själv kan välja i vilken ordning man vill läsa tidskriften. Man kan även ändra hastighet på läsningen. Frågan är dock hur utbredd individualiseringen ska vara. Systemet ska försöka hållas så enkel som möjligt med tanke på att målgruppen är synskadade. Blir det för många funktioner och möjligheter kan det verka förvirrande. Eftersom majoriteten av målgruppen dessutom är äldre är det bra att systemet hålls så enkelt som möjligt. Hjälpresurser Den hjälpresurs som finns är till en början människor som kan introducera systemet till målgruppen genom att lära dem hur det fungerar. Råkar användaren ut för problem kan den vända sig till dem som introducerade produkten. Något som kan betecknas som en hjälpresurs är att man kan höra vad varje knapp gör när man trycker på knapparna på DAISY-spelaren. 4 Faktainsamling Fakta som legat till grund för resultatet har insamlats genom intervjuer av fem testpersoner Deltog i ett seminarium som hölls av CID på KTH om användarvänlighet Intervju med Vivi-Anne Emanuelsson från SRF för att få en förståelse för hur det är att vara synskadad och hur målgruppen ser ut. Diskussion med Jesper Klein och Lars Sönnebo på TPB om tekniken bakom systemet Intervju med Ann-Margret Järås från Malmö stadsbibliotek om studien "Tidskriftscaféet" Intervju med Fredrik Winberg från KTH om hans erfarenheter av att arbeta med studier med synskadade Faktaböcker om forskningsmetodik, intervjumetodik, människa-datorinteraktion och synskador. 5 Genomförandet För att veta vilka intervjupersoner som skulle väljas var det viktigt att se hur målgruppen ser ut först. När förstudien var klar och uppgiften var fastslagen var det första steget att förkovra sig i de synskadades värld. 5.1 Kartläggning av målgruppen Gruppen läshandikappade som även omfattar normalseende personer med läs- och skrivsvårigheter uppskattas i Sverige till cirka 5% av befolkningen. Denna grupp är i sitt dagliga liv beroende av att information omvandlas till anpassad form för att tillgodogörande ska bli möjligt. Den flesta inom gruppen läshandikappade kan framförallt tillgodogöra sig information via hörseln, eller i kombination hörsel/syn. Personer som är beroende av information i talad form finns inom alla grupper läshandikappade och utgör alltså hundratusentals personer i Sverige. Målgruppen för studien är endast synskadade som är den grupp som är mest beroende av DAISY-tekniken. En missuppfattning bland allmänheten är att de flesta synskadade kan läsa punktskrift. I Sverige klassas idag cirka 100 000 människor som är synskadade, av de kan endast 2000 personer läsa längre texter i punktskriftsform. (Källa SRF) Detta faktum gör att behovet av audiella informationssystem är mycket stort. Eftersom det var synskadade människors synpunkter som skulle fås fram var det viktigt att få en förståelse för hur de ser på världen. För att få en större insikt intervjuades Vivi-Anne Emanuelsson på Synskadades riksförbund Här nedan följer en sammanfattning av intervjun: Vilka skillnader finns det mellan vuxensynskadade och barndomsblinda? Den avgörande skillnaden mellan vuxensynskadade och barndomsblinda är att man som vuxensynskadad lärt sig saker som man inte kan som barndomsblind. Man vet t.ex. hur saker ser ut och hur man ska röra sig så att det ser naturligt ut. Vissa vuxensynskadade kan till och med fortsätta med sitt gamla yrke eftersom kunskaperna finns kvar. Barndomssynskadade har inte sådana kunskaper. Att inte veta hur saker ser ut och hur man ska röra sig begränsar. Däremot har barndomssynskadade haft längre tid på sig att lära sig hur man ska anpassa sig till att inte kunna se. Som barn är man mer mottaglig och har lättare för att lära sig. När man mister synen som vuxen blir det en stor förändring på en gång. Ingenting är självklart längre. Det är psykiskt jobbigt och man mår dåligt. Hjälp finns att få men den är mer riktad till vuxensynskadade än barndomsblinda. Som barndomssynskadad får man lite förståelse för de problem man har, känslan av att man inte passar in. Många tror att man inte kan sakna något man aldrig har haft. Ett stort problem man har som synskadad är att man inte kan vara spontan. Man kan inte göra något när man känner för det utan måste alltid planera i förväg. När klassas man som synskadad? Det är olika beroende på vem som gör bedömning. Syncentraler får man komma till om man har en synskärpa på mindre än 30%. I SRF finns 15000 medlemmar registrerade. Kraven för att klassas som synskadad hos SRF är man ska ha svårt att läsa vanlig text och påtagliga svårigheter att klara sig i det dagliga livet. Unga synskadade som är anslutna till SRF har till exempel som krav att man inte ska ha rätt att ta körkort. Hur ser målgruppen ut? 75% av alla synskadade är över 65. Risken för att råka ut för en synskada ökar ju äldre man blir. Därför är det fler ju högre man kommer upp i ålderskalan. Det är lite fler kvinnor än män som är synskadade men det beror nog på att kvinnor lever längre. Den största orsaken till synskada är ögonsjukdomar som brukar komma med åldern. Det kan vara gråstarr, grönstarr, fel på gula fläcken och så vidare. Det är inte många som föds med ögonskador. En del som föds för tidigt kan få ögonskador. Vissa ögonsjukdomar föds man med och de blir värre med åren. Man kan även få ögonskador av diabetes. Det är väldigt få som är helt blinda. Jag skulle gissa på mellan fem och tio procent. De flesta har en viss synförmåga. Att man kan skilja på ljus och mörker till exempel. Vad tror du det betyder för de synskadade att kunna ha tillgång till all information som seende människor har? Att kunna läsa på ett behändigt sätt är otroligt viktigt. Genom läsningen kan man odla intressen och öka sina kunskaper. Det finns ingen anledning att synskadade ska vara mer begränsade. Att alla människor ska kunna tillgodogöra sig information är en rättighet. Finns det möjlighet att göra information tillgänglig ska det göras tillgängligt. Att samma utbud av tryckt media som finns för seende inte finns för synskadade påverkar det sociala livet, ju mindre man läst desto mer utanför är man. Många samtalsämnen ges av vad man nyligen läst. Hur tycker du man tas emot av samhället som synskadad? På ett sätt finns det respekt och förståelse men ekonomiska åtstramningar gör att det blir jobbigare att leva som synskadad. Man blir ifrågasatt på grund av sitt handikapp. Man blir sedd som den synskadade i stället för personligheten. Diskrimineringen finns överallt. Man måste hålla sig framme extra mycket. Man blir ifrågasatt av fel skäl. 5.2 Urval av intervjupersoner Valet av intervjupersoner gjordes med utgångspunkten att få ett så brett spektrum som möjligt. Alternativet var att slaviskt följa hur den framtida målgruppen ser ut. Eftersom det endast fanns