Slutrapport Bredband för synskadade och andra läshandikappade Torbjörn Dahlander Catarina Hummelstrand 2004 INNEHÅLL 1 Sammanfattning 3 2 Försökens bakgrund och syfte 4 2.1 Bakgrund 4 2.1.1 DAISY 4 2.1.2 Det första bredbandsförsöket 1999-2001 4 2.1.3 TPB förnyar högskoleservicen 4 2.1.4 Tillgänglighet 4 2.1.5 Tekniska och juridiska förutsättningar 5 2.2 Syfte 5 2.3 Mål 5 3 Beskrivning av försöken 6 3.1 Beskrivning av försöken 6 3.1.1 Huvudprojekt och delprojekt 6 3.1.2 Deltagare 6 3.1.3 Arkivet 7 3.1.4 Biblioteken 10 3.1.5 Information och lokal organisation 10 3.1.6 Försökspersonerna 11 3.1.7 Projektet växer – nya bibliotek ansluter sig 11 3.1.8 Teknisk beskrivning 12 3.2 Projektorganisation 13 3.2.1 TPB 13 3.2.2 Högskolebiblioteken 13 3.2.3 Uppsala universitets IT-stöd 14 3.2.4 Projektets styrgrupp 14 3.3 Projektperiod 15 3.3.1 Fyra etapper 15 3.3.2 Milstolpar för etapperna 15 3.4 Budget 16 4 Resultat 17 4.1 Måluppfyllelse och leveranser 17 4.1.1 Sammanfattning 17 4.1.2 Nedladdade talböcker januari 2003 – 30 april 2004 17 4.1.3 Arkivet 19 4.1.4 Biblioteken 19 4.1.5 Försökspersonerna och andra låntagare 21 4.2 Brukarnas gensvar 22 4.3 Teknik och kostnader 25 4.4 Ekonomiskt utfall 25 5 Slutsatser 27 5.1 Allmänna slutsatser 27 5.2 Framtida tjänst 28 5.3 Nationellt distributionssystem 29 6 Rekommendationer 29 6.1 Framtida tjänst 29 1 Sammanfattning Försöksprojektet Bredband för synskadade och andra läshandikappade 2002-04 ingick som ett av sex projekt i Post och Telestyrelsens, PTS, projektpaket Bredband för funktionshindrade. I projektet testades bredbandsteknikens möjligheter för distribution av digitala talböcker. En bredbandstjänst byggdes upp för distribution av digitala talböcker till högskolebiblioteken och deras läshandikappade studenter. Syftet var att genom bredbandstekniken förbättra biblioteksservicen för de läshandikappade studenterna. 49 försökspersoner och fyra högskolebibliotek deltog i försöken. Deltagande högskolebibliotek var Karolinska institutets bibliotek, biblioteket vid Mälardalens högskola, Högskolebiblioteket i Skövde och Umeå universitetsbibliotek. För uppbyggnaden av talboksarkivet samarbetade Talboks- och punktskriftbiblioteket, TPB, med Uppsala universitets IT-stöd. Projektet bestod av ett stort huvudprojekt och två mindre delprojekt. I det stora projektet gjordes TPB:s digitala talböcker tillgängliga för nedladdning genom uppbyggnaden av ett digitalt talboksarkiv. Från arkivet laddade högskolebiblioteken ned talböckerna och kopierade dem på cd-rom till de läshandikappade studenterna. I ett delprojekt testades delleveranser av talböcker under produktion. Bilaga 1. Det innebar att talboken levererades bit för bit till högskolebiblioteket allteftersom inläsningen fortskred. I det andra delprojektet testades strömmande läsning av talböcker. Bilaga 2. Resultatet av projektet visar att bredbandsdistribution av digitala talböcker är ett realistiskt alternativ till distribution via vanlig post. De läshandikappade studenterna fick sin litteratur snabbare och enklare genom bredbandstjänsten vid högskolebiblioteken. Talboksbeståndet blev mer utnyttjat genom att det blev lättare tillgängligt för studenterna. Bredbandsservicen var öppen för alla läshandikappade studenter och kom redan under projekttiden att utnyttjas av fler än projektets försökspersoner. Under projekttiden har ytterligare 13 högskolebibliotek fått tillgång till talboksarkivet och några av dem har börjat utnyttja tjänsten. Bredbandstjänsten är redan på väg att utvecklas till en reguljär tjänst. Det återstår ännu en hel del utvecklingsarbete innan tjänsten kan öppnas för fler användare. Arkivet är ännu inte komplett och det finns titlar som inte fungerar korrekt. Arkivet beräknas vara färdigt att tas i bruk under 2005. Det näraliggande målet är nu att få tjänsten i bruk för TPB:s låntagare, dvs att göra arkivet tillgängligt för alla högskolebibliotek och länsbiblioteken. Men tjänsten skulle kunna utvecklas till ett nationellt digitalt distributionssystem för läshandikappade. I en sådan tjänst kunde även anpassade läromedel för skolan ingå samt tidningar och tidskrifter. Ett nationellt distributionssystem skulle minska behovet av postdistribution av blindskrift. Kostnaderna för blindskriftsförsändelser var 45 100 tkr år 2003 och antalet blindskriftsförsändelser är ca 2,8 miljoner per år. För att förverkliga detta krävs ett samarbete mellan flera berörda myndigheter. Intressenter i skapandet av utvidgad nationell bredbandstjänst är TPB, PTS, Specialpedagogiska institutet, Taltidningsnämnden och Statens Kulturråd. 2 Försökens bakgrund och syfte 2.1 Bakgrund 2.1.1 DAISY Under 1990-talet påbörjades det stora teknikskiftet för talboken, från analoga talböcker på kassett till digitala talböcker i DAISY-format. Utvecklingen av den digitala talboken initierades av TPB i samarbete med företaget Labyrinten AB i början av 1990-talet. DAISY-formatet fick snabbt ett internationellt genomslag och är nu den etablerade världsstandarden för digitala talböcker. Sedan år 2000 är TPB:s produktion digital och beståndet av DAISY-talböcker var under projektåret 2003 ca 13 000 titlar. Daisy- talbokens funktioner, navigations- och sökmöjligheterna, bokmärken m.m., gör den särskilt lämpad för studielitteratur. Vid övergången till digitalt format har TPB därför prioriterat högskolelitteraturen. Det var av samma skäl naturligt att genomföra ett stort bredbandsförsök med distribution av högskolelitteratur. 2.1.2 Det första bredbandsförsöket 1999-2001 Idén om digital distribution av talböcker fanns tidigt med i bilden, men sågs till en början som en framtidsfråga. Talböckernas storlek på i genomsnitt 225 MB per titel var då det stora hindret. Men utvecklingen av bredbandstekniken gick snabbt på 1990-talet och redan 1999-2001 genomfördes de första försöken med digital distribution av talböcker. TPB samarbetade med två länsbibliotek, Länsbiblioteket i Västmanland och Länsbiblotek Sydost, och med SUNET:s FTP-arkiv, som då drevs av it-avdelningen vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU. Försöken visade att tekniken fungerade och att bredbandsdistribution av talböcker skulle kunna bli ett realistiskt alternativ till vanlig postdistribution.. 2.1.3 TPB förnyar högskoleservicen Biblioteksservicen för läshandikappade högskolestudenter har länge varit centraliserad till TPB och skötts av handläggare vid TPB:s högskoleservice. Antalet läshandikappade studenter har dock ökat dramatiskt. Det är studenter med dyslexi och andra läs- och skrivsvårigheter som står för den stora ökningen. Det var inte möjligt att i längden upprätthålla den centraliserade servicen. Det sågs också som angeläget att ge de läshandikappade studenterna tillgång till högskolebibliotekens service. Genom att biblioteksservicen utgått från TPB kom de läshandikappade studenterna aldrig i kontakt med högskolebiblioteken, som ju är en central resurs i högskolan. Därför genomfördes under 2002-03 en decentralisering av biblioteksservicen för läshandikappade studenter från TPB till högskolebiblioteken. Det är nu högskolebiblioteken som ansvarar för servicen till sina läshandikappade studenter, med TPB som central resurs som lånecentral och talboksproducent. Den nya lagstiftningen om likabehandling av studenter i högskolan var ett stöd vid introduktionen av den nya servicen vid högskolebiblioteken. Bredbandsprojektet blev ett inslag i decentraliseringsprocessen. I projektet testades det som i framtiden kan bli den reguljära distributionsmodellen för högskolorna. 