tid för fem intervjupersoner var det bättre att få input från människor med så olika egenskaper som möjligt. De kriterier urvalet grundade sig på var ålder, kön, synskada och datorvana. Åldersfördelningen sträckte sig mellan 22 år och 75 år. Intervjupersonerna valdes medvetet så att det var fler äldre än yngre för att spegla målgruppen bättre. Viktigt att påpeka var att det inte var något statistiskt urval grundat på hur målgruppen egentligen ser ut. Ett sådant urval hade inneburit att minst tre av intervjupersonerna skulle vara över 65 år. Könsfördelningen var tre män och två kvinnor. I målgruppen synskadade är det aningen fler kvinnor men målet var att ha en någorlunda jämn fördelning. På grund av svårigheten att få tag på intervjupersoner kunde man inte vara kompromisslös i urvalet. Typ av synskada var förmodligen det viktigaste kriteriet. Tre var barndomssynskadade och två vuxensynskadade. Har man varit seende har man också läst tidskrifter tidigare. De seende har något att jämföra med. De barndomsblinda har inte samma uppfattning om hur en tidskrift ska se ut. I kriteriet synskada togs även hänsyn till grad av synskada. Tre var helt blinda. En gravt synskadad och en lätt synskadad. Anledningen till att tre helt blinda valdes ut var att de kommer vara mest beroende av systemet eftersom de inte kommer att ha något direkt alternativ. En som är lätt synskadad har alternativ. 5.3 Teknisk bakgrund DAISY Akronymen DAISY står på engelska för Digital Accessible Information System och är en global standard för digitala talböcker och ljudböcker. Med lämpliga produktions- och distributionsprocesser kan standarden med fördel även användas för tidskrifter. Den första versionen av DAISY-standarden utvecklades i ett samarbete mellan TPB och Labyrinten Data AB i början av 1990-talet. Därefter har projektet växt, mognat och internationaliserats. I dag drivs utvecklingen på av det internationella DAISY-konsortiet. Att DAISY i dag är den viktigaste standard som finns för digital information anpassad för funktionshindrade lämnas oemotsagt. Eftersom DAISY bygger på XML är det mycket fördelaktigt effektivitetsmässigt. Den text som skapas av förlagen och som ska anpassas är nämligen strukturerad enligt XML. Fördelarna med DAISY är tydliga i en jämförelse med andra media eftersom uniform, strukturerad åtkomst kan erbjudas till materialet. Användaren kan flytta mellan nästa och föregående avsnitt i en DAISY-publikation med enkla kommandon i form av enstaka knapptryckningar. Det går också att förflytta sig mellan sidor, stycken och meningar i texten. Vid läsning av DAISY-material sker uppläsningen normalt löpande och användaren behöver inte själv driva läsningen framåt. Sedan slutet av 1990-talet har användningen av DAISY-standarden för läsning och produktion av talböcker globaliserats. Allt fler användare i Sverige förses i dag med utrustning för läsning av DAISY. Läsverktyg för DAISY Det finns ett flertal modeller av fristående DAISY-spelare på marknaden. På den svenska marknaden börjar priserna vid 2900 kronor (exklusive moms) för en spelare. En DAISY- spelare är alltså väsentligen billigare än ett komplett anpassat datorsystem. Förutom fristående DAISY-spelare finns det flertalet olika DAISY-läsprogram för PC. Denna typ av programvara är anpassad för funktionshindrade och är oftast självtalande. Det finns i dag två fria programvaror på svenska, TPB Reader och Playback 2000. Fördelen med att använda läsprogram är att användande av den elektroniska texten i en DAISY-publikation blir möjligt. Synskadade personer kan använda sin anpassade datorutrustning för att läsa materialet samtidigt som de lyssnar på den inlästa texten. Normalseende eller synsvaga läshandikappade kan läsa texten på skärmen samtidigt som man lyssnar på det inspelade talet. Användning av DAISY-teknik för tidskrifter gör att användaren kan använda samma utrustning som vid läsning av talböcker. Ett krav som hörs inom intresseorganisationerna för läshandikappade är just att slippa för många apparater. En annan fördel är att DAISY-publikationer som distribueras med förinspelat tal kan, till skillnad från rena textpublikationer, avlyssnas med hjälp av enklare bärbar uppspelningsutrustning som DAISY-spelare , mp3-spelare DVD-spelare med mera. Talsyntes På senare tid har svenskspråkig talsyntes nått en kvalitetsnivå som gör den användbar även för användare med liten erfarenhet av syntetiska röster. Genom att använda högklassig talsyntes i ett centraliserat produktionssystem blir det möjligt att skapa röstinspelningar av hög kvalitet automatiskt utifrån elektronisk text. Mottagaren av en tidskrift med centralt förinspelat tal behöver därmed inte själv ha tillgång till en högklassig talsyntes. 5.4 Intervjumall Öppet riktad intervju Den riktat öppna intervjumetodens uppläggning skiljer sig från den öppna intervjumetoden genom att intervjuaren har en aktivare roll. Intervjuaren belyser en vid fråga (i det här fallet: Vad tycker du om systemet?) med frågeområden. Intervjuaren följer upp inom områdena. Respondenten fördjupar sig i det som intervjuaren finner meningsfullt.[1] De frågeområden som valdes var en inledande med presentation av respondenten följt av tre områden som belyste de olika delarna i systemet. Den sista delen knöt ihop de tre föregående områdena till en helhet. Nedan följer frågeområdena: Presentation DAISY Talsyntes Tidskriftsläsning Helheten Presentation I presentationsdelen togs endast de aspekter som ansågs vara relevanta för intervjun upp. Fem aspekter ansågs vara viktiga: ålder, kön, yrke, synskada och datorvana. Även om information om dessa fem aspekter redan inhämtats vid urvalet av intervjupersoner var det viktigt att få ställa frågorna till dem personligen. Dels var det en naturlig inledning på intervjun, dels är det alltid bättre att få information direkt från respondenten och inte i andra hand. Det gav även intrycket av en mjukstart inför huvudfrågorna och gav respondenten möjlighet att vänja sig vid intervjusituationen. DAISY Systemet har två nymodigheter: DAISY och talsyntes. Även om DAISY funnits på marknaden i några år och tagits emot väl av den synskadade världen kunde det vara helt nytt för intervjupersonerna. Målet var att ringa in bara DAISY och genom öppna frågor få en uppfattning om vad de tycker om det. Detta gjordes genom att först fråga om deras erfarenhet av DAISY. Hur de använder det. Vad de tycker är bäst och sämst och slutligen en öppen fråga om vad de tycker om DAISY. Beroende på svaren ställdes även följdfrågor men utgångspunkten var de nämnda huvudfrågorna. (Se bilaga intervjumall) Talsyntes Det var mer intressant när respondenten var negativ mot ett område. Alla visade sig vara positivt inställda till DAISY och därför uppehöll jag mig inte länge vid det. Talsyntesen gav mer diversifierade svar. Ofta åt det negativa hållet. Eftersom uppdraget var att ta reda på vad respondenten tycker om systemet och också vad som kunde förbättras ägnades mer tid åt talsyntes än DAISY. Den första frågan var väldigt öppen och gick ut på att spontant få höra vilken inställning respondenten hade till talsyntes. Svaret på denna första fråga gav en riktning åt de kommande frågorna. Respondenten ombads att jämföra med det de var vana vid, nämligen mänskligt tal. När de gjorde det var det lättare för de att upptäcka och nämna brister med talsyntesen. Det frågades även om inställningen till talsyntes förändrats medan man testat produkten. Denna fråga var särskilt intressant att ställa till de som var med i studien i Malmö och hade testat produkten i över en månad. Slutligen ställdes frågan om respondenten förstod allt som sades av talsyntesen. Det är viktigt att skilja på förståelsen av innehållet och själva läsupplevelsen. Grundförutsättningen för att talsyntesen överhuvudtaget ska kunna implementeras är att innehållet kommer fram till läsaren på ett förståeligt sätt. Även om talsyntesen inte kommer upp till en mänsklig inläsares nivå rent kvalitetsmässigt var det viktigt att ta reda på om talsyntesen fungerar lika bra för överföring av information om man bortser från estetiken. Tidskriftsläsning En faktor som spelar in i läsupplevelsen och i förlängningen acceptansen av systemet är respondenterna erfarenhet av tidskriftsläsning i allmänhet och den aktuella tidskriften, Forskning & Framsteg, i synnerhet. Graden av intresse för tidskriften kan påverka hur man uppfattar hela systemet. För de som varit seende var det intressant att ta reda på vilka tidskrifter de läst innan sin synskada. De fick jämföra hur de läst tidskrifter då med hur de hade läst med det nya systemet. Systemet bör sträva efter att efterlikna hur en seende skulle läsa tidskriften. De möjligheter som den seende har ska så långt som möjligt även ges de synskadade. Frågan ställdes om de läst tidskrifter i något annat format. Eftersom det tidigare funnits en del tidskrifter tillgängliga som kassetter med mänsklig inläsare var det intressant att få respondenten att jämföra de två systemen. Frågan: "Vad tycker du om Forskning & Framsteg?" syftade till att senare se om det fanns något samband mellan inställningen till tidskriften och inställningen till systemet. Eftersom Forskning & Framsteg innehåller en mängd olika artiklar som tar upp vitt skilda ämnen kommer läsaren alltid att finna vissa artiklar mer intressanta än andra. Därför frågades det om respondenten kunde märka någon skillnad i läsupplevelse beroende på hur mycket de tyckte om innehållet i artikeln. Kanske kunde det vara så att man tänkte mindre på systemets brister när artikeln var väldigt intressant. Helheten Alla frågor som ställts hittills har egentligen varit en uppbyggnad inför det sista frågeområdet. Här knyts allt ihop. De tidigare delarna som fått stå separat slås nu ihop. Första frågan är den kärnfråga som exjobbet ämnar besvara. Respondenten ombads beskriva hur de tycker det fungerar att kombinera DAISY med talsyntes. Ett sätt att ta reda på hur läsningen upplevdes var genom att ta reda på hur länge de hade läst varje gång de suttit med systemet och vad som hade fått dem att sluta läsa. Var det för tröttsamt med talsyntesen när man läste en längre tid skulle det komma fram här. Frågan: "Vad är viktigast för dig när du läser tidskrifter?" var intressant för att se om det fanns någon skillnad mellan de som varit seende och de barndomsblinda. De barndomsblinda kanske har en annan bild av hur en tidskrift ska vara. Den naturliga följdfrågan var om de tyckte att systemet motsvarade deras förväntningar på hur en tidskrift ska kunna läsas. Det enda kvantitativa måttet som var med i intervjun var en slags betygsättning av systemet. Respondenten fick först nämna de fördelar med systemet som den kunde komma på. De fördelar som inte nämndes togs upp av intervjuaren. De fick även rangordna fördelarna genom att ange vilken de tyckte var viktigast och vilken som var minst viktig. Sedan fick de nämna vilka nackdelar de kunde hitta. Eftersom nackdelarna vid ett objektiv ställningstagande inte var många fanns det inget behov av rangordning eller hjälp från intervjuaren. Respondenten fick sedan väga fördelarna mot nackdelarna. Detta gjordes genom en skala från ett till fem: Nackdelarna överväger mycket Nackdelarna överväger Fördelar och nackdelar väger lika mycket Fördelarna överväger Fördelarna överväger mycket Bilden föreställer en våg med två skålar. I den vänstra skålen finns ordet Nackdel i den andra Fördel. 5.5 Intervjumetodik Utgångspunkten var att gå in med öppet sinne och inte ha några förutfattade meningar. Ingen hypotes gjordes i början även om det fanns föraningar om vad intervjupersonerna skulle tycka. Ju mer jag lärde mig om systemet och de fördelar den har desto mer kändes det som att alla skulle vara positiva. Den känslan höll jag dock ute i intervjusituationen. Varje människa är unik och det är omöjligt att som seende helt sätta sig in i hur det är att vara synskadad. Mina personliga åsikter behöver inte överensstämma med målgruppens. Det visade sig senare också att alla inte var eld och lågor över den här nymodigheten. Ambitionen var att ställa så öppna och neutrala frågor som möjligt men ändå rikta in de på ett antal utvalda områden. Som man frågar får man svar och det visade sig att ju öppnare frågorna var, desto mer kunde IP blomma ut i sina svar. Innan varje intervju informerades intervjupersonerna om upplägget så att de själva kunde följa med i processen under intervjuns gång. Innan de utvalda testpersonerna intervjuades var det nödvändigt att testa själva intervjun. Vivi Anne Emanuelsson på SRF som hjälpt till att få fram några av testpersonerna konsulterades. Hon är själv barndomsblind och hade erfarenhet av såväl DAISY som talsyntes. Hon fick prova på testmaterialet ett par dagar. Den ursprungliga intervjumallen testades på henne. Hon fick svara på frågorna precis som om hon var en av testpersonerna med skillnaden att hon fick ge kommentarer till frågorna. Var det något som var oklart, svårt att förstå eller bara behövdes omformuleras sade hon det. Hennes synpunkter var väldigt värdefulla och även om de flesta frågorna var bra fanns det en del som behövdes putsas på. Under intervjun är det viktigt att skapa en atmosfär där intervjupersonen är avslappnad och känner att den kan säga vad den vill. Då gäller det att upprätta någon slags kontakt och bryta isen lite innan man sätter igång på allvar. Den första kontakten med intervjupersonerna togs per telefon och innan intervjun småpratade vi lite. På så sätt var vi