2.1.4 Tillgänglighet Den avgörande skillnaden mellan dagens talboksdistribution via post och bredbandsdistribution är att digital distribution gör talböckerna tillgängliga på ett helt nytt sätt. Böckerna finns tillgängliga 24 timmar om dygnet och kan laddas ned och brännas på cd-rom på några minuter. Alla bibliotek och talbokslåntagare med tillgång till bredbandsuppkopplingar skulle kunna nås av bredbandsservicen. Den är snabbare, enklare och billigare än distributionen med vanlig post. 2.1.5 Tekniska och juridiska förutsättningar En talbok består i genomsnitt av 10 timmar inläst tal. Den genomsnittliga talboken är 225 MB stor. Högskoletitlarna är i allmänhet betydligt mer omfattande, i genomsnitt dubbelt så stora. Det innebär att digital talboksdistribution kräver mycket god bredbandskapacitet. Den kapacitet som idag erbjuds till allmänheten är i minsta laget för nedladdning av talböcker. 2 Mbit/s var kapaciteten vid de bibliotek som deltog i det första bredbandsförsöket1999-2001 och det var acceptabelt, men krävde ett visst tålamod. 10 Mbit/s är möjligen en mer realistisk undre gräns för att bredbandstjänsten ska kunna fungera effektivt. För högskolebiblioteken är inte bredbandskapaciteten något problem. De är anslutna till SUNET och har mycket snabba Internuppkopplingar. Talboksverksamheten regleras av bestämmelser i upphovsrättslagen. Det innebär att nedladdning och kopiering av talböcker från talboksarkivet kräver talbokstillstånd. Det är regeringen som beviljar talbokstillstånd. För närvarande har TPB, länsbiblioteken, Bibliotekstjänst och ett antal högskolebibliotek talbokstillstånd. Högskolebiblioteken har ansökt om talbokstillstånd för att kunna utnyttja den tjänst som testas i bredbandsprojektet. En ny upphovsrättslag är på väg och väntas träda i kraft 1 januari 2005. Den kommer förhoppningsvis att underlätta för biblioteken och talbokslåntagarna att anamma det nya digitala systemet för talboksdistribution. 2.2 Syfte Projektets syfte var att förbättra biblioteksservicen för de läshandikappade högskolestudenterna. Genom att skapa ett digitalt talboksarkiv och via bredband distribuera talböcker till projektbiblioteken skulle TPB:s stora talboksbestånd snabbt och enkelt göras tillgängligt för studenterna. Syftet var också att undersöka om bredbandsdistributionen skulle kunna bli en reguljär modell för högskolebibliotekens talboksförsörjning. 2.3 Mål I direktiven för projektet angav följande målsättning för projektet: Försöken syftar till att klarlägga vilka förbättringar bredbandsdistributionen och tillgången till ett digitalt talboksarkiv kan ge den läshandikappade högskolestudenten. Målet är att TPB ska kunna erbjuda snabbare distribution av litteratur än den traditionella via post och även göra fler titlar lättare tillgängliga genom det digitala talboksarkivet. Målet är också att fler läshandikappade studenter ska nås av talboksservicen genom den förbättrade tillgängligheten som det digitala arkivet och bredbandsdistributionen erbjuder. 3 Beskrivning av försöken 3.1 Beskrivning av försöken 3.1.1 Huvudprojekt och delprojekt TPB:s bredbandsprojekt Bredband för synskadade och andra läshandikappade, bestod av ett huvudprojekt och två mindre delprojekt. Huvudprojektet I detta projekt gjordes TPB:s talboksbestånd tillgängligt för nedladdning genom uppbyggnaden av ett digitalt talboksarkiv. När uppbyggnadsfasen är avslutad ska arkivet omfatta hela TPB:s digitala talboksbestånd. Från arkivet laddade högskolebiblioteken ned talböckerna åt studenterna och kopierar dem på cd-rom. Under försöksperioden deltog 49 läshandikappade studenter som försökspersoner. Delprojekt I ett delprojekt testades rutinerna för delleveranser av talböcker under produktion. Bilaga 1. De flesta kursböckerna finns redan inlästa och kan snabbt lånas ut. Men nyproduktion av talböcker är tidsödande. Ett sätt att snabbare ge studenten tillgång till boken är genom delleveranser av boken allteftersom inläsningen fortskrider. I projektet ville vi testa en bredbandsversion av systemet med delleveranser. TPB lade upp böckerna på arkivet bit för bit under inläsningen och delleveranserna laddades med jämna mellanrum ned av biblioteken. I det andra delprojektet ville vi testa tekniken och intresset för strömmande läsning av talböcker. Bilaga 2. Vid strömmande läsning behöver man inte ladda ned och bränna talboken. Den läses direkt från talboksarkivet på en PC med Internetuppkoppling. Strömmande läsning av talböcker kan bli ett viktigt framtida alternativ för talboksläsning. Delprojekten redovisas separat. 3.1.2 Deltagare Biblioteken Fyra högskolebibliotek deltog i projektet. Det var Karolinska institutets bibliotek, KIB, biblioteket vid Mälardalens högskola, Högskolebiblioteket i Skövde och Umeå universitetsbibliotek. Umeå hade vid projektstarten ännu inte fått sin ansökan om talbokstillstånd beviljad och kom därför inte med i projektet förrän hösten 2003. Under projekttiden har fler högskolebibliotek fått talbokstillstånd beviljade och de flesta av dessa har nu tillgång till talboksarkivet. Försökspersonerna Inför projektstarten rekryterades 49 försökspersoner till projektet. Vi skickade ut en intresseförfrågan till de läshandikappade studenterna vid de aktuella högskolorna som fanns registrerade som låntagare hos TPB. Försökspersonerna var således redan låntagare hos TPB och var vana vid att få sin biblioteksservice direkt från TPB. De kunde under projekttiden fortsätta att få litteratur direkt från TPB om inte bredbandsmodellen skulle passa dem. 9 av försökspersonerna var synskadade, 4 var rörelsehindrade och 36 hade läs- och skrivsvårigheter. Från Mälardalen deltog 16 personer, från KIB 6 personer, Skövde 9 personer och Umeå 20 personer. Men nedladdningsservicen är en publik tjänst för alla läshandikappade studenter och den kom under projekttiden att användas av många fler än projektets försökspersoner. Uppsala universitets IT-stöd och SUNET Redan vid det första bredbandsförsöket inledde TPB ett samarbete med SUNET och SUNETS FTP-arkiv. Inför högskoleprojektet kom samarbetet att få en fastare utformning och styrs nu av ett samarbetsavtal mellan TPB och Uppsala universitets IT- stöd. Vid IT-stöd finns SUNETS FTP-arkiv och därmed kompetens vad gäller lagring av stora datamängder och möjligheten att erbjuda stor kapacitet vid nedladdning. Det är vid Uppsala universitets IT-stöd som servrarna och diskarna med TPB:s talböcker finns. Centrum för medicinsk teknik, CMT, Linköpings universitet För en gemensam utvärdering av de sex försöksprojekten i projektpaketet Bredband för funktionshindrade engagerades CMT vid Linköpings universitet, www.cmt.liu.se. TPB medverkade vid framtagandet av enkätformuläret för CMT:s utvärdering av projektet samt vid genomförandet av deras undersökning. 3.1.3 Arkivet Uppladdning En av TPB:s viktigaste uppgifter i projektet var att bygga upp det digitala talboksarkivet och att skapa användarvänliga rutiner för sökning och nedladdning av talböckerna. Inför projektstarten laddades ca 3000 titlar upp till arkivet, främst högskoletitlar. Under projekttiden har uppbyggnaden fortsatt och arkivet har nu ett bestånd på över 10 000 talböcker. Iso-filer En DAISY-talbok består av en mängd filer, ljudfiler och filer för navigationen i boken. Det kan röra sig om flera hundra filer i en talbok. Talböckerna läses så gott som alltid från cd-romskivor, men det är också möjligt att läsa talboken direkt från en hårddisk. I projektet utgick vi från att läsning från cd-romskivor är det enda alternativet som är aktuellt under projekttiden. Därför underlättade vi nedladdningen av böckerna genom att förpacka talboken i en s.k. iso-fil eller cd-avbildning. Detta görs av servern när boken beställs för nedladdning. Men talböckerna ligger i sitt originalskick i arkivet och det är därför möjligt att i framtiden erbjuda olika förpackningar av talboken vid nedladdningen. Gränssnitt För användarna skapades ett webbgränssnitt mot arkivet. Gränssnittet utformades med webbkatalogen Handikat som förebild. Handikat är en katalog som drivs av Bibliotekstjänst och som innehåller alla