inte längre totala främlingar för varandra och intervjusituationen kändes mer naturlig för oss båda. Det var viktigt att inte avbryta personen. Även om den ibland inte riktigt svarade på frågan eller svävade ut i saker som inte var relevanta för studien fick de ändå prata till punkt. I sådana situationer gällde att styra tillbaka de på rätt kurs genom att omformulera frågan eller gå till en ny fråga och ta den aktuella frågan senare. De frågor som ställdes satte bara ut ramarna och intervjupersonen uppmuntrades att tala fritt. Detta skedde genom att de ombads att säga allt som dök upp i huvudet. De kunde ibland börja med: "Det här kanske inte har med det här att göra…" Varpå svaret blev: "Det gör inget, säg det ändå." Det kunde komma upp saker som de inte trodde spelade någon roll i studien men som visade sig vara värdefullt. Samtidigt bidrog den inställningen till att IP kände att de kunde säga vad de ville. Till intervjuerna hade en mall förberetts där alla frågor som skulle bli besvarade stod uppradade. Mallen följdes dock inte slaviskt utan istället eftersträvades en flexibilitet. Mallen fanns bara där som en minneslapp för att se att till att allt som var relevant för studien verkligen kom med. [2] Ofta hände det att intervjupersonen redan i början besvarade många av de frågor som var planerade att ställas sist. Då gällde det att snabbt anpassa sig, att gå fram i deras takt och ställa frågorna i deras ordning. Huvudsaken var att alla frågor blev besvarade. Vilken ordning det sedan skedde i hade mindre betydelse.[3] Ibland behövde intervjupersonen lite hjälp på traven. De var inte kanske inte särskilt verbala, eller så förstod de inte riktigt frågan eller visste inte riktigt hur de skulle svara. För att få igång dem omformulerades antingen frågan eller så lades något relevant exempel fram för att förtydliga. Ambitionen var att helt låta bli att ställa slutna frågor men i en nästan timslång intervju är det snudd på omöjligt. Ibland behövde en bekräftelse på att intervjupersonen verkligen blivit korrekt tolkad. Då sammanfattade jag som intervjuare med egna ord vad personen hade sagt. Frågorna började då med: "Menar du att…?" Detta är en sluten fråga, d.v.s. man kan svara ja eller nej. Samtidigt var det en nödvändighet att ställa de frågorna för att kontrollera informationen tolkades rätt. Faran med att ställa sådana frågor är att ett svar kanske missförståtts men intervjupersonen tyckte att det lät så bra att de inte protesterade. Men då är det ändå bättre att ställa en sådan fråga och ge intervjupersonen chansen att rätta dig än att låta bli. Det går inte att kompromisslöst bara ställa öppna frågor. Som intervjuare ville jag ta så lite plats som möjligt i intervjusituationen. Det var inte mina smarta frågor som var relevanta utan deras smarta svar. Varje intervjuperson var en utmaning på sitt sätt. Vissa var väldigt svåra att få igång att prata medan andra knappt gick att få stopp på. De som inte pratade så mycket var svårast att intervjua. Då var man tvungen att ta en större roll. Komma med följdfrågor och få de att utveckla sina svar. Man fick försöka hitta saker i personens svar som det gick att spinna vidare på. En av personerna pratade väldigt mycket men svarade ofta inte själva frågorna. Trots att frågorna omformulerades och repeterades kom det inget vettigt svar. Efter ett tag förstod jag att vissa saker ville personen inte svara på och det fick jag respektera. Vilken anledning personen än hade är det inte rätt att försöka pressa fram ett svar. Det skulle ha en negativ effekt över hela intervjun. Vid ett tillfälle sade personen till och med rakt ut att den inte ville svara på frågan och då behövde den inte göra det. Det var bara att gå vidare till nästa fråga. Att döma på svaren från de tidigare frågorna kunde man ändå lista ut hur svaret skulle bli.[4] När vi kom till slutet var ofta många av de frågor som skulle ställas redan besvarade men de ställdes ändå återigen. Det gav de en ny chans att komma på något som de kanske hade glömt eller missat att säga tidigare. De viktigaste frågorna ställdes två gånger men med olika formuleringar. Detta för att få så fylliga svar som möjligt. Man behöver inte vara rädd för tystnaden utan ge personen möjlighet att tänka igenom sina svar. En intervjuperson tog exempelvis nästan tio sekunder på sig innan han svarade på frågan. Eftersom jag aldrig arbetat med blinda tidigare var det svårt att tolka minerna för att se om personen inte förstått frågan eller bara funderade på svaret. Tålamod var viktigt. Respondenten får absolut inte känna sig hetsad att svara och får ta på sig den tid de behöver. Intervjun måste gå i deras takt. 5.6 Felkällor Den största felkällan i studien är i urvalet av intervjupersoner. Urvalet är inte representativt för målgruppen. De som ställde upp i studien hade redan från början en positiv inställning till nymodigheter. Annars hade de aldrig ställt upp. Majoriteten av målgruppen är äldre och de synskadade är inte annorlunda från seende äldre som inte är vana vid teknik. Synskadade är dessutom i regel mer konservativa eftersom de är vanemänniskor. De måste känna igen sig för att kunna koordinera sig i livet. Spärren för att gå över till något nytt från något man är van vid är rimligtvis högre för synskadade. Svårigheter som stötts på under arbetets gång: Att lära sig arbeta med synskadade och få en grundläggande förståelse för vad det innebär att vara synskadad. Fokusera på och avgränsa exakt vad uppgiften ska resultera i Välja den bästa metoden för att få fram det jag vill ha Hitta lämpliga intervjupersoner Sålla bland insamlad fakta 6 Analys Intervjuperson 1 Kvinna. Ålder 22. Bardomssynskadad. Lätt synskadad. Mycket datorvana. Yrke: Student. DAISY Jag är lätt synskadad och kan därför använda zoomtext, som förstorar upp texten på skärmen. För mig är det här systemet inte jättenödvändigt eftersom jag kan läsa zoomtext också. Jag har haft lite kontakt med DAISY tidigare men använt det under den månad studien pågått i Malmö. Idén är bra och underlättar inläsningen. Man kan bestämma mer själv hur man ska läsa. Talsyntes Det är jobbigt att det inte är en människoröst. Jag tror att det hade varit mycket bättre om en människa hade läst in. Men det är väl en kostnadsfråga. Talsyntesen ligger långt ifrån människoröst. Det blir ganska jobbigt att lyssna på. Man orkar i max en timme. Talsyntesen läser inte som en människa och då blir det otydligt ibland. Men man vänjer sig och då blir det lättare. Första intrycket var bra. Jag såg det som något positivt som skulle hjälpa. Det går för fort ibland mellan meningarna, man stannar inte upp. Pauserna är inte naturliga. E-mailadress borde läsas tydligare, bokstav för bokstav, säga punkt när det är det. Behövs en lättare struktur på innehållsförteckningen. Behövs fler underrubriker. Man kommer inte dit man vill på ett enkelt sätt. Gravt synskadade blir mer beroende av talet och därför är det viktigt att allt som sägs är tydligt. Jag skulle kunna se hur det ser med zoom- texten. Det skulle jag ha gjort med till exempel e-mail-adresser. Tidskriftsläsning Jag läser tidskriften National Geographic regelbundet. Har läst det med kassett och med förstorad text. Det är lättare att få det hört än att läsa med förstoring. Fanns det möjlighet att få NG med DAISY och talsyntes skulle jag ha valt det. Jag har läst Forskning & framsteg sporadiskt i pappersformat med förstorad text. Tycker att de har intressanta inlägg. Jag skulle kunna tänka mig att prenumerera. Om jag fick fortsätta få tidskriften i det här formatet skulle jag vilja göra det. Jag kände ingen större skillnad på läsupplevelsen beroende hur intressant artikeln var. Helheten Det är en bra idé. Man får allt i ett. Jag har suttit 1,5-2 timmar varje gång. Det kan kännas jobbigt när man börjar läsa men sen vänjer man sig. Det viktigaste är ändå att budskapet kommer fram på ett tydligt sätt och det gör det med det här systemet. Nu behöver man inte oroa sig för att man inte ska kunna läsa för att man har en synskada. Det går långsammare och är tydligare än på kassett. Det är bra att man får det skrivet också. Att det blir snabbare leveranstid och att man kan få det skrivet är de viktigaste fördelarna. Blir det billigare för producenterna kommer fler att ge ut tidskrifter för synskadade. Jag ser inte något som saknas jämfört med det tidigare systemet med kassett och mänskligt inläst. Jag ser inga större brister. Det skulle i så fall vara att talsyntesen kan vara otydlig ibland. Jag skulle vilja ha en tydligare kapitelindelning och bättre struktur. Styckena är väldigt tydliga men det är för korta pauser mellan meningarna. Helhetsintrycket är bra. Fördelarna överväger. Betyg: 5 Bild av en vågskål, fördelarna väger tyngre än nackdelarna. Intervjuperson 2 Man. Ålder 75. Vuxensynskadad. Gravt synskadad. Liten datorvana. Yrke: Pensionär, tidigare socionom och kommunal tjänsteman. DAISY Jag har inte mycket erfarenhet av DAISY. Jag hade inte prövat på det innan studien. Jag har läst talböcker på kassett tidigare. Den stora skillnaden är att man får allt på en skiva och att man kan använda bokmärken. Men det saknas något i systemet. Det finns till exempel ingen innehållsförteckning. Det är det första man tittar på när man läser tidskrifter. Nedan följer en punktlista över vad intervjupersonen saknade: Jag vill veta i vilken ordning artiklarna kommer. Jag vill kunna bläddra och välja ut vilka artiklar jag vill läsa. Jag vill kunna markera i innehållsförteckningen vilka artiklar jag vill läsa och kunna gå direkt till dem. Jag vill veta hur lång artikeln är, hur lång tid det tar att läsa den. Kanske att det sägs direkt efter rubriken. Jag skulle vilja ha en översikt över mina bokmärken. Kunna se dem i innehållsförteckningen och kunna gå direkt dit. Det blir jobbigt när mejl-adresserna läses upp efter varje liten notis. Talsyntes Rösten är tydlig och bra men väldigt tråkig. Det är en död röst. Kan mycket väl acceptera syntetiska rösten men det kan vara jobbigt och tröttsamt. Å andra sidan finns det vissa mänskliga röster som är värre än talsyntesen. Jag har erfarenhet sedan tidigare av talsyntes via skärmläsare i datorn. Skulle vilja kunna välja på flera olika röster för att få lite variation. Man skulle kunna varva en manlig och en kvinnlig röst. Då får man variation och förstår också tydligt att artikeln är slut och att nästa börjar. Det var spännande i början. Man väger in att det är en kostnadsfråga och får då acceptera bristerna. Jag har blivit van och nu är det mycket som bara går in. Det är som att lära sig en dialekt. Talsyntesen betonar fel. Jag är nöjd med talsyntesen i stort. Jag förstår allt som talsyntesen säger. Tidskriftsläsning Jag läste mycket tidskrifter som seende men har aldrig läst Forskning & Framsteg (F&F) tidigare. Jag är en van tidskriftsläsare och har därför vissa förväntningar. Det blir på ett annat sätt när man lyssnar än när man läser. Men jag tycker att F&F är en bra och intressant tidskrift. Helheten Jag tycker att strukturen är rörig. Alla små textstumpar som jag inte visste vad de innehöll förrän jag läst dem. Det var för korta pauser mellan artiklarna. Men jag är väldigt glad för det nya systemet. Hoppas att fler tidskrifter kan nappa på en sådan idé. Jag läste en halvtimme åt gången och slutade för att jag tröttnade på rösten. Dessutom ville jag smälta innehållet. Talsyntesen tar en del av koncentrationen. När jag läste som seende var det bara innehållet som man tog in. Med det här systemet tar formen en del från innehållet. Den största fördelen är att den överhuvudtaget finns. Det finns en möjlighet att läsa svårare texter och förstå. Tycker att alla de nämnda fördelar är lika viktiga. Det finns inga direkta nackdelar. Talsyntesen accepterar man. Man har fått så mycket på köpet så det får man bjuda på. Får inte fullt betyg för att talsyntesen är jobbig men man lär sig att acceptera den. Helhetsintrycket är att jag tycker att det är så bra att jag tackar och tar emot. Tacksam för att det finns. Betyg: 4,5 Bild av en vågskål, fördelarna väger tyngre än nackdelarna. Intervjuperson 3 Man. Ålder: 63 år. Barndomssynskadad. Blind. Mycket liten datorvana. Yrke: kanslist på socialförvaltningen. DAISY Jag har tidigare läts ganska mycket talböcker med DAISY. Då har jag läst som att jag skulle haft kassett. Skillnaden har varit att allt är på en skiva. Jag gillar DAISY eftersom man har allt på en skiva och kan söka på kapitel. Det enda negativa jag kan se är att DAISY kan vara lite för avancerat för äldre. Som synskadad är man habituell och nya saker är svåra att ta in. Man håller gärna fast vid det man kan och är van vid. Talsyntes Jag är en punktläsare och föredrar att läsa punktskrift framför talsyntes. Hag har talsyntes på jobbet men använder det inte så mycket. Jag är positiv till talsyntesen men det är inget jag skulle använda själv. Det fungerar bra som ett komplement. Det går inte att jämföra kvaliteten med en mänsklig röst. Talsyntesen ligger långt ifrån. Min inställning till talsyntes har inte förändrats medan jag har testat produkten. Jag vill inte ha talsyntes. Men jag tycker ändå att det är bättre än ingenting. Dessutom tror jag att man vänjer sig. Jag tycker talsyntesen betonar konstigt. Det låter som norrbottniska. Man förstår inte allt som sägs på grund av fel uttal. (Intervjuarens kommentar: Under hela intervjun tog intervjupersonen upp otaliga exempel på felbetoningar som talsyntesen gör. Speciellt engelska ord som uttryckts konstigt men även