TPB:s medier, talböcker, punktskriftsböcker m.m. Handikat används av biblioteken för lånebeställningar från TPB och är alltså välbekant för användarna. Webbkatalogen för bredbandstjänsten hade en beställningsrutin som liknade webbutikernas. Talböckerna läggs i en varukorg för att sedan laddas ned. En utförlig användarhandledning fanns också att hämta från webbplatsen. Webbplatsen byggdes upp endast för projektet. Avsikten är att den ska ersättas med den webbkatalog som TPB kommer att introducera under 2004. För att nå projektkatalogen krävdes inloggning med användarnamn och lösenord. Sökskärm, sökord idéhistoria Träfflista Kalalogpost Innehållsförteckning 3.1.4 Biblioteken Bibliotekens utrustning Det krävs ingen speciell utrustning för att ladda ned och bränna DAISY-talböckerna. Det man behöver är en dator med cd-brännare och en bredbandsuppkoppling med hög kapacitet. I nya datorer ingår ofta en cd-brännare och det kommer att förenkla nedladdningen och bränningen av talböcker framöver. I det första bredbandsprojektet var bl.a. frånvaron av etiketter på skivorna ett problem. Man ville biblioteksutrusta böckerna och såg nedladdningen som ett sätt att bygga upp ett lokalt bestånd. I detta projekt betraktas skivorna som distributionsexemplar som lånas ut en gång och kasseras efter återlämnandet. Rimage Desktop Publisher 800 Stora högskolebibliotek kan behöva brännare med större kapacitet än de enkla standardbrännarna. Därför ville vi i projektet också prova en mer avancerad lösning. Tre bibliotek försågs med automatbrännare, Rimage Desktop Publisher 800. Med en sådan brännare kan man ladda ned flera böcker samtidigt och bränningen är helt automatiserad. Brännare har också en inbyggd etikettskrivare som skriver ut den bibliografiska informationen om författare, titel, inläsare m.m. på skivan. Den använder sig av en textfil med etikettinformation som följer med vid nedladdningen. 3.1.5 Information och lokal organisation Information och utbildning Högskolebiblioteken hade en nyckelroll i projektet. De fick nu ansvar för en helt ny form av biblioteksservice. De hade tidigare inte haft de läshandikappade studenterna bland sina låntagare, eftersom biblioteksservicen varit centraliserad till TPB. Nu fick de ansvar för biblioteksservicen till en ny grupp studenter och kom i kontakt med nya medier och begrepp: talböcker, punktskriftsböcker, Textview, DAISY. Det skulle dessutom lära sig nedladdnings- och bränningsrutinerna och hantera de problem som ofta är förknippade med försöksverksamhet för nya tjänster under uppbyggnad. Vi såg det som en av våra viktigaste uppgifter att förankra projektet hos biblioteken genom information och utbildning och en stark lokal projektorganisation. Lokal organisation Lokala projektgrupper skapades redan under projektets förberedande fas. Vid de inledande mötena medverkade även bibliotekschefer och handikappsamordnare vid projektbiblioteken. För genomförandet av projektet utsågs projektansvariga kontaktpersoner vid varje bibliotek. Vid Umeå universitetsbibliotek fanns fyra kontaktpersoner, vid Mälardalens högskola tre personer och vid Karolinska institutets bibliotek och Högskolan i Skövde vardera två personer. Dessa personer drev projektet på sina bibliotek och var experter på rutinerna kring nedladdningen och bränningen. Informations- och utbildningsinsatser Information om projektet fanns med som ett inslag vid alla informationsdagar som ordnades för landets högskolebibliotek inför decentraliseringen av högskoleservicen. Inför projektstarten vände vi oss enbart till projektbiblioteken och ordnade fördjupade informationsdagar, som fokuserade på projektet. Avsikten var att nå all bibliotekspersonal som arbetade i yttre tjänst och som därmed kom i kontakt med de läshandikappade studenterna. Bibliotekets nya roll för de läshandikappade innebar att samarbetet mellan handikappsamordnaren och biblioteket blev viktig och nödvändig. Samordnarfunktionen var okänd för några bibliotek. Samordnaren inbjöds till informationsträffarna och har – där samarbetet fungerat bra- haft en viktig roll för att informera om bibliotekets service och slussa in nya studenter i servicen. Servicen till läshandikappade studenter utgör en mycket liten del av högskolebibliotekens verksamhet. Det är inte realistiskt att förvänta sig att alla redan från början ska behärska alla delar i servicen. Men man ska känna till att servicen finns och bemöta studenterna på ett bra sätt och man ska kunna hänvisa till rätt person. 3.1.6 Försökspersonerna Projektets försökspersoner rekryterades bland de studenter som fanns registrerade hos TPB vid tiden för projektstarten. Det var studenter som var vana vid att få sin biblioteksservice direkt från TPB. Vi ville inte att studenterna skulle behöva ta några risker genom att medverka i projektet. De kunde därför även under projekttiden vända sig till sina handläggare vid TPB om de så önskade. De kunde också beställa sina böcker via webbkatalogen Handikat och få böckerna direkt hem. Det fanns således reservsystem om nedladdningen inte fungerade eller om den önskade boken inte fanns i arkivet. Vi informerade studenterna om projektet via e-post och telefon. Vi bjöd också in till informationsträffar, men nådde den vägen ytterst få försökspersoner. Läshandikappade studenter har en pressad studiesituation och informationsmöten om biblioteksservice är inte så lockande. Förutom kontakterna i samband med CMT:s enkäter genomförde vi själva två telefonintervjuer med försökspersonerna, den första efter halva projekttiden samt en telefonintervju efter försöksperiodens slut. Dessa samtal gav oss värdefull information om hur servicen och bemötandet uppfattades av studenterna på de olika högskolorna och i vilken utsträckning servicen nyttjades. 3.1.7 Projektet växer – nya bibliotek ansluter sig Skövde och Umeå Inför projektstarten hade bara två högskolebibliotek beviljats talbokstillstånd av regeringen. Det var Karolinska institutets bibliotek och Mälardalens högskola. De var våra projektbibliotek inför projektstarten. I december 2002 fick Högskolebiblioteket i Skövde sitt talbokstillstånd. Skövde snabbrekryterades till projektet och deras försökspersoner besvarade CMT:s mätning i samband med projektstarten. Umeå universitetsbibliotek fick sitt talbokstillstånd tidigt under 2003 och under våren planerades deras deltagande i projektet. Bibliotek utanför projektet Vid informationsdagarna inför decentraliseringen av biblioteksservicen uppmanade vi biblioteken att ansöka om talbokstillstånd för att i framtiden kunna ta del av den bredbandsservice som skulle byggas upp genom projektet. Under 2003 började det ge resultat och vid slutet av året hade 21 högskolebibliotek talbokstillstånd. Intresset att testa arkivet har varit stort. Vid slutet av året hade 17 bibliotek tillgång till arkivet, trots att det fortfarande var en projektverksamhet. Konferensen ”Talböcker via bredband – i praktiken” I november 2003 arrangerade vi inom projektets ram en konferens där alla högskolebibliotek med talbokstillstånd bjöds in. Syftet var att informera de nytillkomna biblioteken om projektet och den nya bredbandstjänsten. Tanken var att projektbiblioteken skulle få tillfälle att utbyta erfarenheter och inspirera och ge tips till de nya biblioteken. Vid konferensen deltog 29 personer från 14 högskolebibliotek. Två personer från Laeringsenter i Oslo deltog också i konferensen. 