svenska ord. Han uttryckte tydligt sitt missnöje med det.) Tidskriftsläsning Jag är en musikälskare och har tidigare läst Orkesterjournalen på kassett. Jag vill hellre ha det på DAISY men utan tallsyntes. Jag kände inte till Forskning & Framsteg innan det här testet. Nu när jag testat det är det ingen tidskrift jag skulle ha skaffat ändå. Den var inte så rolig. Ämnena som togs upp intresserade mig inte särskilt mycket. Helheten Jag vill helst ha en mänsklig röst. Jag tycker att DAISY är bra men har svårt för att acceptera talsyntesen. En annan sak jag tänkte på var alla telefonnummer och webbadresser som hela tiden dök upp. Det vill jag inte höra på. Jag tycker att den viktigaste fördelen är att jag kan få allt på en skiva och kan man snabba på leveranstiden är det bra. Intervjuarens kommentar: När intervjupersonen ombads att sätta betyg ville han inte. Det framkom även vad jag uppfattade som att intervjupersonen inte ville uttrycka sig för negativt mot systemet. Han uttryckte sig positivt om DAISY men mer negativt om talsyntesen. Av den samlade bedömning jag gjort under hela intervjun är det skäligt att anta att han skulle ha satt en tvåa i betyg.) Betyg: 2 Bild av en vågskål, Nackdelarna väger tyngre än fördelarna. Intervjuperson 4 Kvinna. Ålder: 47 år. Vuxensynskadad. Blind. Liten datorvana. Yrke: Telefonist. DAISY Jag har använt DAISY tidigare när jag läst talböcker. Nu läser jag både med DAISY och kassett. Får jag välja tar jag kassett för DAISY-spelaren är så klumpig och tung och svår att ta med sig. Batterierna räcker inte länge. Jag läser 5-6 böcker i månaden och av de är 1-3 med DAISY. Jag använder inte navigeringsmöjligheten förutom att backa om man skulle ha somnat till någon gång. Än så länge har inte behövt använda bokmärken. Jag ser inget dåligt med systemet. De fördelar jag ser är: Det är väldigt bra ljud. Allt är samlat på en skiva vilket gör att det inte tar så mycket plats. Det blir bra ljud även när jag läser med förhöjd hastighet. Det blir inte Kalle Anka. Talsyntes Talsyntes är ett nödvändigt ont. Det är bra att talsyntesen finns men det tar energi att lyssna på den. Det går inte att höra vad han säger ibland. Han betonar vissa ord konstigt. Man får vara väldigt koncentrerad för att förstå allt. Det är ansträngande. Vissa ord får andra betydelser eftersom talsyntesen uttalar fel. Vissa ord förstår jag inte för att jag inte hör vad han säger. Talsyntes är bra mycket sämre än mänskligt inläst men det är ett alternativ för att få tidningen överhuvudtaget. Jag tror att det är en träningssak. Sen är olika talsynteser olika bra. Jag använder talsyntes på jobbet som telefonist och tycker att talsyntesen där är bättre. Första gången jag jobbade med talsyntes skrattade jag för alla konstiga uttal. Det här var den svåraste talsyntesen jag jobbat med. Kan bero på att jag är van vid andra talsynteser. Men det gick lättare med tiden. Man tränar upp örat och uppfattningsförmågan. Man kan översätta vissa konstiga uttal och förstå. Nedan listas de brister som intervjupersonen påpekade: Det var väldigt störande att mejl-adresser rabblades efter varje artikel. Saknade innehållsförteckning. Systemet skulle vara mycket bättre om man fick reda på vilka artiklar som finns i tidskriften. Nu måste man gå igenom hela tidskriften för att veta vad som finns. Vill kunna hoppa till de artiklar jag är intresserad av och slippa de jag inte vill läsa. Rösten låter lite hård, med en kvinnlig röst blir det mjukare. Skulle vilja ha tydligare tal med det är väl en teknisk omöjlighet. Jag vill veta innan vad det är för artikel. Tidskriftsläsning Jag läste tidskrifter som seende. Sen jag blev synskadad har det varit ett begränsat utbud av tidskrifter för synskadade. Jag har fått vetenskapssidorna från Svenska dagbladet på kassett och inget mer. Innan jag blev synskadad prenumererade jag på Forskning & Framsteg. Även första året efter synskadan fick jag F&F på kassett. Jag är mycket intresserad av F&F. Tycker att den är jättebra. Den får högsta betyg. Man får mycket kunskap och information. Om artikeln var väldigt intressant var det lättare att acceptera talsyntesen. Om det var en artikel jag inte trodde skulle vara intressant blev det så att jag slölyssnade och inte gav artikeln en riktig chans. Helheten Det fungerar att kombinera DAISY och talsyntes. Är det här det enda sättet för mig att få de tidskrifter jag vill ha tycker jag att det är bra. Jag föredrar fortfarande kassett eftersom det är lättare att höra. Talsyntesen tar energi, man måste vara koncentrerad. Tror inte jag skulle orka läsa mer än en timme. Jag har till och med lärt mig förstå skånska så jag borde lära mig förstå talsyntesen också. Namn är svåra att förstå. Största fördelen är att jag får tidskriften. Det är lätt att spara för de tar ingen plats. Leveranstiden och att man får det i textformat spelar ingen roll. Det viktigaste är att jag får tidskriften. Största och enda nackdelen är talsyntesen men fördelarna överväger. Man är bunden att sitta och lyssna och kan inte göra annat samtidigt eftersom det kräver så mycket koncentration. Jag är beredd att ha tidningen på det här sätter bara jag får tidningen eftersom jag så gärna vill läsa den. Helhetsintrycket är att jag är glad och nöjd att möjligheten finns att få tidningen. Jag skulle ha valt att få den på kassett om jag fick välja nu på grund av talsyntesen. Det är ett informationshandikapp att inte få tillgång till den information som seende har tillgång till. Med ett sådant här system kanske man får leva lite mer på lika villkor. Med ett ökat utbud får jag mer valfrihet och behöver inte bara läsa det andra bestämt att jag ska kunna komma åt. Allt som allt är jag väldigt positiv. Betyg: 4 Bild av en vågskål. Fördelarna väger tyngre än nackdelarna. Intervjuperson 5 Man. Ålder: 52 år. Barndomssynskadad. Blind. God datorvana. Yrke: Journalist. DAISY Jag har läst böcker i DAISY sedan fyra år tillbaka. Då har det varit mest kokböcker. Jag har även i mitt jobb läst förbundsstyrelsens handlingar i DAISY sedan 2000. Jag har prövat de flesta typer av material och har stor erfarenhet av DAISY. Jag väljer alltid att ha DAISY när möjligheten finns. DAISY är mycket bra. Fördelarna är många: * Ljudkvaliteten är densamma på hela boken. * Mycket lättare att hantera eftersom allt är på samma cd. * Kan lägga bokmärke för att hitta tillbaka. * Sökbarheten är bra. * Navigeringen går mycket fortare och enklare. * Komprimerade tal i hastighetshöjning är bättre. Jag blir mindre trött i huvudet när jag lyssnar med högre hastighet med DAISY än med kassett. * Det är lätt att kopiera skivorna. Det som är dåligt med DAISY är att man inte kan få reda på hur lång tid det är kvar på en bok. Det saknar jag mycket. Det är för korta pauser