3.1.8 Teknisk beskrivning Arkivet Talboksarkivet vid Uppsala universtitets IT-stöd har följande utrustning. Servern är en IBM pSeries 610, 1x332MHz, 512MB, 2x36GB. Disk-arrayen är en IBM FAStT 500 med 1GB cache per RAID-kort. Vidare finns fyra EXP700-lådor med disk på tillsammans 49x146GB FC-disk. Servern är ansluten med Fast Ethernet och delar sedan SUNETs transmissionslinje till Stockholm med ftp.sunet.se, som är på 2x2.5Gbit/s. TPB Talböckerna finns hos TPB på cd-romskivor i ett masterarkiv. Rutinen för uppladdning av böckerna utgår från cd-romskivan. Skivorna läggs i ett cd-torn och läses in till en disk på en lokal server. Därefter går böckerna igenom det s.k. Bokfixprojektets program för regenerering och validering av böckerna, som säkerställer att böckerna är korrekta enligt DAISY-standarden. I Bokfixprogrammet ingår också uppladdningen av böckerna till arkivet. Uppladdning av talböcker från TPB till arkivet sker via rsync-protokollet. Rsync kontrollerar fel bättre än till exempel FTP. TPB har en uppkoppling till SUNET på 100 Mbit/s. Ett webbaserat gränssnitt möter användaren av arkivet. Systemet är baserat på PostgreSQL och PHP sidor. Systemet använder sig av en kommersiell applet som heter JFile från företaget Software Artisans för nedladdningen av talböckerna. Böckerna ligger i ett mappsystem med DAISY-talböckernas ljudfiler och navigationsfiler. Vid nedladdning packas boken till en iso-fil, för att förenkla bibliotekens nedladdnings- och bränningsrutiner. Biblioteken Vid tre av projektbiblioteken, Mälardalens högskolas bibliotek i Västerås, MDH, Karolinska institutets bibliotek, KIB, i Huddinge och Umeå universitetsbibliotek, testades en automatbrännare Rimage Desktop Publisher 800. Med den kan man bränna fler böcker i samma session och en skrivare förser skivorna med etiketterinformation om författare, titel osv. Vid Högskolebiblioteket i Skövde, MDH i Eskilstuna och KIB Solna användes standardutrustning, dvs. vanlig PC med brännare. 3.2 Projektorganisation 3.2.1 TPB Vid TPB har projektet drivits av en projektledare och en projektmedarbetare. En projektgrupp med den närmast berörda personalen har fungerat som ett stöd för det dagliga arbetet. Under projektets gång har även annan personal vid TPB engagerats i projektet. Det är personer från Högskoleservice, it-utvecklare, informatörer m.fl. Projektledare Torbjörn Dahlander, bibliotekarie, IT-ansvarig Projektmedarbetare Catarina Hummelstrand, redigerare, högskoleservice Projektgrupp Torbjörn Dahlander Catarina Hummelstrand Kjell Hansson, it-chef Lars Lindqvist, it-tekniker Daniel Carlsson, it-tekniker (till maj 2003) Lars Westergren, it-tekniker (från maj 2003) 3.2.2 Högskolebiblioteken Lokalt på högskolebiblioteken har de funnits projektansvariga som haft huvudansvaret för servicen till de läshandikappade studenterna. Men bredbandsservicen är öppen för alla läshandikappade och ingår som en del i bibliotekens vanliga kundtjänst. Det innebär att inte bara bibliotekens projektansvariga har arbetat med tjänsten. De flesta som tjänstgör i bibliotekens kundtjänst har i olika utsträckning berörts av projektet i sitt arbete. Projektansvariga Karolinska institutet Solna Karin Jacobson, biblioteksassistent Huddinge Andrea Bjurström, bibliotekarie (till juni 2003) Monica Johnsson, bibliotekarie (från juni 2003) Mälardalens högskola Västerås Stefan Dahlgren, biblioteksassistent, service till dyslexistudenter Tord Heljeberg, bibliotekarie Eskilstuna Katarina Bäcklund, bibliotekarie Högskolan i Skövde Göran Sagefjord, bibliotekarie Katarina Östling, bibliotekarie Umeå universtitet Kerstin Olofsson, bibliotekarie Kristina Strindlund, bibliotekarie Maud Johansson, bibliotekarie Gertrud Forsgren, bibliotekarie Staffan Strandberg, biblioteksassistent (från 2004) Elinor Stenmark, bibliotekarie (från 2004) Sirpa Salmi, biblioteksassistent (från 2004) 3.2.3 Uppsala universitets IT-stöd Det digitala talboksarkivet finns hos Uppsala universitets IT-stöd, som står för driften av arkivet. Vi har haft kontakt med ledningen för avtalsfrågor och utvecklingsfrågor m.m. Vi har vidare kontakt med IT-stöds systemutvecklare för frågor som rör den dagliga driften av arkivet. Sven Arvidsson, chef Lars-Owe Ivarsson, systemutvecklare Kalle Flodkvist, systemutvecklare Jukka Komminaho, systemutvecklare Emil Pedersen, systemutvecklare Martin Wendel, systemutvecklare Dan Pettersson, systemutvecklare Pontus Sköld, systemutvecklare 3.2.4 Projektets styrgrupp TPB Ingar Beckman-Hirschfeldt, bibliotekschef Kjell Hansson, It-chef Torbjörn Dahlander, projektledare Catarina Hummelstrand, projektmedarbetare PTS Ulf Keijer, (till maj 2003) Lillian Eikeland (till maj 2003) Patrik Bystedt (från maj 2003) 3.3 Projektperiod 3.3.1 Fyra etapper Projektet delades in i fyra etapper: 1. Uppbyggnadsfasen, 1 juni 2002 – 31 december 2002 2. Försöksperiod 1, 1 januari 2003 – 30 juni 2003 3. Försöksperiod 2, 1 juli 2003 – 31 december 2003 4. Utvärdering och rapportering, 1 januari 2004 – 31 maj 2004 3.3.2 Milstolpar för etapperna Etapp 1 * Uppbyggnad av arkivet och utveckling av gränssnittet mot arkivet. * Information och utbildning av bibliotekspersonal. * Rekrytering av försökspersoner. * CMT:s enkätundersökning före projektet genomförs. Etapp 2 * Arkivet med 3000 titlar tas i bruk av biblioteken. * Umeå universitetsbibliotek inträde i projektet förbereds. * Första försöken med delleveranser från studio vid TPB görs. * Telefonintervjuer av försökspersonerna. Etapp 3 * Fortsatt uppbyggnad av arkivet till ett bestånd på 10 000 titlar. * Umeå universitetsbibliotek går in i projektet. * Försök med delleveranser från extern talboksproducent. * Försök med strömmande läsning av talböcker inleds. * Konferens om bredbandsdistribution för högskolebibliotek utanför projektet. Etapp 4 * Försöken med läsning av strömmande talböcker avslutas. * CMT:s enkätundersökning efter projektet genomförs. * Enkät till bibliotekspersonalen om projektet. * Telefonintervjuer av försökspersonerna. * Besök hos projektbiblioteken som en del av utvärderingen av projektet. * Slutrapport till PTS. 3.4 Budget Projektet kunde genomföras genom finansieringen från PTS och genom att TPB bidrog med egna resurser i form av personal och teknisk utrustning. Högskolebiblioteken bidrog med bibliotekspersonal och it-tekniker. Anslaget för projektet från PTS uppgick vid projektets start till 2 003 400 kr. Under projektets gång höjdes ambitionsnivån för talboksarkivet. Målet blev att TPB:s hela digitala talboksbestånd skulle göras tillgängligt. PTS beviljade två extra anslag på sammanlagt 168 742 kr för att utbyggnaden av arkivet skulle kunna fortsätta. Medlen från PTS har till allra största delen använts för uppbyggnaden och driften av arkivet. Arkivkostnaderna fördelar sig ungefär jämnt mellan investeringskostnaderna för hårdvaran och kostnader för driften. För högskolebiblioteken har tre automatbrännare anskaffats samt tre enkla standardbrännare och en PC. För TPB är bredbandstjänsten en framtidssatsning som genom projektet fått en snabbare start än vad som annars hade varit möjligt. Vi uppskattar att TPB:s kostnader för projektet i form av personal och tekniska resurser sammanfaller med den uppskattning som gjordes inför projektstarten, dvs. att TPB:s kostnader för projektet är lika omfattande som anslaget från PTS. Kostnaderna för hela projektet skulle då bli ca fyra miljoner kr. 4 Resultat 4.1 Måluppfyllelse och leveranser 4.1.1 Sammanfattning De mål för projektet som formulerades i direktiven har uppfyllts. Högskolestudenterna vid projektbiblioteken kunde genom bredbandstekniken få sina talböcker snabbare. Det var också enkelt för dem bredda sitt läsande genom att en allt större del av TPB:s digitala bestånd under projektets gång blev tillgängligt i arkivet. Projektet har också medverkat till att fler studenter nås av talboksservicen. Vid projektbiblioteken har betydligt fler än försökspersonerna använt sig av tjänsten. Under projekttiden har dessutom fler högskolebibliotek med talbokstillstånd börjat utnyttja arkivet. I maj 2004 har sammanlagt 17 högskolebibliotek tillgång till bredbandstjänsten. 4.1.2 Nedladdade talböcker januari 2003 – 30 april 2004 Projektbiblioteken Bibliotek Försöks- personer Nedladdade titlar Mälardalens högskola Västerås 12 405 Mälardalens högskola Eskilstuna 5 99 Karolinska institutet Solna 1 59 Karolinska institutet Huddinge 6 72 Högskolan i Skövde 9 107 Umeå universitet 20 554 Umeå universitet Örnsköldsvik 16 Bibliotek utanför projektet Bibliotek Nedladdade titlar Högskolan i Borås 77 Blekinge tekniska högskola 4 Göteborgs universitet 38 Chalmers tekniska högskola 8 Högskolan i Halmstad 20 Högskolan i Gävle 60 Högskolan i Trollhättan Uddevalla 39 Linköpings universitet 104 Malmö högskola 186 Mitthögskolan 10 Karlstads universitet 50 Växjö universitet 74 Luleå tekniska universitet 2 TPB Bibliotek Nedladdade titlar TPB 10 358 TPB Som framgår av statistiken över nedladdningar är det TPB som utnyttjar arkivet mest. För TPB är arkivet redan en viktig del av talboksproduktionen. De flesta titlar som merkopieras hämtas från arkivet och en stor del av merkopieringarna görs för högskolestudenter. När arkivet kommer i reguljär drift ska högskolorna i större utsträckning än idag hämta sina böcker från arkivet och TPB ska inte behövas som mellanstation. Om den nya upphovsrättslagen tillåter det kommer högskolestudenterna själva, om det så önskar, att kunna hämta sin litteratur direkt från arkivet, utan biblioteken eller TPB som mellanhänder. Projektbiblioteken Bredbandsservicen är en publik tjänst som alla läshandikappade studenter har tillgång till, inte bara försökspersonerna. Nya studenterna har slussats in i servicen, vilket innebär att försökspersonerna nu är i minoritet vid alla projektbiblioteken. Bredbandstjänsten, som ännu inte är en reguljär tjänst utan en försöksverksamhet under utveckling, har etablerat sig som huvudalternativ för talboksservicen vid projektbiblioteken. Övriga bibliotek Under projekttiden har flera högskolebibliotek fått sina ansökningar om talbokstillstånd beviljade av regeringen och i maj 2004 hade 21 universitets- och högskolebibliotek talbokstillstånd. Av dessa har 13 bibliotek vänt sig till TPB och fått tillgång till talboksarkivet. I en del fall har man bara bekantat sig med arkivet och ännu inte kommit igång med någon egen verksamhet. Men vid några högskolor har man tagit tjänsten i bruk. Högskolebiblioteket i Malmö är det bibliotek som varit mest aktivt. Under hösten 2003 och våren 2004 har även Linköpings universitet och Göteborgs universitet skapat en organisation för bredbandstjänsten. 4.1.3 Arkivet Uppbyggnaden av arkivet har varit ett centralt mål för projektet. Vid projektstarten fanns ca 3000 titlar tillgängliga vid arkivet. Det var huvudsakligen högskoletitlar som laddades upp inför starten. Under projekttiden har uppbyggnaden fortsatt med målet att alla TPB:s titlar ska göras tillgängliga via arkivet. I maj 2004 var arkivets bestånd ca 11 000 titlar. Det återstår ännu ca 2 000 titlar för att göra arkivet komplett. Projekt Bokfix Det visade sig efter hand att det fanns titlar i arkivet som inte fungerade korrekt. I en del fall hade felen uppstått vid uppladdning och i en del fall rörde det sig om äldre böcker, som inte höll samma kvalité som de nyproducerade. Vidare uppstod problem med de titlar som spänner över två cd-skivor. Det blev tydligt att vi måste klara kvalitetsproblemen innan arkivet kan tas i reguljärt bruk. Genom Projekt Bokfix, som inleddes hösten 2003 ska arkivets samtliga titlar valideras och regenereras. Det innebär att alla titlar i arkivet ska uppfylla de krav som den senaste versionen av DAISY- standarden ställer. Det är ett omfattande arbete som ska genomföras under 2004. Felaktiga titlar och titlar som ännu inte finns tillgängliga i arkivet har varit de allvarligaste problemen under projektet. 4.1.4 Biblioteken Sammanfattning Rapporterna från projektbiblioteken har under hela projekttiden varit övervägande positiva. Det har varit intressant och roligt att arbeta med projektet och se att tekniken används på ett positivt sätt. Studenternas gensvar har också varit uppmuntrande. Vid alla projektbibliotek har fler läshandikappade låntagare än försökspersonerna utnyttjat bredbandstjänsten. De negativa synpunkter som framförts har rört problemen med fel i böckerna och titlar som saknas i arkivet. För några bibliotek har tekniska problem med automatbrännarna orsakat stora problem. Biblioteket vid Mälardalens högskola Vid Mälardalens högskola, MDH, studerar ca 14 000 studenter. Högskolan finns i både Västerås och Eskilstuna. I projektet deltog 16 försökspersoner och av dessa har 10 kommit i kontakt med tjänsten. Utöver försökspersonerna har ca 25 läshandikappade studenter använt sig av bredbandsservicen. Tjänsten finns både i Västerås och i Eskilstuna. I Västerås använder man en automatbrännare och i Eskilstuna en standardbrännare i en PC. MDH har en unik modell för sitt arbete med läshandikappade studenter. En av projektets kontaktpersoner, Stefan Dahlgren, har en tjänst som är delad mellan biblioteket och handikappsamordnaren. Han hjälper läshandikappade att komma igång med talboksläsning med talboksspelaren Victor och visar rättstavningsprogram m.m. Han är också ute och informerar om högskolans tjänster för funktionshindrade. MDH:s modell för att arbeta med läshandikappade gör att man är mycket framgångsrik när det gäller att fånga upp nya studenter med läs- och skrivsvårigheter. Lånerutinen vid MDH och övriga projektbibliotek är ungefär likadana. Normalt kommer låntagaren med en litteraturlista. Man går igenom listan och ser vad som finns i arkivet. Det som inte finns i arkivet beställs från TPB via webbkatalogen Handikat. Låntagaren återkommer oftast senare samma dag och hämtar de nedladdade talböckerna. Arbetet är säsongsbetonat. Det är mycket att göra inför terminsstarterna och lugnt mitt i terminerna. All personal är insatt i verksamheten och cirka sju personer har varit mer aktiva. Intresset för bredbandsservicen bland bibliotekspersonalen är stort. Högskolebiblioteket i Skövde I Skövde finns ca 4000 studenter. Skövde hade 9 försökspersoner varav 2 avslutade sina studier alldeles i början av projektet. Alla övriga 7 har varit i kontakt med tjänsten. Förutom försökspersonerna har man laddad ned talböcker till ca 15 studenter. I Skövde använder man standardbrännare i PC och man har inte haft några problem med nedladdnings- och bränningsrutinerna. Man tycker rutinerna är enkla och fler än de projektansvariga behärskar alla delar av bredbandsservicen. Men man har stött på en del felaktiga titlar i arkivet. Det mest tidsödande arbetet är beläggandet av litteraturlistorna eftersom det ofta finns felaktigheter i listorna. Då arkivet inte är komplett måste man söka i två databaser, både Handikat och Arkivet. I Skövde finns inte något regelbundet samarbete mellan handikappsamordnaren och biblioteket. Karolinska institutets bibliotek Vid Karolinska institutet studerar ca 7 000 personer. Från KIB har 6 försökspersoner deltagit i projektet och utöver dessa har cirka 5 studenter använt tjänsten.. KIB är det bibliotek där projektet haft minst genomslag. En förklaring är att få studenter har varit i kontakt med TPB under åren och av de som läser anpassad litteratur är det endast några enstaka som läser talböcker. Det finns inte något regelbundet samarbete mellan handikappsamordnaren och biblioteket. Möjligen kan vår försöksverksamhet dessutom ha påverkats av att biblioteken i Huddinge och Solna bytt lokaler under projektåret. Umeå universitetsbibliotek Umeå universitet med ca 25 000 studenter är det största projektbiblioteket. Från Umeå universitet har 20 försökspersoner deltagit i projektet. Av dessa hade 8 personer kommit i kontakt med tjänsten fram till maj 2004. I Umeå startades projektet i september 2003, vilket kan förklara varför inte fler försökspersoner kommit i kontakt med tjänsten. Det tar helt enkelt tid att ändra invanda rutiner. Men utöver försökspersonerna har 50 