mellan styckena. Läsaren går direkt till nästa artikel och det kan skapa förvirring om när ena artikeln är slut och nästa börjar. Talsyntes Jag förstår allt som sägs av talsyntesen. Jag har haft talsyntes i 15år och vant mig vid dess brister. Jag skulle inte vilja ha en roman läst av talsyntes eftersom mänsklig röst är överlägsen att tolka den skrivna texten. När man vill förmedla känslor och stämningar vill jag ha mänsklig röst. När det handlar om att bara ta in information och fakta fungerar det bra med talsyntes. Jag har inget problem med att läsa med de talsynteser som finns. Jag blir inte trött i huvudet av dem. Nivån är absolut acceptabel för tidskrifter. Det var lättare att förstå med hög hastighet än jag trodde att det skulle vara. Talsyntesen lät bättre med ökad hastighet än när man lyssnade på normalfart. När den talade fortare maskerades några av uttalsfelen. Talet ska låta mänskligare. Man borde kunna höra tydligare att meningen är slut genom att rösten sänks. När det kommer till ett engelskt avsnitt med svenskt uttal är det inte lätt att förstå. Jag har ingen som helst problem med talsyntesen. Tidskriftsläsning Jag har tidigare läst tidskrifter men alltid på kassett. Forskning & Framsteg kände jag till innan men jag har aldrig läst i den själv. Intresset för innehållet i tidskriften är inte så stort. Men det hade inget med inläsningen att göra. Talsyntesen var tillräckligt bra för att jag skulle förstå artiklarna. Helheten Det är alltid bättre när en människa läser. Men talsyntesen kan göra att leveranstiden bli mycket snabbare. Det väger upp nackdelen med talsyntesen. Det beror på tidskriften, om den är litterär eller poetisk skulle det inte fungera. När man vill förmedla känsla räcker inte talsyntesen. Tycker att det flöt på bra när jag läste. När jag slutade läsa berodde det inte på att jag tröttnade och kände att jag inte orkade lyssna mer. Det som saknas är en innehållsförteckning. Man har inte möjlighet att bläddra. Jag kunde inte veta om en ny artikel är en liten notis eller något längre. Det var svårt att få uppfattning om hur lång artikeln är. Det fanns ingen tydlig struktur. Det skulle hjälpa om man visste vilken sida man var på. En innehållsförteckning med sidnumrering där man kan klicka sig direkt fram till den artikel man vill läsa skulle underlätta mycket. Ibland är det för korta pauser mellan artiklarna och även mellan styckena. Lite längre pauser mellan artiklarna skulle vara bra. Den viktigaste fördelen är att leveranstiden kortas. Att man får allt på en skiva och kan hoppa över det man inte vill läsa med enkla knapptryckningar är också viktigt. Den fördel jag själv kommer ha minst nytta av är att man kan få innehållet i skriven form De största nackdelarna var den dåliga strukturen och att det saknades en innehållsförteckning. Citat på andra språk eller utländska namn blir obegripligt med talsyntesen. Då kan det vara bra att få det stavat. Det kommer alltid att finnas ord som talsyntesen inte uttalar på rätt sätt. Det skulle vara en fördel om man kunde markera ett ord och bokstavera det. Det skulle kunna göras om man kunde gå ned på bokstavsnivå i DAISY och trycka sig fram. Jag skulle nog inte använda den funktionen ofta men den skulle vara väldigt bra att ha. Det helhetsintryck jag har fått är positivt. Jag tror mer på idén nu än innan jag prövade. DAISY systemet är så pass bra att jag tycker att det är värt mer än att ha en mänsklig röst i stället för talsyntes. Om några år kommer vi inte ha kvar kassetter. Då blir det bara DAISY. Jag tror att kassetterna kommer att försvinna ganska fort. DAISY blir billigare på stora upplagor eller långa tidskrifter. Den som seende har läst en tidskrift och vet att den kan få möjlighet att läsa vidare med det här systemet kommer de att ha lättare att acceptera det. Jag tror att man reagerar mer över att tidskriften kommer på DAISY-skiva än att det är talsyntes. Fungerar nog bäst på sådana tidskrifter där det inte finns möjlighet att ge ut det på något annat sätt. Människor som läser Forskning & Framsteg är mer intresserade av teknik och har därför lättare att acceptera talsyntesen. Men jag tror att systemet kan användas det för fackförbundstidskrifter. Det är bra som ett alternativ så att det överhuvudtaget kan vara tillgängligt. Betygsmässigt är systemet avgjort bättre än tre. Men det är inte helt bra och därför inte en femma. Det går att göra bättre men är fullt användbart som det är nu. Rättar man till de nämnda nackdelarna kunde den fått en femma men då handlar det bara om tidskrifter och inte böcker. Betyg: 4,25 Bild av en vågskål. Fördelarna väger tyngre än nackdelarna. 7 Slutsatser När man tittar på varje intervjupersons uppfattning kan man se gemensamma drag och dra en del slutsatser. Genom att väga in alla uppfattningar kan man få ett helhetsintryck av vad gruppen tycker. Uppdraget gick inte ut på att ge ett exakt svar utan snarare en aning om vilket håll målgruppen lutar åt. Om de är positiva eller negativa. Det är omöjligt att genom en studie av fem personer få en helt rättvisande bild av vad hela gruppen på 15000 tycker. Individerna valdes ut för att få fram så många olika tankekategorier som möjligt. En teoretisk mättnad eftersträvades, d.v.s. att få fram alla olika sätt att se på fenomenet. Med bara fem personer som visserligen har olika bakgrund är det tvivelaktigt att en fullständig teoretisk mättnad uppnåtts. Viktigt att poängtera är att de kvantitativa uppräkningar som t.ex. "fyra av fem var positivt inställda" inte betyder att 80% procent av målgruppen är positiva. Snarare ska man se det som att fyra av fem personer ur målgruppen med olika bakgrund var positiva. Det ger en mer rättvisande bild av målgruppen. Sammanfattning 3 män och 2 kvinnor. 4 av 5 var i medelåldern eller högre. Fördelningen var jämn mellan bardomssynskadade och vuxensynskadade. 3 av 5 var blinda. 