studenter använt sig av tjänsten. I Umeå fick bredbandstjänsten en flygande start. Personalen upplevde det som att det fanns ett uppdämt behov av den här servicen. Från början arbetade fyra personer med bredbandstjänsten. Men arbetet med projektet tog betydligt mer tid än man räknat med. Man har därför utökat kretsen av ”brännare” och nu är 7 personer i gruppen som driver tjänsten. Det är flera faktorer som medverkar till att tjänsten utvecklats så väl i Umeå. Här finns lång erfarenhet och stor kompetens. Man har arbetat länge med frågor som rör tillgängligheten för funktionshindrade. Det finns ett Resurslabb vid biblioteket och en Språkverkstad som vänder sig till alla studenter, men som är speciellt viktig för studenter med läs- och skrivsvårigheter. Vid Språkverkstan som drivs av Studentcentrum arbetar en dyslexipedagog som fångar upp studenter med läs- och skrivproblematik och som informerar om den service som finns att tillgå vid biblioteket. Den grupp om fyra bibliotekarier som byggde upp Resurslabbet för flera år sedan är kontaktpersoner i bredbandsprojektet. Samarbetet med dyslexipedagogen och handikappsamordnaren är väl etablerat med regelbundna möten. Man har också ett aktivt stöd från biblioteksledningen och en väl fungerande it-support. Den starka organisationen gör att man når fler studenter än vid många andra högskolor. En väl fungerande it-support gör att man slipper störningar i tjänsten p.g.a. lokala tekniska problem. Intervju med Maud Johansson, bibliotekarie vid Umeå universtitetsbibliotek Maud Johansson är en av bibliotekarierna i resurslabbgruppen. För Maud utgör projektarbetet bara en liten del av hennes tjänst. Hon har en rad andra arbetsuppgifter. Så är det för de flesta bibliotekarierna i projektet. I Mauds tjänst ingår bl.a. inköp och katalogisering av litteratur inom humaniora. Vidare är hon kontaktbibliotekarie för institutionen för Nordiska språk och hon har, som alla bibliotekarier, sina pass i informationstjänsten. Arbetet i Resurslabbgruppen och med projektet har som mest tagit 8-10 timmar i veckan. Hon tycker att det har varit roligt och givande att arbeta med projektet. Det mest positiva har varit gensvaret från studenterna. De är mycket tacksamma över den nya servicen från biblioteket. Hon är också fascinerad av tekniken; hur boken snabbt laddas ned, automatbrännaren går igång, bränner skivan och etiketterar den, allt klart på bara några minuter. 4.1.5 Försökspersonerna och andra låntagare Av projektets 49 försökspersoner har 26 använt sig av tjänsten. De som avstått från att använda tjänsten har gjort det av i huvudsak tre skäl: * Man är nöjd med den service som man redan har och vill inte ändra på den. TPB erbjuder studenterna en mycket attraktiv service, som på sätt och vis konkurrera med projektets service. Man kan sitta hemma och beställa talböcker via webbkatalogen Handikat och få böckerna direkt hem i brevlådan från TPB. Bostadsorten kan också ha betydelse. Om man bor långt från högskolan och inte är där varje dag är det enklare att beställa själv via Handikat. * Några har avbrutit sina studier. Kortare eller längre studieavbrott tycks vara vanligare för läshandikappade studenter än för andra studenter. * Några har inte använt sig av talböcker under projekttiden. De rör sig om synskadade som i stället använder förstoringar och studenter med läs- och skrivsvårigheter för vilka talböcker inte är något bra alternativ. Av dem som använt sig av tjänsten är de allra flesta mycket nöjda. De som inte är nöjda har råkat ut för problemet att arkivet inte är komplett och den bok de behövde fanns inte i arkivet. För Umeås studenter kan bortfallet också bero på att projektet bara varit i gång under hösten och det kan ta tid innan man kommer igång och lånar på ett nytt sätt. Förutom försökspersonerna har ytterligare ca 100 studenter vid projektbiblioteken fått talböcker via bredbandstjänsten. Under projekttiden har ytterligare 13 högskolebibliotek fått tillgång till arkivet. På en del av dessa bibliotek har man redan kommit igång och använder tjänsten. Statistiken över nedladdade titlar och kontakter med biblioteken bekräftar att flera av dessa bibliotek har börjat bygga upp en organisation för att kunna utnyttja tjänsten. 4.2 Brukarnas gensvar Enkäter Vi genomförde två enkäter i form av telefonintervjuer med försökspersonerna under projektet. En genomfördes våren 2003 för att få en avstämning av läget mitt i projektet. Den andra enkäten genomfördes våren 2004 efter försöksperiodens slut. Vi ville veta hur många som utnyttjat tjänsten, vad de tyckte om tjänsten och hur de blivit bemötta på biblioteket. I föregående avsnitt redovisades hur många som kommit i kontakt med tjänsten. Här tar vi upp synpunkter på tjänsten och på bemötandet vid biblioteken från dem som använt sig av tjänsten. Snabbare och enklare Den vanligaste kommentaren om bredbandstjänsten är att den är snabbare och enklare än den service de haft tidigare. Här är några kommentarer: ”Det känns tryggt att inom en halvtimme få veta om boken finns och att få den i sin hand.” ”Snabbheten gör att det inte är lika hemskt om lärare byter bok mitt i terminen. Om den nya boken finns i arkivet kan jag få den lika snabbt som mina kurskamrater.” Biblioteket service Genom decentraliseringen av högskoleservicen och bredbandsprojektet har de läshandikappade studenterna kommit i kontakt med högskolebiblioteken. Tidigare nyttjade inte de läshandikappade denna viktiga resurs i någon större utsträckning. Men genom biblioteken får man hjälp att prioritera i litteraturlistorna och det har också förekommit att biblioteken har hjälpt till med ämnessökningar och annan normal biblioteksservice, som dessa studenter inte haft tillgång till tidigare. ”Det är enklare att gå till biblioteken än att ringa till TPB i Stockholm.” ”Jag är i biblioteket mer än tidigare.” Ökat läsande… För studenterna är kurslitteraturen viktigast. Det är huvudsakligen den obligatoriska litteraturen man har beställt tidigare. Genom bredbandstjänsten kan man enkelt bredda sin läsning genom att man har tillgång till hela arkivets bestånd. Det är fortfarande så att de flesta lånen gäller kurslitteratur, men det finns exempel på studenter som upptäckt möjligheten att läsa annan litteratur vid sidan av den obligatoriska kurslitteraturen. Det problemorienterade lärandet som tillämpas på högskolorna gör att en bredare användning av beståndet kommer att bli vanligare. ”Det är lättare att beställa på biblioteket och jag har breddat min läsning eftersom urvalet är bredare.” ”Jag använder mig mer av talböcker, det känns lättare. Jag har inte de största besvären, så att vända sig till TPB har känts så överdrivet. Nu finns tjänsten nära och då använder jag talböcker mer.” …för fler Ett viktigt resultat av projektet är att tjänsten kom att användas av många fler är projektets försökspersoner. Genom att tjänsten fanns nära studenterna lokalt på högskolan blev talboksservicen mer tillgänglig. Att servicen finns vid det egna högskolebiblioteket har stor betydelse. Det har lett till att läshandikappade studenter som inte visste att talboksservicen fanns och som inte tidigare varit i kontakt med TPB har nåtts av tjänsten. Bemötandet Bemötandet av personer med funktionshinder har bl.a. aktualiserats genom Bemötandeutredningen, SOU 199:21. För studenter med ett läshandikapp – som i många fall är ett ”dolt handikapp”- kan förhållandet till biblioteket vara laddat. Det är därför viktigt att uppmärksamma hur biblioteken bemött försökspersonerna. De flesta svarar att bemötande vid biblioteken har varit bra eller mycket bra. Det som besvärat några har varit personalens osäkerhet om rutinerna och att bli hänvisad till någon annan. Det är en ny service för biblioteken och det är naturligt att alla inte kan lika mycket från början. Men att alltid bli