3 av 5 hade liten datorvana. DAISY Alla intervjupersoner (IP) är positiva till DAISY. De tycker om idén och alla väljer DAISY framför kassett med ett undantag. En av IP väljer hellre kassett på grund av att DAISY- spelaren är för tung för att bära med sig. De nya spelare som är på ingång och lika stora som en vanlig "walkman" kommer även det problemet att lösas. Många fördelar dök men det som alla var överens om var den största fördelen var att man kunde få allt på en skiva. Navigerbarheten och ljudkvaliteten nämndes också ofta. Några direkta nackdelar nämndes inte. Talsyntes I jämförelse med mänsklig röst var det egentligen ingen som tyckte om talsyntesen. Den mänskliga rösten är fortfarande överlägsen och alla tyckte att det är långt kvar till en mänsklig inläsares kvalitet. Att de inte tyckte om den betyder inte att de inte accepterade rösten. En intervjuperson beskrev talsyntesen som "ett nödvändigt ont". Alla förutom en accepterade talsyntesen. De tyckte att det var tillräckligt bra nu för att kunna användas. De förstod nästan allt. Det var bara vissa ord som uttalades konstigt och kunde få en annan betydelse. De som var mer erfarna av talsyntesen hade också lättare att acceptera det. De som hade andra alternativ (en IP kunde läsa zoomtext och en punktskrift) valde hellre det de var vana vid framför talsyntesen. Alla var överens om att talsyntesen är något man vänjer sig vid och att det blir lättare med tiden. Eller som en intervjuperson uttryckte det: "Det är som att lära sig en ny dialekt. Har jag lärt mig förstå skånska ska jag kunna lära mig förstå talsyntesen också" Det största problemet är alla uttalsfel. De gör att man måste vara koncentrerad när man lyssnar. Läsupplevelsen blir sämre än när det är en mänsklig röst. Man tänker inte så mycket på den mänskliga rösten, om inte inläsaren har en jobbig röst eller konstig dialekt. Med talsyntesen måste man vara fokuserad för att förstå allt. Det gör att man inte kan slappna av helt och bara ta in innehållet utan man måste själv vara aktiv vid läsningen. En IP beskrev det genom att hon inte kunde göra något annat medan hon lyssnade. När hon läste med kassett och mänsklig röst kunde hon städa och går omkring i rummet medan hon lyssnade. Det gick inte med talsyntesen. En annan IP tyckte rösten var väldigt tråkig. Han menade att det skulle vara lättare att lyssna om rösten varierades. Han förslog en kvinnlig röst som låter mjukare. Överlag var fyra av fem nöjda med talsyntesen även om alla tyckte att den kunde bli bättre. De var tyckte att de fördelar talsyntesen medförde övervägde nackdelen att det inte var en mänsklig röst.. Helheten Att kombinera DAISY med talsyntes fungerar överlag bra tycker fyra av fem IP. Helheten är naturligtvis inte mer än delarna den består av. Intrycket av både DAISY och talsyntes har redovisats utförligt ovan. Det finns brister i strukturen. Korrigeras en del återkommande uttalsfel i talsyntesen kommer acceptansnivån förmodligen att öka. Bild av en vågskål. Fördelarna väger tyngre än nackdelarna. 8 Rekommendationer Slutsatserna som dragits gör att man kan säga att en lansering av systemet är att rekommendera. Systemet fungerar utmärkt som ett komplement till de befintliga systemen på marknaden. [1] Annika Lantz sid. 21 [2] Forskaren har ofta en mall för sina frågor, man han eller hon följer den inte slaviskt. Meningen är att intervjuhandledningen eller frågeschemat ska fungera som en minneslista så att man får med de ämnesområden som ska täckas. - sid. 64 Närhet och distans Pål Repstad [3] Börjar man avbryta för att få en "riktig" ordningsföljd, blir svarspersonen lätt osäker eller irriterad - och därmed osäkrare. - sid. 64 Närhet och distans Pål Repstad [4] Man bör ha tänkt igenom hur långt man vill gå för att få fram den typ av information man vill ha. Här måste man göra en avvägning beträffande hur viktigt det är för projektet att gå in på känsliga områden i relation till de problem som en sådan inriktning kan ge upphov till i intervjun, t.ex. att kommunikationen mellan intervjuare och respondent kan störas - sid. 66 Närhet och distans Pål Repstad Appendix Utvärderingen av DAISY-tidskrifterna på SRF i Stockholm Av: Vivi-Anne Emanuelsson 2004-09-01 Sammanfattning Vi var sex personer som läst fyra nummer av Forskning och Framsteg och två nummer av Tidningen Boken. Samtliga hade läst med DAISY-spelare. Ingen hade testat att läsa i dator med något särskilt läsprogram. Bakgrund och tidigare erfarenhet * Erfarenheter av DAISY-formatet hade alla. Skönlitteratur, tidningar, tidskrifter, Facklitteratur och broschyrer hade alla läst i varierande grad. DAISY med syntetiskt tal var dock en nyhet. * Erfarenheter av syntetiskt tal hade vi alla erfarenhet av privat genom datoranvändning med skärmläsare och talsyntes. Alla utom en använde också dator i sitt arbete. Synpunkter på tidskrifterna i undersökningen Om struktur och sökbarhet * Strukturen med nivåindelning var bra, men den borde ha beskrivits i början; (modell som för talböcker). * Nivåindelning var tillräckligt omfattande, men för otydliga korta pauser mellan varje artikel. * Sökbarheten var acceptabel för tidskrifter och andra kortare material. Om det syntetiska talet Det var heller inga svårigheter att lyssna på den syntetiska rösten. Vanan vid talsyntes i andra sammanhang hade troligen stor betydelse. Man höjer antagligen inte hastigheten lika mycket som vid traditionell inläsning. Ett starkt önskemål är dock att syntesens lexikon uppdateras ofta, helst i takt med att nya namn och begrepp dyker upp. Behovet av både ljud och text Tekniken testades endast med DAISYspelare. Men ett starkt önskemål är att tidskrifterna både ska innehålla ljud och text. Några tyckte dock att ljud och text inte skulle synkroniseras. De tror att det mest fördelaktiga är att kunna använda sina egna anpassningar vid läsning i datorn. Fördelar med talsyntes i jämförelse med ”mänsklig” inläsning Gruppen var helt överens om att syntetiskt tal var att föredra då det ger många andra fördelar. En tidskrift eller tidning måste för att behålla aktualiteten komma ut samtidigt som den tryckta tidningen, ha samma innehåll som den tryckta tidningen och vara möjlig att läsa med ljud eller text. Sådant som borde förbättras Avslutningsvis uppmanades gruppen föreslå minst tre saker som borde förbättras. Här nämndes: * bättre pausering mellan artiklarna, * innehållsförteckning i början av tidskriften, * information om antalet nivåer och sökmöjligheter, * kontinuerlig uppdatering av talsyntesens lexikon, * fulltextformat alternativt ljud och text var för sig. * Appendix ekonomisk redovisning 2003 Konto (T) Belopp Bidrag från statliga myndigheter -193500 Inbet 16/9 från Statens Kulturråd Skattpliktiga traktamenten i Sverige 760 JK- Uppsala, Malmö Lagstadgade arbetsgivaravgifter 250 Betalda premier för nämnden f statl avtalsförsäkr 96 Biljetter Sverige 6 193,73 Se spec nedan Hotell och logi Sverige 606,4 JK, Malmö Lokala resor Sverige 208,5 JK, Malmö Extern representation avdragsgill moms, restaurang 51,23 PR Rest Övriga varor 420 JK utlägg , DAISY Playback Software Programvarulicenser 145000 DAISY GEN-LIC + ANPASS., PHONETICOM -39 914,14 2004 Skattpliktiga traktamenten i Sverige 325 Jesper K, Malmö 3 juni Lagstadgade arbetsgivaravgifter 106,28 Automatkontering Betalda premier för nämnden f statl avtalsförsäkr 42,41 Automatkontering Biljetter Sverige 33,96 Automatkontering Taxiresor Sverige 1 139,69 Jesper K, Malmö 3 juni Extern representation avdragsgill moms, restaurang 57,15 Rest sandborgen Programvarulicenser 20 000,00 Babel-Infovox Konsultuppdrag allmänt 4 000,00 Summa 25 704,49