hänvisad upplevs som ett problem och det är en synpunkt som framförts av studenter vid alla projektbiblioteken. Intervju med Helen Mårtensson, student vid Umeå universitet Helen Mårtensson går på dietistprogrammet vid Umeå universitet. Hon har hunnit halvvägs i sina studier och har tre terminer kvar. Hon har läs- och skrivsvårigheter och använder sig därför av talböcker. Helen kommer från Örnsköldsvik och började sina högskolestudier med att plugga kulturantropologi vid Uppsala universitet. Ämnet passade henne inte och hon avbröt studierna. Men dietistprogrammet fungerar perfekt för henne och studierna har gått mycket bättre än hon förväntat sig. Hon har klarat alla sina tentor hittills. Hon kom i kontakt med projektet via TPB, som bad henne ställa upp som försöksperson. När projektet startade i Umeå i september 2003 började Helen genast utnyttja den nya tjänsten. Hon tycker det är fantastisk att kunna få böckerna samma dag som hon beställer dem. Det är en snabbare och enklare service än den hon fick tidigare. Bibliotekarierna kan också snabbt ge henne besked om vilka böcker som inte finns inlästa ännu. Det gör att Helen kan planera sina studier på ett bättre sätt nu. När hon behöver en bok går hon till biblioteket. Personalen i utlåningen kontaktar någon i ”brännargruppen” vid biblioteket som kommer och hjälper till. Det böcker som finns i arkivet kan hon hämta efter ett par timmar. Hon tycker att bemötandet på biblioteket har varit bra och hon har alltid fått träffa en person som är insatt i talboksrutinerna. Helen använder talboksspelaren Victor för att läsa talböckerna. ”Victor är en bra kompis”, säger hon. Hon vill ha lugn och ro omkring sig när hon läser och sitter därför helst hemma och pluggar. Hon använder den tryckta boken och talboken parallellt när hon läser. Talboken hjälper henne att få flyt i läsningen. DAISY-talbokens navigationsmöjligheter är viktiga för henne. Att kunna hoppa till rätt avsnitt, söka efter sida och sätta bokmärken osv. underlättar läsningen. Hon berättar också om inläsarens betydelse. En bra inläsare kan göra en svår bok lätt. Men det kan också vara tvärtom, att en dålig inläsare gör en enkel bok svårläst. Att studera vid högskolan med ett läshandikapp är krävande. Helen vet att hon måste arbeta mycket hårdare än andra studenter. Men hon trivs med att studera och hon brinner för sitt ämne. När hon är klar med dietistprogrammet vill hon gärna studera vidare inom sitt område. Hon skulle t.ex. vilja fördjupa sig och lära sig mer om ätstörningar och problemen med överviktiga barn. 4.3 Teknik och kostnader Arkivet Den tekniska driften av arkivet handhas av Uppsala universitets IT-stöd. Det är en lösning som har flera fördelar. IT-stöd driver SUNETS FTP-arkiv och har därmed kompetens inom området datalagring och distribution. Man har också via SUNET den bästa tänkbara kapaciteten för bredbandsdistribution. Man är inte ett kommersiellt företag vilket innebär ekonomiska fördelar för TPB. Den tekniska driften av arkivet har fungerat utan några allvarliga störningar. TPB:s system för arkivets innehåll, dvs. gränssnitt, lagringssystem och upp- och nedladdning, har i stort sett fungerat bra under projekttiden. Bristerna har rört hanteringen av böcker som spänner över fler skivor, uppladdningsrutinen och den inkrementella indexeringen av arkivet. Utvecklingsarbete för att komma till rätta med dessa problem pågår. Kostnaderna för tekniken och för hela projektet har framför allt gällt uppbyggnaden och driften av talboksarkivet. Arkivkostnaderna har sammanlagt varit ca 2 000 tkr. Biblioteken Tekniken för nedladdning och bränning är mycket enkelt. I de flesta fall räcker det med enkla brännare, IDE eller USB, för PC. Men i projektet testade vi också en automatbrännare, Rimage Desktop Publisher 800. Tre automatbrännare placerades ut hos KIB, MDH och i Umeå. I Umeå har brännaren fungerat utan några problem, men i Västerås och hos KIB har brännarna periodvis inte fungerat som de ska. Sammantaget anser dock projektpersonalen att fördelarna med att ha en automatbrännare ändå väger tyngre än de besvär som problemen med brännarna orsakat. För större bibliotek är brännare med större kapacitet lämpliga. Problemet är att det inte finns någon standard för etikettfilerna. I projektet stöder TPB bara de etikettprogram som ingår i Rimagebrännaren. Kostnaderna för tekniken och för hela projektet har framför allt gällt uppbyggnaden och driften av talboksarkivet. Arkivkostnaderna har sammanlagt varit ca 2 000 tkr. Kostnaderna för biblioteken, dvs. automatbrännare och pc har varit ca 170 tkr. De tre automatbrännarna kostade 155 tkr och en PC och tre standardbrännare 15 tkr. 4.4 Ekonomiskt utfall Den ursprungliga budgeten kom efter en tid att modifieras. Projektet beslutade att satsar mer på uppbyggnaden av arkivet och satte som mål att arkivet skulle innehålla hela TPB:s bestånd av digitala talböcker. Kostnader för programutveckling kunde föras över till arkivet genom att utvecklingen gjordes av TPB:s egen personal. Vidare kostade oss utrustningen till biblioteken mindre än vi budgeterat. För att kunna fortsätta arkivutbyggnaden fick TPB två extra anslag från PTS på sammanlagt 168 742 tkr, ett tilläggsanslag på 100 tkr hösten 2003 och ytterligare ett tilläggsanslag våren 2004 på 68 742 kr. Det innebär att budgeten för projektet kom att täcka projektets kostnader. Utfall PTS 2002-2004 Arkivet Server 1 231 411 Backup 262 120 Lokaler 86 400 Arbetskostnader 415 800 Arkivet totalt 1 995 731 Högskolebiblioteken 3 automatbrännare 154 509 PC och standardbrännare 14 804 Högskolebiblioteken totalt 169 313 Resor 7 098 Hela projektet 2 172 142 Budget 2 172 142 Differens 0 5 Slutsatser 5.1 Allmänna slutsatser Erfarenheterna från försöken visade att bredbandsdistribution av digitala talböcker är ett realistiskt alternativ till distribution via vanlig post. Det är ett enklare och snabbare och sannolikt också mindre kostsamt än vanlig postdistribution och dessutom miljövänligare. Genom bredbandstjänsten blir talböckerna tillgängliga på ett helt nytt sätt. Inga böcker saknas för att de är utlånade och utbudet är hela TPB:s bokbestånd, som är lika snabbt tillgängligt ute hos biblioteken som vid TPB. Under försöksperioden har talboksarkivet inte hunnit bli komplett. Det har saknats titlar och det har funnits titlar som inte fungerat efter nedladdning och bränning. Några bibliotek har haft tekniska problem med automatbrännarna. Men trots dessa problem är resultatet av försöken positivt. Genom bredbandstjänsten har studenterna fått sina böcker snabbare och enklare än tidigare. Verksamheten har redan under försöksperioden spridits till nya högskolor. Betydligt fler studenter än projektets försökspersoner har nåtts av den nya biblioteksservicen. Bredbandstjänsten är relativt okomplicerad för användare, som har tillång till en snabb Internetuppkoppling. I sin enklaste form kräver tjänsten ingen speciellt utrustning eller programvara. Det räcker med en PC och en enkel cd-brännare. För större bibliotek kan det underlätta om man har tillgång till en automatbrännare. Den enkla tekniken och det användarvänliga gränssnittet mot talboksarkivet gör att det är relativt enkelt att komma igång. Försöken har visat att det krävs en bra lokal organisation vid högskolebiblioteken med utbildad personal och att verksamheten är förankrad hos ledningen för att tjänsten ska fungera väl och för att verksamheten ska ”ta fart”. De tekniska förutsättningarna har varit ungefär likadana på de fyra projektorterna. Utmärkande för de bibliotek där verksamheten fått stort genomslag är att det sedan tidigare fanns en god förankring för dessa frågor på biblioteket. Det är ett långsiktigt arbete att utforma och förankra en bra biblioteksservice för läshandikappade. Erfarenheterna från försöken har lett till att en rad åtgärder för att förbättra arkivet planerats och påbörjats. Det mest näraliggande målet är att alla talböcker ska finnas i arkivet och att alla talböcker ska vara väl fungerande enligt de senaste specifikationerna för DAISY-standarden. Vidare ska det provisoriska gränssnittet ersättas med den webbkatalog som TPB introducerar under våren 2004. I utvecklingsplanerna ingår också att göra talböckerna tillgängliga inte bara för cd-bränning, utan också för läsning från hårddisken och i mp3-spelare. Ytterligare tester med strömmande läsningen kommer också att bli aktuella. Den bredbandstjänst som nu är under uppbyggnad ska öka tillgängligheten för användarna. Längre fram ska de också kunna välja i vilken form de vill ha boken, som cd-skiva, på disk i sin dator, i mp3-spelaren eller strömmande. 5.2 Framtida tjänst Bredbandstjänsten för talböcker är redan på väg att bli en reguljär tjänst. Redan idag använder TPB arkivet för sin produktion. Den största delen av all merkopiering sker från talboksarkivet. Projektbiblioteken kommer efter projektet att fortsätta att använda sig av tjänsten. Flera högskolor är redan igång eller har börjat testa tjänsten. När de akuta problemen med arkivet är avklarade, dvs. när arkivet är komplett och talböckerna är väl fungerande, kan arkivet tas i bruk som en reguljär tjänst av alla bibliotek med talbokstillstånd. Detta beräknas kunna ske under 2005.. Kostnaderna för bredbandstjänsten rör främst talboksarkivets uppbyggnad och drift. Genom projektet har TPB kunnat komma igång snabbare än vad som annars skulle ha varit möjligt. Villkoren för den framtida utvecklingen av talboksarkivet beror på TPB:s möjligheter att i framöver finansiera investeringarna, utvecklingsarbetet och driften. Kostnaderna för talboksarkivet vid Uppsala universitets IT-stöd är ca 1 500 tkr per år för avskrivningar av investeringar och drift. Till detta kommer kostnaderna för bredbandstjänsten, dvs. tekniskt utvecklingsarbete, drift, förankring av tjänsten ute på biblioteken. Det ger en personalkostnad för TPB på ca 2 000 tkr per år. Försöken med strömmande läsning av talböcker visar att utvecklingen av en sådan tjänst är angelägen. Detta kommer att kräva ytterligare medel för utveckling och etablering. För användarna av arkivet är kostnaderna relativt begränsade. Tillgången till bredband är ett villkor, som i många fall redan är uppfyllt. Det krävs inga stora investeringar i utrustning och vinsterna är stora; förbättrad service till låntagarna och mindre behov att bygga upp egna talboksbestånd. För större bibliotek kan automatbrännare vara användbar. Det innebär en investering på ca 50 tkr. 5.3 Nationellt distributionssystem I projektet testades bredbandstjänsten för högskolebiblioteken. Genom SUNET har högskolorna den bredbandskapacitet som behövs för nedladdning av talböcker. Det är därför naturligt att fortsätta att bygga ut bredbandstjänsten vid högskolebiblioteken. Nästa steg är att introducera länsbiblioteken, som sedan länge har talbokstillstånd. Den fortsatta utvecklingen av tjänsten beror på hur den nya upphovsrättslagen kommer att reglera talboksverksamheten. Det skulle vara önskvärt att bredbandsservicen kunde nå ut till fler än de institutioner som nu har möjlighet att utnyttja tjänsten. Det kan vara folk- och skolbibliotek, men också enskilda talbokslåntagare. En framtida bredbandstjänst skulle kunna omfatta mer än enbart TPB:s talboksbestånd. Den skulle kunna vidareutvecklas till ett nationellt distributionssystem för läshandikappade där beståndet utökas med anpassade läromedel för skolan samt tidningar och tidskrifter. Målgruppen läshandikappade beräknades uppgå till ca 4 % av befolkningen, enligt TPB:s beräkningar i samband med arbetet med Talbokskommitténs betänkande Talböcker : utgivning och spridning SOU 1982:7. Ett nationellt distributionssystem skulle minska behovet av postdistribution av blindskrift. Kostnaderna för blindskriftsförsändelser var 45 100 tkr år 2003 och antalet blindskriftsförsändelser är ca 2,8 miljoner per år. För en grov uppskattning av kostnaderna för ett utvidgat arkiv kan TPB:s arkivkostnader efter projektet vara en utgångspunkt. TPB räknar med att arkivet kommer att kosta ca 1 000 tkr per år under de närmaste tre åren. I denna uppskattning ingår avskrivningar av investeringar i utrustning samt backup och andra driftkostnader vid Uppsala universitets IT-stöd. Priserna för diskar sjunker och det innebär att kostnaderna inte blir högre med en ökande datamängd. Intressenter för uppbyggnaden av en utvidgad nationell bredbandstjänst skulle förutom TPB vara PTS, Specialpedagogiska institutet, Statens Kulturråd och Taltidningsnämnden. 6 Rekommendationer 6.1 Framtida tjänst Vidareutveckling av TPB:s tjänst Genom projektet har grunden till en framtida bredbandstjänst lagts. Men det återstår en hel del utvecklingsarbete för att etablera en effektiv tjänst. Arkivets innehåll ska kunna erbjudas i den form som läsaren önskar: * för läsning på cd-romskiva * för läsning från hårddisk * för läsning från microdrive eller annan löstagbar disk * för strömmande läsning För biblioteken och talbokslåntagarna fungerar standardutrustning med PC och brännare bra. Men det är viktigt att förenkla hanteringen för användarna så mycket som möjligt. Etableringen av en bredbandstjänst skulle underlättas om användarna kunde erbjudas en färdigutvecklad utrustning som tar hand om nedladdning, bränning och etikettering av skivorna. Det skulle vara en vidareutveckling av projektets försök med automatbrännare. Man kan också tänka sig lösningar som bygger på handdatorer hos användarna som tankas med talböcker från nedladdningsstationer vid biblioteken eller direkt via Internet. Delprojektet med strömmande läsning av talböcker, bilaga 2, visar att den formen av talboksläsning också är viktig att utveckla, gärna i kombination med en mobil lösning för den strömmande läsningen. Den nya upphovsrätten har stor betydelse för vilka lösningar som kommer att kunna förverkligas. En fortsatt försöksverksamhet för att vidareutveckla tjänsten skulle kunna gälla dessa områden: * Strömmande läsning av talböcker. Projektets försök, bilaga 2, var i liten skala men resultatet visar att strömmande läsning kan vara ett viktigt alternativ för talboksläsning. Det skulle vara av stort intresse att i projektform testa fler möjligheter inom detta område, t.ex. den japanska programvaran NetPlextalk. Vidare skulle också möjligheterna till mobila lösningar för talboksläsning kunna undersökas. * Användarnas utrustning. I projektet testade automatbrännare vid några bibliotek. Det skulle underlätta för användarna, bibliotek och talbokslåntagare, om det fanns enkla färdiga lösningar för nedladdning och bränning eller kopiering till disk. I ett projekt skulle olika lösningar för detta kunna utprovas. Nationellt distributionssystem På kort sikt kommer TPB att fortsätt att bygga upp sin bredbandstjänst utifrån sitt talboksbestånd och sina låntagare. TPB räknar med att kunna erbjuda bredbandsservicen som en reguljär tjänst under 2005. Men på längre sikt skulle alla medier för läshandikappade kunna bli tillgängliga genom en nationell bredbandstjänst. I tjänsten skulle skolor, högskolor, bibliotek och enskilda läshandikappade få tillgång till läromedel i anpassad form för skolan och högskolan, TPB:s allmänna bokbestånd samt tidningar och tidskrifter. För att vidareutveckla den bredbandstjänst som byggt upp genom projektet rekommenderar TPB att möjligheterna till ett samarbete mellan alla intressenter med läshandikappade som målgrupp undersöks. De myndigheter som berörs av detta är TPB, PTS, Specialpedagogiska institutet, Statens Kulturråd och Taltidningsnämnden. 30 Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post 122 88 Enskede Sandsborgsvägen 52 08-39 93 50 08-659 94 67 tpb@tpb.se